Transcript Återuppbygg din styrka med yoga

Magasinet för dig som lever med MS
Nr 3 | 2014
LEVA MED MS
Varför uppstår fatigue?
Den väldiga tröttheten
FORSKNING OCH BEHANDLING
Nya mätmetoder
Snart räcker ett blodprov
Återuppbygg din
styrka med yoga
Garths kropp vaknade upp på nytt
Fungerar
placeboeffekten?
sid 18
Träna ditt minne för en
sid 22
enklare vardag
Innehåll
Nummer 3 2014
Vad tycker du om tidningen? Jag vill väldigt gärna
veta vad du tycker om tidningen. Vad är bra, vad kan
göras bättre? Maila till [email protected]
Jag ser fram emot att höra från dig.
Boosta
dig själv
Känslan av att själv kunna påverka sin situation
är mycket värdefull. Ofta handlar det om att
finna små, enkla saker i vardagen som gör
skillnad. Det kan handla om att äta bra, träna
regelbundet och att försöka sova gott. Och
ibland göra någonting man tycker är riktigt
roligt. Men samtidigt bör man försöka vara
snäll mot sig själv – och ställa rimliga krav.
Allt detta är förstås en balansgång, och vi
hoppas att du finner lite inspiration här hos
oss. Läs till exempel om Malin, som hittat ett
sätt att lindra sin MS-trötthet. En längre text
om henne hittar du sedan på vår hemsida,
www.multipelskleros.nu
Du kan också läsa om Garth McLean som
överallt ser platser skapta för yoga, om Jenny
Erlandsson som är nybliven svensk mästare i
bangolf eller få en introduktion till en riktigt
skön morgonrutin – solhälsningen. Prova
också gärna att lösa korsordet på sidan 23.
Att träna sitt minne är både roligt och nyttigt.
Rätt svar hittar du på www.multipelskleros.nu
Trevlig läsning!
PS. Tveka inte
att maila dina
synpunkter till
[email protected]
Särskild kost vid MS?
Mat för god allmänhälsa
Oceans
of Hope
Ett seglingsäventyr
som utmanar
8
16
Den överväldigande tröttheten
Fatigue – ett vanligt MS-symtom
4
Brister i tillgängligheten
Neuroförbundet lyfter upp och driver på
6
Ett enkelt blodprov
Nya metoder att mäta sjukdomsaktivitet
10
Kroppslig och själslig styrka
Garth får ny kraft med yoga
12
Att acceptera och komma igen
Jenny blev svensk mästare i bangolf
20
Tidningen MS ges ut två gånger per år i Sverige av BiogenIdec.
Produktion, text och grafisk form: Navigator Communications. Omslagsbild: Emelie Asplund
Adress: BiogenIdec Sweden AB, Kanalvägen 10, plan 7, 194 61 Upplands Väsby.
Kostnadsfri prenumeration kan beställas på www.multipelskleros.nu.
Tel: 08-594 113 60. Ansvarig utgivare: Maria Tellgren. Chefredaktör: Lena Seling.
E-post till redaktionen: [email protected]
Morgontupp
eller
nattuggla?
En del av oss studsar piggt upp varje morgon och sätter tänderna i dagen, medan
andra kommer igång lite mjukt för att sedan vara superaktiva framåt kvällen.
Forskning visar att det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna.
Om man är morgon- eller kvällsmänniska beror framför allt på genetiska anlag.
Forskning visar att cirka en fjärdedel är
väldigt morgonpigga, en fjärdedel känner sig på topp framåt kvällen, medan de
flesta av oss är någonting mitt emellan.
Man har också sett att morgonpigga personer är mer proaktiva, har bättre betyg
i skolan, bättre utbildning och blir mer
framgångsrika i arbetslivet. För kvälls-
pigga gäller att de är mer intelligenta och
kreativa och har bättre humor.
Vårt samhälle gynnar till stor del de
morgonpigga, vilket är ett problem som
uppmärksammas allt mer. Framför allt
för morgontrötta tonåringar i skolan kan
detta få konsekvenser, i form av sämre
förutsättningar för utveckling. Även för
vuxna har man sett att kvällsmänniskor
riskerar att drabbas av fler hälsoproblem.
Kan man då påverka sin dygnsrytm,
för att bättre passa omvärldens krav? Till
viss del går det. För den morgontrötte
kan lätt träning, kanske en rask promenad i dagsljus, direkt på morgonen göra
att man kommer igång. Även för den
kvällströtte kan motion i ljus miljö framåt kvällen göra skillnad. Men framför allt
gäller det att acceptera sin läggning och
försöka strukturera sitt liv så att det fungerar så bra som möjligt.
Text Marianne Böckmann
”Julen är här”
På www.multipelskleros kan du följa våra skribenters personliga
berättelser om sin vardag med MS, skiftande tankar och reflektioner samt hur man exempelvis hanterar symtom på MS som
trötthet, känselbortfall, domningar eller gångsvårigheter. Här är
Andreas tankar inför julen.
Min något drömska bild av julen sammanfattas ganska bra i andra
versen av den klassiska julsången ”Det strålar en stjärna” som inleds med meningen ”Ty julen är härlig för stora och små, är glädje
och ljuvaste frid”. Jag ser framför mig några dagar då man är ledig från jobbet och i lugn och ro kan vara tillsammans med sina
nära och kära, äta god mat och bara ha det bra. Jag tänker också
på mina barn som jag föreställer mig kommer vara förväntansfulla
med stora leenden och glittrande ögon i ansiktet hela julen.
Det är inte alltid det helt och hållet blir som man tänkt sig. Den
”ljuvaste friden” rusar man ifrån, bland annat i stressen att fixa i
ordning allt inför julen och sedan för att hinna med att träffa alla.
Barnen är inte heller så glada hela tiden som man hoppats, utan
de kör på som vanligt och blir osams emellanåt precis som vilken
annan dag som helst. Trots det är julen en härlig period och något
av det allra bästa med julen är, i mitt tycke, allt ljus som lyser upp
mitt hem från advent fram till tjugondedag Knut.
Till sist ska jag berätta om mitt stressigaste julminne.
Någon gång i min ungdom på 1900-talet hade jag arbetat nattskiftet på min dåvarande arbetsplats. Det hade varit en ganska
lugn natt och någon gång väldigt, väldigt tidigt på julaftons morgon
stämplade jag ut för att åka den fyra mil långa vägen hem och
få några timmars sömn innan det var dags att sätta igång med
julfirandet. Det fanns dock ett litet problem. Jag hade ännu inte
handlat alla julklappar och det kändes som att det var hög tid att
klara av det. På vägen hem låg en bensinstation som höll öppet
dygnet runt. Jag insåg att ett besök i den var min bästa chans att
överhuvudtaget lyckas fixa de sista julklapparna. Efter en stund
där inne kom jag ut med diverse olika saker, bland annat med
chokladkartonger, några cd-skivor och lite annat smått och gott.
Jag har aldrig varit så nöjd som då med att det finns nattöppna
bensinstationer som säljer andra saker än bensin, motorolja och
glödlampor och jag har sedan den julen heller aldrig väntat så
länge med julklappsinköpen.
Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
3
LEVA MED MS
Fatigue
– ett tröttsamt
symtom vid MS
I likhet med flera andra sjukdomar är det vanligt att känna sig trött när man har
MS. När tröttheten är så påtaglig att den hindrar möjligheten att leva ett normalt
aktivt liv, kallas tillståndet fatigue och hos många personer med MS är just
fatigue ett vanligt symtom.
Den internationella definitionen på
MS-relaterad fatigue utarbetades 1998:
” A subjective lack of physical and/or
mental energy that is perceived by the
individual or caregiver to interfere with
usual and desired activities”. Alltså en
subjektiv brist på fysisk och/eller mental energi som av patienten eller vårdgivaren upplevs hämma vanliga och önskade aktiviteter.
– Till denna definition bör man även
lägga till att det inte ska finnas någon
annan naturlig förklaring till problemen, menar Anders Svenningsson, docent och överläkare vid Neurologiska
kliniken, Norrlands universitetssjukhus,
4 | MS Nr 3 2014
Umeå. Därför är det viktigt att göra en
utredning för att utesluta andra orsaker.
Sådana naturliga orsaker kan vara att
patienten har brist på vitaminer eller
mineraler, exempelvis vitamin B12,
kalk eller folsyra. Bland unga kvinnor
(med eller utan MS) är järnbrist vanligt.
Personer som regelbundet använder
sömnpiller, kan också känna sig trötta
och dåsiga ”dagen efter”.
Varför uppstår fatigue vid MS?
När man har MS händer flera saker i
kroppen som var och en kan leda till
fatigue. Vid inflammation utsöndras kemiska substanser som gör en trött och
Med träning
som vapen mot
MS-trötthet
Malin Schulz
hängig – och även om man får behandling med en bromsmedicin kan det finnas kvar en viss grad av inflammation.
Tröttheten kan också komma av skademekanismerna vid MS. När nervtrådarnas myelin bryts ner leds signalerna
mellan nervcellerna sämre. För att upprätthålla normala funktioner måste det
skadade nervsystemet arbeta hårdare.
Om nervtrådarna gått av eller om nervcellerna dött kan det leda till kognitiva
problem som i sig kan göra en trött.
Hjärnan måste jobba mer för att komma
ihåg och planera.
– Till detta kommer psykologiska
mekanismer där den som lever med en
kronisk sjukdom kan ha en ökad stresskänslighet, fortsätter Anders Svenningsson. I dagens samhälle utsätts vi
för mycket stimuli och tröskeln för hur
mycket man orkar med kan vara betydligt lägre än för den som är frisk.
För en del personer med MS kan fatigue yttra sig som en känsla av att aldrig
riktigt ha energi och pigghet, en konstant
energibrist som finns där i bakgrunden
hela tiden. Andra upplever att de tappar
sin energi väldigt plötsligt, de tar exempelvis helt slut på eftermiddagen. Man
klarar att utföra sina aktiviteter ett tag,
men uthålligheten är begränsad.
– Vid fatigue hjälper det inte att sova
ordentligt några nätter som vid vanlig
sömnbrist, förklarar Anders Svenningsson. Men det kan hjälpa om man kan
anpassa vardagen, så att man kan vila en
stund vid behov. Man behöver inte sova,
men lägga sig ner och blunda. Över
<huvud taget bör man se över sin livssituation och prioritera bort så att man
orkar det som är viktigt eller roligt.
Text: Ingela Andersson, Illustration: Victoria Schönström
För Malin är trötthet det MS-symptom som
påverkar hennes vardag allra mest. Att sluta
på sitt skrivbordsjobb och börja arbeta med
träning istället har ökat hennes livskvalitet betydligt. Efter ett träningspass känns hjärnan
piggare och kroppen mår bättre.
Malin Schulz fick sin MS-diagnos 2002, när hon
var 29 år gammal. Redan direkt konstaterade
man att hon hade en mycket svår MS-trötthet.
– Den här tröttheten är helt överväldigande
och gör att jag ibland inte fungerar alls. Jag
kan ha sovit i 10 timmar och ändå vara hur
trött som helst och kan inte tänka en tanke.
Jag brukar säga att det är som att ha snöslask
i hela huvudet.
Vågade ta steget
Malin bor i Stockholm med sin man och son.
Sedan långt före MS-diagnosen har Malin lett
träningspass på sin fritid. Detta har hon kunnat fortsätta med, och har nu även gjort till
sitt yrke.
– Efter en rehabiliteringsrunda som också
innehöll gestaltterapi så vågade jag kring
2009 ta steget till att arbeta helt och hållet
med träning. Tidigare hade jag inte sett det
som ett riktigt jobb. Idag är jag personlig tränare samt leder gruppträningspass, mestadels
inom yoga och lite lugnare träning men även
exempelvis spinning. Detta är nog det bästa
jag har gjort i hela mitt liv.
Träning ger ny energi
När det gäller MS-tröttheten märker Malin
stor skillnad före och efter ett träningspass.
Hjärnan känns mycket skarpare, det är lättare
att tänka och kroppen mår bättre.
– Även om jag är så trött före ett pass att
jag undrar om jag är knäpp som ändå tänker
genomföra det, så vet jag att det känns helt annorlunda när jag är klar. Jag har märkt att träning hjälper mig på ett helt fantastiskt sätt. Min
”batteritid” räcker mycket längre, säger Malin.
Läs mer om Malin på www.multipelskleros.nu
5
Tillgänglighet
EN BRIST FÖR PERSONER MED MS
Under året har det strömmat in rapporter i nyhetsmedia om att det finns brister i tillgängligheten
för personer med MS. Neuroförbundet har varit drivande i denna fråga och förhoppningsvis kommer
insikten om denna situation att leda till förändringar.
hållande till övriga Europa. I landet arbetar drygt
Att uppleva bristande tillgänglighet kan man göra
300 neurologer, vilket innebär att det finns ca 33
på väldigt många olika sätt. Det många kanske
neurologer per miljon invånare. Som jämförelse
främst tänker på är den rumsliga tillgängligheten
är neurologtätheten i våra nordiska grannländer
– möjligheten att även med en fysiska funktionsnästa dubbelt så stor.
nedsättning att kunna röra sig på gator och torg,
– Klart är att det hade gått snabbare att få en
åka med bussen, gå på restauranger och shoppa.
diagnos, om det fanns fler neurologer att remittera
I somras beslutade riksdagen om ett tillägg till
till, anser Marit Jenset. För en specialist är MS
diskrimineringslagen, som innebär att bristande
i de flesta fall en ganska enkel diagnos att ställa
tillgänglighet kan klassas som diskriminering.
med hjälp av en magnetkameraundersökning.
Det är en markering att det är diskriminerande
att inte ha tillgång till samhället, även om undantagen är stora.
Återbesöken är A och O
– När det gäller MS är denna form av tillNär det gäller tillgång till återbesök, menar Neugänglighet viktig framför allt för personer som
roförbundet att dessa bör ingå i vårdgarantin, dvs
utvecklat en progressiv sjukdom, menar Marit
den lagstadgade rätten att få vård inom en viss
Jenset, generalsekreterare vid Neuroförbundet. Vi
tid. Återbesöken är nödvändiga för att läkaren
kommer därför att kämpa vidare för att Sverige
ska kunna följa upp given behandling, fånga upp
ska få en tillgänglighetslagstiftning utan undantag.
biverkningar och eventuella behov av att byta behandling.
– Återbesöken innebär också tillfällen för paBrist på neurologer
tienten att kunna ställa alla de andra frågorna om
Ett annat område som Neuroförbundet arbetar
sitt tillstånd, fortsätter Marit Jenset. Frågor om
intensivt kring är frågan om tillgänglighet till beframtiden, utbildning och familjeplanering. Det
handling för personer med MS. Detta rör allt från
måste kanske inte vara en neurolog som svarar
tillgång till neurolog, tillgång till bromsmedicin,
på dessa frågor, utan det kan vara någon annan i
tillgång till rehabilitering, tillgång till återbesök.
MS-teamet.
Kort sagt: tillgången till hela vårdkedjan.
Det finns ett stort intresse för att specialisera sig
– För en del personer med MS kan det ta lång
inom neurologi idag, men utbildningsplatserna är
tid från det att de fått besvär tills diagnosen har
för få. Det är helt enkelt en ekonomisk fråga.
fastställts, fortsätter Marit Jenset. Detta kan
– Det behövs fler neurologer för att kunna
både bero på att det finns en brist på neurolobedriva kvalificerad vård, konstaterar Marit
ger, men det kan också bero på att primärvården
Jenset. Neuroförbundet arbetar för att uppmärkmissuppfattar symtom på en neurologisk sjuksamma beslutsfattare och politiker om att behodom och därför inte remitterar till specialist.
vet är skriande och att det finns många personer
Enligt Neuroförbundet är neurosjukvården
som drabbas av bristerna.
i Sverige kraftigt underdimensionerad i för­
Text: Ingela Andersson
6 | MS Nr 3 2014
7
VAD ÄR OCEANS OF HOPE?
Oceans of Hope är ett seglingsprojekt
som är en vidareutveckling av det danska
projektet Sailing Sclerosis Foundation,
som startades av läkaren Mikkel Anthonisen. De vill visa vad som är möjligt när
människor med en kronisk sjukdom antar
sina individuella utmaningar och bygger
nätverk för livsförändrande beteenden.
Segelturen går jorden runt och personer
med MS kan vara med som besättning på
olika etapper.
Läs mer och sök du också på
www.sailing-sclerosis.org/oceans-of-hope
Mikkel Farver
Besättningen på Oceans of Hope anlände till Boston, USA, under september 2014 för att medverka vid den stora MS-konferensen ECTRIMS.
bredare
HORISONT
På segelbåten Oceans of Hope består en del av besättningen av personer med en
MS-diagnos. Alla kan ansöka om att få följa med på en eller flera etapper. Mikkel
Farver från Danmark var med på båten i sju veckor och förverkligade sin dröm om
att segla över Atlanten.
Mikkel Farver har ett stort segelintresse
och blev väldigt nyfiken när han hörde
talas om Oceans of Hope. Han tog kontakt och var aktiv redan från projektets
början, med information och planering.
När besättningen skulle väljas ut blev
han en av de lyckliga.
– Jag brukar säga att det enda positiva
med att ha fått MS är att jag fick möjlighet att segla över Atlanten. Det var en
helt fantastisk upplevelse som faktiskt
förändrade mig i grunden, säger Mikkel.
Möten med människor
Oceans of Hope startade i Köpenhamn
8 | MS Nr 3 2014
i juni 2014, för att segla världen runt.
Mikkel mönstrade på i Lissabon, för
att följa med till Madeira och sedan
över Atlanten via Bermuda till Boston,
USA.
– Det jag var med om går nästan inte
att beskriva, det var helt outstanding.
Jag hade såklart förväntat mig en unik
segelupplevelse, men var inte riktigt
beredd på att också få vara med om
dessa otroliga möten med fantastiska
människor. Det blir väldigt speciellt
när man lever så tätt inpå varandra under så lång tid. Och samtalen handlade
absolut inte bara om att ha MS, utan
om allt mellan himmel och jord. Det
var verkligen givande och har öppnat
mina ögon för helt nya perspektiv,
säger Mikkel.
En stor upplevelse
Många ombord på båten har en MSdiagnos, men även läkare och seglingserfaren besättning finns med.
– Det kändes tryggt och lagom krävande hela tiden. Vi hade mestadels
fint väder. Och att befinna sig mitt ute
på Atlanten på natten var helt makalöst.
Den himlen ser man inte på land, med
alla stjärnor och mängder av stjärnfall.
Denna resa är helt klart det största jag
varit med om i mitt liv, säger Mikkel.
Text Marianne Böckmann
NYTT
SÄTT
ATT HA
KOLL
PÅ DIN MS
I samband med World MS Day i
maj 2014 lanserades ett nytt sätt
för personer med MS att själva
bidra med data och få en överblick
över sin sjukdom. Patientens Egen
Rapportering (PER) är ett webbaserat verktyg kopplat till Svenska
neuroregister, som innebär att
patienterna kan rapportera in hur
de mår hemifrån.
– Tidigare har patienterna fått göra en
Hittills sex olika skalor
del av dessa rapporter på papper i samI dagsläget finns det sex olika skalor
band med sitt årliga återbesök, berättar
tillgängliga i Patientens Egen RapporKarin Lycke, koordinator för Svenska
tering (PER): Skala om medicinering
neuroregister – Multipel skleros (som
(Treatment Satisfaction Questionnaire
tidigare hette Svenska MS-registret).
- TSQ); Skala om dagligt liv (Multiple
Med hjälp av Patientens Egen RapporSclerosis Impact Scale - MSIStering (PER) kommer man både kunna
29); Trötthetsskala (Fatigueskala
spara tid samtidigt som man kan få täför motorik och kognitiva funktiotare uppföljningar av sjukdomen.
ner FSMC); MS-symtominvente Svenska neuroregister är ett natioring (MS-kollen); Arbetsförmåga
nellt kvalitetsregister med syfte att
och Rökning. Systemet är dock ungöra den neurologiska sjukvården likder utveckling och fler kan komma
värdig och högkvalitativ. Registret har
att läggas till framöver.
funnits sedan mitten av 1990-talet och
– För att kunna använda PER
spelar en betydelsefull roll för forskmåste man vara registrerad i Svensningen kring sjukdomen MS. Av de
ka neuroregister – Multipel skleros,
omkring 18.000 personer i
förklarar Karin Lycke. Om
Sverige som har diagman vill komma igång
nosen MS, är det
kan man kontakta
ungefär 14.000
sin läkare eller
patienter som
sjuksköterska på
En längre artik
el om
ingår i Svenskliniken.
LöPatientens Ege
n Registrering
ka neuroresenordet
till
infinns på www.m
u
lt
ip
e
lskleros.nu.
gister, så det
loggningen får
Här får du bla
nd annat möta
är en oerhört
man sedan via
en
a
v
p
a
tienterna som
viktig kune-post eller till
varit delskapsbank.
aktig i projekte
mobiltelefonen.
Patienten kan få återkoppling direkt,
med översiktliga rapporter som kan
skrivas ut, exempelvis inför ett besök
på MS-kliniken.
Text Ingela Andersson
t från start.
9
FORSKNING & BEHANDLING
Mäta
sjukdoms
genom blodprov – snart en
Den 10–13 september var det dags för världens största årliga läkarkongress med
fokus på MS. I år genomfördes den som ett samarrangemang mellan ECTRIMS
(European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) och den
amerikanska systerorganisationen ACTRIMS.
Mer än 8.000 deltagare från hela världen samlades i Boston för att ta del av
den senaste forskningen och utbyta kliniska erfarenheter och det vetenskapliga programmet var som vanligt både
djupt och brett. Ett av de intressanta
symposierna handlade om biomarkörer vid MS och hur dessa skulle kunna
bidra till en enklare klinisk vardag för
både läkare och MS-patienter.
En biomarkör eller biologisk markör
är ett ämne (ofta ett protein) som återspeglar ett speciell biologiskt tillstånd.
Förhöjda mätvärden kan exempelvis
vara en tidig signal på att något har förändrats i kroppen.
Under de senaste åren har bland
annat en biomarkör som kallas neurofilament väckt stort intresse bland
MS-forskarna. Neurofilament är ett
protein som har till uppgift att bygga
upp nervtrådar. När nervtrådarna ska-
10 | MS Nr 3 2014
das och bryts ner kan detta ses i form
av förhöjda halter neurofilament.
Ett instrument för uppföljning av MS
Genom att mäta halterna av neurofilament skulle man därmed kunna se när
skador på nervtrådarna uppstår under
olika faser av sjukdomen, men också
studera behandlingseffekt av läkemedel både hos enskilda patienter och i
kliniska prövningar av nya läkemedel.
I dagsläget finns det bara möjlighet
att upptäcka och mäta neurofilament i
ryggmärgsvätskan som tagits vid ryggmärgsprov, vilket är en begränsning.
Förhoppningar finns dock om att man
snart ska ha utvecklat analysmetoder
för att upptäcka och mäta neurofilament i blod eller serum.
Detta skulle innebära att man kan följa sjukdomsaktiviteten vid MS mycket
oftare än i dag. Blodprov är billigt och
kan tas på små lokala vårdinstitutioner
som sedan skickar proven till laboratoriet. Detta till skillnad från magnetkameraundersökningar, som även
om de blir allt mer lättillgängliga, fortfarande är kostsamma och tidskrävande både för sjukvården och patienten.
Detta symposium om biomarkörer vid MS var ett av många vid årets
ECTRIMS och visar att forskningen
kring MS går framåt på olika plan.
Text Ingela Andersson
Har du
saktivitet
möjlighet?
Detta skulle innebära att man
Har
du koll på MS?
kan följa
sjukdomsaktiviteten
Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom. Vanliga
vid MS mycket
oftare
än i dag.känselpåverkan,
symtom är muskelsvaghet,
koordinationsstörning,
synnedsättning samt gång- och balansproblem.
Kanske har du eller någon i din närhet fått diagnosen MS?
Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män av MS och insjuknandet
sker oftast mellan 20 och 50 års ålder. MS är den näst vanligaste
orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre
vuxna, cirka 17 500 svenskar har MS och varje år insjuknar
omkring 900 personer.
Genom att ta del av kunskapstestet på MS-koll.se lär du dig mer
om MS, som exempelvis vanliga symtom, komplikationer samt
olika behandlingsalternativ.
KOLL
PÅ
MS?
Kanske har du eller någon i din
närhet fått diagnosen MS?
Kvinnor drabbas dubbelt så ofta
som män av MS och insjuknandet
sker oftast mellan 20 och 50 års
ålder. MS är den näst vanligaste
orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna, cirka
17 500 svenskar har MS och varje
år insjuknar omkring 900 personer.
Genom att ta del av kunskapstestet på MS-koll.se lär du dig mer
om MS, som exempelvis vanliga
symtom, komplikationer samt olika
behandlingsalternativ.
Testa dina
kunskaper på
www.MS-Koll.se
Testa dina kunskaper på www.MS-Koll.se
Netdoktor har tillsammans med dess oberoende experter utformat allt innehåll och ansvarar för
alla delar inom upplysningskampanjen. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.
Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från BiogenIdec.
MS-koll är en upplysningskampanj från Netdoktor.se.
Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.
11
PORTRÄTTET
12 | MS Nr 3 2014
Anna Sehlstedt har tränat
Iyengar-yoga sedan hon fick
MS. Det stärker henne fysiskt
och mentalt. Nyligen deltog
Anna i en workshop med den
amerikanske yogaläraren
Garth McLean för att få ut
mer av sin träning.
LÄS MER OM ANNA PÅ
WWW.MULTIPELSKLEROS.NU
NY KRAFT
FÖR GARTH MCLEAN BLEV IYENGAR-YOGA ETT SÄTT
ATT STÄRKA KROPPEN OCH BLI FRI FRÅN BESVÄRLIGA
SYMTOM. NUMERA UNDERVISAR HAN ANDRA MED MS
OM HUR DE KAN TA HJÄLP AV YOGA.
Text: Kristina Karlberg
Foto: Emelie Asplund
13
PORTRÄTTET
Det är viktigt att komma ihåg att yoga inte kan bota MS,
men att det är ett sätt att återuppbygga styrka och upptäcka den kroppsliga och själsliga potential som finns.
På promenad med Garth McLean i centrala Göteborg, ser man världen med
nya ögon. Vid ett cykelställ, framför
en port eller intill en förbipasserande
spårvagn - överallt upptäcker han platser som skapta för yoga.
– Jag inspireras av byggnader och
stadsliv. En byggnadsställning eller ett
cykelställ kan fungera som hjälpmedel
i en yogaposition. Det är extra kul att
göra yogaställningar som efterliknar
det man ser.
Många flanörer stannar till när han
tar sig upp i huvudstående i
en telefonkiosk med
benen pekande i
samma riktning
som det bako m va r a n d e
tornet
på
Göteborgs
domkyrka.
– Du ser
vilken styrka man kan
bygga upp med
hjälp av yogan,
säger Garth och ser
lycklig ut.
För arton år sedan drabbades den då
36-årige skådespelaren och Los Angeles-bon Garth McLean av MS. Han
hade levt ett aktivt liv och gillade att
träna hårt med spinning och kampsport.
– Först kände jag enbart lättnad
över diagnosen. Jag hade varit livrädd
för att det skulle vara en hjärntumör eller någon annan cancer.
Garth hade fått svårt att gå, han
hade känselbortfall och problem med
balans och motorik. Samtidigt som
han kämpade med vardagliga bestyr
som att ta på sig sina kläder brottades
han med känslor av rädsla, ilska, sorg
och ångest över vad sjukdomen skulle
innebära för honom.
– Mitt liv tog en helt ny riktning.
Men jag bestämde mig snabbt för att
försöka skapa ett så bra liv som möjligt.
Hans läkare rekommenderade
simning och yoga för att stärka kroppen. Redan några dagar efter
sjukdomsbeskedet började
Garth träna Iyengaryoga.
– Efter några
veckor upplevde
jag en pirrande
känsla i kroppen.
Det var som att
kroppen vaknade
upp på nytt.
Inspirerad av
den känslan började
han träna dagligen.
Långsamt byggdes styrkan
upp i hans kropp och han blev
mentalt starkare.
– När kroppen började fungera mer
normalt, kom även självförtroendet
och glädjen tillbaka.
Sedan tio år tillbaka har han inga
andra symtom än perioder av fatigue
(MS-trötthet) samt visst känselbortfall
i höger ben och fot. Garth har en överenskommelse med sin läkare om att
Garth förhoppning är a
tt
fler människor
med
MS ska upptä
cka att
yogaträning ka
n
hjälpa dem.
14 | MS Nr 3 2014
Garth McLean
magnetröntga hjärnan varje år. Den senaste röntgen visade att antalet lesioner
i vänster hjärnhalva hade minskat både
i antal och storlek.
Garth har utbildat sig till lärare i Iyengar-yoga och höll nyligen en workshop för personer med neurologiska
besvär i Göteborg. I Iyengar-yoga används hjälpmedel som klossar, filtar,
stolar och bälten som gör att även personer med fysiska begränsningar kan
utföra yogaställningarna anatomiskt
korrekt. Garth berättar att yogapositionerna hjälper nervsystem, muskler,
skelett och andning att börja arbeta på
ett naturligt sätt.
– Om vi kan rikta in kroppen i korrekta ställningar där ben, leder och
muskler ”pluggar i” varandra, får nerver och muskler bättre blodtillförsel
och mer näring. Det gör det möjligt för
kroppen att reparera sig själv.
Hans förhoppning är att fler männi­
skor med MS ska upptäcka att yogaträning kan hjälpa dem.
– Det är viktigt att komma ihåg att
yoga inte kan bota MS, men att det
är ett sätt att återuppbygga styrka och
upptäcka den kroppsliga och själsliga
potential som finns.
Framöver ska Garth medverka i en
forskningsstudie om vilka hälsoeffekter som Iyengar-yoga kan ha för personer med MS.
– Egentligen räcker det med att se
på mig och mitt liv. Jag är ett levande
bevis på att Iyengar-yoga funkar.
FAKTA
Iyengar-yoga har fått sitt namn efter BKS
Iyengar, en av världens ledande yogamästare. Fokus läggs vid att utföra yogaställningar på ett fysiologiskt hälsosamt
sätt. Genom olika hjälpmedel kan även
personer med fysiska begränsningar utföra
yogaställningarna. Läs mer om Iyengar
yoga: www.iyfse.se
Under våren 2015 håller Garth McLean
en yogakurs för personer med neurologiska
besvär på Göteborgs yogacentrum:
www.yogacentrum.com
15
Särskild kost vid MS – finns det?
Intresset kring kost och MS är stort. Kosten påverkar såväl livskvalitet som
allmäntillstånd, symtom och sjukdomsförlopp, och mycket forskning pågår. Vitamin D,
omega-3, probiotika och antioxidanter är några intressanta områden.
Grönsaker, rotfrukter, bär och frukt ger både antioxidanter och fibrer. De starka färgerna bidrar med olika antioxidanter
– du behöver alla. Ät gärna 500 gram per dag.
16 | MS Nr 3 2014
Sunda vanor kring mat – med hjärtvänligt fett, rätt mängd energi och mycket
vitaminer och mineraler är positivt för
alla, även för dig med MS. Det finns
ingen specifik kostbehandling men bra
näring gör att du mår bättre. Många
faktorer i kosten har betydelse för symtomen – och förebygger dessutom andra sjukdomar. Matvanorna är viktiga
för hälsan genom hela livet.
Vitamin D – ett multivitamin
Vitamin D påverkar många funktioner i
kroppen, bland annat försvaret mot vissa sjukdomar. Den dominerande mängden bildas i huden när vi är i solen. I
Norden fungerar detta bara på sommaren när solen står högt på himlen.
Under vinterhalvåret får vi vitamin D
enbart från kosten; fet fisk, ägg, berikat
margarin och berikade mjölkprodukter.
Många experter menar att vi behöver
komplettera med kosttillskott, åtminstone under årets mörkare period.
Fettsyror – mer än hjärtkärlhälsa
Mat som är bra för hjärta och kärl påverkar hela kroppen positivt, även hjärnan. Fet fisk som lax, sill, strömming,
makrill och sardiner innehåller omega-3 och kan motverka inflammation.
Välj gärna olja och andra mjuka fetter
samt avokado, nötter och mandlar som
bidrar med hjärtvänligt fett.
Kost och rörelse är varandras förutsättningar. Träningen ger energi, gör att magen fungerar, ökar rörligheten, och stärker muskler och skelett.
Socker i form av drycker, godis och kakor ger kalorier – men utan mervärden.
Kolhydrater ger bränsle åt musklerna och hjärnan. Om du inte får i dig
tillräckligt med energi bryts musklerna
ner. Ofrivillig viktnedgång är en varningssignal som ska tas på allvar.
Gör det enkelt!
Probiotika är bakterier som kan kolonisera tarmen och ge hälsoeffekter, bland
annat genom att stärka immunsystemet
och motverka inflammation, och kan
även påverka symtom vid MS. De goda
bakterierna är en viktig del av vårt immunförsvar och har stor betydelse för
näringsupptaget. Fibrer i maten ger
dem näring och hjälper magen att fungera som den ska.
Välj smarta mellanmål som ger näring
och energi; hellre en nyttig smörgås
och ett glas mjölk, eller en fräsch fruktsallad toppad med nötter eller matyoghurt, än bullar och kakor.
En fullkornssmörgås med skivat ägg
och några sillbitar eller makrill i tomatsås är en snabb och enkel lunch eller
kvällsmåltid.
Laga extra mat de dagar du känner dig
piggare. Be om hjälp. Ladda frysen
med grönsaksblandningar, ärter, köttbullar och kanske ett par färdiga matportioner som reserv när du inte orkar
laga själv.
Kolhydrater med mervärde
Energi och näring
Probiotika och fibrer
– mer än för tarmen
Fullkornsbröd, fullkornsris, hela kärnor
och korn, linser och bönor ger stabil energi och bidrar med näring och fibrer.
Om du äter bra mat i lagom mängd behövs inga kosttillskott. Ät hellre anti-
oxidanterna och vitaminerna i form av
fisk, kött, mjölkprodukter, ägg, grönsaker, fullkorn, rotfrukter, bär och frukt.
Ät frukost, lunch och middag varje
dag, och gärna ett par bra mellanmål
om du behöver.
Vissa dagar kanske du har dålig aptit
eller svårt att äta. Se till att du får så
mycket näring som möjligt i varje tugga. Små energitäta måltider är bättre än
ett fåtal större mål. Ät gärna 4-5 måltider per dag och låt det helst inte gå
mer än max 3-4 timmar emellan. Maten gör att du känner dig piggare och
mår bättre.
En dietist kan ge dig råd kring vad
just du behöver tänka på för att få i dig
tillräckligt med energi och näring, och
hjälpa dig att anpassa kosten efter dina
specifika behov.
Den som av någon anledning inte
äter tillräckligt kan behöva komplettera med kosttillskott (fettsyror, vitaminer och mineraler) eller näringsdrycker
(för att fylla på med mer energi och
protein). Diskutera med din läkare eller dietist.
Text: Kajsa Asp Jonson
17
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet
placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Historiskt finns många exempel på märkliga behandlingar som
åderlåtning, handpåläggning och magnetiska seanser; om patienten
och den läkekunnige trodde på metoden kunde den ha en viss
positiv verkan.
Våra
tankar
påverkar kroppen
Placeboeffekten bygger på hjärnans
vilja att förutsäga vad som ska hända
utifrån förväntningar och tidigare
erfarenheter. Det kan alltså vara
både positiva förväntningar om en
god behandlingseffekt och negativa
förväntningar
om
biverkningar.
Placeboeffekten är generell och före­
kommer vid alla sjukdomstillstånd.
– I mina studier undersöker jag
hur man kan lindra sidoeffekter som
illamående vid cancerbehandling,
berättar Anna Enblom, fysioterapeut
och medicine doktor vid institutionen
för medicin och hälsa, Linköpings
Universitet och Osher centrum
för integrativ medicin, Karolinska
Institutet. Vi har bland annat visat
att ”simulerad” akupunktur var lika
effektiv som traditionell akupunktur
och att både simulerad och tradi­tionell
akupunktur halverade illamåendet
jämfört med enbart läkemedels­behand­
ling mot illamående.
Vid simulerad akupunktur använde
man speciella trubbiga nålar som bara
18 | MS Nr 3 2014
nuddade huden. Nålarna var dessutom
teleskopiska och försvann in i skaftet
som en leksaksdolk vilket gav en illusion
av att hudpenetrering hade gjorts.
– Detta är intressant inte minst
eftersom man tidigare visat att
traditionell akupunktur är lika effektiv
som sedvanlig läkemedelsbehandling
mot flera tillstånd såsom olika typer av
illamående, smärta och vallningar under
klimakteriet, fortsätter Anna Enblom.
Vi har därför valt att se närmare på vad
som kan ha gett dessa effekter. Kan det
ha varit att behandlingen gav patienten
vila, beröring och hopp om lindring?
Alla är ense om att ett gott omhänder­
tagande av patienten är viktigt. Att
patienten känner sig nöjd är inte bara
bra för individen – med ett bättre
omhändertagande kan man maximera
placeboeffekten och i kombination
med effekten av given behandling
skulle detta kunna ge konkreta
samhällsekonomiska vinster.
Text Ingela Andersson
Väck
kroppen
mjukt
med en solhälsning
Att ta några minuter varje morgon och låta kroppen komma igång mjukt och fint gör gott för både kropp
och själ. Kanske kan man tro att ett par minuter inte gör någon direkt skillnad, men gör du det varje
dag märker du helt klart positiva effekter på sikt. En bra rutin som många tycker om är den så kallade
solhälsningen, som är en serie energigivande yogaövningar som anpassas efter din andning. Så här gör du en solhälsning:
Gör övningarna i ett sträck och repetera
sedan så att det blir totalt fem omgångar. Det kan kräva stor koncentration att
andas in och ut vid rätt tidpunkter, men
det kommer snart att kännas helt naturligt. Lyssna gärna på skön musik. 1. Armarna upp
5. Fram på armarna
Andas in, lyft överkroppen och sträck
armarna. Rulla fram på främre delen av
foten och lyft upp överkroppen. Pressa
skulderbladen bakåt.
6. Sträck på armar och ben
Stå med rak rygg och fötterna ihop. Andas in och lyft armarna utåt upp över
huvudet. För ihop handflatorna utan att
lyfta axlarna. Titta på tummarna.
Andas ut och rulla tillbaka tills du står
på fötterna – försök tryck ner hälarna.
Sträck ut armar och ben. Slappna av
i nacken. Håll ställningen och ta fem
djupa andetag.
2. Böj dig fram
7. Hoppa försiktigt framåt
Andas ut och låt överkroppen falla
framåt. Slappna av i nacke och axlar.
Målet är att försöka nå golvet med
händerna.
3. Sträck ryggen framåt
Andas in och sträck ryggen framåt.
Sträck ut dina armar eller placera händerna på skenbenen så att de skjuter
fram ryggen. Det viktigaste är att du
har känslan av starka magmuskler.
4. Ner på tår och handflator
Andas ut och försök sätta handflatorna
i mattan. Hoppa bakåt med fötterna
(eller kliv med ett ben i taget) och vila
på tåspetsarna. Håll ryggen rak och se
upp så att du inte hänger i länden – bär
kroppen med magen och armarna.
Andas in och hoppa försiktigt framåt
(eller kliv med ett ben i taget) så att
fötterna nu är placerade mellan handflatorna. Försök sträck benen och ryggen raka.
8. Fall framåt
Andas ut och låt överkroppen falla ner
över de sträckta benen. Försök sätt
händerna i golvet. Stå i fem andetag
och avsluta sedan omgången med att
resa dig upp och stå med fötterna ihop,
rak rygg och armarna utmed sidorna.
Titta rakt fram.
Text Marianne Böckmann
19
BANGOLF.
KAN GE.
MÄSTARE I
K
S
N
E
R SOM MS
V
E
S
T
E
N
H
E
IV
IG
L
R
B
Å
V
NY
YGGA DE S
28 ÅR, ÄR
OCH FÖREB
ANDSSON,
L
N
R
O
E
R
Y
O
N
A
N
R
JE
TE
R ATT HAN
E MATCH Ä
T
S
A
F
F
U
T
ES
MEN HENN
h
c
o
f
l
o
g
n
a
b
,
s
n
a
t
p
e
e
d
Acc
n
a
k
n
ä
t
t
v
i
t
i
pos
a.
sig i sin jack
in
r
e
p
e
sv
h
huttrar oc
kanal. Jenny
e
tt
ä
ropp.
llh
ro
T
d
ågår i min k
ket vi
p
rå
st
m
d
so
a
n
d
e
va
m
ro
hela tiden
ag?
get utmed p
g analyserar
r jag en vilod
Ja
Det är kylsla
ve
–
ö
.
h
a
e
rk
B
vä
t?
t
e
r börja
t på jobb
Fingrarna ha
rit för stressig
va
t
e
d
r
a
h
r
på kylan elle
Beror värken
För tre år sedan fick Jenny diagnosen
MS. Efter att ha drabbats av synrubbningar och yrsel, lades hon in för utredning. Hennes sambo och mamma fanns
med på sjukhuset och stöttade henne.
– Jag tyckte först att de sa att det var
ALS och jag trodde att jag snart skulle
dö. Det blev för mycket information på
en gång. Som tur var kunde min sambo
och mamma hjälpa till att förklara för mig.
I efterhand har hon förstått att hon
troligtvis haft MS sedan gymnasiet
med återkommande perioder av yrsel,
värk i kroppen och tillfälliga förlamningar av en fot. Men vid läkarbesök
har symtomen försvunnit eller så har
ingen orsak hittats.
– De flesta människor ser bara en
glad och pigg tjej när de träffar mig.
De första månaderna efter diagnosen
blev svåra för Jenny. Det tuffaste var
att acceptera att hon skulle leva med en
kronisk sjukdom.
– Jag skämdes över att inte längre vara
den starka tjejen som kunde göra allt
så perfekt. Jag var van vid att vara bäst
på det jag gjorde. Nu kände jag mig
sårbar.
Några månader efter diagnosen bestämde sig Jenny ändå för att börja tävla
20 | MS Nr 3 2014
i bangolf igen. Hon reste till Lettland
för att spela nordiska mästerskapen.
– Jag ville kämpa och gå vidare med
mitt liv. Samtidigt var jag livrädd. Vad
skulle hända om jag blev för yr för att
kunna spela?
Men Jenny spelade bättre än på
länge och slutade som nordisk mästare.
– Den största segern var att jag kunde
fortsätta med bangolf. Vilken lycka!
I framtiden planerar hon och hennes
sambo att skaffa barn. Men Jenny försöker först förebygga problem som kan
uppstå om hennes sjukdom förvärras.
De måste skaffa ett enplanshus eller
flytta till en lägenhet i markplan eller
till ett hus med hiss.
– Jag vill inte bli gravid och sedan
bli så dålig att jag och barnet blir fast
i bostaden. Jag vill ha en lösning som
gör att livet ändå kommer att funka.
Sedan tonåren har Jenny velat arbeta
med att hjälpa ungdomar från att hamna
i svårigheter. Hon har fått drömjobbet
som socialpedagog på en skola och har
medvetet valt en arbetsplats som går
lätt att ta sig till. Får hon svårt att gå
ska hon kunna cykla eller ta bussen dit.
Efter promenaden är det skönt att
värma sig på ett café i centrala Troll-
hättan. När Jenny tar av sig jackan syns
en lila tröja med texten ”Hope and be­
lieve” på bröstet och ”Fight – never
give up” på ryggen. Jenny berättar att
hon har designat trycket. Hon tycker
om att peppa sig själv och andra med
positiva budskap på kläder och smycken. Förmågan att tänka positivt har hon
fått med sig från bangolfen. Under flera
år fick hon hjälp av en idrottspsykolog
att bli mentalt starkare i sitt spel.
– Jag lärde mig att sortera ut negativa tankar och se lösningar. Det hjälper
mig nu när jag ska leva med MS.
För två år sedan startade Jenny en
blogg som ett sätt att bearbeta sina
upplevelser och dela erfarenheter. Hon
har upptäckt att det finns många som
mår väldigt dåligt i sin sjukdom.
– Jag vill visa att det fortfarande går
att uppnå sina drömmar. Men man kan
behöva korrigera dem lite på vägen.
Text Kristina Karlberg
Foto Andreas Olsson
FAMILJ: Sambon Simon.
YRKE: Arbetar heltid som socialpedagog
på en grundskola i Trollhättan.
INTRESSEN: Tävla i bangolf, träna på gym,
sjunga, spela gitarr och skriva blogg.
JAG VILLE
kämpa och
gå vidare
.
MED MITT LIV
Jag lärde mig att sortera ut negativa tankar och se lösningar.
Det hjälper mig nu när jag ska leva med MS.
21
Ett gott minne hjälper dig på många sätt,
med allt från att vara effektiv i vardagen
till att vara duktig på frågesport. Minnet
kan delas upp i två delar – arbetsminnet
för sånt du fokuserar på för stunden, och
långtidsminnet för sånt du behöver minnas över längre tid. Dessa två kan båda
tränas upp, men på lite olika sätt.
22 | MS Nr 3 2014
Arbetsminnet för här och nu
Sortera in i långtidsminnet
Arbetsminnet hanterar det du håller
i huvudet just nu och är mycket
begränsat. Du kan bara hålla ett visst
antal saker i huvudet samtidigt och de
finns bara där så länge du aktivt tänker
på dem. Blir du avbruten, eller fokuserar
på annat, kan det vara som bortblåst.
Arbetsminnet går att träna upp på
ungefär samma sätt som kondition,
genom ständig övning. Det tränas
när du är fullständigt koncentrerad
på en uppgift där du håller mycket
information i huvudet samtidigt,
och hela tiden pressar gränsen för
vad ditt arbetsminne klarar. Några
exempel är spel som memory, sudoku
och schack, läsning, huvudräkning,
dataspel och koncentrationskrävande
sporter.
När du vill komma ihåg något över
längre tid räcker inte arbetsminnet till.
För att verkligen minnas någonting
behöver vi placera det på ett bra
sätt i långtidsminnet. Det bästa är
att du redan från början placerar
informationen så att den blir lätt att
hitta. Var det är beror på dina egna
upplevelser och associationsbanor, så
det finns inget system som fungerar för
alla. Det gäller att hitta ditt eget sätt att
fästa upp informationen på, någonting
som redan finns i din egen minnesbank.
Formulera en minnesteknik
Tre viktiga saker för att få ett
riktigt superminne är associering,
visualisering och placering. Dessutom
måste det vi ska komma ihåg upplevas
som intressant och relevant. För att
komma ihåg exempelvis en kod kan
det fungera att associera siffror och
bokstäver med någonting du redan
vet, till exempel årtal eller initialer.
När du gör detta kopplar du samman
den nya informationen med något som
redan sitter stadigt på plats i hjärnan.
Du hänger helt enkelt upp koden på en
färdig ”minneskrok”. För att förstärka
kopplingen ännu mer kan du även
skapa en stark och intressant mental
bild (visualisering) av informationen.
Ytterligare förstärkning får du om
du placerar bilden på en plats som är
relevant för informationen. På så sätt
binder du en väv av trådar som leder till
informationen, som blir betydligt lättare
att plocka fram när du behöver den.
Text Kristina Karlberg
TANKE
NÖT
9
6
7
3
2
5
8
1
4
3
5
8
7
1
4
6
9
2
2
4
1
6
8
9
5
3
7
6
8
2
5
7
3
9
4
1
5
7
4
1
9
6
3
2
8
1
3
9
2
4
8
7
6
5
8
1
5
9
3
2
4
7
6
7
9
6
4
5
1
2
8
3
4
2
3
8
6
7
1
5
9
Lösning från förra numret
23
KRÖNIKAN
SKRIV DIG UT UR VINTERMÖRKRET!
Mina tonår var inget vidare. Var det inte
att jag festade för mycket så var det ångest
och depressioner. Jag spelade fotboll och
piano, och var ständigt upptagen, men
hur jag än vände och vred på livet så
hamnade jag ändå alltid fel.
Det enda som lyste upp min tillvaro
var litteraturen. Jag var tidigt en riktig
bokmal. Jag gick till bokbussen och
lånade allt som fanns på hyllorna. Ena
dagen var det science-fiction, den andra
Albert Camus och Wilhelm Moberg. Ju
tjockare böcker, desto bättre. Kvaliteten
spelade inte så stor roll. Jag älskade
att sträckläsa i timmar och att glömma
allt trist och trasigt. I bokstävernas
universum kände jag mig trygg. Inte hade
jag då en aning om att jag en dag själv
skulle bli författare och skriva böcker i
tegelstensformat.
Idag när jag tänker tillbaka på mitt
liv förstår jag att mitt yrkesval måste
ha grundlagts redan då, när jag låg på
sängen och slukade romaner i samma
takt som mina jämnåriga åt smågodis.
Litteraturens värld var min trygga punkt,
och när det var dags att tänka på framtiden
fortsatte jag omedvetet på samma väg.
För steget från att läsa till att skriva är
egentligen inte särskilt stort. Visst.
Det är svårare att skriva eftersom
man så gärna vill att det ska bli
bra. Men att skriva väl handlar
till stor del om teknik och
Gabriella Håkansson är
författare och har under
de senaste åren arbetat
med den historiska roman­
serien om Aldermanns
arvinge. Hon älskar katter
och är moster till en sju­
åring med Duchennes
muskel­dystrofi. Livet tar hon en dag i taget.
Text: Gabriella Håkansson | Illustration: Victoria Schönström
24 | MS Nr 3 2014
www.multipelskleros.nu
navigator | 12/2014 | ALL-SWE-0201
träning, precis som fotboll eller bakning.
Till slut lärde jag mig, och idag vet jag
precis hur jag ska göra för att hitta de
rätta orden.
Vid det här laget har jag också
kommit på att det inte spelar så stor
roll om det blir nobelprisklass på det
skrivna. Det väsentliga är få vistas
i det trygga universum av påhittade
figurer och fantasier som all litteratur
till syvende och sidst utgörs av. Det är
därför jag till min stora förvåning
kan arbeta under de mest
outhärdliga omständigheter. En
hjärtoperation: inga problem.
Det är bara att ta datorn till sängen
så kommer orden. En skilsmässa:
bah! Jag må gråta nätterna igenom,
men vid skrivbordet är jag lycklig
som ett barn. För själva skrivakten
är som balsam för själen. Bland
de påhittade orden får tanken
ro att vila, i fantasin flyttas
kroppen till en annan plats.
Så för alla som har tröttnat
på den grå vardagen eller känner
behov att fly undan har jag ett
råd: Fatta pennan och skriv!
Det hjälper