Transcript Rapport-2012-BD-hela

Verksamheten
2006-2011
2
Förord
Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket
Byggdialog Dalarna fram till och med år 2011. Sammanställningen syftar till att ge en
bild av hur en målinriktad verksamhet kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen. Med
kvalitet och miljö i fokus har det visat sig vara möjligt att skapa ökad konkurrenskraft i
bygg- och fastighetssektorn i Dalarna.
Rapporten innehåller resultatet från ett stort antal arbetsgrupper vars deltagare
arbetat fram ett stort material färdigt för användning i vardagligt arbete. I resultaten
döljer sig mängder av information trots att beskrivningarna ofta är korta
sammanfattningar. I texten har bilagor lagts in så att det ska vara möjligt för dig som
läsare att omgående ta fram det material som producerats.
I resultatet redovisas även det kompetensprogram som genomförts och som ger
läsaren en inblick i sektorns breda utbildningsinsatser. Mot slutet av rapporten
beskrivs de metoder som valts som därefter diskuteras i en analytisk avslutning.
Byggdialog Dalarna riktar ett stort tack till alla de företag som utgör kärnan i nätverket
såväl som i det genomförda arbetet. Det är dessa väsentliga insatser som gjort
dialogen till ett framgångsrikt projekt. Ett tack för stödet sänds också till Region
Dalarna och till Högskolan Dalarna. För varje år som gått har samarbetet mellan
Högskolan Dalarna och Byggdialogen fördjupats och intensifierats till den utvecklade
samverkan som existerar idag.
Slutligen vill vi passa på att lyfta fram det stöd som Byggdialogen under hela
perioden fått från Landstingsfastigheter, Sveriges Byggindustrier samt Länsstyrelsen
Dalarna som också fungerat som projektägare. För ett nätverk och ett projekt som
Byggdialogen är detta stora stöd av avgörande betydelse.
Falun den 28 februari 2012
Martin Bergdahl
Ordförande
Landstinget Dalarna
Åke Persson
Projektledare
Byggdialog Dalarna
3
Rapport 2012
Förord ...................................................................................................................................... 3
Sammanfattning .................................................................................................................. 6
Inledning ................................................................................................................................. 7
Bakgrund............................................................................................................................... 7
Projektets syfte..................................................................................................................... 8
Beskrivning av projektet ..................................................................................................... 9
Resultat ................................................................................................................................. 12
Dialoggrupper och arbetsgrupper ................................................................................... 12
Planeringsgruppen ............................................................................................................ 12
Energi i planeringen......................................................................................................... 12
Planeringsunderlag för god bebyggd miljö ..................................................................... 14
Den goda planeringsprocessen ........................................................................................ 15
Program för hållbart byggande ....................................................................................... 16
Byggruppen ........................................................................................................................ 16
Vattenskadesäkert byggande ............................................................................................ 17
Fuktsäker grundläggning ................................................................................................. 17
Klimatskyddat byggande .................................................................................................. 18
Materialval ....................................................................................................................... 18
God innemiljö – luftbehandling........................................................................................ 19
Upphandling och utvärdering .......................................................................................... 20
Kvalitetssäkring................................................................................................................ 20
Byggprocessmätning ........................................................................................................ 21
Livscykelkostnader - LCC-kalkylering ............................................................................. 22
Lågenergi- och passivhus................................................................................................. 22
Förvaltningsgruppen ......................................................................................................... 24
Energiligan....................................................................................................................... 24
Miljöklassning av byggnader ........................................................................................... 25
Incitament för hyresgästen ............................................................................................... 25
Övriga aktiviteter................................................................................................................ 26
Offentliga byggherrar som lokalt nav .............................................................................. 27
Byggherregruppen............................................................................................................ 27
Kompetenshöjande åtgärder ............................................................................................ 28
Metoder och metodutveckling.......................................................................................... 31
Dialog som metod för samverkan..................................................................................... 31
Processer .......................................................................................................................... 32
Pilotprojekt som metod..................................................................................................... 32
Gemensam utveckling med Högskolan ......................................................................... 33
Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft ..................................... 34
DalaBarometern Bygg- och Anläggning.......................................................................... 34
4
Byggdialogen och regionala uppdrag............................................................................. 37
Utvärdering .......................................................................................................................... 39
Utvärdering genom enkäter ............................................................................................. 39
Byggforum/dialog med landshövdingen......................................................................... 39
Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling ........................................... 40
Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän........................................................ 41
Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling ........................................... 42
Diskussion ........................................................................................................................... 44
5
Sammanfattning
Byggdialog Dalarna är ett projekt som av inblandade parter anses mycket
framgångsrikt. Resultatet är omfattande och innehållsrikt och har inom flera områden
förändrat hela sektorns synsätt och verksamhet. Fortfarande har projektets resultat
en stigande användarkurva och har ännu inte kommit upp till maximum. På
exempelvis energiområdet byggs nu ett ökande antal lågenergihus av ökande antal
aktörer.
Byggdialog Dalarna började som ett nätverk för samverkan som under 2008 - 2011
bildade ett projekt finansierat av Länsstyrelsen, Region Dalarna och EU:s
strukturfonder. Verksamheten har stor bredd och täcker såväl planerings-, bygg- och
förvaltningsprocessen. För var och en av dessa processer har dialoggrupper bildats i
syfte att gräva fram intresse för utvecklings och förändringsarbeten. Kärnan i
verksamheten är 16 arbetsgrupper där ett stort antal aktörer från sektorn engagerat
sig och lagt ned imponerande stor arbetstid. Resultatet i arbetsgrupperna är
synnerligen mångformigt och berör områden som: hållbar planering, energi i
planering, energieffektivisering, fukt, innemiljö, materialval etc. Materialet innehållet
allt från verktyg för beräkningar, rådgivning, analyser, idékataloger, beskrivning av
goda exempel, processcheman, olika former av rapporter, studier etc. etc.
Redan i inledningen använde projektet innovativa och okonventionella metoder med
basen i ett tydligt processtänkande. Dialog har varit ett nyckelbegrepp som utvecklats
och mognat under hela projektperioden. Användandet av mål och målbilder som
”piska” i en medveten process har resulterat i att bygg- och fastighetssektorn i länet
är väl medveten om vilka krav som ställs på omställningsarbetet. I en utvecklad
backcasting har målen formulerats om i delmål och åtgärder i nutid och anpassats till
den enskilda aktörens vardag. I organiserade benchmarking - övningar har aktörer
ställts inför jämförelser som tidigare inte genomförts.
En mycket viktig del i verksamheten har varit kompetensprogrammet. Ökad
kompetens, såväl spets- som grundkompetens, är en självklar ingrediens i ett
kraftfullt utvecklingsarbete. Genom att ”matcha” olika former av kompetens i en
utvecklingsprocess har bredd och fart kunnat uppnås. Man kan med fog hävda att
Dalarnas bygg- och fastighetssektor på kort tid genomgått den största
kompetenshöjningen i landet.
Byggsektorn i länet utvecklas väl. Jämfört med grannlänen visar nyckeltal att
Dalarnas aktörer har god tillväxt och jämnare utveckling. Enligt branschorganet
Sveriges Byggindustrier har projektet medverkat till att skapa ca 230 arbetstillfällen
därför att kvalitets- och miljöfrågor är så viktiga på marknaden.
Medverkande företag har en samstämmig bild av att Byggdialogen ska fortsätta. I
projektets slutfas intensifierades dialogen om fortsättningen. Samtidigt har ett intimt
samarbete upprättats med övriga projekt och aktiviteter med motsvarande målgrupp.
Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna står rustade inför en framtid man själv vill vara
med och påverka.
6
Inledning
Byggdialog Dalarna är inget projekt. Det är ett nätverk mellan aktörer inom bygg- och
fastighetssektorn i Dalarna och med landshövdingen som nätverkets samlande
överhuvud. Mellan perioden 2008 till 2011 var Byggdialogen ett projekt finansierat av
deltagande offentliga aktörer, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna samt
Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av deltagarna (ca 80 %) har
dock varit privata företag. Byggdialog Dalarna har en historia före EU-projektet och
en framtid efter projektperioden.
I uppbyggnadsskedet åren 2006 – 2008 utvecklades nätverket. Anslutande företag
och organisationer undertecknade en avsiktsförklaring med landshövdingen om
arbetets inriktning.
Deltagarförteckning
Det skapades dialoggrupper som väl representerade sektorns aktörer. I dialogen
fördes diskussioner om målen, innehållande regionala miljömålen, som tillsammans
med andra målbilder utgjorde en grund för identifiering av viktiga
utvecklingsområden. Det var värdefulla förberedelser som hjälpte till att skapa
nödvändiga strukturer för arbetet. För att stärka det konkreta genomförandet
inlämnades en omfattande ansökan till EU:s strukturfonder. I ansökan beskrevs såväl
den breda processen i nätverket som det genomförandearbete Byggdialogen stod
inför. När medel beviljades fanns de förutsättningar som behövdes för att med kraft
inleda ett spännande arbete som i sin helhet skulle komma att förändra hela sektorn i
Dalarna.
Denna rapport beskriver projektets resultat, dvs. den genomförandefas som löpte
från 2008 till 2011. Den inledande uppbyggnadsperioden har naturligtvis stor
betydelse för det slutliga resultatet och för att läsaren ska förstå helheten har detta
arbete berörts. I analyser och diskussion av resultatet behandlas hela den tid
Byggdialog funnits.
Bakgrund
Redan under mitten av 1990-talet påbörjade byggsektorn i Dalarna en mera
organiserad dialog runt kvalitets- och miljöaspekter i byggandet. Resursanvändning,
källsortering på byggarbetsplatser i flera fraktioner och miljöfarliga kemikalier,
exempelvis PVC-plaster med mjukgörare, var viktiga diskussionsämnen. Sektorns
företrädare insåg att ett samarbete mellan byggherrar, konsulter och entreprenörer
skulle resultera i smidigare arbetssätt. I Falun-Borlängeregionen startades en
kretsloppsgrupp som träffades regelbundet. Byggmästareföreningen, senare
Sveriges Byggindustrier, fanns tidigt med i gruppen som en pådrivande part.
Byggherregruppen som bildades redan 2004 är ett annat exempel på gruppering
som bildades för att öka samverkan i kvalitets- och miljöfrågor. Gruppen bestod av
offentliga byggherrar från Borlänge och Falun samt de kommunalägda
bostadsbolagen Kopparstaden och Stora Tunabyggen. Senare anslöt sig Ludvika
kommun och det kommunägda Ludvikahem. Gruppen genomförde en rad projekt där
7
bland annat gruppens roll som byggherre och beställare användes som motor i
dialog med konsulter och entreprenörer.
Det nationella initiativet Bygga-bo-dialogen startade 2003 och har varit ett unikt
samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en
hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. De anslutande aktörerna skrev under en
avsiktsförklaring där man förband sig att arbete inom vissa utpekade områden.
Länsförsäkringar, Riksbyggen, Tyréns, WSP, Landstingsfastigheter, HSB, Skanska,
Sweco, Ramböll, Vasakronan, Swedbank var de 11 företag med verksamhet baserad
i länet som deltog. År 2005 startade Bygga-bo-dialogen ett omfattande
kompetensutvecklingsprogram riktat till tre målgrupper inom bygg- och
fastighetssektorn. Dessutom utvecklades en utbildning för system för miljöklassning
av byggnader, det s.k. Miljöklassad Byggnad.
Bygga-bo-dialogen stimulerade byggsektorn i Dalarna till att inleda en regionalisering
av projektet. Länsstyrelsen visade intresse och bidrog till att ett möte kallades
samman. Samtliga deltagare i Bygga-bo-dialogen med verksamhet i länet bjöds in.
På mötet var enigheten om en dalavariant av Bygga-bo-dialogen stor och
Länsstyrelsen tog på sig en fortsatt samordnande roll. Byggdialog Dalarna hade
bildats.
Vid starten upprättade representanter från sektorn en avsiktsförklaring för
undertecknande av anslutande deltagare. Som undertecknande motpart ställde
landshövdingen upp.
Avsiktsförklaring
Under åren 2006 – 2007 finansierade Länsstyrelsen Byggdialogens arbete och 2008
- 2011 utgick stöd från EU:s strukturfond Norra Mellansverige och Region Dalarna.
Nedan följer utdrag ur den projektbeskrivning som upprättades och som under
arbetet fungerat som ett styrande dokument.
Projektets syfte
Syftet med ByggDialog Dalarna är att skapa en process som gör att byggande och
förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre
kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv.
Byggdialogens kännetecken ska vara att dialogen omfattar hela sektorn i regionen.
Utvecklingen sker med delaktighet från sektorns aktörer, myndigheter, kommuner
m.m. och i samverkan planeras aktiviteter och ambitioner utifrån en gemensam
vision. Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa
tillväxt för regionen. Deltagande sker på egen bekostnad.
Målet är att förverkliga antagna miljömål för länet avseende den byggda miljön, vilka
harmoniserar med de nationella målen antagna av Byggsektorns Kretsloppsråd
respektive Bygga-bo-dialogen. Målen för arkitektur, formgivning och design ses som
en del av dessa ambitioner. Dialogens uppgift blir att formulera delmål och initiera
8
insatser för en utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation 2025.
Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna fördelar i form av arbetstillfällen,
utveckling och attraktivitet för boende och turism. Byggdialogen ska också
harmoniera med länets tillväxt- och utvecklingsprogram.
Med Länsstyrelsens miljöprogram samt nationella mål för byggsektorn redovisade av
Byggsektorns Kretsloppsråd har följande målområden identifierats:
• Samhällsplanering
• Energihushållning i bebyggelsen
• Materialhushållning/materialval
• Utfasning av farliga ämnen
• Säkerställande av god innemiljö
• Design/gestaltning och arkitektoniska värden
• Branschutveckling och samverkan
Beskrivning av projektet
Bygg- och fastighetssektorn som en av våra största näringsgrenar är viktig för såväl
landets som regionens utveckling. Av de yrkesverksamma i Dalarna finns 7 % i
näringen jämfört med ett riksgenomsnitt på 5 %. I länets utvecklings- och
tillväxtprogram lyfts sektorns betydelse fram. Sektorn är strategisk för omställning av
samhället till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan då den svarar för 40% av
energi- och materialanvändningen. Ett utvecklat kvalitets- och miljöarbete innebär
samtidigt tillväxtmöjligheter inte minst för länets många småföretag. Byggdialogen
syftar till att hela länets bygg- och fasighetssektor ska kännetecknas av förnyelse och
hållbarhet. Förutsättningarna för att på ett nytt sätt i samverkan kunna förverkliga och
åstadkomma en nödvändig förändring är unik i Dalarna:
•
Det finns en stark, samstämd vilja till utveckling av den byggda miljön i länet
•
Inom länet finns goda exempel när det gäller effektivt byggande och förvaltning
•
Existerande nätverk finns som bas för utveckling av sektorn
•
Pådrivande myndigheter finns till stöd för utveckling
Byggdialog sker i samverkan mellan sektorn, kommuner och myndigheter. Den syftar
till att genom frivilliga, samordnade åtaganden nå en hållbar bygg- och
fastighetssektor i Dalarna såväl marknads- som miljömässigt.
Projektet tar avstamp i bebyggelsens hela livslängd och har indelats i tre viktiga
processer: planerings-, bygg- och förvaltningsprocess.
Mål
Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för
regionen. Målet är att med fokus på antagna miljömål för länet avseende den
bebyggda miljön, ska företagen inom branschen genom innovation och ny kunskap
öka sina marknadsandelar och skapa tillväxt för regionen. Dialogens uppgift blir att
ansätta delmål och initiera insatser för utveckling mot en vision om hållbarhet inom
en generation, dvs. år 2025. Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna
arbetstillfällen, men också skapa attraktivitet för boende och turism.
9
Målgrupp
Medverkande ska vara företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn i
Dalarna samt kommuner och andra berörda myndigheter och regionala
organisationer. De organisationer som tillhörde den nationella Bygga-bo-dialogen
förutsätts delta med en ledande roll. En bredare allmänhet kan beröras av
informationsinsatser och åtgärder.
Organisation
Tre dialoggrupper med funktion inom olika skeden av ett byggnadsverks livslängd
bildas:
•
planeringsprocessen som hanterar
infrastruktur inom samhällsbyggandet
planprocess,
markexploatering
och
•
byggprocessen utvecklar frågeställning inom produktbestämning och
produktframställning, dvs. förslags- idé skeden, projektering och byggproduktion
•
förvaltningsprocessen med ansvar för fastighetsägande, drift- och skötsel
Till dessa knyts engagerade resurspersoner inom medverkande organisationer.
Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet verkligen
hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till grupperna avsätts resurser som kan
användas till arvoderade sekreterare med sakkunskap. Parternas delaktighet sker i
övrigt med egen insats i tid. Gruppernas skyldighet är att redovisa sin handlingsplan
till samordningsgruppen efter överenskommelse. Gruppernas uppdrag är väl
definierat i antagna miljömål och sektorsprogram. Första uppgiften blir att finna
konsensus kring dessa samt ange delmål och handlingsplan för att nå målen.
En samordningsgrupp tillsätts för projektets gemensamma uppgifter. Här ingår
ordförande och vice ordförande från varje dialoggrupp. En ordförande för
samordningsgruppen utses. Till projektorganisationen knyts ett sekretariat med en
halvtidsarvoderad samordnare placerad på Länsstyrelsen. Samtliga medverkande i
byggdialogen ingår i Byggforum Dalarna som sammankallas av landshövdingen
minst en gång per år.
Åtgärder
Byggdialog Dalarna ska anlägga ett övergripande, strategiskt och långsiktigt
perspektiv men samtidigt vara konkret och handlingsinriktad.
Samverkan sker med nationella Bygga-bo-dialogen och Byggsektorns Kretsloppsråd
samt olika regionala pågående processer och projekt. Utbildningsmaterial från
Bygga-bo-dialogen kan nyttjas och insatser i Dalarna utgöra demoprojekt.
Dialogens parter avgör tillsammans vilka insatser som krävs och tidsplan för
genomförande av dessa utifrån de uppsatta målen. I handlingsplaner, som tas fram
för de tre processgrupperna, identifieras delmål, ambitioner och åtaganden.
Den samverkan kring och genomförande av åtaganden/insatser som påbörjas under
projektet förväntas leda vidare till behov av att genomföra fortsatta insatser.
Flera insatser kommer att kunna genomföras inom ramen för projektet. Andra
kommer att kräva extra resurser för sitt genomförande. Inom ramen för dialogen
identifieras hur nya insatser kan genomföras och påbörjas samt tänkbara finansiärer.
Parallellt med genomförande av insatser som projekt, verktyg, arbetssätt och
10
metoder sker arbete med information, kompetensutveckling och upprättande av en
webbplats. Arbete med resultatmätning och implementering i ordinarie verksamhet är
en viktig uppgift. Detta arbete kommer att kunna samordnas med pågående
uppföljning av miljömål och hållbar utveckling.
Jämställdhet och integration ska beaktas i arbetet där så är möjligt.
Backcasting var en metod som
tidigt fanns med i planeringen av
Byggdialogens verksamhet.
Genom att visualisera de
miljömål som satts, bryta ner
dessa till delmål och aktiviteter,
kan Byggdialogens aktörer på
ett bättre sätt se vad som
behöver förändras och utvecklas
i det vardagliga arbetet.
11
Resultat
Dialoggrupper och arbetsgrupper
Byggdialogens processer har genomförts i tre olika dialoggrupper; planerings-, byggoch förvaltningsgruppen. I gruppen har en ordförande utsetts och en till viss del
arvoderad sekreterare hade till uppgift att hjälpa gruppen med administration och
arbeten mellan mötena.
Dialog har förts i grupperna och när man identifierat utvecklingsområdet har en
arbetsgrupp tillsatts bestående av intresserade parter. Dessa har i sin tur till uppgift
att ytterligare precisera arbetet, skriva en handlingsplan och därefter återvända till
dialoggruppen för beslut. Dialoggruppen har efter beslut överlämnat handlingsplanen
till den övergripande samordningsgruppen som fattat beslut om ekonomiska medel
för genomförande. Dialoggruppens ordförande var själv med i samordningsgruppen
och fungerade normalt som föredragande. Efter beslut i samordningsgruppen kunde
arbetsgruppen starta genomförandet.
Det fanns också tillfällen där samordningsgruppen implementerade områden för
utveckling i dialoggrupperna och ibland även färdiga projektförslag. Respektive
arbetsgrupp kunde med detta tillvägagångssätt utvidga sitt arbete.
Nedan redovisas arbetsgruppernas resultat arrangerade efter respektive
dialoggrupp.
Planeringsgruppen
Deltagare i dialoggruppen har varit representanter från Falun, Borlänge, Hedemora,
Mora kommuner. Personer i gruppen har bytt anställning och representerade tidigare
också Leksands och Rättviks kommuner. Vidare har ett antal konsultföretag (WSP,
Ramböll, Sweco), Tyréns) deltagit och dessutom Vägverket/Trafikverket. Sekreterare
har hämtats från Borlänge kommun. Nedan redovisas resultatet från
arbetsgrupperna:
Energi i planeringen
Borlänge kommun som projektägare startade ett pilotprojekt i syfte att informera och
ge kunskap till hushåll i tomtkön om ett framtidsinriktat och energieffektivt
småhusbyggande. Projektet innehöll studier av hur energieffektivisering kan
utvecklas genom planprocessen från översiktsplan till detaljplan och vidare till
genomförandefasen. Ambitioner fanns att på olika sätt stimulera och styra
småhusbyggandet till mera energieffektiva nivåer.
En dialog öppnades med småhustillverkare, byggherrar och hushåll i tomtkön. För att
begränsa omfattningen av pilotprojektet valdes tomtsökande till Uvbergsområdet,
Torsång (ca 125 hushåll). Avsikten var att hela tomtkön så småningom skulle
omfattas.
12
Kontakter med Boverket visade tidigt att det finns mycket begränsat utrymme att
ställa energikrav i detaljplaner. Däremot kan planinstrumenten användas för att
kommunicera budskapet och förbereda presumtiva tomtägare. Därför riktades arbetet
in sig på att formulera kommunens krav i de exploateringsavtal som upprättas mellan
parterna när kommunala tomter säljs.
Mellan första och andra dialogmötet utfördes en jämförande studie av ett par typiska
och aktuella villor på marknaden och ett s.k. guldhus. I studien listades ett antal
energieffektiviserande åtgärder som beräknades såväl ur ett energi- som ekonomiskt
perspektiv. Studien visar att effektiviseringsåtgärder: val av fönster, dörrar, tjocklek
på isolering, val av vitvaror etc. ofta är lönsamma och via minskad kostnad för energi
betalas tillbaka på några få år.
I ett möte med småhustillverkare presenterades studien och en diskussion
påbörjades om hur åtgärderna kan implementeras i småhusleverantörernas system.
Förutom fyra husleverantörer (tio bjöds in) deltog också entreprenör, konsult,
energiföretag, försäkringsbolag, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen samt kommunens
energiföretag Borlänge Energi.
Ett halvår senare hölls ytterligare ett möte i samma gruppering. Nu hade deltagarna
tagit till sig informationen och utvecklade sina tankar i diskussionen.
Senare bjöds också ett mindre antal finansinstitut och banker in för dialog om
hanteringen av energi i sina lånekalkyler. Normalt tas kostnaderna för energi upp
som ett schablonvärde, dvs ett system som motarbetar energieffektivt tänkande.
Swedbank, Handelsbanken och Dalarnas Försäkringsbolag deltog på mötet.
Därefter hölls två möten med personer i tomtkön för området Uvbergsviken, Torsång.
Även här presenterades studien om guldhuset. Deltagarna fick också information från
konsumentvägledningen och bygglovsavdelningen.
Metoden att premiera energieffektivisering via tomtpriset eller att ställa krav i
exploateringsavtal och markanvisning har haft god spridning. I Dalarna har Leksands
kommun infört ett system med reducering av tomtpriset. Vid en energianvändning
under klassningssystemet Febys minienergihus (42 kwh/m2) reduceras priset med
20 % för tomter som ligger sjönära och 30 % för tomter i ett annat område utan
sjöutsikt. Försöket ska utvärderas i juni 2012. Man anser det viktigt att också studera
om kampanjen medfört ökat intresse för energisnåla hus bland befolkningen. Redan
har tjänstemännen registrerat ett ökat intresse från personer och familjer som vill
bygga energisnåla hus. Leksands förebild är Västerås som arbetar efter ett väl
utvecklat premiesystem.
Mora kommun har anslutit till det nationella nätverket Uthållig kommun som drivs av
Energimyndigheten. Mora avser att pröva energivillkor i exploateringsavtalen och
arbetar i nätverket för att precisera energinivåerna. Borlänge kommun har, trots idogt
arbete, ännu inte genomfört någon av de idéer man tagit fram.
13
När Naturskyddsföreningen
rankade kommunernas
klimatarbete i Klimatindex
2010 visade det sig att 52 av
de 221 kommuner som deltog
har krav vid nybyggnation som
är tuffare än Boverkets
byggregler. Hälften av
kommunerna ställer krav som
är 65 procent av Boverkets
krav. Stockholms stad har
beslutat att nya bostäder ska
klara hälften av Boverkets
nuvarande byggregler.
Planeringsunderlag för god bebyggd miljö
Arbetet har syftat till att utveckla kommunernas fysiska planering. Satsningar som
stödjer en mer hållbar utveckling har stått i centrum.
Flera dialoger och seminarier om nya planeringsunderlag för God bebyggd miljö har
hållits med länets kommuners planerare för att underlätta utvecklingen av fysiska
planering i länet. Diskussionerna har bland annat rört behovet av nya
planeringsunderlag för om hållbara kommunikationer, planering av gång- och
cykelstråk, tillgänglig kollektivtrafik, grön- och blåstrukturer samt estetiska värden och
effektiviserad och minskad energianvändning i planering och byggande.
Seminarium har genomförts om grön-, blå- och vitstrategier i tätort, med exempel från
Östersunds kommun, och om deras erfarenheter av att utveckla användningen av
grönområden under olika delar av året för barn, äldre och andra. Fokus har bland
annat varit på folkhälsa och lätt tillgängliga vita stråk mellan staden och stadens
närområden.
Hållbar planering av trafik har lyfts fram där Trafikverkets fyrstegsmodell har varit
utgångspunkt för dialog knuten till utvecklingen av Mora tätort. Kommunen har
informerat om sitt arbete med en handlingsplan för trafikutvecklingen där steg 1 i
fyrstegsprincipen, beteendeåtgärder, har haft särskild betydelse också som
planeringsunderlag för en samlad fysisk planering.
Ett bra exempel på kollektivtrafikssatsning i tätort och omgivande landsbygd har lyfts
fram under ett seminarium om bra planeringsunderlag. Mora kommun har där visat
arbetet med enkäter och resvaneundersökningar, satsning på kortare sträckor, tätare
trafik och utveckling av resecentrum som knutpunkt mellan olika trafikslag.
14
Erfarenheter från planeringsunderlag i form av en cykelplan har lyfts fram av
Borlänge kommun. Visionen har varit att cykeln ska vara ett förstahandsval på
sträckor kortare än 5 km. Man har satsat på primära och sekundära cykelvägnät, ett
tryggt nät på kvällstid, god utformning av korsningar, tunnlar och cykelparkeringar
samt genomtänkt underhåll även vintertid för att underlätta cykling året om.
Seminarium och planering har genomförts för att öka kompetensen om gestaltning
och energihushållning i planering och byggande. Syftet har varit att satsa på en
kompetenshöjning i form av en seminarieserie som vänder sig till tjänstemän,
politiker, konsulter och andra viktiga aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Dalarnas
kommuner. Satsningens ambitioner har varit att kommuner upprättar nya
gestaltningsprogram för förvaltning och utveckling av sin bebyggelse som tar tillvara
kulturhistoriska värden, särskilda kvaliteter och hur energieffektivisering i stadens
bebyggelse kan förenas med god gestaltning. Länsstyrelsen Dalarna och KTH har
tagit fram ett förslag till program med sex seminarietillfällen och tre workshops för att
underlätta för kommunerna att upprätta sådana gestaltningsprogram som underlag
för deras fysiska planering och prövning av bygglov. Seminarieserien var tänkt att
genomföra under två år.
Planeringsunderlag för God bebyggd miljö utvecklas successivt i länet.
Byggdialogens verksamheter har varit en viktig del av processen att se och stämma
av behovet av nya underlag för planering. Dialogen har varit särskilt värdefull för att
se sambanden mellan hållbar planering och hållbart byggande. Resultatet av
dialogen så här långt vad gäller planeringsunderlag har lett till att kunskapsutveckling
för planerare i länet för ett antal viktiga områden som har betydelse för att göra den
fysiska planeringen mer hållbar. Satsningen på kompetensutveckling inom
gestaltning och energieffektivisering har inletts men seminarieserien som underlag
för kommunernas insatser för att ta fram nya gestaltningsprogram har ännu inte
påbörjats på grund av resursbrist och att kommunerna har varit bundna till andra
satsningar i utvecklingen av sin samhällsplanering.
Den goda planeringsprocessen
En arbetsgrupp från planeringsgruppen bildades för att initiera ett projekt med syfte
att diskutera och utveckla planeringsprocessen. Arbetet inkluderade framtagandet av
en skrift som beskriver delaktighet i planeringsprocessen samt anordnande av ett par
kunskapsseminarier.
Det första seminariet arrangerades med chefsarkitekt Torbjörn Sunesson på
dåvarande Vägverket som föreläste om det nationella projektet ”Den goda staden”.
Ytterligare ett seminarium med samma tema redovisade bland annat hur Kalmar och
Jönköpings kommun arbetar med dialogen i planeringsprocessen.
Med seminarierna som underlag producerade arbetsgruppen en skrift, Den goda
planeringsprocessen, där goda exempel redovisas från såväl landet som länet.
15
Delaktighet är ett centralt begrepp i
arbetet med att utveckla ett hållbart
samhälle. Med en delaktig befolkning
kan samhällsförändringen göras attraktiv
och efterfrågad.
Bilaga: Den goda planeringsprocessen
Skriften har distribuerats i Byggdialogens deltagarkretsar och planeras ingå i
kommande planeringsseminarier.
Program för hållbart byggande
I Stockholms Stad, Malmö/Lund och i Göteborgs Stad har ett program för hållbart
byggande arbetats fram. Syftet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande och
programmet ska utgöra underlag vid markanvisning, tecknande av avtal med
byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning. Stockholms
program, ofta kallat myran, lades i malpåse efter valet med den nya majoriteten. De
två andra är reviderade eller nyligen framtagna och används flitigt.
Inom Byggdialogen väcktes ett intresse av att ta fram ett program. Man såg ett behov
av att samla kvalitets- och miljöåtgärder i ett dokument för att såväl samla
kommunerna i länet som att förenkla och förtydliga för sektorns aktörer. Genom att
arbeta med länets kommuner kunde det möjliggöra en mera entydig bild av
målsättningarna istället för att varje enskild kommun utvecklar sin strategi och sina
styrdokument.
För att bättre belysa programmens praktiska användning anordnade Byggdialogen
ett seminarium där Joa Ivarsson från Göteborgs stad berättade om deras program:
Miljöanpassat byggande fungerar.
Arbetet, som är en samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och
miljöförvaltningen ska leda till att Göteborgs Stads befintliga rutiner förbättras för att
användas i den dagliga verksamheten. Programmet går ned på konkret nivå och
ställer krav inom såväl planering, projektering, produktion som förvaltning.
Byggruppen
Byggruppen var under projektet den dialog som innehöll det största till antalet
deltagare. Här fanns en blandning av byggherrar, entreprenörer och konsulter
representerade. I gruppen fanns också försäkringsbolag, installatörer och
byggmaterielindustri. Personer från Högskolan Dalarnas byggprogram fungerade till
viss del som stöd för gruppens administrativa arbete. Gruppen genererade också
flest arbetsgrupper och handlingsplaner. Antalet deltagare speglar att mötena varit
16
välbesökta och diskussionerna breda och konstruktiva. Nedan redovisas resultaten
av arbetsgruppernas insatser.
Vattenskadesäkert byggande
Vattenskador är den vanligaste skadan i våra bostäder och det uppstår i Dalarna
2000-3000 vattenskador per år till en kostnad på över 80 miljoner kronor. Många
skador skulle kunna undvikas genom att fastighetsägaren eller bostadsinnehavare är
uppmärksam och regelbundet underhåller sin byggnad.
Arbetsgruppen Vattenskadesäkert byggande har dokumenterat typfall och bra
lösningar. Dokumentationen har gjorts dels i samband med skadeutredningar men
också i form av insamlade foton från medlemmar i Byggdialogen. Materialet ska
användas i informationsarbetet och kommer att uppdateras efter hand.
En informationsbroschyr, en guide för dem som renoverar eller bygger nytt har
framställts där de vanligaste vattenskadorna tas upp med förslag på åtgärder. Kök,
våtrum och installationer behandlas.
Flertalet skador orsakas av bristande skötsel och
underhåll. Det är viktigt att byggherren är väl insatt i
vilka regler som gäller vid nybyggnad och renovering.
Skadorna är dyra och påverkar även boendemiljön,
utomhusmiljön och arbetsmiljön negativt. Att återställa
en genomsnittlig vattenskada ger en miljöbelastning
på ca 300 kg CO2, vilken motsvarar ungefär utsläppet
från 150 mil bilåkning.
Varje vattenskada som inte inträffar är en stor vinst för
miljön!
Bilaga: Vattensäkert byggande
För att öka kunskapen har gruppen genomfört ett omfattande utbildningsprogram
med 6 seminarier runt om i länet. Olika materialleverantörer och specialister på
vattenskador som Dalarnas Försäkringsbolag, Golvbranschens Våtrumskontroll
(GVK) och Byggkeramikrådet (BKR) har varit föredragande. Seminarierna har
besökts av ca 400 personer.
Fuktsäker grundläggning
Antalet skadetillfällen och många, i efterhand dyrbara åtgärder, orsakade av fukt i
grundkonstruktioner, vittnar om okunnighet i byggbranschen. Valet av
grundläggningsmetod liksom långa uttorkningstider i samband med nyproduktion,
visar ett stort behov av förbättrade kunskaper på området.
En fuktsäker grundläggning ger, inte bara en bestående grund för ett hus, utan också
en god innemiljö och hushållning med resurser. Rätt material och metod från början,
anpassad till de lokala förhållanden som gäller för ett byggobjekt, är helt i linje med
Byggdialogens intentioner.
17
Arbetsgruppen för fuktsäker grundläggning, som bestod av personer från OCAB,
HMB Construction, Betongindustrier, Dalarnas Försäkringsbolag, och konsultfirman
Misteln, arrangerade en workshops. Här sammanställdes de erfarenheter och
tankegångar som fanns i leden. I ett senare välbesökt seminarium presenterades
kunskapsläget på området. Det var en av landets ledande konsulter på området som
föreläste. Kunskapen har samlats i handboken Bygga F som också delades ut under
seminariet.
Klimatskyddat byggande
Gruppen som arbetar med Klimatskyddat byggande, eller s.k. väderskyddat
byggande, har slutfört studien på Kvarteret Hyttkammaren i Falun. För att
väderskydda Hyttkammaren valdes en lösning där man byggde en ställning runt
huset. På den placerades fribärande tält. Presenningar kompletterade skyddet för
material utanför tältet ex bjälklagen.
Fuktmätning gjordes löpande under arbetets gång och resultatet var överförväntan.
Kostnaderna för väderskyddet beräknades till 5 % av stomleveransens kostnad och
kan efter vunna erfarenheter reduceras.
Flera praktiska erfarenheter om klimatskydd och arbetssätt gjordes som tas med till
kommande projekt. Resultatet beskrivs i Byggdialogens rapport 2009:2 och kan
hämtas nedan. Högskolan Dalarna har också sammanställt en rapport om projektet.
Bilaga: Rapport 2009:2 Klimatskyddat byggande
Materialval
Frågan om hur man avgiftar bygg- och förvaltning av byggnader lyftes fram på ett
seminarium anordnat av Byggdialog Dalarnas kansli. På seminariet inbjöds tre
företrädare för de materialdatabaser som finns verksamma på marknaden (BASTA,
Miljövarubedömningen och Sunda Hus). Databaserna katalogiserar material i
miljöklasser och fungerar som stöd för konsulter, inköpare och upphandlare vid val av
byggmaterial. Företrädarna hade till uppgift att presentera sin produkt på ett så
klargörande sätt som möjligt.
Efter seminariet bildades en arbetsgrupp bestående av såväl byggherrar, konsulter
som entreprenörer. Även en representant från byggvarubranschen deltog. Gruppen
sammanställde en handlingsplan där arbetet beskrevs och kostnaderna
presenterades.
Den första aktiviteten som genomfördes var en studieresa till Landstinget Sörmlands
objekt, O-huset i Lindköping. Studieresan bedömdes som mycket stimulerande för
gruppen och sammanfattades i en reserapport.
Nästa steg för gruppen var att engagera sig i ett konkret projekt, ombyggnad av
Lung- och allergikliniken på Falu lasarett. Här lades ett omfattande arbete ned på att
analysera de databaser/verktyg som fanns tillförfogande. Folksams system
bedömdes som för enkelt för professionella. BASTA visade sig innehålla få
registrerade produkter och saknade mattor. Även Miljöbedömningen har för få
18
registrerade produkter i sin bas, vilket medförde att det slutgiltiga valet föll på Sunda
Hus. Värdering av de olika verktygen med rekommendationer redovisas i gruppens
rapport.
Val av golvmattor visar hur noggrant gruppen arbetade. Man konstaterade att
branschen inte lyckats ta fram fullgoda alternativ till PVC-mattorna även om giftiga
mjukgörare byts ut. Prover av ett antal befintliga mattyper, som skulle rivas ut,
sändes in till två olika institut för analys av asbest. Ett av instituten svarade att ämnet
förekom i ett av proven medan det andra svarade nekande. Av försiktighetsskäl valde
man att hantera rivningen av de befintliga mattorna som om de innehöll asbest. Vid
val av mattor beaktades även städbarhet. I våtrum valdes PVC-mattan och i övrigt en
linoleummatta med ett s.k. PUR- skikt.
Flera av deltagarna i materialvalsgruppen är idag engagerade i byggandet av en ny
vårdbyggnad vid Falu lasarett. Redan i inledningen av projektet valde
Landstingsfastigheter att följa klassningssystemet Miljöbyggnad med guldnivån som
mål. Miljöbyggnad används för att fokusera på miljö- och kvalitet och sätter
minimikrav inom alla discipliner. Det skiljer systemet från övriga klassningssystem
som bland annat undviker krav på inomhusmiljön. Systemet fungerar väl tillsammans
med egenkontrollen. I Miljöbyggnad ska alla byggvaror som byggs in dokumenteras
och som verktyg valdes även här Sunda Hus.
LCC-beräkningar används flitigt och även BIM-projektering. Nyligen genomfördes ett
seminarium som slutvinjett på ett flerårigt samarbete. Under trevliga former med
Sweco som värd fick deltagarna höra materialgruppens upparbetade erfarenheter.
Slutsatsen sammanfattades som att man i början var nyfikna på att pröva
miljödatabaser – nu är användningen av dessa en självklarhet!
Bilaga Materialval - broschyr
Materialvalsgruppen har slutfört pilotstudier som
redovisas i en rapport. Erfarenheterna från arbetet
presenterades och diskuterades i workshops. Ett
seminarium med trevlig avrundning avslutade ett
framgångsrikt samarbete.
God innemiljö – luftbehandling
På Byggdialogens årliga sammankomst, Byggforum Dalarna, presenterade ledande
experter de senaste rönen på området innemiljö. Därefter bildades en arbetsgrupp
som formulerade sina planerade aktiviteter i en handlingsplan. I planen koncentrerar
man sig på att bygga upp kunskapen hos beställarledet. Man ville genom en serie
om tre seminarier ge beslutsfattare, fastighetsförvaltare och övriga aktörer i
branschen en bredare kunskap om inneluftens betydelse för välbefinnande,
luftdimensionering och driftkostnader.
19
I skrivande stund har seminarieserien flyttats fram på grund av stor arbetsbelastning
hos huvudaktörerna.
Upphandling och utvärdering
Upphandling är ett område som diskuterats i en arbetsgrupp under ett antal träffar.
Gruppen upprättade en handlingsplan som beskrev ett antal fokusområden att
närmare studera, analysera och ge förslag på förbättringar. Syftet var att nå en
samsyn mellan inblandade parter.
AF-delen och mallar togs fram från deltagande parter och diskuterades livligt. Ett av
de områden som pekades ut var de utvärderingsmetoder som används. Två
metoder, poängbedömning och bedömning i monetära mått, har ställts mot varandra.
Båda metoderna används av större beställare i länet. Frågor om avvikelser från AB
92 och anbudens form och innehåll var andra fokusområden som diskuterades.
Gruppen planerade ett seminarium för att visa upp de olika metoderna i syfte att
skapa en diskussion om användningen. Ännu har inte detta seminarium genomförts.
Under Byggdialogens projekttid har Miljöstyrningsrådet i samarbete med branschens
nationella kretsloppsråd upprättat ett webb - baserat stöd för upphandling av
entreprenader. I arbetsgruppen deltog Byggdialog Dalarna med en representant.
Under 2011 har en revidering annonserats och Byggdialogen har bjudits in att delta.
Kvalitetssäkring
En tvärgrupp bestående av representanter från konsult-, beställar-, entreprenörsledet
har i detalj studerat byggprocessen i syfte att förbättra överföringen av information
mellan olika parter och olika projekt. Redan i projekteringen ska en rapport om
projektets ”svaga punkter” upprättas och som därefter följer med i hela byggprojektet.
Rapporten revideras regelbundet för att ständigt vara uppdaterad.
Gruppen arbetade fram ett processchema som bland annat
föreslår att projektören finns med i första byggmötet för att
även muntligt överföra information till entreprenören. På så vis
ska missförstånd minimeras genom en nära kontakt mellan de
inblandade.
Ytterligare en förbättring som föreslås är att varje större
projekt avslutas med ett möte för utbyte av erfarenheter.
På så vis får deltagande parter möjlighet att diskutera
projektets framgångar och brister i syfte att föra
kunskapen vidare till sin organisation och till kommande
projekt.
Resultatet presenteras i en folder i form av en processkarta med
tillhörande bilagor. Det ska vara enkelt för användaren att gå in i
materialet och finna stöd för sitt konkreta arbete. I bilagorna
finner man förslag på dagordningar och mötesdeltagare som
visar vilka funktioner som behövs vid olika faser i projektet. På
så vis kommer kunskapen om underhåll, drift, städning etc. tidigt med i processen.
20
Bilaga: Folder Kvalitetssäkring av byggprojekt
Dagordning projektering
Exempel rapport
Dagordning produktion
Dagordning överlämnande
Dagordning erfarenhetsmöte
Arbetssättet presenterat i foldern behöver användas i ett antal projekt, samla
erfarenheter och diskutera en eventuell förbättring av modellen.
Gruppen studerade även programfasen och upprättade en processkarta som finns
publicerad hos Byggdialogen. Syftet var att ta fram kartor över samtliga processer
och här återstår den så viktiga förvaltningsprocessen.
Byggprocessmätning
För att öka effektiviteten och bättre målstyra byggprocessen har verktyget IQ
Processmätning tagits fram. På nationell nivå har byggsektorn enats om att använda
verktyget i ansträngningarna att öka kvaliteten i byggprocessen.
Byggdialog Dalarna introducerade verktyget för länets aktörer genom att tillsammans
med företaget Prifloat ta fram en broschyr som beskriver verktygets användning. Tre
projekt, en renovering, ombyggnad och nybyggnad, där verktyget använts redovisas i
broschyren.
Nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett är en av de större fastighetsinvesteringarna i
landet inom vårdbyggnation. Landstingsfastigheter använder IQ Processmätning i
partneringprojektet och i broschyrens slutvinjett redovisas erfarenheter från arbetet.
Broschyren har delats ut på att antal av Byggdialogens träffar.
Energieffektivisering och fukt är båda exempel på arbeten som behöver
kvalitetssäkring i byggprojekten.
21
Livscykelkostnader - LCC-kalkylering
LCC-kalkylering som verktyg i arbetet med energieffektivisering väcktes i
byggruppen. Det bildades en arbetsgrupp i syfte att öka användningen av verktyget.
Gruppen anordnade en utbildning för Byggdialogens deltagare där kursledaren
Sören Björnbom anlitades. Kursen bestod av 4 träffar om vardera en halv dag och
innehöll såväl teoripass som praktiska övningar och hemläxa.
Gruppen tog fram en broschyr, Livscykelkostnad – Räkna med framtiden, som
uppmanar och vägleder läsaren. Texten beskriver i vilka skeden LCC kan användas,
rekommenderar en rutin för användningen samt understryker hur viktigt LCC är i
beslutsunderlag. Broschyrens innehåll finns mera utförligt beskriven i ett 12-sidigt
dokument som finns hos Byggdialogen.
Bilaga: Broschyr, LCC
Introduktion LCC-kalkylering
Rutin för LCC
I det fortsatta arbetet kontaktades Högskolan i syfte att starta studentarbeten runt
LCC. Landstingsfastigheter har nyligen genomfört ett LCC-seminarium för ”fotfolket”
med expert från Sweco som kursledare.
Lågenergi- och passivhus
Energifrågor intresserar Byggdialogens deltagare och trots att ett antal andra
grupper hanterat dessa frågor bildades ytterligare en arbetsgrupp. Gruppens
deltagare representerade sektorn väl med stor bredd. Eftersom passivhus var i
ropet i landet och fler och fler hus med denna teknik byggdes i landet startade
också arbetsgruppen med begreppet. Namnet blev lågenergi- och passivhus.
Gruppen tog fram en handlingsplan vars mål var att öka intresset och
kunskapen runt byggande av passivhus och lågenergihus i Dalarna. Man ville
att beställare och byggare skulle lära sig att se helheter, dvs. att en större
investering vid byggandet blir lönsam såväl ekonomiskt som miljömässigt. Här
fördes LCC - verktyget in som lösning. Gruppen ville också studera var och hur
det är lönsamt att bygga passivhus i länet med tanke på bland annat fjärrvärme,
myndighetskrav och geografi.
Gruppen valde att följa olika projekt i länet för att föra ut relevant och nära
information till markandens aktörer. I ett anordnat seminarium i Mora,
Kraftsamling om energieffektivitet, deltog över 80 personer, vilket visar hur stort
intresse energifrågor har i länet.
För att ytterligare stärka informationsarbetet togs en skrift fram som samlar nio av
Dalarnas mest intressanta energismarta lösningar. Skriften lyfter fram olika aktörer,
nybyggande, ombyggnation samt drift och förvaltning. De flesta av exemplen är
också goda exempel i ett nationellt perspektiv.
22
Bilaga: Broschyr, 9 goda exempel
Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990talet, där man insåg att man kan bygga hus utan
radiatorsystem om värmeförlusterna var tillräckligt
små. Passivhuset har frisk luft genom att
ventilationen säkrar samma luftflöden som alla andra
byggnader som uppfyller byggreglerna. Passivhuset
har bra komfort och är prisvärt. Extrakostnaderna för
bättre isolering och värmeväxlad ventilation kan ge
lägre totalkostnader redan efter några år.
Passivhuset är det boendealternativ vi har för att
minimera negativa globala klimatförändringar. EU
kommer 2016 genomföra en byggnorm som
föreskriver passivhusstandard. Österrike är redan
där. Tyskland 2014, Storbritannien 2013.
NNE-strategi
Byggdialog Dalarna har tillsammans med berörda aktörer inom bygg- och
fastighetsområdet i Dalarna tagit fram en strategi för att främja ett ökat antal
lågenergibyggnader i Dalarna. Målsättningen för strategin var att motsvara det
nationella arbete och ambitionen enligt propositionen ”En sammanhållen klimat- och
energipolitik” – Energi (prop. 2088/09:163).
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv, 2013/31/EG, om byggnaders
energiprestanda ska samtliga offentliga byggnader efter 2018 och alla övriga
byggnader från och med 2021 vara nära-nollenergibyggnader. För att en byggnad
skall definieras som en NNE-byggnad krävs inte bara en hög energiprestanda utan
även att den tillförda energin i hög grad är förnyelsebar.
Här presenteras handlingsplanen som avses ge stöd och riktlinjer för
fastighetsägarna vid planering och byggande. Detta dokument kommer årligen att
anpassas och uppdateras för att följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen.
Bilaga: NNE - strategi för Dalarna
Strategin fungerar som en grundlig genomgår av målformuleringar på olika nivåer,
beskriver olika instansers arbeten samt redovisar flera av de verktyg som finns för
energieffektivisering inom bygg- och fastighetssektorn.
Det har under senare tid utvecklats ett antal verktyg i syfte att stödja sektorns aktörer
i deras energiarbete. Verktygen hanterar olika nivåer i energiarbetet, från konkreta
beräkningar enligt LCC till analyser som rymmer ekonomiska kalkyler. Ett exempel är
den s.k. BELOK-modellen som på ett föredömligt sätt paketerar energiåtgärder i
ekonomiskt fördelaktiga redovisningar. Underlaget är framtaget för att förbättra
beslutsunderlagen för beslutsfattare.
23
I slutet av strategin föreslås åtgärder som i det kommande arbete ska främja antalet
lågenergibyggnader i Dalarna:
•
•
•
•
•
•
De mål och delmål som skall gälla måste slås fast.
Målen skall kommuniceras till kommunerna och övriga berörda aktörer inom
bygg- och fastighetsområdet.
Verktyg för uppföljning och arbetet med energieffektivisering ska tas fram.
Strategin bör ses över årligen för att följa utvecklingen.
För att få genomslag i hela länet måste man börja med att samla berörda inom
kommunerna och arbeta med dessa.
Forskning inom de nya energinivåerna bör genomföras.
Förvaltningsgruppen
Förvaltningsgruppen har bestått av ett antal förvaltare från såväl privata sidan som
offentligheten. Gruppen började som relativt liten, men har under projektperioden
ständigt vuxit. Till gruppen anslöt sig också ett mindre antal konsulter. Sekreterare
hämtades från Stiftelsen Teknikdalen.
Energiligan
Tillsammans med Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge skapade Byggdialogens
förvaltningsgrupp en arbetsgrupp med namnet Energiligan. En förstudie gav flera
förslag på hur ligan skulle läggas upp, vilket inspirerade gruppen att starta arbetet.
Ligan bestod ursprungligen av 8 fastighetsägare som tillsammans påbörjade ett
utbyte i en process mot effektivare drift och förvaltning av fastighetsbeståndet.
Deltagarna har skrivit ett avtal som innebär att man hjälper till med energistatistik mot
att i en utvald byggnad få en energiutredning med åtgärdsförslag utförd. I gruppen
diskuterades förslagen och varefter fastighetsägarna utförda åtgärder spreds
erfarenheterna vidare i gruppen i ett slags benchmarking – system.
Energianvändningen minskades i fastigheterna, men även vattenförbrukningen,
snålspolande toaletter/armaturer etc. studerades.
För att ytterligare stimulera fastighetsägarna utverkades ett pris för årets bästa
energieffektiviserande företag. Exempel på vinnare är Morastrand och Dagon.
Arbetet riktade senare in sig på deltagarnas förvaltningssystem och de strukturer
man arbetar efter. Respektive deltagare visade hur man hanterar energifrågorna och
experter anslöts till processen när ny kompetens ansågs nödvändig. Företaget
Momentum kopplades in som med sina produkter för mätning gör det enkelt för
förvaltaren att följa energianvändningen på enskilda fastighetsobjekt.
Energiligans arbete har exponerats vid ett antal aktiviteter inom Byggdialog Dalarna
och får anses som väl spritt bland länets aktörer, men även i betydligt vidare kretsar.
Man har exempelvis startat ligor i såväl Värmland som i Norge.
I slutet av projektperioden har en ny grupp bildats inom Energiligan. I länet finns 7
folkhögskolor med ett fastighetsbestånd kring ca10 000 kvm vardera. Det
gemensamma är att det finns ett varierat byggnadsbestånd med såväl bostäder,
undervisningslokaler, verkstäder och administrativa lokaler. Driften sköts av s k
24
”multikonstnärer” som är vaktmästare och även fastighetsskötare. Tillsammans har
man bildat ett nätverk med syftet att genom samverkan och benchmarking skapa
engagemang och kunskap i en energieffektiv förvaltning av det samlade
byggnadsbeståndet i länets folkhögskolor.
Projektet, som följer de erfarenheter som tidigare gjorts i Energiligan, börjar med
karteringar av de befintliga byggnaderna. Energideklarationernas upplägg följs och
åtgärdslistor upprättas av en energiexpert. Hemläxa läggs fast där man på egen
anläggning kommer överens med coach om trimningsåtgärder. Resultatet ligger
därefter till grund för workshops på respektive skola. Därefter anordnas workshops
för utbyte av erfarenheter. Parallellt med detta redovisas arbetet för skolans
huvudman/styrelse där förslag på investeringar paketerade enligt BELOK-modellen.
Leksands folkhögskola har gått i fronten i gruppen och befinner sig för närvarande i
genomförandet av åtgärder.
Miljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader togs som begrepp upp för första gången vid ett
Byggforum. Föreläsare som varit med att konstruera systemet beskrev dess funktion.
Byggdialogen utsåg en ansvarig person vars uppgift var att driva processen vidare.
Denne besökte förvaltningsgruppens möten och implementerade arbetet i gruppens
arbetsplaner.
Under 2010 anordnade Byggdialogen en tvådagars utbildning i Falun.
Utbildningen fulltecknades och var mycket uppskattad. Samtidigt hade
Landstingsfastigheter beslutat sig för att klassa det planerade
vårdblocket på Falu lasarett efter miljöklassningssystemet. Man bestämde sig att
redan i upphandlingen använda systemets guldklassning som värden i de tekniska
beskrivningen. Vårdblocket har utsetts som objekt för en eller flera workshops i syfte
att sprida kunskapen från projektet. Workshopen har i skrivande stund ännu inte
genomförts.
Vid materialvalsgruppens studiebesök på Kungsbrohuset, Stockholm presenterades
modellen Miljöbyggnad. Det var Järnhuset som redovisade hur man praktiskt
använder miljöklassningen.
Incitament för hyresgästen
I ByggDialog Dalarnas förvaltningsgrupp fördes diskussioner om att inleda ett projekt
som syftar till att engagera hyresgästen i energieffektiviseringsarbetet. Projektet
initierades och fick namnet ”Incitament för hyresgäster/fastighetsägare att spara
energi”.
Inledningsvis i projektet visades ett stort intresse och det fanns goda förhoppningar
om att nå bra resultat. Dock har ett flertal omständigheter påverkat arbetet i en
omfattning som bidragit till att resultatet inte kunnat uppnås i linje med uppsatta mål.
25
Det övergripande målet med projektet var att dels skapa incitament för hyresgäster
av lokaler och bostäder att spara energi och dels att skapa ägarincitament för
energieffektivisering vid fall av kallhyra.
Projekt var upplagt för att genomföras i fem steg:
•
•
•
•
Inventering av goda exempel (BELOK m.fl.)
Intervjuer med hyresgäster
Formulering av aktiviteter och/eller arbetsmodell/er
Test av modellen samt utvärdering.
Varje deltagande fastighetsutlåtare tog fram två hyresavtal var där både ”sändare”
och motpart kunde intervjuas. Resultatet från genomförda intervjuer gav ett bra
underlag för fortsatt arbete. Det visar på intresse hos berörda aktörer att arbeta med
energieffektiviserande åtgärder samt få mer information om tillvägagångssätt.
Deltagande fastighetsförvaltare lämnade in endast 4 avtal till projektledningen. De tre
sistnämnda stegen; formulering av aktiviteter och/eller arbetsmodell/er, test av
modellen samt genomförande av en utvärdering har inte kunnat genomföras.
.
Man hänvisar ofta till brist på tid samtidigt som det i en del fall saknas systemkunnande inom drift/underhåll. Många har också svårt att se de direkta fördelarna.
Sist men inte minst saknas ofta en tydlig ledningsstruktur i arbetet med
energieffektivisering i fastigheter.
Trots brister i måluppfyllelse är slutsatsen att det finns goda förutsättningar att
genomföra ett liknande projekt med samma uppställda mål. Ett gott exempel är
Tunets skola i Borlänge där man inom ramen för skolans ”Grön Flagg” arbete har
upprättat förslag på olika energieffektiviserande åtgärder inom skolans fastigheter. I
ett försök att genomföra åtgärder kommer man i ett löpande samarbete med
hyresvärden Tunabyggen att få installerat några olika belysningsalternativ i ett
klassrum. Genom detta studerar man olika belysningars effekt på
energiförbrukningen och genom ett dataprogram kan man löpande följa upp och visa
effekterna i den dagliga undervisningen.
incitament i form av billigare hyra, utrustning eller andra belöningar, har man ännu
inte prövat, men olika idéer diskuteras.
Förutsättningar för att nå längre i ett utvecklat ”incitamentsprojekt” är enligt vår
bedömning:
• Att kontraktera de som ingår i projektet
• Att ha längre projekttid, förslagsvis 3-5 år
• Större budget än detta projekt, vilket kan säkerställa en hög projektkvalitet.
Bilaga: Rapport Incitament
Övriga aktiviteter
Byggdialogen har bedrivit ytterligare två verksamheter under projekttiden.
Byggherregruppen är ett nätverk mellan offentliga byggherrar och förvaltare och i ett
26
delprojekt samlades lokala grupper tillsammans med den offentliga byggherren för
diskussioner om kvalitets- och miljöfrågor. Resultatet redovisas nedan.
Offentliga byggherrar som lokalt nav
Projektet bygger på erfarenheter från Byggherregruppen som tidigare provat att med
sin kraft som beställare bjuda in konsulter och entreprenörer till dialog om kvalitetsoch miljöfrågor.
I mars 2011 genomförde Byggdialogen tillsammans med Ludvikahem och Ludvika
kommuns tekniska förvaltning en träff där lokala aktörer bjöds in. På mötet deltog 22
personer från 15 olika företag och institutioner. Beställarna/byggherrarna redovisade
bland annat vilka energikrav man åläggs enligt de miljömål som satts såväl på
europeisk, nationell, regional som kommunalt plan. Konsulter och entreprenörer
ombads därefter ge sina reflektioner. Diskussionerna resulterade i att Byggdialog
Dalarna fick i uppdrag att tillsammans med hållbarhetsansvarig i Ludvika kommun
planera en grundutbildning i enlighet med det nationella Bygga-bo-programmet.
I skrivande stund har ännu inte utbildningen genomförts eftersom upphovsrätten till
utbildningsmaterialet inte klarats ut. Byggdialog Dalarna har i kontakter med
ansvariga på Boverket tryckt på för att få tillgång till materialet och fortsätta
utbildningsinsatserna tillsammans med Högskolan Dalarna. Projektet bygger på
erfarenheter från Byggherregruppen som tidigare provat att med sin kraft som
beställare bjuda in konsulter och entreprenörer till dialog om kvalitets- och
miljöfrågor.
Byggherregruppen
För att bättre utveckla beställarkompetensen och beställarfrågor bildades den s k
Byggherregruppen. Man vill skapa ett nätverk mellan offentliga fastighetsförvaltare
och byggherrar i länet, öka kvalitets- och miljöarbetet hos byggsektorns
entreprenörer och konsulter samt skärpa styrelsearbetet inom kvalitet och miljö i
offentliga företag. Deltagare har varit Borlänge och Falu kommuns
fastighetsförvaltningar samt de kommunägda bostadsbolagen Tunabyggen och
Kopparstaden. Ludvika kommuns fastighetsförvaltning och Ludvikahem kom senare
med i arbetet.
Exempel på frågor på Byggherregruppens agenda var upphandling, energibesparing,
ekonomisystem, system för kundtjänst, lokaloptimering, kompetensutveckling,
tillgänglighet. Gruppen har initierat ett antal seminarier, utbildningar och workshops.
Man arbetade med kvalitets- och miljöledningssystem och utbildade ett stort antal
personer i teknik för internrevisioner. Därefter genomfördes ett antal externa
revisioner på byggarbetsplatser för att på ett strukturerat sätt lära sig mer om vad
som händer i verkligheten. Målet var att etablera revisionen som rutiner i
verksamheten.
Under två efterföljande år, 2009 och 2010, anordnades s.k. precidieträffar där
kommunernas politiska ledning och bolagens ledning träffades. På träffarna
27
redovisades och diskuterades resultat och gemensamma ställningstaganden och
samarbeten.
Som en undergrupp till Byggherregruppen bildades den s.k. driftgruppen. Syftet var
att fokusera på drift och förvaltning genom utbyte av erfarenheter om driftfrågor och
vardagliga problem. I processen skapades också ett kompetenshöjande arbeten som
bestod i delgivning av egna erfarenheter i temadagar och grupparbeten såväl som
kunskapsuppbyggnad med hjälp av extern kompetens. Energianvändning och
optimering var frågor som ofta behandlades. I gruppen deltog ca 20 personer.
Nedan följer exempel på de råd och erfarenheter som arbetades fram av deltagarnas
på området energieffektivisering:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
De mjuka parametrarna är mkt viktiga, med andra ord måste personalen vara
engagerad. Nyinstallerad datoriserad utrustning står ofta utan att någon har
viljan/kunskapen att skruva och knappa.
Gör besparingarna synliga för personalen.
Där kompetensen finns dit ska investeringsmedlen gå.
Få ut ansvaret, energibesparingsarbetet får inte bli enbart energicontrollerns
ansvar utan den som jobbar i området ska ansvara för arbetet där.
Att sätta ihop grupper av maskinister och tekniker från olika områden för att
delge varandra problemlösningar verkar vara bra initiativ som fungerar (ex
Kopparstaden)
Energistatistik är en nödvändig grund, det ska vara lätt att läsa av
energiförbrukning och nyckeltalen ska vara relevanta och jämförbara.
Det ska sporra med att sätta mål
Låt gärna målen styra budget och inte tvärtom!
Handlingsplanen måste visa på bra sätt vad/hur vi ska göra och att man
kommer att kunna se en verklig effekt av arbetet.
Helhetsperspektivet att få ut mål och handlingsplaner ända ut till maskinisterna
är oerhört viktigt.
En fördel med att jobba med energibesparingar är att det är accepterat i alla
läger även politiskt!
Andra viktiga frågor som belystes var kundperspektivet, teknik, styrsystem över
webben, energideklarationer, beredskap/jour etc.
Kompetenshöjande åtgärder
Utveckling brukar ofta förknippas med en process som löper i en bestämd riktning.
Denna riktning har ett eller flera mål som hägrar i horisonten. Om stegen tas och om
farten höjs kallas det utveckling.
Förändring är ett annat begrepp som ofta förknippas med utveckling. I förändring
ligger att man förflyttar sig från den punkt man befinner sig till en annan, definierad
punkt. Ibland nöjer man sig med att börja resan i en definierad riktning. Att uppfatta
förändringen kräver ofta att punkten man befinner sig vid också definieras. Vet man
var man står, var man vill och känner att man är på väg upplever man förändring,
utveckling.
28
Byggdialog Dalarna har betraktat kompetens och ny kompetens som viktiga
ingredienser i utveckling och en kompetenshöjande åtgärd kan vara det som får en
person eller en grupp att påbörja sin förändring.
Byggdialogen har valt att arbeta med tre generella områden för att öka kompetensen.
Dessa är:
• Grundkompetens
• Spetskompetens
• Ny kunskap
Det sätt man vanligen tänker på när man talar om kunskap är grundkompetens, dvs.
det man förknippar med utbildning. I byggprocessen är det nödvändigt för det slutliga
resultatet att alla aktörer har tillräcklig grundkompetens. Man bygger inte en tillräckligt
tät byggnad om inte samtliga förstår och agerar med insikter. En enda installatör eller
snickare kan förstöra täthetsskiktet, vilket allvarligt försämrar det totala resultatet.
Samtliga behöver vara införstådda med varför tätskiktet ska vara helt och varför
byggnaden ska göras energisnål. Grundkompetens är en förutsättning för att
byggprocessens aktörer ska utvecklas och kunna utveckla lågenergibyggandet.
Spetskompetens förbättrar och trimmar redan vunnen kunskap. Den förser personen
med det senaste inom området och vidgar hjärnans gränser till att ta in nya
kunskaper. Spetskompetens börjar normalt inom områden personen redan behärskar
och för denne vidare till nya områden av kunskap. Det kan röra sig om ny forskning
inom fukt, täthet och innemiljö och som kommit fram till nya rön och nya metoder.
Ny kunskap bryter ny väg och innehåller kunskapsfält personen i mycket liten
utsträckning hanterat tidigare. Detta område utmanar hjärnan till att tänka nytt och
behöver ofta inte ta form eller utgå ifrån tidigare vunna färdigheter eller kunskaper.
Byggdialog Dalarna har format sitt kompetensprogram innehållande samtliga tre
områden. Det är ett synnerligen ambitiöst program som genomförts och med ett
påtagligt stort genomslag.
Ett exempel på åtgärder för att stärka grundkompetensen är den s.k. ByggaBoutbildningarna där handledare utbildades. Dessa hade i nästa steg till uppgift att ta
hem utbildningen till företaget. Byggdialog Dalarna har i egen regi anordnat 7st.
kurstillfällen och 145 personer har utbildats till handledare. Boverket uppger att det i
maj 2009 utbildats 217 handledare i hela landet.
I en uppföljning som utfördes efter hälften av kurserna svarade 22 företag att 168
personer ytterligare genomfört kurser med det material och det upplägg man fått från
ByggaBo-utbildningen. Sammanlagt, inklusive de två kurser som hållits av andra
aktörer i Dalarna, har ca 400 personer grundutbildats efter ByggaBo-dialogens
koncept. Antalet personer som genomgått utbildningen kommer enligt svaren att
fortsätta öka eftersom man uppgett att det finns planerade aktiviteter.
ByggaBo-utbildningen var en statlig satsning som administrerades av Boverket.
Dalarna var avgjort det län som genomförde flest kurser i landet. Under 2008 hade
länet tagit hälften av landets kurser i anspråk. Byggdialogen har genom bland annat
29
Länsstyrelsens Pilotlänsuppdrag har kritiserat regeringen och departementet för att
utbildningen lades ned år 2009.
Ett stort antal seminarier har lyft fram spetskompetens. Exempel på detta är: Hur
avgiftar vi bygg och förvaltning?, Partering, Steg för steg, Den goda
planeringsprocessen etc. I bilagan märks hur välbesökta seminarierna varit, vilket
indikerar att Dalarna i jämförelse genomfört ett av de mest ambitiösa
kompetensprogrammen i landet och samtidigt lyckats locka bredden av aktörer.
I kategorin ny kunskap märks passivhus, etik i byggandet (eg. miljömärkning av
träprodukter), Livscykelkostnader etc. Flera av dessa områden anordnades i
samband med den årligen återkommande byggforumdagen.
Seminarierna har bedömts ha hög kvalitet och oftast har de mest ansedda
experterna i landet anlitats. I utvärderingar har seminarieverksamheten av företagen
bedömts som mycket värdefull (se vidare avsnitt Utvärdering).
Man kan anta att seminarier med samma kvalitet kräver att deltagaren reser till våra
större städer, för Dalarnas del vanligen till Stockholm. Motsvarande arrangemang
kostar ca 2000 kr extra per person på annan ort. Antalet deltagare är totalt för
samtliga seminarier 1 784 personer. En beräkning på insparade medel kan studeras
nedan:
Beräkning av kostnader
Avgifter som tagits ut för Byggdialogens seminarier har till storlek täckt de kostnader
projektet haft. En uppskattning visar att motsvarande seminarier kostar ca 2 000 kr
extra i avgift på annan ort, vilket ger beräkningen:
1 784 personer x 2 000 kr = 3 568 000 kr
Det betyder att bygg- och fastighetssektorn i länet sparat 3,5 miljoner kr för perioden
2006 -2011. Deltagarna har dessutom lagt ned 50 dagar i arbetstid och kostnaderna
för arbetstiden har ej beräknats i denna redovisning.
Workshops
Till kompetens programmet hör också de workshops som anordnats. Workshops är
ett utmärkt arbetssätt för att stimulera dialogen. Byggdialogen har använt
arbetsformen vid ett stort antal tillfällen såväl på projektledarnivå som i
arbetsgrupperna. På workshops får deltagarna bättre möjligheter att yttra sig, delge
egna erfarenheter, analysera och diskutera det område som tas upp. Tema för
workshops har ofta valts med grund i ett pågående projekt, vilket resulterat i att de
pilotprojekt som genomförs fått stor spridning inom sektorn.
Bilaga: Förteckning över kompetensprogrammet
30
Metoder och metodutveckling
I projektbeskrivningen hävdades att de samverkanformer som utvecklats mellan
parterna i bygg- och fastighetssektorn i länet och Byggdialog Dalarna skulle vara
nyskapande och förväntades ge resultat som tidigare varit omöjligt att nå. Redan i
inledningen av Byggdialog Dalarna betraktades metodvalen för samverkan som
centrala. Under projektet har ett antal metoder för nätverksbyggande och dialog
anpassats och utvecklats. Nedan följer beskrivning och exempel på några av de
metoder som använts och som många gånger skiljer arbetet från många andra
nätverksbyggande projekt. I diskussionen (kap 4) i slutet av rapporten analyseras och
diskuteras metoderna ytterligare.
Dialog som metod för samverkan
Redan i den organisatoriska uppbyggnaden av Byggdialogen var syftet att skapa en
bred samtalande process. Med de tre dialoggrupperna var tanken att skapa forum för
dialog där aktörer från sektorn kunde delges erfarenheter, men även själv ha
möjlighet att lyfta visioner och problem. För att underlätta och avlasta
dialoggrupperna tilldelades dessa en resursperson. Sekreterarfunktionerna uppdrogs
att tillsammans med projektledningen hålla samman de olika gruppernas arbeten till
helheter och för att finna synergier.
För att ytterligare decentralisera ansvaret hade dialoggrupperna till uppgift att skapa
arbetsgrupper runt de frågor och förändringsarbeten som togs fram i diskussionerna.
Arbetsgrupperna beskrev insatserna i handlingsplaner och innan de sändes till beslut
skulle de godkännas av dialoggruppen. Dialoggruppens ordförande undertecknade
slutligen ansökan som lämnades över till den beslutande samordningsgruppen.
Ordföranden var deltagare i styrgruppen och hade därmed möjlighet att argumentera
för planerna.
Efter beslut kunde det konkreta arbetet genomföras. Arbetet med handlingsplanerna
rapporterades regelbundet i respektive dialoggrupp. Genom anordnade och öppna
workshops, som ibland lades i anslutning till möten i dialoggrupperna, bereddes
möjligheter för samtliga i projektet att delta. Resultatet lades slutligen fram för
samordningsgruppen.
I resultatet märks en decentralisering som naturligtvis fann stöd i den
organisationsmodell som valts. I projektbeskrivningen kalkylerades att ca 12
arbetsgrupper skulle bildas och resultatet blev 16 stycken. Sammantaget har de 16
arbetsgrupperna producerat ett omfattande material inom ett brett område. Materialet
består av konkreta handledningar i form av processcheman, förslag på dagordningar,
analyser, utvecklade verktyg, anvisningar och redovisningar, dvs. ett mycket
mångformigt material.
Dialogformen som metod har använts flitigt och medvetet i projektet, men också
utvecklats till mera mogen och innehållsrik. Dialog har fungerat som ett nyckelord i
såväl små som stora aktiviteter. Under projektets slut prövades metoden mellan
landshövdingen och företagsledare hos Byggdialogens huvudaktörer. Dialogen
bedömdes av de medverkande som mycket lyckad.
31
I länets pilotlänsuppdrag har Byggdialog Dalarna ett uppdrag att i samtal med
sektorn analysera och föreslå förändringar av det nationella regelsystemet i syfte att
underlätta att målen för energieffektivisering nås. Byggdialogens metoder har ofta
stått som modell för andra projekt och nätverk. I länsstyrelsens arbete med
miljömålen kommer modellen att tillämpas även på andra sektorer.
Processer
Projektets arbete har präglats av ett utvecklat processinriktat tillvägagångssätt. Det
betyder att det är deltagande personers tankemönster, förändringsbenägenhet, men
även organisationers förmåga att ta in och hantera nya idéer som är i fokus.
Tankemönster, gruppdynamik, nyckelpersoner är viktiga begrepp att hantera. En
process mäts, men oftast på andra sätt än i projektet.
Ett processinriktat arbetet handlar om att se aktiviteter som del eller delar i ett mera
omfattande händelseschema. När en seminariedag anordnas är budskapet ett mål
som sätts in i en process, vilket innebär att det finns planerade aktiviteter som på
olika sätt stödjer seminariet. Insatserna kan vara av förberedande karaktär och/eller
som aktiviteter som följer upp seminariet. I ett processinriktat arbete tas
nyckelpersoner tidigt in i planeringen, vilket betyder att det alltid finns lokala och
regionala aktörer engagerade i seminarieprogrammen.
Att uppmärksamma och befästa beslutade mål, bryta ner dem till verksamhetsnivå
och finna aktiva åtgärder har varit utmärkande för Byggdialogen. Till skillnad från att
enbart stödja arbetet och viljan i en bransch har Byggdialogen aktivt skjutit länets
bygg- och fastighetssektor framför sig. Goda exempel på metoden är framlyftandet
av de tuffa energimålen med energieffektivisering på 20 % till år 2020 respektive 50
% till 2050. De offentliga byggherrarna och förvaltarna, som förväntas gå i spetsen,
har bjudit in sina partners i sektorn för dialog om hur man ska klara målen. Inbjudna
konsulter, entreprenörer och installatörer har reflekterat på hur denna process ska
läggas upp.
Pilotprojekt som metod
Pilotprojekt eller demoprojekt har varit viktiga ingredienser i Byggdialogen. Genom att
aktivt medverka till att skapa demoprojekt har gränser för vad som är möjligt prövats
och flyttats. När ett demoprojekt påbörjats utvecklas även här en aktivitet som
sprider, analyserar och reflekterar resultatet. Inblandade nyckelpersoner har lyfts
exempelvis genom att sättas i föreläsande position. Goda resultat har förts ut i
nätverket, delgivits massmedia och ibland i marknadsföringsmaterial (9 goda
exempel på energieffektivisering). En uppmärksammad och framgångsrik aktivitet har
varit att anordna workshops om demoprojekten och dess resultat. Här kunde
aktörerna och workshopens deltagare byta åsikter i diskussioner om ett verkligt
genomförandeprojekt. Vid några tillfällen har särskilda rapporter upprättats om
spännande demoprojekt.
Demo- och pilotprojektens del i prioriterade processer har i utvärderingarna lyfts fram
som en av Byggdialogens framgångsfaktorer. Trots det hävdar projektledningen att
det finns potential för ytterligare utvecklingsarbeten.
32
Gemensam utveckling med Högskolan
ByggDialog Dalarna tror att samverkan mellan länets aktörer är nödvändigt för att
åstadkomma effektivt byggande och förvaltning baserad på innovationer och
processer som förbättrar samhällsbyggandet samt ger underlag för relevant forskning
och kunskapsförsörjning av hög kvalitet.
Byggdialogen har varit påskyndare till etablering av ett Energi- och
miljökompetenscentrum vid Högskolan i Dalarna. Detta avses bli en viktig regional
resurs för bygg- och fastighetssektorns framtida kompetensförsörjning. EMC
förväntas bli länets teknikpark med förädling av innovationer och försörjning av ny
kunskap till såväl undervisningen som fortbildning av branschen. EMC har som syfte
att vara ett regionalt kompetenscentrum för att stärka konkurrenskraft och
kunskapsutveckling inom förnybar energianvändning samt energieffektivisering inom
regionens näringsliv och offentlig förvaltning och därmed bidra till tillväxt i regionen.
Byggdialogen finansierar via Länsstyrelsen och Region Dalarna en doktorand vid
Högskolan inom temat konsekvenser för Dalarnas samhällsbyggande av halverad
energiförbrukning. Två ytterligare industridoktorander har stöd från Byggdialogens
aktörer i nytt forskningsprogram finansierat via KK-stiftelsen alt Formas.
Byggdialogens ordförande har engagerats som adjungerad professor i Energieffektivt
byggande till 30 % tjänst från och med 2011. Målsättningen för branschens dialog
med högskolan är att utveckla skolans examinationsrätt till mastersnivå och därmed
ge möjlighet till civilingenjörsutbildning.
Högskolans fadderverksamhet har etablerats efter samverkan med Byggdialogen.
Nätverkets företag utgör fadderföretag. Ett branschråd finns sedan januari 2012
33
etablerat med representanter från sektorns bygg- och förvaltningsprocess.
Branschrådets agenda är relevansgranskning av grundutbildningen,
fadderverksamheten, forskningen, fortbildning och utveckling av distansutbildning.
Detta branschråd utgör nu mönster för flera av högskolans utbildningsprogram.
Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft
Dalarnas byggbransch är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort
och lång sikt. Hela 57 % av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer
att vara hinder för deras tillväxt. Företagen upplever framför allt att det är svårt att
rekrytera erfaren personal. Ju högre utbildningsnivå man söker, desto svårare blir
det. Även sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya
medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka 30-50 % av
företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera
högskoleutbildade arbetsledare, högskoleingenjörer och civilingenjörer.
Eftersom kompetensförsörjning anses vara en central fråga inom sektorn deltog
Byggdialogen i en omfattande studie av dels av hur branschföreträdare upplever
kompetensområdet, men också hur ungdomar ser på sektorn som framtida
arbetsplats. Genom att arbeta med kön och härkomst som variabler i undersökningen
sätts extra fokus på jämställdhets- och integrationsaspekter kopplade till sektorn och
utbildning. Det är förhoppningen att genom mätning kunna visualisera och underlätta
styrningen av jämställdhets- och integrationsarbetet.
Projektledning sköttes av Karriärcentrum och undersökningen heter Dalabarometern
vars resultat redovisas nedan.
DalaBarometern Bygg- och Anläggning
DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en
övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggbranschen i Dalarna.
Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad och beställts i
samarbete med Byggutbildning Star, Byggdialog Dalarna, Sveriges Byggindustrier,
Byggnads, Dalarnas Gymnasieskolor med Bygg- och Anläggningsprogram,
Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Falun Borlänge Regionen, Energi- och
Miljökompetenscentrum, samt projektet Stanna i Dalarna.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är genomförd av Prifloat AB i
Falun. DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av
enkätundersökningar som riktats till Dalarnas:
⋅ niondeklassare
⋅ gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet
⋅ gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program
⋅ högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildning
⋅ högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen
⋅ bygg- och anläggningsföretag.
Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor; likväl killar som
tjejer. Både Tekniskt Arbete och Bygg- och Anläggning kommer i topp bland tänkbara
34
och önskvärda jobb i framtiden. 43 % av tjejerna och 54 % av killarna svarar att det
tycker att det verkar ”ganska roligt” eller ”jätteroligt” att jobba inom Bygg- och
Anläggningsbranschen.
Eleverna värderar god ekonomi och en bra balans mellan jobb och fritid när de svarar
på vad som är viktigt när de ska välja jobb i framtiden.
Till skillnad från niondeklassarna är eleverna på gymnasieskolans NV/Te- program
inte lockade av att jobba inom Bygg- och Anläggning, men däremot av att jobba med
Tekniskt arbete (ingenjör, tekniker, arkitekt). Kanske kopplas begreppet Bygg- och
Anläggning till hantverkaryrket och Tekniskt arbete till byggjobb med krav på
eftergymnasial utbildning. Jämför man eleverna på det naturvetenskapliga
programmet med dem på teknikprogrammet framkommer att teknikeleverna i större
utsträckning är intresserade av att jobba inom samhällsbyggnadssektorn. Eleverna
på båda programmen är samstämmiga i att det är mer attraktivt att jobba med
byggnader än med infrastruktur.
Även NV/Te-elever värderar en god ekonomi när de ska söka jobb i framtiden. Det är
framför allt intresset för ämnesområdet som driver dem i valet av utbildning.
De ungdomar som valt att gå en byggutbildning i Dalarna bekräftar detta. Intresset för
ämnesområdet är det som framför allt gjort att de sökt sig till sin utbildning. För
byggstudenterna på Högskolan är den personliga utvecklingen på jobbet också en
stark drivkraft. För eleverna på BA-programmet är friheten i jobbet viktig.
Relativt få på byggutbildningarna anger att de vill uppnå ledande befattningar eller att
de vill starta företag. Även hos länets byggelever är det mer attraktivt att jobba med
byggnader än med infrastruktur.
Länets potentiella byggstudenter, dvs. niondeklassare och gymnasieelever på de
naturvetenskapliga och tekniska programmen, har fått ange vilka företag de hört talas
om. Samstämmigheten mellan de olika elevgrupperna är stor. På listan finner vi en
variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. Vi
noterar dock att vissa av länets större företag inom sektorn inte är speciellt kända för
målgruppen.
Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg?
Den stora och breda basen för rekryteringen till byggbranschen finns i de ungdomar
som fortfarande har sina inriktningsval framför sig. För Bygg- och Anläggningssektorn
är det framför allt niondeklassarna och eleverna på gymnasieskolans
Naturvetenskapliga och Tekniska program (NV/Te) som är intressanta.
Byggbranschen behöver skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör
att de vill söka sig till utbildningar inom Bygg- och Anläggning för att sen börja jobba i
branschen.
Bilaga: Rapport Dalabarometern
Grundutbildning Byggprogrammet
I Dalarna finns Byggprogrammet på gymnasienivå på 7 skolor som samarbetar under
devisen att det finns ett Byggprogram förlagt till 7 olika skolor. En omfattande
samverkan bedrivs både i det dagliga arbetet och i projektform. Byggdialog Dalarna
35
har genomfört fortbildning för samtliga bygglärare i ByggaBo-dialogens utbildning för
yrkesverksamma.
Söktrycket har under lång tid varit högt. Det beror på att eleverna haft lätt att få jobb
efter avslutad utbildning. 2011 etablerades ett frigymnasium med 30 platser i Falun. I
Hedemora startades en utbildning med inriktning mot bergteknik och gruvdrift.
Branschens behov om uppfattningen av hur många nya hantverkare som behövs av
nya hantverkare ligger på en lägre nivå än antalet antagna varför man verkar för att
eleverna skall se Byggprogrammet som start på karriären och vara förberedda för
högre utbildning när de lämnar gymnasiet.
Nedan redovisas siffror som visar söktrycket för respektive utbildning och år.
Byggprogrammen i
Dalarna
Sökande 1:a hand
Antagna
Antal i avgångsklass
Arbete vid skolslut
Till vidareutbildning
2008
389
233
134
122
6
2009
286
190
141
122
13
2010
304
221
179
143
4
2011
386
253
167
153
8
540
31
OBS!
Antagna 2008 avslutade sin
utbildning 2011
I antal antagna ingår samtliga elever
I antal avgångsklass ingår ej målare, plåtslagare och
maskinförare
Byggingenjörsprogrammet Högskolan Dalarna
Högskolan Dalarna beslutade sig för att stoppa antagningen till Byggprogrammet
under några år. Genom påtryckningar framför allt från Byggdialog Dalarna startade
Byggingenjörsprogrammet på nytt 2008. Programmet har en 3-årig
Byggingenjörsutbildning på 180 poäng och en 2-årig utbildning på 120 poäng med
inriktningen Byggarbetsledare med fokus på produktionsskedet. Genom samläsning i
Åk 1 är det möjligt att ändra inriktning till år 2.
Hittills har samtliga studenter som avslutat sina studier fått jobb i branschen. Det har i
sin tur lett till att många studenter saknar examen eftersom man inte slutfört sina
exjobb. Byggruppen i Byggdialog Dalarna har sedan starten fungerat som
programråd. Genom Karriärcentrum Bygg har ett fadderprogram som i huvudsak
bekostas av branschen utvecklats. Deltagande företag i Byggdialog Dalarna men
också andra företag har ställt upp för studenterna under utbildningen för att den skall
kännas verklighetsanpassad. Karriärcentrum Bygg arbetar för att nå målet att vara
Sveriges bästa Byggingenjörsutbildning vad gäller samverkan med företag.
36
Nedan redovisas siffror som visar söktrycket för respektive utbildning och år.
Högskolan Dalarna
Byggingenjörsprogrammet 2008 2009 2010 2011
Sökande övriga
122 156 175 164
Sökande 1:a hand
41
41
52
56
Antagna
30
39
50
38
Tackat ja
23
39
48
38
148
2008 2009 2010 2011
53
71 100
78
28
35
31
37
19
18
25
27
13
18
25
27
83
Byggarbetsledare
Sökande övriga
Sökande 1:a hand
Antagna
Tackat ja
Byggdialogen och regionala uppdrag
Byggdialog Dalarna har bidragit till flera av Länsstyrelsens uppdrag, framför allt
miljömål, klimat och energi och samhällsplanering.
Genom byggdialogen träffas och samverkar Dalarnas bygg- och fastighetssektor
kring konkreta frågor. Miljömålen ingår som en självklar del i en gemensam målbild
och strävan, där man ser synergier med miljömålen och vill hantera konflikter.
Umgänget med länsstyrelsen, och mellan privata och offentliga aktörer, har varit
positivt och förtroendefullt.
I flertalet län kan man, utifrån den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, se
att sektorns aktörer har liten eller obefintlig samverkan sinsemellan. Vidare att
länsstyrelsernas kontakter med sektorn är färre, liksom kunskap om sektorn.
Sektorns miljöarbete är sannolikt också mindre omfattande, trots att bra exempel
finns.
Den samverkan som formats i Dalarna är av värde för Länsstyrelsens möjlighet att
omsätta sina mål och uppdrag gentemot byggsektorn. Samverkan stimulerar frivilliga
åtaganden hos sektorn och hjälper länsstyrelsen att förbättra sina verktyg och
styrmedel. Bygg- och fastighetssektorn är en sektor där det är meningsfullt att
länsstyrelse och offentlighet har samarbete som går utöver tillämpning av lagar och
regler. I ett litet län är en sektorssamverkan här ändamålsenlig och kanske också
nödvändig.
Potential för att en fortsatt byggdialog
I kedjan från mål till handling ingår flera länkar: strategisk planering, samverkan,
kompetensutveckling, utveckling av metoder/verktyg, spridning av goda exempel,
uppföljning m.m.
När det gäller samverkan och kompetensutveckling är Byggdialog Dalarna
välutvecklad. Dialogen har också bidragit till att få med högskolan i en regional
process. Beträffande strategisk planering har miljömål och andra mål tydligt funnits
37
med. En uttalad tanke har varit att strategier mer i detalj skulle formas allteftersom i
sektorn. Här finns dock utvecklingspotential och tänkt inriktning nu inför fortsättningen
är att mer strategier ska finnas från början i temaområden. Beträffande tillämpning
och införande kan sägas att flera av de metoder som byggdialogen lyft fram har
börjat tillämpas av sektorns aktörer. Här finns dock utvecklingspotential och kanske
behövs fler åtaganden. Viss uppföljning av insatserna har skett, men denna kan
utvecklas och även kopplas mer till miljömålsuppföljningen.
Länsstyrelsen och offentligheten kan också nyttja dialogen mer för omsättning av de
regionala uppdragen för miljö, energi, samhällsplanering m.fl.
Rådslaget om byggdialogens framtid den 22 november 2011 bekräftade att sektorn
vill samarbeta kring temaområden, där flera har bäring på miljömålen och andra mål
som Länsstyrelsen ska verka för. Flera områden bidrar direkt till miljömålen.
Länsstyrelsens närvaro i dialogen är sannolikt viktig för att hålla miljömålen tydligt
närvarande och om Byggdialogen också ska fungera som ett forum att omsätta
regionala uppdrag.
38
Utvärdering
Redan i inledningen av Byggdialogens EU-projekt togs kontakt med Dalarnas
Forskningsråd för att diskutera följdforskning. Det visade sig dock att projektets
budget inte hade utrymme för denna typ av studie och med resultatet att större delen
av utvärderingarna anordnades i egen regi. Dessa kompletterades med speciella
insatser där externa krafter anlitades. Nedan redovisas ett antal utvärderingar som
tillsammans ger en bild av ett Byggdialog Dalarnas som ansågs drivande och med ett
resultat som avspeglas i det konkreta arbetet.
Utvärdering genom enkäter
Åren 2008 och 2010 genomfördes enkätundersökningar hos deltagarna i syfte att
höra deras syn på verksamheten samt hur denna förändrat deras verksamhet. Inom
ämnesområdena: utfasning av farliga ämnen, materialval, användning av fossila
bränslen, energihushållning och god bebyggd miljö efterfrågades företagens status.
Svaren visade att dalaföretagen börjat förändra sig och att det inom flera områden
startats ett miljöförbättrande arbete. Oljeanvändningen sjunker dramatiskt mellan
åren 2008 och 2009 och slutet går att skönja. Ett annat exempel på detta är
användningen av LCC-verktyget som ökar. Fem av byggherrarna uppgav att man
ställer energikrav vid upphandling och två av dessa villkorar energianvändningen till
minst 30 % under Boverkets byggregler (BBR).
Icke överraskande uppgav de svarande att miljöutbildningen bland personalen ökat
till mycket goda nivåer.
I slutet av enkäten efterfrågades företagens syn på den samverkan som bedrivits i
projektet. I svaren märktes en markerad belåtenhet över de centralt anordnade
aktiviteterna, främst seminarier, medan man gav något sämre betyg till det arbete
som genomfördes i dialog- och arbetsgrupperna. I kommentarerna märktes att man
efterfrågade ännu mera verkstad.
Bilaga: Enkätsvar Rapport 2009
Byggforum/dialog med landshövdingen
Den årligen återkommande samlingen, Byggforum Dalarna, har under åren innehållit
uppföljningar och utvärderingar med regelbunden återkomst. Landshövdingen har
haft ett samlande ansvar för Byggdialogen och är inbjudande part till den årliga
dialogen. Vid mötet år 2008 anordnades en omfattande genomgång av de
diskussioner och de handlingsplaner grupperna arbetat fram. För att ytterligare skapa
dialog runt arbetet utsågs opponenter med uppgiften att kommentera och kritisera
planerna och deras upplägg, eventuella effekter etc. Deltagarna, som räknades till 69
personer, bjöds naturligtvis också in i diskussionerna.
Under hösten 2010 anordnade landshövdingen en särskild dialog med 25 av de
företagsledare som undertecknat byggdialogens överenskommelse. Mötets syfte var
att i dialog utvärdera projektet och diskutera eventuell fortsättning och dess innehåll.
Mötet uttryckte stort förtroende för Byggdialogen och önskade en direkt fortsättning.
39
Ytterligare ett dialogmöte hölls senhösten 2011. På programmet stod en redovisning
av resultatet samt en utvärdering i mindre grupper. Därefter redovisade varje grupp
sina synpunkter som senare sammanställdes i ett mötesdokument. Grupperna och
mötet uttryckte det som en självklarhet att Byggdialogen fortsätter.
Under hösten 2010 och våren 2011 genomförde Byggdialogen en SWOT – analys av
bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Analysen, som beskriver styrkor, svagheter,
möjligheter och hot, visar att sektorn under lång tid kännetecknas av
hantverkskunnande, skicklighet och kvalitet. Gemensamma ambitioner handlar både
om att fortsätta förnyelsen inom byggsektorn och ligga i fronten kunskapsmässigt.
Det handlar om att utveckla ett klimat- och miljöanpassat byggande, skapa
nydanande och attraktiva byggmiljöer och värna vårt kulturarv i Dalarnas städer och
byar.
Bland svagheter märks att hemmamarknaden är bräcklig och har svårt att locka
externa aktörer att etablera sig. Bristen på konkurrens inom bygg- och
installationsbranschen är påtaglig. De förhållandevis små företagen inom
fastighetsbranschen har delvis brist på riskkapital som underlättar att experimentera
med ny teknik och oprövade lösningar. Det finns ett tydligt behov av nya bostäder
men produktionskostnaderna för bostäder upplevs för höga. Flertalet bostadsbolag i
länet har ingen eller liten nyproduktion.
Som möjligheter framhålls vårt sätt att samverka i dialogform som föredömligt och
som väcker omvärldens intresse. I denna process finns möjligheter till snabb, bred
spridning och nyttiggörande av ny kunskap och erfarenheter inte minst för små och
medelstora företag, vilket stärker byggsektorns konkurrenskraft. De intressanta
demonstrationsprojekt som nu pågår i Dalarna, som utnämnts till ett nationellt pilotlän
för grön utveckling, kan underlätta en samsyn och kompetenstillskott som ger grund
för varaktig tillväxt. Avgörande blir bland annat högskolans ambition och förmåga att
utveckla sig som kunskapsnav inom bygg- och energiområdet och företagens vilja till
investering.
SWOT - analys
Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling
Byggdialog Dalarna har under projekttiden rapporterat att deltagande företags
konkurrenskraft ökat med stöd i projektets verksamhet, vilket bekräftats i olika
uppföljningar. Sveriges Byggindustrier har vid förfrågan uppskattat att det under
perioden 230 arbetstillfällen skapats i de deltagande företagen. Här anser
branschorganet att Byggdialogens verksamhet varit en mycket viktig del i den
utvecklade konkurrenskraften. Dialogens fokus på kvalitet och miljö har bidragit till att
stärka företagen på en marknad som allt mer efterfrågar kompetens inom dessa
områden.
För att ytterligare studera deltagande företags syn på dialogens arbete visavi den
stärkta konkurrenskraften utfördes en intervjuserie där sju företagsledare från
framgångsrika företag svarade på frågor.
40
Resultatet är entydigt positivt och intressent eftersom företagsledarna lägger
synpunkter från sin horisont, vilket tillsammans ger en bred bild av Byggdialogen.
Bilaga: Rapport: Grund för gemensam utveckling
Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän
För att belysa utvecklingen i Dalarna jämfört med grannlänen, likvärdiga befolkningsoch försörjningsmässigt visas nedan två diagram med statistik över anställda inom
byggbranschen 2002 – 2011. Siffrorna är hämtade från SCB:s KS, Kortperiodisk.
Sysselsättningsstatistik som mäter antalet anställda per kvartal, egna företagare utan
anställda ingår inte.
Antal anställda in om byggbran schen 2:a kvartalet årligen (Källa:
SCB, KS)
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Kv2 02
Kv2 03
Kv2 04
Dalarnas län
Kv2 05
Kv2 06
Kv2 07
Västmanlands län
kv2 08
Örebro län
kv2 09
Kv2 10
Kv2 11
Gävleborgs län
Det framgår i diagrammet ovan att Dalarna jämfört med grannlänen har ökat antalet
anställda inom byggbranschen betydligt mer än grannlänen.
41
Bygganställdasom per län som andel av bygganställda i riket,
kvartal 2 årligen. (Källa: SCB, KS)
6,0%
5,0%
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
Kv2 02 Kv2 03 Kv2 04 Kv2 05 Kv2 06 Kv2 07 kv2 08 kv2 09 Kv2 10 Kv2 11
Dalarnas län
Gävleborgs län
Örebro län
Västmanlands län
Ur diagrammet framgår att Dalarna ökat sin andel av bygganställda i riket jämfört
med grannlänen.
Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling
I utvärderingar av Byggdialog Dalarnas betydelse för näringslivet har branschorganet
Sveriges Byggindustrier uppgivit att dialogen bidragit till sektorns tillväxt. Man hävdar
att 230 arbetstillfällen skapats under projekttiden och kvalitets - och miljöarbetet
bidrar till att länets företag har ökad konkurrenskraft. För att ytterligare kartlägga
betydelsen av dialogen och för företagens utveckling genomfördes en intervjuserie
med ett antal företagsledare i utförar- och konsultledet.
Företagsledarna bekräftar att Byggdialogen bidragit till att kvalitetshöja
verksamheten. Man har medverkat i ett antal pilotprojekt som tillsammans med övrig
verksamhet inom Byggdialogen medfört ökad utveckling. Exempel på dessa projekt
är bygge av barnstuga med fokus på täthet och energi, flerbostadshus i massivträ
och lågenergihus för besöksnäringen. I pilotprojekten har ny teknik (täthet,
energisnålt byggande, ljudkvalitet etc.) tagits fram och prövats, vilket också krävt att
nya arbetsformer växt fram.
Nästan alla företag i intervjuerna har ökat sin personalstyrka under projekttiden, vissa
påtagligt kraftigt och man ser mycket positivt på framtiden. Flera beskriver hur deras
marknad har vidgats och framhåller Byggdialogen som ett stöd i denna framgång. De
intervjuade pekar på områden som ytterligare behöver förbättras och man ser det
som självklart att Byggdialogen finner en fortsättning.
Samtliga tycker att seminarieverksamheten har varit bred och givande. En
företagsledare hävdar att denna bidrar till en bättre generationsväxling. Såväl
satsningarna på grundkunskap i form av exempelvis ByggaBo - utbildningarna som
42
seminarier med spetskunskap lovordas. Den nära samverkan med Högskolan
Dalarna som vuxit fram är värdefull och går att utveckla.
”För oss är det självklart att delta i Byggdialog Dalarna. Vi lär oss, men bidrar också
till andras utveckling. Man måste våga ge för att få. Att det bedrivs pilotprojekt, lite
utöver det vanliga, är bra för oss. Det gör oss till en attraktiv arbetsgivare. Våra
medarbetare utvecklas i sådana projekt och det attraherar nya medarbetare när vi
syns,”uttrycker sig en av de intervjuade.
Bilaga: Gemensam grund för utveckling
43
Diskussion
Byggdialog Dalarna bedöms som ett framgångsrikt projekt av många i länets byggoch fastighetssektor. Man vill också fortsätta sitt samarbete i sektorn på detta sätt.
Byggdialog Dalarna har haft en omfattande verksamhet som behandlat många olika
aspekter på hur den byggda miljön kommer till och förvaltas i länet. Det finns
värdefulla erfarenheter att dra från dialogens arbete. Många val av metoder och
tillvägagångssätt har visat sig framgångsrika och kan vara till stor nytta för andra
grupper att studera och ta efter. Det finns också områden som har stor
utvecklingspotential. Nedan beskrivs kortfattat några av dialogens erfarenheter.
Sekreterarfunktionen och resurser i nätverket.
En tydlig ambition i Byggdialogen har varit att decentralisera arbetet och ge de
aktörer som medverkar tillräckliga resurser för att kunna genomföra sina uppgifter.
Trots att utökade medel ställts till förfogande har arbets- och dialoggrupperna inte
fullt ut kunnat förbruka de ekonomiska ramar som ställts till förfogande. Projektet
redovisar ett visst kvarstående överskott. Arbetsgrupperna har i flera fall sett det
effektivare att själva utföra arbetsinsatserna. Man har i dessa fall inte haft
tidsmässiga resurser att handla upp externa arbetsinsatser.
I samma syfte har en resurs i form av sekreterarfunktioner inrättats som stöd till
dialoggrupperna. Dessa har generellt fungerat som administrativt stöd för grupperna.
Sekreterarna har inte alltid förmått driva på utvecklingen av arbete mellan möten,
vilket i vissa fall har hindrat grupperna att hålla god fart i utredningsarbetet.
Erfarenheter pekar mot att sekreteraruppgiften är synnerligen värdefull, men den
behöver delvis utvecklas för att vara effektiv. I samspelet mellan sekreterarna och
projektledaren har man upplevt viss tidspress och arbetet framöver kan utvecklas och
bli mer effektivt.
Deltagande och närvaro
Utvärderingarna visar att deltagarna uppskattat det omfattande kompetensprogrammet. De ger sitt eget arbete i arbets- och i dialoggrupperna något lägre
betyg. Differensen har antagligen samma grund som diskussionen ovan.
Kompetensprogrammet har varit väl planerat och tidsmässigt lätt tillgängligt. Arbetsoch dialoggrupperna har i viss mån upplevt tidspress i det gemensamma arbetet. Tid
är en avgörande faktor för utveckling och förändring. Det är också vanligt att projekt
med syfte att utveckla näringslivet känner av konjunktursvängningar. När det är
högkonjunktur är det naturligtvis problematiskt att lägga sin tid på dialog och
utveckling. Sammantaget har det ändå varit få konflikter mellan deltagarnas
engagemang i arbets- och dialoggrupper och deras ordinarie arbete, vilket bekräftas
av den stora närvaron på möten, seminarier och workshops etc.
Projektledning
Under större delen av projektperioden har mindre än en heltidstjänst fungerat som
projektledning. Under en tid delades tjänsten på två personer och under de två
avslutande månaderna användes en heltid. Det har varit en mycket omfattande
verksamhet som genererats i projektet. De resurser som avsatts för ledning har inte
varit helt tillräckliga. Med ett större stöd har ytterligare ett antal aktiviteter kunnat
44
genomföras och som därmed förbättrar projektets kvalitet. Det finns exempel på
aktiviteter som med större övergripande insatser hade potential att medverka i ett
större sammanhang. I den rådande situationen har projektledaren koncentrerat sina
insatser till övergripande arbete och strategisk ledning. Regelbunden uppföljning och
närvaro i alla dialoggruppernas och arbetsgruppernas möten har prioriterats bort.
En verksamhet av denna omfattning behöver större resurser i ledningsfunktionerna.
Det har däremot varit till fördel för resultatet att mer än en person varit anställd. I en
verksamhet som Byggdialogens behövs en bred kompetens i ledningen för att
behandla komplexa frågor inom olika kunskapsområden. Samtidigt behöver
ledningen utvecklad kompetens i processledning och marknadsföring. I ett fortsatt
arbete i Byggdialogen behöver dessa frågor lösas.
Metoder som framgångsfaktor
Samverkan och dialog är modeord som används så ofta att de ibland kan kännas
utslitna. Vad som döljer sig bakom orden i form av strategier och metoder diskuteras
allt för sällan trots att det är tillvägagångssättet som för deltagaren förmår fylla orden
med mening. Byggdialogen är ett samverkans- och dialogarbete med ett utpräglat
processtänkande i grunden. Projektet har fokus på att pröva, använda och analysera
arbetssätt som bygger på samverkan och dialog och i utvärderingar lyfts projektets
metoder fram som en betydande framgångsfaktor.
Bara att samlas i ett rum ger något. Det skapar en annan kultur i projekten, ett
annat umgängesklimat och en annan blick i förhandlingarna.
Citat Byggdialog Dalarnas ordförande, Martin Bergdahl
Byggdialogen har inte nöjt sig med att fråga sektorns aktörer vad man vill ha hjälp
med. Man har medvetet och energiskt lyft fram målbilder som visar var sektorn
behöver befinna sig vid en viss tidpunkt och med såväl piska som morot har arbetet
kunnat utvecklas. I metoden, som ofta kallas backcasting, har beslutade mål brutits
ned till det som behöver genomföras de närmaste åren. Genom egna
framtagna analyser; exempelvis Nära Noll - strategin, har effekten förstärkts.
Hur skulle det se ut om HM väntade på att kunderna bestämmer årets mode?
Företaget går in synnerligen aktivt och försöker bestämma modet åt kunderna.
Citat Byggdialog Dalarnas projektledare, Åke Persson
Ytterligare en framgångsfaktor i projektet har varit det stora stöd som företag och
organisationer bidragit med. Något av hemligheten ligger antagligen i projektets
organisation som hjälpt till att skapa ett stort engagemang, men det finns också
andra intressanta faktorer värda att studera. Stödet från bland annat
45
Landstingsfastigheter (en stor och viktig byggherre och förvaltare), branschorganet
Sveriges Byggindustrier och Länsstyrelsen Dalarna har varit betydande.
46
Byggdialog Dalarnas samordningsgrupp:
Ordförande
Martin Bergdahl
Landstinget, Landstingsfastigheter
Steve Johnsson
Borlänge kommun
Lars Ingelström
Länsstyrelsen Dalarna
Ann Andersson
SWECO Architects
Mikael Ekstrand
Byggpartner AB
Olle Wiking
Falun kommun, Kommunfastigheter
Hans Grandin
Sveriges Byggindustrier
Magnus Eriksson
Länsstyrelsen Dalarna
47
”utveckling av en attraktiv,
hållbar och konkurrenskraftig
bygg- och fastighetssektor i Dalarna”
www.dalarna.se/byggdialog
[email protected]