Transcript SVF Informationsbroschyr (PDF)

KVISTFORSEN
SELSFORS
KRÅNGFORS
GRANFORS
FINNFORS
BÅTFORS
RENGÅRD
BASTUSEL
BERGNÄS
SÄDVA
VARGFORS
GALLEJAUR
GRYTFORS
SLAGNÄS
REBNIS
Skellefteälvens
VattenregleringsFöretag
Vattenregleringsföretag
Vattenregleringsföretag finns i de flesta av våra större älvar. Företagen har till uppgift att bygga, förvalta
och svara för driften av vattenregleringsmagasinen. Företagen har bildats enligt vattenlagens bestämmelser.
Delägare i de enskilda vattenregleringsföretagen är kraftproducenterna i respektive älv. I Skellefteälven har
ägarna, Skellefteå Kraft, Vattenfall och Statkraft Sverige AB bildat Skellefteälvens Vattenregleringsföretag.
I företagets uppgifter ingår framför allt att samordna och sköta vattenhushållningen i älven där bland annat
­optimering av vattenkraftproduktionen, hydrologisk övervakning och prognosticering ingår. Andra uppgifter är
­skadereglering, underhåll av egna och i vissa fall delägares anläggningar samt att i övrigt samordna frågor som
­berör vattenkraft­verksamheten, exempelvis dammsäkerhetsfrågor. Dessutom ansvarar företaget för en rad
skadeförebyggande åtgärder enligt vattendomar och avtal, ­som t ex strandrensningar, erosionsskydd, vägar,
renstängsel, spegeldammar och fiskutsättning.
ANVÄNDNING
Energi
Vintertid är behovet
av el störst
Sommartid behövs
mindre el än på vintern
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mars
April
ÅRSREGLERING OCH PRODUKTION AV VATTENKRAFT
Energi
Magasinen fylls
Magasinen töms
Oreglerad tillrinning
Vattenhushållning
Bygdemedel och kompensation
El produceras alltid i samma ögonblick som den används och kan
inte lagras. Däremot är det lätt att lagra vatten i regleringsmagasin.
Efterfrågan på el är störst under vintern då den naturliga tillrinningen
är låg. Regleringen sparar vatten från vattenrik tid till vattenbrist-
Sveriges vattenregleringsföretag betalar årligen ca 55 miljoner kronor i
bygdeavgifter som kompensation till de bygder som berörs av regleringarna.
Avgifterna används till 95 % för allmänna ändamål. Resten används för att
gottgöra oförutsedda skador som inte ersatts tidigare. Även kraftstationerna
period. Det kallas för årsreglering. Vattendomstolen har fastställt
vattenhushållningsbestämmelser som innefattar detaljerade regler för
betalar stora summor till bygdeavgifter, i hela landet ca 110 miljoner/år.
hur regleringsmagasinen ska skötas. Dessutom samordnar vattenregleringsföretaget de enskilda ägarnas önskemål om tappningar i älven.
Länsstyrelsen, ofta i samråd med den berörda kommunen, beslutar om de
bygdemedel som går till allmänna ändamål. Vattenregleringsföretagen har
inga möjligheter att påverka avgifternas användning. Miljödomstolen beslutar
om de avgifter som går till ersättning för oförutsedda skador. Den som har
drabbats av en skada, som inte redan har ersatts, kan ansöka hos miljödomstolen om ersättning. Förutom bygdemedel betalar vattenregleringsföretagen
årligen ersättningar till de som drabbats av skador som inte ersatts. Dessutom
har vatten­regleringsföretagen en mängd skadeförebyggande anläggningar
längs älvarna, ­t ex erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar,
­vattenförsörjnings­anläggningar, fågelholkar och vägar. Fiskeverksamheten är
också en stor och viktig del av det skadeförebyggande arbetet. Förutom olika
åtgärder som utsättning och fiskvägar, betalas årliga avgifter både till staten
och enskilda.
Medelårsproduktion
Magasin
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mars
April
Skellefteälven är en av de bäst reglerade älvarna
i landet. Den är 40 mil lång och producerar ett
­normalår ca 4,3 TWh eller ca 6 % av all vattenkraftproduktion i Sverige. Tillgången på vattenkraft har stor betydelse för regionens utveckling.
TILLRINNING
Energi
Vårfloden kommer när snön smälter
Våtår
Vintertid binds
nederbörden i snö och is
Normalår
Torrår
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Skellefteälven
Dec
Jan
Feb
Mars
April
Älvens källområde
Längst norrut, i Skellefteälvens övre lopp, består älven
av många sjöar. Dessa sjöar ger älven en speciell karaktär
som kraftkälla, men också landskapet dess särart.
På 1800-talet bestod vägarna i Arjeplog av stigar m­ellan
sjöarna och dessa blev vägen ut mot yttervärlden.
Sommar som vinter blev de stora sjösystemen i älven en
färdväg för bland annat samerna och var också betydelse­
fulla för gruvbrytningen på 1600- och 1700-talet.
Vid Storavans utlopp lämnar älven sjöområdet och där
utgör sjöytan 21 %, varav det mesta faller på de stora
sjöarna Sädvajaure, Rebnisjaure, Hornavan, Uddjaur och
Storavan, som alla är reglerade. Sjöarna tjänar som stora
magasin, vilket gör älven till en av de bäst reglerade i
landet.
Skellefteälvens avrinningsområde
Rebnisjaure
1
KRAFTSTATIONER
REGLERINGSMAGASIN
1. Sädva
(SKK)
Sädvajaure 605 milj m3
2. Rebnis
(SKK)
Rebnisjaure 740 milj m3
3. Bergnäs
(SKK)
Hornavan 753 milj m3
4. Slagnäs
(SKK)
Storavan-Uddjaur
778 milj m3
5. Bastusel
(VF)
6. Grytfors
(SKK)
7. Gallejaur
(VF)
8. Vargfors
(VF)
9. Rengård
(SKK)
10. Båtfors
(SKK)
11. Finnfors
(SKK)
12. Granfors
(SKK)
13. Krångfors
(SKK)
14. Selsfors
(SKK)
15. Kvistforsen
(STAS)
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Vattenfall
(VF)
Skellefteå Kraft
(SKK)
Statkraft Sverige
(STAS)
Sädvajaure
2
Hornavan
Arjeplog
Uddjaur
Storavan
Bergnäs
3
4
5
Älvsbyn
LULEÅ
Arvidsjaur
6
Piteå
7
Malå
8
Storuman
9
Norsjö
Lycksele
10
11
12
13 14 15
SKELLEFTEÅ
Genom sex kommuner
Från Ikesjaur vid norska gränsen i väster till Bottenviken i öster, en
djupaste sjö med 228 m, får den ett tillskott från Rebnisjaure. Där ligger
sträcka på ca 40 mil, flyter Skellefteälven genom kommunerna Arjeplog,
kraftstation nummer två, Rebnis, som genererar en effekt på 64 MW.
Arvids­jaur, Sorsele, Malå, Norsjö och Skellefteå. Längs efter den sträckan
ligger det femton kraftstationer som tillsammans hjälps åt att reglera
Från Hornavans regleringsdamm mynnar det ut sju strömmar, de s k Arje-
vattnet. Den första kraftstationen på Skellefteälvens väg till Bottenviken
plogsströmmarna, som är flitigt nyttjade av fritidsfiskare. Från Hornavan
li­gger i Sädvajaure och heter Sädva kraftstation. Den genererar en effekt
går vattnet sedan till Uddjaur, genom Kaskerströmmarna till Storavan och
på 32 MW, varav 0,8 MW i en ministation för minimitappning på den
Bergnäsdammen som togs i bruk år 1935.
övre delen av fallsträckan. När älven kommer ner till Hornavan, Sveriges
Sädva kraftstation
Rebnis kraftstation
Finnfors
kraftverksmuseum
På sträckan ner till Slagnäsforsen ligger Bergnäs och Slagnäs
kraftstationer på 8 respektive 7 MW. Hela den sträckan är mycket
attraktiv för sportfiske och för att skydda fisket sker en omfatt­
ande minimitappning i älvfåran. Två mil nedströms Bergnäs ligger
Bastusels kraftstation på 100 MW, med en 14 km lång tunnel
som sedan följs av Grytfors kraftstation. Längre ner vid Sandfors
ligger Gallejaur, som är älvens största kraftstation på 214 MW.
Här har man nyttjat en 25 km lång fallsträcka från Dyngsele­
forsen till Treholmsforsen. På sin fortsatta väg till ­Bottenviken
Granfors kraftstation
passerar älven Finnfors kraftstation som ligger i ­Skellefteå
­kommun. Finnfors kraftstation var den första kraftstationen i
Skellefteälven och den första utbyggnaden av gamla Finnfors
togs i drift 1908. Mellan perioden 1912–1914 var gamla Finnfors
den största kraftstationen i övre Norrland och aggregaten från
1935 är fortfarande i drift. Gamla Finnfors kraftstation är numera
ett kraftverksmuseum som är öppet för turister sommar­tid. Den
sista stationen på fallsträckan är Kvistforsen som ägs av Statkraft
Sverige AB och här finns även en stor fiskodling.
Krångfors kraftstation
www.krux.se
Skellefteälvens
VattenregleringsFöretag
Huvudkontor: Kanalgatan 71, 931 80 Skellefteå, 0910-77 25 00
Avdelningskontor: Västra Skeppsholmen, 930 90 Arjeplog, 0961-107 40
www.skelleftealven.se, [email protected]