Transcript BOKEN OM FJÄLLBACKA

LASSE LUNDBERG (text) • HARALD RYLANDER (foto)
BOKEN OM
FJÄLLBACKA
WARNE FÖRLAG
Fjällbacka inlaga för tryckning 2 augusti senaste .indd 2-3
2012-08-27 21.54
Förord
F
jällbacka är ett samhälle som i alla tider har låtit tala om
sig, till och med långt innan själva samhället existerade.
Mängder av fornlämningar i omgivningarna vittnar om stora
aktiviteter, även om själva framstranden, vilket var namnet på
den första bebyggelsen där nuvarande Fjällbacka är beläget, så
sent som under vikingatiden låg under vatten.
Redan i slutet på 1800-talet bildades konstnärskolonier vilka
spred bilden av byn under det dramatiska Vetteberget land och
rike kring. Den vackra skärgården med de slipade
hällarna i röd granit, det synbarliga gyttret av vita
hus och röda sjöbodar med den vackra granitkyrkan,
vilken likt ett herrens pekfinger tronade över all
bebyggelse, har blivit kvintessensen av fiskeläget i
norra Bohuslän, även om rollen som handels och
sjöfartsort i historien varit minst lika dominerande.
Filminspelningar har varit legio ända sedan
filmen Baldevins bröllop redan på 1930-talet spred
bilden av Fjällbacka vida kring. Ingrid Bergmans
Text: Lasse Lundberg
Foto: Harald Rylander
Teckningar: Peter Engberg
Bildredaktör och grafisk formgivare: Totte Wiberg, Bok & Marknad
Original: Kjell Warne, Warne Förlag
liv i sommar-Fjällbacka, kablades runt i världen, TV-serien
om Emilie Flygare-Carléns ”Ett köpmanshus i skärgården”,
filmerna ”Kostervalsen”, ”Ronja Rövardotter” och inte minst
Camilla Läckbergs världsvida deckarsuccéer, har fortsatt att
trumma in varumärket Fjällbacka i människors medvetande.
Hur kom Fjällbacka till? Hur har samhällets utveckling
framskridit till dagens, som ett av sommarsveriges starkaste
varumärken? Utvecklingen från badgäster-sommargäster och
nu till s.k. delårsboende, för att inte glömma bort Fjällbacka som
åretrunt-ort med sina dryga 1 000 åretruntboende. Jag hoppas
att denna bok skall ge svar på alla frågor, även om många inte går
att klargöra. Det relativt oförstörda samhället där den historiska
byggnadskulturen har fått leva i fred och den omtyckta unika
skärgården skapar en skönhetsupplevelse utöver det vanliga.
En rosenbukett av granit!
Harald Rylanders fantastiska bilder, baserade på ett livs umgänge med de vackra skärgårdsmiljöerna, skänker en förstärkning av mötet med Fjällbacka.
Lasse Lundberg
Boken är tryckt med bidrag från Britta och Gunnar Rylanders Stiftelse.
WARNE FÖRLAG
Knektevägen 58
433 69 SÄVEDALEN
telefon: 031-340 91 90, mobil: 070-580 03 90, 070-492 76 89
e-post: [email protected]
hemsida: www.warne.se
© Copyright 2012 Lasse Lundberg, Harald Rylander och Warne Förlag AB
Tryckeriagentur Omnigraf International, Halmstad
Tryckt i Lettland, 2012
ISBN: 978-91-85597-35-2
4
Fjällbacka inlaga för tryckning 2 augusti senaste .indd 4-5
5
2012-08-27 21.54
Innehåll
Förord • 5
In mot Fjällbacka samhälle igen • 97
Den stora branden 1928 • 104
Silltunnan • 106
Ingrid Bergmans torg • 109
Fjällbacka golfbana • 111
Stenblocket från Vetteberget förändrar samhällsbilden • 111
Den glade bagaren i San Remo • 111
Sko-Johns träskor • 113
Turismen tar fart • 115
Fjellbacka • 10
Fjellbacken blir Fjällbacka • 13
Då föddes Fjällbacka • 13
Karl XII:s pirater • 14
En tur uppför Anråsälven • 17
Fjällbacka kyrka • 25
Fjällbacka skola • 26
Nestorsgården blir Fjällbacka hembygdsmuseum • 27
Kungsklyftan • 28
Innan Fjellbacka blev Fjällbacka • 31
Vandringsleder • 119
Vettebergsleden • 119
Veddörundan och Långsjö • 119
Skeppstad • 126
Jore Udde • 127
Bräcke fritidsby och norra Backa • 127
Fjällbacka skärgård • 37
Stormen 1871 • 38
Nordsjöslaget 1916 • 40
Joreviken • 42
Dikt från för längesen • 42
Stensholmen • 43
Kalvö • 43
Dyngö – Fläskö – Florö • 50
Dyngö • 53
Florö • 56
Hästvam • 65
Skolan • 65
Gluppö–Trinisla • 69
Väderöfjorden–Väderöarna • 74
Norra skärgården – Dannholmen • 83
Hjärterö–Valö • 95
Ostron i Fjällbacka skärgård • 96
6
Fjällbacka inlaga för tryckning 2 augusti senaste .indd 6-7
Inte bara sommar… • 128
I kristallkulan • 138
7
2012-08-27 21.54
Fjellbacka
D
et är vår och året är 1534. Lövträden har börjat knoppas
och sälg och björk står vårgröna i Fjellbacken under det
väldiga Hvitteberget som reser sitt 80 meter höga krön över
framstranden.
En procession på ett 20-tal nedstämda personer bakom en
tvåhjulsvagn med två personer på kuskbocken vandrar
modstulna vägen ner mot stranden. På kärran sitter, förutom
kusken, den tyske prästen Gudmund som varit tjänsteförrättande i Qwille kyrka. Dagen innan hade han hållit sin avskedspredikan inför den förestående övergången till den protestantiska trosbekännelsen. Den svenske kungen hade proklamerat
att Sverige skulle övergå till den lutherska protestantismen och
att delar av kyrkans rikedomar skulle övergå till staten. Påbudet
gällde även för det då danska Bohuslän.
Prästen Gudmund hade fått förfrågan om fortsatt tjänst i
Qwille kyrka under förutsättning att han övergick till den
lutherska läran, men detta var inte tänkbart för Gudmund.
Med på färden till framstranden, där en tysk skuta väntar
för att ta med honom till Tyskland, står några trogna församlingsbor och en prästadräng med ansvar
för bagaget. I sin predikan dagen innan,
hade prästen sagt att om Gud så ville, skulle han
komma vid god hälsa hem till Tyskland, för
att återkomma och förkunna den rätta läran.
Gudmund var mycket populär som präst
och det var givetvis inte med någon större
glädje församlingsborna såg fram emot reformationen. Kung Gustav Vasa hade
två år tidigare återgivit Bohuslän till dansken.
Tidigare hade han, tillfälligt, intagit Bohuslän
efter flykten från Stockholm och Christian tyranns blodbad.
Samma danske kung som i Danmark gick under tillnamnet
Gudmundskäret utanför Fjällbacka hamn
”den gode”. Gustav Vasa hade då i några år regerat Sverige i
exil – från slottet i Heestrand söder om Homburgsund – men
lämnat det fattiga Bohuslän när det var dags att återerövra
Stockholm från danskarna.
En ny präst hade redan installerats i Qwille kyrka. Hans namn
var Gude Giedda och han var en av Martin Luthers lärjungar.
Han sågs inte med blida ögon av den konservativa församlingen,
som till stor del bestod av storbönder i trakten. Det berättas att
han ständigt fick vara beväpnad för att skydda sig.
Prästen Gudmund och hans följe kom så ner till framstranden. Stående i kärran höll han ett sista tal till de medföljande
församlingsborna, i vilket han överlämnade sig i Herrens
händer och än en gång lovade återkomma om det var vår
Herres önskan. Från skutan hade nu kommit in en liten
båt med en roddare, den tyske kaptenen och en man från
trakten. Denne man hette Jon Angrimsson och hade varit
cofferdi båtsman på ett flertal hansaskutor, men hölls nu
som strandsittare på Oxnäs på södra framstranden. Jon drev
hummerfiske i skärgården från Werder-öarna, och bodde nu
i en liten ”tomtning” – en koja bestående av lite stenar, åror
10
Fjällbacka inlaga för tryckning 2 augusti senaste .indd 10-11
och segel, vilket var brukligt vid tillfälliga besök i skärgården.
Den tyska besättningen erbjöd Jon uppgiften att lotsa fartyget
genom skärgården såsom ”känd man”, vilket var vanligt på den
tiden innan det statliga lotsverket, på 1700-talet, organiserade
den sysslan i egen regi.
Så roddes prästen ut till skutan som genast satte segel, greps av
en kastvind och rände rakt upp på det lilla skäret utanför framstranden. Vinden tilltog och skutan blev vrak. Endast två man
klarade sig, Jon Angrimsson och en båtsman. Simkunnigheten
var vid denna tid inte särskilt utbredd.
Fallet kom upp i Qwilletinget där Jon anklagades för att inte –
skickeligt hava sin pligt fullgjort såsom kjänd man- och att han för
detta skulle bota med döden. Rätten kom dock fram till att prästen
Gudmund hade överlämnat sig till Herrens nådeliga behandling
och att olyckan på detta sätt varit vår Herres mening, varvid Jon
Angrimsson gick fri och händelsen fick betydelsen av ett Guds
tecken, varvid den Lutherska läran fick många anhängare. Det tog
dock lång tid innan det konservativa Bohuslän kunde betraktas som
protestantiskt. Än i dag bär skäret utanför Fjällbacka hamn namnet
Gudmund, efter den siste katolske prästen i Kville kyrka.
11
2012-08-27 21.54
Fjellbacken blir Fjällbacka
kationen. Detta smittade givetvis av sig, även på Skandinavien
och freden i Roskilde öppnade upp för svenska vyer även när
det gällde tillgång till ”stora vida världen”. Svenska kolonier
såväl i Västindien med Saint-Berthélemy och i Nya Sverige vid
Delawarefloden visar att vi gärna ville vara med ”i matchen”.
Det länder oss inte till heder att vi faktiskt var det sista landet i
världssamfundet som formellt avskaffade slaveriet på 1800-talet.
Så kom 1700-talet och speciellt under dess senare hälft, kom
sillen tillbaka. Industrialismen hade, om inte börjat blomstra
så i alla fall börjat knoppas. Det kokades sillolja överallt längs
kusten för att tillgodose behovet av olja till allehanda ändamål.
Smörjmedel, såpa och tvål, impregneringsmedel och inte minst
drivmedel till gatlyktor. Det berättas att fjällbacka-köpmannen
kapten Falk, under 1800-talet, hade ett kontrakt på sillolja för
belysningen av gatorna i Paris. Så staden Paris lystes faktiskt
upp av sillolja från Fjällbacka skärgård under några år.
Under 1500- och 1600-talen förändrades inte mycket i det
som en gång skulle bli orten Fjällbacka. Det bedrevs lite fiske,
men inte i någon större yrkesmässig utsträckning. Det fiskades mest för husbehov för gårdarna i Kvillebygden, om man
bortser från de återkommande sillperioderna.
Under sillperioderna gick sillen in till kusten och stränderna
i sådana mängder att man kunde stå och kasta sillgarnen från
land och dra sill. Sillperioderna kom en gång per århundrade
och varade 30-40 år, för att sedan upphöra. Runt 1550 kom det
seklets sillperiod, vilken varade till slutet av århundradet. Visst
drog det till sig en hel del arbetskraft utifrån, men eftersom
industrialismen inte ännu hade infunnit sig, var behovet av
sillprodukter inte lika stort som t.ex. under 1700-talet.
Man saltade sill i tunnor och använde t.o.m. sill som gödningsmedel på åkrarna i inlandet. Det påstås att Mickel på
Dyngö redan på 1500-talet startade ett sillkokeri på den lilla
ön i Dyngö hamn, vilken sedan dess bär hans namn. Att det
inte bedrevs annat fiske i yrkesmässig utsträckning berodde
på att det var långt till marknaden och att transporterna med
segelskutor var så pass tidskrävande att färsk fisk knappast
fungerade som handelsvara.
Däremot såldes det såväl hummer som ostron från Fjällbacka
skärgård vilka gick utmärkt att forsla och förvara i blöt tång
under flera dagar. Danmarks avtal med Hansan gjorde att den
bohuslänska fraktflottan var näst intill obefintlig. När sedan
Bohuslän blev svenskt i freden i Roskilde 1658 och Hansans
privilegium på sjötransporter upphörde, blev 1600-talets sillfiske inte särskilt livaktigt.
Knappt mer än något 50-tal personer var fast boende i det
som sedan skulle komma att bli Fjällbacka. Man kan säga att
de stora upptäckterna i Ostindien och Amerika, under senare
delen av 1400-talet, samt i Sydamerika och Mexico under
1500-talet, skapade en övertygelse om att haven inte var något
hinder för samfärdsel, utan snarare en tillgång för kommuni12
Fjällbacka inlaga för tryckning 2 augusti senaste .indd 12-13
Då föddes Fjällbacka
Man kan, utan att anklagas att vara allt för vidlyftig, påstå att
samhället Fjällbacka föddes under 1700-talet, om man med
samhälle menar en ort där människor bor permanent med en
viss infrastruktur. Tidigare hade framstranden haft tillfällig
bebyggelse, som t.ex. när sillen gick till eller annan tillfällig
verksamhet förekom. Efter Roskildefreden 1658, tog det ganska
många år innan vi i norra Bohuslän fick en egen sjöfart med
egna skutor. Bestämmelserna var sådana att man fick bedriva
verksamhet med egen mindre skuta på kusten, men för att segla
utanför en linje mellan Skagen och Lindesnäs måste man ha
registrerat rederi, vilket bara tilläts borgare, det vill säga sådana som bodde i städer. En kvarleva av detta är att fiskefartyg
måste vara registrerade, med t.ex. SD för Strömstad och GG
för Göteborg. Det krävdes också nautisk utbildning för att
bedriva skuttrafik längre ut i världen. Man kunde då bosätta
sig i Strömstad, starta ett rederi och sedan flytta till Fjällbacka
med sin verksamhet. En sådan redare var Leon Larsson på
13
2012-08-27 21.54