Transcript November 2011 - Föreningen Sveriges Socialchefer

FÖRENINGEN
Jämlikhet genom olikhet
Socialchefsdagarna 2011
1
SVERIGES SOCIALCHEFER
Ordföranden har ordet
foto kerstin öhman
Så har 2011 års Socialchefsdagar hållits,
med rekordmånga deltagare och rekordmånga utställare. Gävle var en kompetent
värd­kommun. Att hålla till på isen i Läkerol
Arena gav dagarna en särskild prägel – vi
som inte är vana att vara på hockey fick
uppleva hur isen liksom smälte under de
heta föreläsare som berörde oss djupt.
Arrangemanget var omfattande och alla
som har arbetat med detta gjorde verkligen
ett fantastiskt jobb. Många var igång för att
se till att allt fungerade och jag hoppas att
det mesta var till belåtenhet. Vi väntar nu
på utvärderingen för att se vad vi behöver bli bättre på till nästa år.
Jämlikhet genom olikhet är ett aktuellt och engagerande tema. Föreläsarna belyste det ur olika synvinklar.
Att lyssna på Per Holknekt, med en livshistoria som en hisnande
berg- och dalbana, var fascinerande. Hans vilja att säga ja har gett
honom svåra utmaningar och enorma möjligheter.
Häromkvällen såg jag Uppdrag Granskning om Pär Johansson.
Hur det än förhåller sig med det som programmet tog upp, har
Pär startat en fantastisk verksamhet. Han har sett medmänniskor
utifrån deras förmåga, vilket har skänkt dem nya möjligheter och
förhoppningsvis gett oss normalstörda en tankeställare om att allt
kanske inte kan värderas efter våra måttstockar.
Ledarskap på apstadiet var en märklig rubrik. Jag hade svårt att resa
mig efter de fasansfulla bilder som Ing-Marie Persson visade i slutet av
sitt föredrag. Hon tröstade mig efteråt och sa att det finns många kloka
och engagerade människor som försöker motverka de hänsynslösa
skövlingar av regnskogen och grymheter som djuren får utstå.
Mer om vad vi fick uppleva på konferensen kan du läsa i den här
tidningen. För mig var det underbart att träffa så många kollegor och
engagerade personer i socialtjänsten. Och att hålla igång tre kvällar och
tre dagar i sträck gjorde att åtminstone jag var rätt trött när jag for hem
på fredagseftermiddagen.
Nu ska det bli urkul att få planera för Socialchefsdagarna 2012 på
Waterfront i Stockholm. Boka in det redan nu i kalendern: Den 26 till
28 september.
Stort tack för i år!
Lotta Persson, ordförande
Innehåll
3
Invigning
5
Samverkan och
arbetslinjen
Sofia Arkelsten
6
Kan jag, kan du,
kan vem som helst
Per Holknekt
9
Att bli sedd,
behövd och tagen
i anspråk
Pär Johansson
12
Kvinnor, män och
alla vi andra
Claes Schmidt / Sara Lund
14
Europas
välfärdssystem
Fabian Zuleeg
15
Ledarskap på
apstadiet
Ing-Marie Persson
18
Mingel
20 Deltagarintervjuer
22
Seminarier
24 FSS årsmöte
Socialchefsdagarna
2012
Socialchefen
www.socialchefer.se
[email protected]
Redaktör Kerstin Öhman
[email protected]
Form G Lulich Grafisk Form
[email protected]
Omslagsbild
Stadsbild Gävle, Foto Georg Lulich
Tryck PR-Offset, Mölndal 2011
3
4
Invigning
foto georg lulich
Kerstin Öhman, redaktör för
Socialchefen och informatör för
FSS, [email protected].
FSS ordförande Lotta Persson och
Carina Blank, som är ordförande i
Gävles kommunstyrelse, hälsade
”alla engagerade socialtjänstpersoner”
välkomna till Socialchefsdagarna
2011, som i år slog rekord med 535
deltagare på plats.
– FSS påverkar utvecklingen utifrån den professionella kunskap vi
har i vårt arbete, sa Lotta Persson.
Vår utgångspunkt är alltid den enskilda personen och temat för årets
Socialchefsdagar är jämlikhet genom
olikhet. Vissa olikheter ser vi upp till,
som hög ställning i samhället och
rikedom. Andra olikheter gör oss
osäkra och ibland intoleranta.
Lotta Persson menar att vi måste
sträva efter ett jämlikt samhälle, både
ur ett medmänskligt och ur ett folkhälsoperspektiv.
Deltagarna möttes av barnkören från Hille kyrka, under
ledning av körfröken Ellen Weiss. De sjöng Kents Sverige:
Välkommen, välkommen hit, vem du än, är var du än är!
foto georg lulich
Det är härligt att göra en papperstidning! När jag får leverans av en
trycksak brukar jag alltid lukta på
den – det är något speciellt med
hur tryckfärgerna luktar. Sen kollar
jag om fiberriktningen i papperet
är rätt och hur färgerna blev.
Just då existerar inte innehållet
mer än som grafiska element. Men
som vi har jobbat med innehållet
för att du ska ha texter att läsa och
bilder att titta på!
Jag önskar dig god läsning.
Saknar du något i tidningen kan
du säkert hitta det bland konferensdokumentationen på www.
socialchefer.se. Hör av dig till mig
eller [email protected] om du
har synpunkter eller tips!
foto kerstin öhman
foto georg lulich
foto birgitta persson
En stark röst i välfärdsdebatten
5
Samverkan och
arbetslinjen
Sofia Arkelsten är Moderaternas partisekreterare. Hon är
ordinarie ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet och EUnämnden. På Socialchefsdagarna gav hon en bild av den politiska värld där Moderaterna befinner sig just nu.
De sociala frågorna och välfärdsfrågorna är viktiga för
Sofia Arkelsten och hennes parti, men undersökningar visar
att Moderaterna behöver göra mer.
När de höll sin stämma i Örebro 20–23 oktober la partistyrelsen fram ett nytt kommunprogram. Samverkan är ett
nyckelord. Det sociala arbetet ska enligt Moderaterna utvecklas på tre sätt:
• ett mer tvärsektoriellt och mer samarbetsinriktat arbete
• ökat fokus på förebyggande arbete och att identifiera
vad som skapar ett utanförskap
• utvärderingar, så att man gör rätt saker och inte bara
på rätt sätt.
Sofia Arkelsten pratade länge med deltagarna
efter sin föreläsning på Socialchefsdagarna.
Sofia Arkelsten
foto georg lulich
foto georg lulich
Det kommunpolitiska uppdraget handlar om att förändra,
utveckla och prioritera och de stora utmaningarna är att
fokusera på välfärdens kärna. Det krävs god ordning på de
offentliga finanserna om man ska kunna prioritera förskola,
skola, vård och omsorg, äldre och det sociala skyddsnätet.
Arbetslinjen genomsyrar allt och är enligt Sofia Arkelsten
det enda sättet att minska klyftorna i samhället.
6
Kan jag, kan du,
kan vem som helst
Per Holknekt
foto georg lulich
Han ser väldigt nervös ut när han sitter
på avbytarbänken nedanför scenen som
är uppbyggd på ishockeyrinken i Läkerol
Arena. Jo, när Per Holknekt går upp för att
hålla den första storföreläsningen på årets
Socialchefsdagar medger han att han hellre skulle sitta i publiken än stå där framför
alla, men han hoppar lite på scenen som
för att skaka bort spänningen ur kroppen
och säger: Ju svårare det är, desto
skönare är det efteråt.
Per Holknekts namn hörde
jag första gången när han och
kollegan Karin Jimfelt-Ghatan
fick utmärkelsen Guldknappen för sitt klädmärke Odd
Molly. Jag hade helt missat det
där med Big Brother, skateboardproffs och att han har varit ordentligt under isen två gånger –
har den här killen varit hemlös
alkoholist?
Per är övertygad om att
varje människa kan skapa
makt och förändring i
sitt eget liv, och ibland
även i andras.
– Jag är glad
och stolt att få
vara här. Här
sitter en mängd
människor som
kan förändra sjukt
mycket. En person
inom er verksamhet har gjort min
framtid möjlig.
Inga problem
Det här är mannen
som säger att han
inte är bra på något
förutom på saker
han inte kan. Men
så är han också entreprenör ut i fingerspetsarna.
– Jag gillar att få problem, för de är möjligheter till förbättring.
Han växte upp i ett kärleksfullt hem med
de bästa förutsättningar – visserligen hade
han lite svårt att bli en av de coola killarna
i Falun eftersom pappa var polischef och
mamma var rektor.
– Mamma lärde mig allt som får en människa att vara god: att förstå min egen person,
inte göra avbön från den jag är, kunna gråta
och prata om känslor, vara samvetsgrann.
Det fanns visdom även i pappa elitsoldatens fyrkantighet. ”Det är bättre att vinna
än att förlora.”
– Jag tror han menar att jag ska vårda det
jag har och inte ta något för givet. Han sa
också att ”det finns bara ett sätt att få något
gjort, och det är genom att göra något”. Mina
vänner tycker att det händer så spännande
saker i mitt liv. Nej, det händer inte ett skit,
men jag gör väldigt mycket av mitt liv.
Föräldrarnas goda råd föll i glömska när
helyllekillen gav sig ut på egna äventyr.
Äventyren började när han upptäckte
skateboarding efter att ha fått sparken ur
lumpen 1978 med vitsorden ”en usel soldat
men en utmärkt kamrat”. Eftersom skejtarkulturen inte kommit till Sverige ännu
startade Per Holknekt skateboardfabrik
hemma och gjorde en egen skejtartidning
med Letraset-gnuggisar.
Han ville åka med idolerna i USA och tränade tolv timmar om dagen tills han trodde
att han kanske blivit lika bra. Han sopade
banan med dem, blev skateboardproffs over
there, fick fans över hela världen och var
1983 med och grundade det internationella
magasinet Transworld Skateboarding – han
hade ju medievana från sin gnuggade tidning hemma i Falun!
Men trots att man är en superstjärna kan det
vara si och så med självförtroendet, och efter
ett krossat hjärta gick partyfestandet överstyr.
– Sommaren 1984 tog jag min jungfru­
drog och åkte på en tre och en halv månader
lång drogresa som är fruktansvärt jobbig att
se på i backspegeln.
Det gick snabbt utför.
– En natt i december 1984 står jag lutad
mot min bil i handfängsel, påtänd på kokain
och förstår att nu är det kört, jag hamnar i
fängelse för resten av mitt liv. Då tjuter det till
i polisradion: en man har skjutit sin hustru
en bit därifrån. Poliserna kopplade loss mig
och jag förstod att det här min enda chans.
Han ringde till sin bror som dagen före
julafton tog hem Per till Sverige.
– Vi sår små frön men
helst ska man ju stanna
kvar för att skörda och
inte lämna som jag gjorde då, det har jag lärt
mig. 1988 var jag på diskotetet i Jönköping och
sa hej till en tjej i entrén.
Det är märkligt att vi 22
år senare gifter oss …
Svarar du ja skapas dynamik
Från hemlös
till modedesigner
Väl hemma backade familjen upp honom.
Man anar att mamman är den pådrivande,
trots att Per har beskrivit henne som den
mjuka och pappan som den stenhårda. Per
börjar på IHM Business School och är efter
två år färdig marknadsekonom.
1987 startar han företag på stående fot med
en okänd kille som han har gett lite skate­
boardtips till. Och nu måste vi stanna upp och
ta en titt på hur Per Holknekt tänker när han
ställs inför en valmöjlighet. Killen som fick
hjälp sa ”du gör mig möjlig” och frågar efter
tio minuter om de ska starta en firma ihop.
– I ett sånt läge är det jättelätt och väldigt
bekvämt att säga nej! Nej är riskfritt, absolut inget händer. Men svarar du ja sätter du
något i rörelse, du skapar dynamik. Ja leder
nästan alltid till något bra.
De sålde och distribuerade skateboardar
i företaget Streetstyle som efter första året
omsatte 20 miljoner. Det gick snabbt att få
snurr på verksamheten, men Per berättar
att det ofta krävs tålamod innan man kan
se resultat.
Magasinet Transworld hade han lämnat
bakom sig när han lämnade USA. På Polarprisutdelningen för ett och ett halvt år sedan satt Per bredvid Joakim Bonnier som sa
”jag har en hälsning från Peggy och Larry i
Ocean Side i Kalifornien. Tidningen som ni
tre startade har idag 700 anställda. Jag har
nyss köpt den.”
foto georg lulich
7
Åter till företaget som
startats med den okända
killen. De tjänade massor med pengar. 1997
var Per med och startade
klädmärket Svea. Hans
missbruk hade dock
kommit tillbaka och nu
drack han alkohol.
– Jag började bli hög på mig själv. Allt
mamma lärt mig la jag åt sidan för nu skulle
jag belöna mig själv. Jag tog så bristfällig hänsyn att jag konsumerade företagets pengar.
Sent på hösten 1999 blev jag kallad till styrelsemöte och fick beskedet att jag inte var
välkommen tillbaks.
Hemma i Gamla Enskede fanns fästmö
och femårig dotter. Per ”gick till jobbet”
måndagen därpå och försökte hålla skenet
uppe. Efter några veckor förstod fästmön
vad som hade hänt och sparkade ut honom
för att bevara tryggheten för barnet.
Trots att det inte är första gången Per Holknekt berättar sin historia blir han märkbart
berörd av att återuppleva skeendet.
– Jag hade förlorat mitt företag, mitt
hem, min plats i familjen och två veckor
senare även rätten till mitt barn. Det blir
tomt i plånboken, tomt på kamrater, tomt
i självförtroendereserven och i lådan av
hopp.
Varje människa kan
skapa makt och
förändring i sitt
eget liv, och ibland
även i andras
›››››
8
Svarar du ja
sätter du något
i rörelse, du skapar
dynamik
– Noll är verkligen noll. Jag ägde inte längre rätten att be någon vän om hjälp eftersom
jag hade trampat alla på tårna. Jag bodde i
ett skogsparti utanför Enskede, och jag lovar
er: det är kallt att bo ute på vintern. Jag, en
helyllekille med de bästa förutsättningar …
Någonstans i eländet kom Per fram till att
han ju betalat skatt.
– Går jag till en myndighet behöver jag
inte prata med någon jag känner, tänkte jag.
Socialsekreteraren var en ung kvinna
som gav honom mat och pratade med honom som en jourhavande kompis. Efter en
dryg vecka såg hon Per i ögonen och sa ”Per,
jag tror på dig.”
– Hon förstod att jag kan något, vill tillföra något. Hon fick in mig på behandlingshem, eftersom villkoret var nykterhet. Hon
gav mig en valmöjlighet – det var upp till
mig att svara ja eller nej.
Per Holknekt vädjar till socialcheferna
och politikerna i publiken att inte se missbruksrehabilitering som en kostnad, utan
som en investering.
– Jag blev ren, frisk och med hennes tilltro har jag kommit tillbaka in i matchen.
Ja, det var väl investerade 26.000 kronor.
Efter behandlingen fick han jobb på en reklambyrå där han i samband med ett projekt
mötte designern Karin Jimfelt-Ghatan som
visade sig kunna fånga Pers idéer på pricken
i sitt skissblock.
Magin var ett faktum. Den här gången
var det Per som frågade ”ska vi starta firma
ihop?” och Karin svarade intuitivt ja. Banker
och investerare svarade dock nej. Till slut fick
de svaret ”idén är sådär men jag tror på er”. Så
skapades Odd Molly som snart fyller tio år och
är ett av Sveriges starkaste modevarumärken.
Per Holknekt gav oss en fascinerande
berättelse om hur drastiskt livet kan förändras, inte bara en utan flera gånger, och
hur lite som skiljer mellan framgång och
undergång. Han avslutar kort och gott med
att säga:
– Vi äger alla makten att förändra våra liv.
Senaste tekniken i hemtjänsten?
IntraPhone lanserar Android App
för smartphone och läsplatta
Ja tack!
• Enkelt handhavande
• Tillgång till information och planering på plats
• Kartfunktioner
• Säker platsidentifiering
• Kan användas tillsammans med IntraPhones
övriga verktyg
• LiveText - hemtjänstens egen sekreterare
Självklart också i smartphone
www.intraphone.com
9
Att bli sedd, behövd
och tagen i anspråk
Att knyta eller inte knyta
– Klarar jag som ledare inte att locka fram det
som är bra hos en människa har jag valt fel
jobb, säger Pär och så berättade han historien
om hur han upptäckte att de utvecklingsstörda gick på kurs för att lära sig knyta skosnören
– en omöjlig uppgift visade det sig, för någon
hade gått samma kurs i åtta år utan resultat.
Hur svårt kan det vara? Pär skaffade skor
med kardborrband som hela gänget kunde gå
vidare i mot andra och roligare uppgifter. Fast
mest handlade det i början om att klyva ved.
Pär Johansson, med sin eviga keps på huvudet, har passion, entusiasm och glöd. Precis det som han i början av sin föreläsning
säger att en ledare behöver ha för att göra ett
bra jobb. Han är en av de där eldsjälarna som
driver på saker och ting. Det märks att han
blir frustrerad av att beslut kan ta evigheter.
– Vi behöver grupp på grupp på grupp för
att komma fram till beslut. När Zlatan gör
mål på ett galet sätt applåderar man, men
inte om något liknande sker i affärslivet eller
offentlig verksamhet för där ska man alltid
vara så rationell och korrekt.
En strävan han har är ett samhälle där
alla kan leva tillsammans oavsett hudfärg,
sexuella preferenser, antal kromosomer, ålder osv. och där var och en får hitta sin plats
och känna att man behövs.
– Tar man inte chansen att göra det man
är bra på får man för fasiken skylla sig själv.
Men många kan inte ta chansen på egen
hand. De måste ges en chans.
Teatern ett kitt
Förutom fotboll drömde han om att spela
teater.
– Efter fem år på vedbacken hade jag fått
nog. Hur ska man integreras om man inte
hittar en gemensam nämnare? Vi startar en
teatergrupp, tänkte jag, så hittar vi säkert
något gemensamt på vägen.
›››››
Pär Johansson
Massor med fördomar hade han med sig,
och rädslor. Och så den punkterade drömmen om en fotbollskarriär. Det var nog inte
med helt lätta steg Pär Johansson gick till sitt
nya ALU-jobb med utvecklingsstörda.
Där togs han emot med öppna famnen
och vartefter tiden gick upptäckte han att de
var ju inte så läskiga som han först hade trott.
– De behandlar alla lika oavsett utseende,
rang och hudfärg. Och efter alla år är de lika
glada att se mig!
En annan sak han snabbt upptäckte är att
man ska hitta det som en person är bra på
och bygga vidare på det, för då växer man.
Är man dålig på något kanske det betyder att
man inte ska hålla på med just det.
foto georg lulich
Pär Johansson var bara 21 år när han fick jobb
som habiliteringspersonal på dagcentret i
Hudiksvall. Han hade gått fotbollsgymnasium
i samma klass som Tomas Brolin, som hade
en internationell fotbollskarriär på gång. Pär
tyckte att han själv hade fått världens bottenjobb. 20 år och flera teateruppsättningar
senare har det gått så bra för Glada Hudikteatern och Pär att de i år inte bara har vunnit
Folkets pris i Kunskapspriset 2011, utan också
nagelfarits av Uppdrag Granskning.
foto georg lulich
foto georg lulich
10
nyss kört finalen av Elvis på Globen – efter
sex år och mer än 170.000 besökare.
Filmen Hur många lingon finns det i värl­
den har släppts på DVD efter drygt sex månader på biograferna.
– Kommunal verksamhet anses som
trist och grå. För att konkurrera med det
privata näringslivet måste vi stå på fronten
och marknadsföra oss, precis som vi i Glada
Hudik-teatern gör.
Landshövdingen skulle komma på besök.
”Vad gör en sån” frågade en av de utvecklingsstörda Pär. ”Tjaa, han klipper band.”
När landshövdingen har anlänt är det spänd
tystnad tills en kille ställer sig näsa mot näsa
mot landshövdingen och frågar:
”Är det du som är hövdingen?”
”Ja…”
”Ugh.”
Visst har synen på utvecklingsstörda
förändrats de senaste 50 åren. Det var inte
länge sedan som man redan på BB fick blanketter för att adoptera bort ett barn som fötts
med Downs syndrom.
Ett brev från en av skådespelarnas föräldrar vittnar om att dottern genom teatern
öppnat sig och blivit stolt, känner värme,
gemenskap och trygghet i att vara den hon
är, förutom att hon har utvecklats språkmässigt. ”När Maja växer, växer också vi
anhöriga.”
foto georg lulich
Två dagar före
premiären bad
föräldrarna mig
att lägga ner
projektet
Idén presenterades på ett enligt Pär typiskt kommunalt möte där alla persontyper var representerade: den tysta ugglan,
den besserwissiga tigern, den idésprutande
delfinen, den flitiga men bakåtsträvande
arbetsmyran och den bittra mulåsnan. Vi
förstår att inte alla ställde sig upp och gjorde
vågen, men beslut blev det.
Beslutet ledde till den första föreställningen 1996 med Glada Hudik-teatern,
Tomtar på rymmen, som sågs av 400 personer i Hudiksvall.
– Två dagar före premiären bad föräldrarna mig att lägga ner projektet. De ville
inte att deras barn skulle göra bort sig framför publik.
Men Pär drev igenom föreställningen
och det blev en lyckad premiär. Efter ett par
år tog Glada Hudik-teatern in mer professionella inslag i teaterarbetet. Publikgenombrottet kom 1999 med Indianer i djungeln,
ett samarbete med Folkteatern Gävleborg. I
Det stora bankrånet 2000 användes film som
en del av föreställningen för första gången.
Därefter har varje ny produktion haft något nytt grepp och Glada Hudik-teatern har
blivit ett begrepp. Föreställningen Elvis som
sattes upp hösten 2005 slog alla tidigare publikrekord i Hudiksvall och sattes upp både
på Cirkus i Stockholm och i New York. När
den här tidningen trycks har skådespelarna
11
Idag har 520 ICA-butiker anställt utvecklingsstörda. En av butikscheferna sa ”de lider inte av Downs syndrom, det är nog jag
som har lidit av mina fördomar”.
– Vi normalstörda måste skapa förutsättningar för att även denna del av befolkningen ska kunna få riktiga jobb. Plocka
bort epitetet ”skitjobb” – det är många som
tycker om att göra enkla och monotona arbeten och det är mycket bättre än att sitta
hemma och göra ingenting för att man inte
klarar det som vi kallar ”riktigt jobb”.
Vi kan mer
Toralf Nilsson, killen som spelar Elvis, är
2008 drog ICA, Samhall, ICA-handlarnas en notorisk tjejtjusare. En dag skulle kronFörbund, SKL, FUB och Glada Hudik-­ prinsessan Victoria komma. ”Tänk på att ni
teatern igång det gemensamma projektet ska säga kronprinsessan”, uppmanade Pär
Vi kan mer, där ett stort antal personer med skådespelarna.
funktionsnedsättning ska få möjlighet till
När hon kommer är den första som får
sysselsättning i ICA-butiker. Mellan 500 syn på henne Toralf, som lägger armen om
och 1.000 personer ska totalt rekryteras un- henne och säger:
der en treårsperiod.
”Tjeena bruden, visst är din farsa kung?”
– I början hände ingenting. Därför ska”Ja.”
pade vi ICA-Jerry (spelad av Mats Melin)
”Hörrödu. Det är jag med!”
Sagt av the King. Förmedlat av Pär Josom nu syns i deras reklamfilmer. Då blev
det liv. Vi blev anmälda till höger och vän- hansson, som får långa och varma applåder
ster och mötte samma fördomar som vid och tackas med orden ”du personifierar vårt
Glada Hudik-teaterns första föreställning. tema jämlikhet genom olikhet”.
Framtid utan kaos
För människor som ingen vill se
Läs mer på
www.gladahudikteatern.se
Är en fungerande framtid möjlig för människor med komplexa
beteendesstörningar? Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.
Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den rättspsykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att
på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället.
Hur är det möjligt?
På Inagården arbetar vi för att
synliggöra dessa människors behov
och hjälpa dem till ett fungerande
liv utan kaos. Vi har utvecklat en
modell som visat sig ge fantastiska
resultat. Vårt fokus ligger på att
se och utveckla varje individ efter
hans eller hennes unika förutsättningar.
Inagårdsmodellen®
bygger på:
•Daglig aktivitet
•Relationer & social träning
•Utveckling av intressen &
fortbildning
•Tydlig struktur, normal dygnsrytm & hälsa
•Hög personaltäthet & adekvat
medicinering
•Specialistkompetens
•Löpande kontakt med hem
kommun & anhöriga
•Utslussning och handledning
inför flytt till hemkommun
Socialchefen okt 1
En av butiks-
cheferna sa
“De lider inte av
Downs syndrom,
det är jag som
har lidit av mina
fördomar”
foto georg lulich
Pär Johansson berättar för publiken att
Uppdrag Granskning har följt honom och
Glada Hudik-teatern sedan början av året,
och att programmet snart ska sändas (det
gick på SVT den 11/10). Janne Josefsson
frågar i programmet varför Pär och skådespelarna inte tjänar lika mycket pengar
när alla människor har lika värde (se det
på www.svtplay.se). Har Pär Johansson
gjort saker på rätt sätt eller har han gjort
rätt saker?
För dig som deltog vid
Socialchefsdagarna
Under socialchefsdagarna var
det många av er som visade stort
intresse för vår verksamhet. För att
möta det intresset delar vi nu ut
ett begränsat antal deltagarplatser
för er som vill medverka vid en
dag på inagården. På så vis får du
chansen att se hur inagårdsmodellen fungerar i praktiken. Kontakta
Tommy Olsson på tommy.olsson@
inagarden.se om du är intresserad
av att delta.
Vill du hellre att vi kommer till dig
så går det givetvis också bra.
Kontakta oss direkt för mer information eller ett personligt möte.
Du når oss på www.inagarden.se
eller telefon: 0292-508 76
nagarden
2011-10-13 13:05
foto georg lulich
Kvinnor, män och
alla vi andra
Claes Schmidt / Sara Lund
När en solklar transvestit börjar sin föreläsning med att fråga den
500-hövdade publiken
vilken minoritet vi tror
att han tillhör och alla
är knäpptysta känns det
lite fånigt. Ingen vågar
säga något fast vi såklart
vet svaret.
Det är Claes Schmidt van
vid, så hans avväpnande
replik på kompakt pub­
liktystnad är ”jag är skåning, hörs inte det?”. Han
håller alltid sina före­läs­
ningar sminkad och klädd
i kvinnokläder och kallar sig då Sara Lund.
Hur är man när man är normal? En definition är ”vanligast förekommande”, alltså
majoritet. I Sverige är det väl svenskar som
är vanligast förekommande. Vem ser du
framför dig när du hör ordet svensk? De
flesta tänker på en en kategori som bland
andra Sara Lund tillhör: vit, heterosexuell,
medelålders man utan funktionshinder.
– Hur många är normala? Räknat på hela
befolkningen är det bara 4 procent. Men jag
vill inte vara normal, jag vill vara som alla
andra – unik! För den delen är det mer normalt att vara transvestit, vi är 5 procent!
Det finns inget så ovanligt som det ”normala”. Vem har placerat bilden av normalsvensken i ditt huvud? När Sara Lund frågar publiken om någon känner en transa
räcker fem personer upp handen. Det
borde vara fler om nu 5 procent av Sveriges befolkning är transvestiter. Varför vet
vi inget?
– Har du hälsat dem välkomna in? Att
känna sig välkommen är viktigt för de flesta
minoriteter, vare sig de lever inne i garderoben eller öppet i samhället, menar han.
Våga leva det liv du vill leva
– Se så tuff jag kan se ut, säger Sara Lund och
visar en bild av sig själv klädd som Claes. Jag
är född 1949, blev årets bästa soldat vid P7 i
Ystad 1972.
Han berättar att han varit transvestit sedan 5 års ålder och redan som litet barn kände att det var tabu. Det dröjde länge innan
Claes Schmidt vågade komma ut som Sara
Lund. Hustrun Anita, som han träffade för
36 år sedan, var den som avslöjade honom
och han kom ut offentligt 2003.
– Genom att påverka mitt yttre förändrar jag mitt inre. Jag brukade klä om när jag
var ensam hemma. En gång var jag ensam
en hel vecka, men min fru Anita kom hem
en timme för tidigt. Jag hade nästan städat
klart, men måste till jobbet. Hon upptäckte
en strumpbyxförpackning i soporna, kände
parfymdoft i sängen och tänkte naturligtvis
att jag hade haft en annan kvinna.
I en filmsekvens berättar Anita: Jag klara­
de inte av att vänta utan åkte direkt till hans
jobb. ”Vem har varit hemma hos oss medan
jag har varit borta?” Han såg så olycklig ut
och sedan sa han ”det är ingen annan, bara
jag”. Efter det pratade vi i dagar.
– Hennes enkla syn på mitt komplicerade
förhållande till mig själv var ”vill du klä dig
likadant som halva jordens befolkning, så
gör det, men ljug inte för mig!”.
Dags för uppgradering
De flesta av oss sitter fast i fördomar – den
farligaste är kanske tron att vi inte har några.
Vi behöver fördomar i form av scheman för
att kunna förhålla oss till omvärlden, men vi
behöver inte klistra fast dem på andra människor.
Att vara fördomsmedveten är inte lätt.
Det bottnar i att vi är programmerade att
tänka och tycka på ett visst sätt, framförallt
av våra föräldrar.
– Det kanske är så länge sedan du blev
programmerad att det är dags att uppgradera och samtidigt ta bort gammal kunskap.
Sara Lund berättar om experimentet
som den amerikanske psykologen Harry
Harlow (1906–1981) gjorde med fem apor,
en mumsig banan placerad högt upp i taket,
en stege och en sprinkler med iskallt vatten.
Den apa som försökte nå bananen blev nedsprutad med iskallt vatten. Snabbt lärde de
Det första intrycket du får av en människa är
starkt och det är framför allt tre saker man
kommer ihåg: Kön, ålder och etnicitet. När
du sedan ska bilda dig en uppfattning om
hurdan personen är kommer dina förprogrammerade mallar in och styr mycket av
tyckandet. Så din reaktion på andra handlar
mer om dig själv än om den du reagerar på.
– Våga fråga om sådant du inte känner
till. Om du har problem med att jag är transvestit, sitter problemet hos dig eller mig?
Det betyder inte att jag är onaturlig utan att
du är ovan. Hjärnan saknar begränsningar,
Jag vill inte vara normal,
jag vill vara som alla
andra - unik!
– Samspelet gör mångfalden till en framgångsfaktor. Där alla tänker lika blir inte
mycket tänkt!
Handen på hjärtat: Vem definierar dig?
Lever du det liv som du själv vill leva, eller
som du tror att någon annan vill att du ska
leva? Tillåter du din omgivning att leva som
de vill, eller tvingar du dem att leva det liv
du vill att de ska leva för att du är ovan och
programmerad för länge sedan?
Inte var det bättre förr. Kanske enklare.
Du som tycker det kan vara rörigt med
mångfald och undrar ”hur ska jag göra nu” Mer information och länkar
får ta till dig Sara Lunds råd:
finns på www.saralund.se
– Var som vanligt – fast var lite mer medveten om att du kanske är programmerad
för ett annat Sverige än dagens, och att du är
ovan vid väldigt mycket.
foto georg lulich
Olikheter berikar
men vi människor inför begränsningar hela
tiden. ”Nä det går inte, så gör inte vi”. Klart
det går, men det tar lite olika lång tid. Hjärnans inställning kan ändras – det är faktiskt
du själv som bestämmer i ditt huvud.
Sara Lund menar att mångfald är varje
människas rätt att vara olik och att mångfaldsarbete handlar om att förändra sättet
som vi behandlar andra på. Olikheter ska
tas tillvara, för olika barn skapar nya lekar.
foto georg lulich
sig att dit upp går man inte, hur god banan
det än hänger där, för man blir kall och blöt.
En apa byttes sedan ut mot en ny – på väg
uppför stegen blev den genast stoppad och
slagen tills den förstod att dit går man inte,
hur god banan det än hänger där. Men den
fick inget vatten på sig. Alla apor byttes successivt ut och varje nykomling blev brutalt
uppläxad. Till slut fanns där fem apor som
visste att upp i stegen klättrar man inte, hur
god banan det än hänger där – men ingen
visste varför!
Precis så fungerar vi människor med våra
programmeringar. Varför är det så viktigt
att göra som vi alltid gjort när vi inte vet varför? Ersätt apornas stege med någons karriär, målsättning eller drömmar och ersätt
sprinklersystemet med ”hur skulle det se ut
om alla gjorde så”, ”så har vi aldrig gjort”, ”nej
det går inte”.
– Säg i stället JA! Det går! Att stötta en människa som vill något kan vara livsavgörande.
Det är så enkelt och livsviktigt att säga ja.
foto georg lulich
13
14
Europas välfärdssystem
Fabian Zuleeg
– Visserligen befinner
sig Sverige i utkanten av
Europas problem, men
ni kommer att påverkas, var så säkra, säger
Fabian Zuleeg.
Oavsett om ett land
befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge eller i skenande kris
är kostnadsnedskärningar ett faktum. I Grekland och Italien urholkas den grundläggande välfärden, vilket med tiden
kommer att få en dramatisk effekt för alla invånare, även de
som har det gott ställt.
Den demografiska utvecklingen går inte att påverka och
den ägnas inte tillräckligt stort politiskt intresse.
Vi måste prioritera. Fokusera mer på förebyggande åtgärder när kostnaderna fortfarande är relativt små än på panikåtgärder när kostnaden blir skyhög.
För att få finansiering kommer socialtjänsten i
allt högre grad att behöva visa att de insatser man ger
får en positiv effekt. För det krävs en utveckling av
kompetens och kunskap, och möjlighet att konkret
beskriva effekterna av insatserna.
Fabian Zuleeg tror inte på ett Europa utan tillväxt
– det skapar bara stagnation. Hans slutsatser är att
inget land kommer att förbli opåverkat. De länder
som klarar sig bättre har ett ansvar för länder som
det går sämre för. Det kommer att bli en ökad migrering av både arbetskraft och kapital.
Fokusera mer på
förebyggande åtgärder när
kostnaderna fortfarande
är relativt små, än
på panikåtgärder när
kostnaden blir skyhög
Han ville avsluta i en optimistisk anda och pekade på de
skandinaviska länderna som framgångsländer med en utvecklad välfärd knuten till en hållbar ekonomisk modell.
Ett längre referat av Fabian Zuleegs föreläsning finns
att läsa i Socialchefsdagarnas konferensdokumentation på
www.socialchefer.se.
Fabian Zuleeg fick ta emot en försilvrad bock av Gävle
kommuns omvårdnadschef Annmarie Sandberg.
foto georg lulich
foto georg lulich
Fabian Zuleeg, chefsekonom på den Brysselbaserade tankesmedjan
European Policy Centre
talade om en ny inriktning på välfärdssystemen i Europa. Han gav
en krasst realistisk bild
av hur de kriser vi ser är
strukturella och kommer att medföra fundamentala förändringar av
våra välfärdssystem.
”Framtiden är inte
vad den varit.”
Konferens och mässa inför
EU:s äldreår 2012.
Skarpa spanare belyser
kommande förändringar
inom områden som
vård och omsorg,
service och tjänster,
boende, utrustning,
inredning och
smarta lösningar.
Med fokus inställt
på 2030 har vi format
ett program som fångar
morgondagen och anger
en framkomlig färdriktning.
www.seniorlivivarldsklass.se
Besök för mer information och bokning.
8-10 FEbrUari 2012
15
Schimpansens värld är annorlunda, men
har många paralleller med vår. Inte minst
för att genuppsättningen i människa och
schimpans till 98,6 procent är densamma,
och hjärnan – trots att vår väger tre gånger
mer – har samma grundform och struktur
och upplever sorg och glädje på samma sätt.
Schimpanser kan inte artikulera. Språket
är dock väl utvecklat och de har många sociala interaktioner.
– De ”lyssnar med ögonen” och läser
blixtsnabbt av kroppsspråk och sociala sammanhang – det borde varje ledare kunna,
tycker Ing-Marie.
För att förstå hur Ing-Marie Persson kan
tycka att vi har mycket att lära av vår håriga kusin krävs lite bakgrundsfakta. Första
gången hon jobbade i Furuviksparken var
hon tio och ledde runt en ponny. Schimpanserna satt då instängda i en kal bur.
– Det enda roliga de hade var att kasta skit
på besökarna.
Efter att ha läst Jane Goddalls bok In the
shadow of a man förstod hon hur fel schimpanserna behandlades – men hennes försök
att göra deras tillvaro roligare, genom att bryta kvistar och kasta in till dem, sopades bort
av djurskötarna lika effektivt som schimpansernas naturliga beteende hade sopats bort.
Det blev generationsskifte i Furuviksparken. Först bland djurskötarna. Parken byggde om och schimpanserna fick ett utehägn,
men det tog fyra månader innan de vågade
sig ut. Riktiga schimpanser blev de aldrig.
Sedan kom en ny generation schimpanser.
Min håriga familj
På 1980-talet anlände 5-åriga Santino, som
idag är flockens alfahane, och de tre första
›››››
Ing-Marie Persson
Sluta spela apa! Det har vi nog alla sagt,
trötta på barnsliga fasoner. Men Ing-Marie
Persson som är primatansvarig på Furuviksparken har 30 års erfarenhet av att
spela apa, i synnerhet schimpans, och det
har utvecklat hennes ledarskap och kommunikationsförmåga och lärt henne att
möta andra, både bland sin håriga familj
och bland humankollegor.
De läser
blixtsnabbt av
kroppsspråk
och sociala
sammanhang
– det borde
varje ledare
kunna
foto georg lulich
Ledarskap
på apstadiet
honorna. Sedan dess har Ing-Marie arbetat
med flocken och hon blev snabbt som en
mamma för Santino.
Han kom från München zoo och var
tvungen att sitta i karantän i fyra månader.
– En schimpansunge får inte skiljas från
sin familjegrupp förrän den är fem år, annars blir den en uppviglare som ställer till
problem. Skulle vi göra med schimpanserna
som vi gör med våra barn skulle vi ha ohanterliga och otrygga djurgrupper.
Karantänen blev en traumatisk upplevelse. Ing-Marie, som den första tiden fick
mota bort och låsa in en skrikande Santino
i isolering tog resolut beslutet att flytta in till
honom i aphuset.
– Annars har du en psykiskt sjuk schimpansunge och en psykiskt sjuk fru, sa hon
till maken Johnny, som också jobbar på Furuviksparken och delar hennes förståelse
för djur.
Det mådde Santino gott av, men när karantäntiden var slut och Santino skulle träffa
honorna för första gången var han blyg.
16
– Då var det lite känsligt när jag sa till maken ”jag kommer inte hem än på tre veckor,
jag är ju den enda vuxna i gruppen”. Det
finns ingen så stor morsgris som en schimpanspojke, men Ing-Marie ville att han
skulle växa upp till en ledare, inte en chef
som står i utkanten.
Hon förklarar att i flocken står den äldsta
honan högst, men den hade hon inte lust
att vara, för det är tuffa tag i en schimpansfamilj. Santino som idag är 33 år väger 100
kilo och är fyra gånger starkare än en människa (tre gånger starkare än en norrlänning hävdar FSS vice ordförande Yngve
Sundin).
Det visade sig att Santino aldrig körde
något dominansspel mot Ing-Marie, bara
mot ”tjejerna”. I stället kommer han alltid
fram och fjäskar för henne när han vaknar
upp ur sin dominanstrans, vilket för de andra schimpanserna betyder ”åhå, är hon så
stark att han fjäskar för henne”.
Genom att tolka schimpansernas sätt att
kommunicera och själv använda sig av det
har Ing-Maries ställning i flocken blivit så
stark att hon delar ledarskapet med Santino
och är fullt ut accepterad som flockmedlem.
foto johnny frost
Furuviksparkens alfahane med en ung schimpans.
Det är unikt att en människa kan vara tillsammans med vuxna schimpanser som har
sitt ursprungliga beteende intakt.
Lär dig av en naturlig ledare
En bra ledare måste ha talang, kunskap, insikter, erfarenhet och sist men inte minst
reflektion. Den måste få gruppen åt samma
håll och vara den sammanhållande länken.
Det är inget förstrött ”tjena” när schimpanser hälsar på varandra. Ing-Marie demonstrerar på FSS sekreterare Lars-Göran
Jansson: händerna på axlarna, kinderna
mot varandra, och så ett ömsesidigt uhuh­
uhuh vid örat.
Kontakt och återkoppling är livsnödvändigt, annars utvecklas inte schimpansgruppen, säger Ing-Marie och berättar att hur
jäktad hon än är när hon kommer till jobbet
måste hon ta en lugn stund i aphuset så att
alla hinner hälsa på henne och stärka banden – vilket sker genom plockning.
– Men vi människor gör tvärtom. Vi ställer en kaffemaskin i korridoren och rationaliserar bort fikarasten. De flesta företag
vill uppnå lönsamhet och effektivitet, men
pratar inte så mycket om gemenskapen.
Kroppslig kontakt är en signal att man tillhör gruppen – en klapp på axeln kan lindra
huvudvärk.
Närvaron gör relationen och i relationen
uppstår ledarskapet. Tänk bara hur svajigt
det känns på en arbetsplats om chefen mest
lyser med sin frånvaro.
Trygghet är en annan ledaregenskap.
Under de snart 30 åren med schimpansflocken har flera nya individer kommit till.
Ing-Marie Persson berättar hur hon fostrat
två schimpansbebisar, Manda och Selma,
som kom till Furuvik med några års mellanrum, bara fyra månader respektive en
vecka gamla. Med Santino som trygg ledare
och med sin egen starka ställning i flocken
kunde Ing-Marie få in dem i gruppen fortare än någon annan.
– Schimpansungen är med överallt,
mamman bär den på magen hela första året.
Och det var precis vad Ing-Marie gjorde, trots att det inverkade på privatlivet.
Hemma drogs umgänget ned till noll för att
Manda och senare Selma inte skulle präglas
på människor utan bli fullfjädrade – eller
snarare renhåriga – schimpanser. Tur att
Johnny Persson delar sin frus passion och
17
foto georg lulich
utan tvekan spikade upp lianer i taket hemma. Idag är båda småtjejerna fullt ut adopterade av en av honorna i gruppen.
– Nu är Selma tre och det blir inga fler
”barn” för mig, ler 57-åriga Ing-Marie.
Rörande och upprörande
Furuviksparken, liksom andra djurparker,
har i uppdrag att stödja arbetet med att rädda
utrotningshotade arter. Genom föreningen
Sweden Chimpanzee Trust stödjer Furuviksparken flera bevarandeprojekt i Afrika.
Det största hotet för schimpansen är
regnskogsskövlingen och att köttet anses
vara en delikatess. Ing-Marie uppmanar
oss att aldrig köpa hardwood. Efterfrågan
är större än tillgången. Vägar skär in i regnskogens hjärta där man utvinner ebenholz,
teak och mahogny. Hela familjegrupper av
schimpanser och gorillor skjuts, ungar som
överlever sätts i burar och säljs som sällskapsdjur.
– Det är lika traumatiskt för dem som det
skulle vara för våra barn att få föräldrarna
skjutna framför ögonen och sedan fängslas
i en bur.
Linda, en av Furuviks schimpanshonor,
är lite orolig och introvert. Förklaringen är
att hon satt kedjad i en bur i Liberia tills hon
var sex månader. När hon kom till Furuvik
som tvååring visste hon inte att hon var
schimpans.
Ing-Marie Persson och goda vännen Jane
Goddall är två av de kämpar som på plats
i Afrika konfiskerar infångade schimpansungar och försöker rehabilitera tillbaks dem
till ett liv i det fria.
Hon berättar om schimpanser som varit
fastbundna i rep så länge att repen vuxit fast,
om månadsgamla ungar som utnyttjats sexuellt, hon visar bilder på svårt brännskadade
schimpansungar efter att karantänen där de
satt stuckits i brand.
– Vi hotas till livet ibland. Ett människoliv
är inte mycket värt men en schimpans kan
man få pengar för. Jag har varit nära att ge
upp, men Jane Goddall sa till mig ”om du så
bara öppnar skygglapparna hos en av dem
du träffar i Furuvik har du gjort mycket”.
De manifesterar också mot skogsbolagens skrupellösa drift. Timmer från 400 år
gamla regnskogsträd i Afrika förvandlas
under sin färd till Europa till godkänt vietnamesiskt timmer.
Händerna på axlarna, kinderna mot varandra och ett ömsesidigt uhuhuhuh
vid örat – Ing-Marie demonstrerar på FSS sekreterare Lars-Göran Jansson
schimpansernas sätt att hälsa på varandra.
Den korta film som Ing-Marie Persson
låter publiken se går inte fullt ut att beskriva.
Som musik i bakgrunden ligger Mejas It’s
all about the money. Filmen visar obarmhärtigt hur regnskog avverkas, bulldozers
jämnar det sista med marken och långtradare efter långtradare med enorma stockar
rullar ut från det som en gång var en skog.
Vi ser schimpanslik i drivor, nyss dödade
schimpanser som slaktas med machete,
en levande unge som hålls fast medan kött
läggs i en gryta.
– Ska vi få ha vår vackra värld kvar så
måste vi göra något nu. Ing-Marie Persson
avslutar med att säga:
– Ge er själva lite tid för eftertanke.
Ett gott råd. För som Ing-Marie sa i början av sin föreläsning: Först när du är ärlig
mot dig själv kan du vara ärlig med hur du
tycker och tänker mot din omgivning. Det
är nyckeln till ledarskap i schimpansgruppen. Så börja spela apa!
Kroppslig
kontakt är
en signal att
man tillhör
gruppen –
en klapp på
axeln kan
lindra
huvudvärk
Mer att läsa:
Boken Ledarskap på apstadiet, Tommy Lundberg och Ola Berggren.
Kan bara köpas på adlibris.com och furuvik.se eftersom intäkterna
går till bevarandeprojekt och andra insatser för schimpansernas
överlevnad.
Du hittar också mer information på www.furuvik.se,
www.swedenchimp.se och www.bushmeat.org
18 Mingel
bilder: kerstin öhman
Patrik’s Combo spelade
på FSS festkväll som hölls
på Läkerolen. De körde en
alldeles egen variant av
inledningsriffen till
Smoke on the Water.
Gasklockorna ligger på Atlasområdet på Brynäs i Gävle.
Gasverket från slutet av 1800-talet har förvandlats till ett
nyskapande kulturområde. Här hölls Gävle kommuns festkväll
och här träffade publiken en bit in på kvällen komikern
Erik Rolfhamre som fick dem att gapskratta åt hans tolkning
av kommunalrådet Gunnar Johansson från Gimo.
19
Möt kvinnan
som älskar
ditt jobb.
Är du chef ? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har
med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i
bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling.
Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem
i Vision. Är du medlem når du Eva på [email protected]
eller 0771 -44 00 00.
Är du inte medlem? Besök vision.se
för ett riktigt bra erbjudande.
Läs Visions nya
socialchefsrapport
vision.se/social
s på
Rapporten släppte
Socialchefsdagarna.
Bra arbetsprocesser med läkemedel
ger bättre livskvalitet för de boende
Gör rätt
från början
Fler sätt att
påverka
kostnaderna
Satsa rätt!
Från punktinsatser
till helhetssyn
Kompetent
personal ger
bättre omsorg
Din personal
kan göra skillnad
– fråga oss
Dags att satsa
på farmaceuter
på SÄBO
Idag pratar man mycket om läkemedelsgenomgångar som en viktig åtgärd för att förbättra de äldres läkemedels­
behandling. Men har du tänkt på hur viktigt det är att det också finns bra arbetsprocesser med läkemedel? Även om
läkarens förskrivning till den äldre är bra så kan behandlingseffekten äventyras genom en bristfällig läkemedels­
hantering i äldreomsorgen. Vi erbjuder ett konkret och framgångsrikt arbetssätt för att förbättra arbetsprocesserna
med läkemedel. Välkommen att kontakta oss på [email protected] om du vill veta mer.
apoteketfarmaci.se
20 Deltagarintervjuer
Stefan Blomquist, biträdande chef för omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun, hamnade bredvid FSS
informatör på bussen från hotellet till Läkerol Arena för FSS
festkväll på torsdagen.
Vi började prata om Fabian Zuleegs föreläsning från förmiddagen, A new direction for Europe’s social systems.
– Det var spännande, inspirerande men också lite betungande att få en dusch av vad som egentligen pågår inom
Europa. Man inser vilket tryck det kommer att bli på den
sociala verksamheten i framtiden. Den här föreläsningen
var betydligt mer ”politisk” än partisekreterare Arkelstens.
­Fabian Zuleeg var tydlig och kanske pessimistisk, men väldigt realistisk.
foto kerstin öhman
Möten som föder
en idé och tankar
som bär vidare
Fick du några tankar om vad du kan göra annorlunda på
din egen förvaltning, för att motverka den här utvecklingen?
foto kerstin öhman
– Jag fick en tankeställare om att vi kanske måste omvärdera
det vi gör idag. Han sa att vi inte kan fortsätta göra allt, utan
måste inrikta oss på det fundamentala. Vi borde lägga mer
av resurserna på förebyggande åtgärder. Det kommer att bli
tuffare ekonomiskt än många har föreställt sig i framtiden.
Mia Margulies Brodin, chef för Individ och familjeomsorg
i Sundsvalls kommun, har varit medlem i FSS sedan 2009.
Jag fångar henne i en kort paus och frågar, medan vi kryssar mellan andra konferensdeltagare, vad hon tycker om
lokalen.
– För någon som har dåligt lokalsinne har det gått åt
mycket energi att hitta rätt. Det är stort och har varit mycket
förflyttning så mötet med andra deltagare har inte gynnats
lika bra som andra år.
Vilken har höjdpunkten varit hittills?
– Det är på något sätt alltid det senaste man har varit med
om, så jag säger Ing-Marie Persson. När jag läste programmet så tänkte jag ”vaddå primatansvarig”. Men Ing-Marie
Perssons engagemang, hennes tolkning av ledarskap genom
att berätta hur det fungerar i schimpansgruppen, filmen hon
visade – det slog mig fullständigt av stolen.
– Jag tyckte om Oscar Pripps seminarium om mångfaldens möjligheter. Jag kan tycka att en konferens av den här
digniteten ska våga ta ut svängarna och vara mer utmanande
– det seminariet var verkligen utmanande!
– Det var också väldigt underhållande och – tyvärr kanske
man får säga – stort igenkänningsvärde i mötet med ”kommunalrådet” Gunnar Johansson från Gimo!
Vad bär du med dig av Socialchefsdagarna?
– Mötet. Spontana möten med kollegor. Möten som föder en
idé och tankar som bär vidare.
– Trots att vi inte tillhör de länder som det går sämst för
måste vi inse att även vi i periferin utan tvekan kommer att
påverkas. Jag tror inte att vi ser tillräckligt djupt och långt
dagligdags.
Stefan var senast med på FSS studiedagar 2006 i Åre och
tycker att konferensen har utvecklats sedan dess.
– Även om det var stor variation på föreläsningarna och
seminarierna i år känns det som att konferenstemat är mer
sammanhållet.
– De här dagarna stärker och ger input till hur vi ska hantera vårt dagliga värv. Vi får reda på vad som händer hos
Socialstyrelsen, SKL och socialdepartementet och så får vi
historier från verkligheten, som de av Per Holknekt och Pär
Johansson. De pratade verkligen om både svart och vitt och
visade på ett fantastiskt sätt hur man kan göra skillnad i det
lilla så att det får effekter för många. Undrar om FSS förstod
från början hur bra de två föreläsarna skulle knyta an till
varandra?
21
Torill Skaar, äldrechef i Ronneby kommun, vann Tietos
iPad-tävling:
– Jag har önskat mig en sån, jag är otroligt glad!
Vad tycker du om årets tema på Socialchefsdagarna?
– Fantastiskt. Jämlikhet är så mycket mer än skillnad mellan
män och kvinnor. Vi vet att det råder ojämlikhet inom flera
områden i samhället och den här konferensen lyfte verkligen
fram just det. Det jag saknar är mer utmanande tolkningar
och att någon skulle vågat sig på en analys.
– Per Holknekt är en ödmjuk människa som har upplevt
livets baksida. Han är uppe igen efter att ha varit nere två
gånger på botten.
Sveriges statskalender Årg.199 (2011)
Anno 1813
Hur har du upplevt lokalen?
– Seminarielokalerna var okej men på rinken har vi blivit
störda av ljud från utställardelen.
Vad tycker du har varit höjdpunkten?
– Pär Johansson som sa att ett monotont arbete, som vi med
våra fördomar anser är dötråkigt, kan en utvecklingsstörd
tycka är jätteroligt. Och föreläsningen idag med Ing-Marie
Persson var något alldeles speciellt.
Vad tar du med dig från Socialchefsdagarna?
– Att vi måste ta bort fördomar, t.ex. i vårt förhållningssätt
mot missbrukare, handikappade och äldre. För att få fram
det bästa hos en människa måste du möta henne där hon
befinner sig. Det är samma sak för dig som ledare – du måste
ta dig tid för all personal i gruppen. Kanske måste du börja
med den som är ”längst bort”. Det finns så mycket mer hos
en människa än det vi har på ytan. Olikheter ska vi inte vara
rädda för, de tillför något.
– Lyssna, se och ta till dig. Våga. Säg ja istället för nej!
Sveriges statskalender är en
uppslagsbok över organisationer och
anställda inom främst svensk offentlig
förvaltning. Boken används sedan år
1813 av myndigheter/ organisationer/
företag för kontakter i staten Sverige.
Beställning: ( ISBN 9789186947002 )
jure.se, adlibris.se, [email protected]
www.statskalender.se
Redaktionskommitténs ordf. Tony Lind
22 Seminarier
foto kerstin öhman
För andra året prioriterar FSS arbetet med att följa försäkringssystemens förändringar och vilka konsekvenser de har
för särskilt utsatta. Därför var Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,
inbjuden att hålla ett seminarium. Hon siar om fem möjliga
överenskommelser i framtiden:
Förutsebart försäkringsskydd byggt på månadsuppgifter
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Bättre återgång i arbete för de utan anställning
Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter
Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränser
Bildmaterial från seminariet ligger på www.socialchefer.se.
Om utredningen kan du läsa mer på www.psfu.se.
Irene Wennemo
En deltagare kommenterade föreläsningen som regeringens särskilde utredare Gerhard Larsson höll om den svenska
missbruks- och beroendevården: ”Seminariet var intressant
och utredningen belyser de olika problematiska aspekterna
på ett bra sätt. Förslaget om auktorisering för att bedriva vård
är bra, men man måste också gynna möjlighet till bredd och
valfrihet inom behandlingsarbete.”
På sitt seminarium Mångfaldens möjligheter och dolda
motkrafter kopplade Oscar Pripp begreppet mångfald till
social identitet. Hur jag betraktar andra beror på hur jag betraktar mig själv.
Han betonade också det viktiga att genom att vara närvarande, lyssnande, respektfull och bekräftande så ger jag ett
erkännande. Erkännandet bygger tillit och med tillit kommer anti-anmälningskultur och anti-kränkningskultur.
Han tog också upp att i officiella analyser saknas ofta marginaliserade gruppers uppfattningar.
Oscar Pripp är docent i etnologi vid Uppsala universitet
och Södertörns högskola.
Eric Clark
Gerhard Larsson
foto kerstin öhman
Konferensdokumentation finns på www.socialchefer.se
Oscar Pripp
Seminariet Varför ökar klyftorna? handlade om social polarisering. Eric Clark, professor i kulturgeografi vid Lunds
universitet, menar att det inte bara är marknadskrafter som
ligger bakom fenomenen supergentrifiering och filtrering.
De är resultat av bostadspolitiska viljeyttringar.
De två motsatsbegreppen brukar användas inom stadsforskning. Gentrifiering innebär att ett område höjer sin
sociala status genom det flyttar in människor med högre
inkomster. Bostäderna renoveras, priserna höjs och de ursprungliga invånarna har inte råd att bo kvar. Filtrering innebär att områden förslummas när andelen låginkomsttagare
blir fler i ett område.
– Den sociala polariseringen har stora konsekvenser för
människorna i dessa områden, och för det sociala och politiska livet, säger Eric Clark.
foto georg lulich
I Läkerolen fanns det goda avkopplings- och
arbetsmöjligheter även mellan seminarierna.
Vi sätter trygghet i system
Med modern IT- teknologi och ny design
presenterar Tunstall flera nya trygghetssystem med många nya funktioner och
med mångdubblad kapacitet.
Att arbeta med omsorg av äldre är ett stort
ansvar. För att arbetet skall kunna utföras på
ett säkert och effektivt sätt, för både brukare
och personal, är det viktigt att utrustningen är
lätt att använda och att förstå.
Vi vet det och har utvecklat våra nya produkter
med prioritering på användarvänlighet, säkerhet och flexibilitet.
Tunstall AB
Box 47216
100 74 Stockholm
Telefon 08-775 77 00
www.tunstall.se
Konferensdokumentation finns på www.socialchefer.se
Under rubriken Den ljusnande framtid är vård talade analyschefen på socialdepartementet, Anders Ekholm, om LEVrapporten Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster: hälsooch sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050.
Han talade om hur efterfrågan kan tänkas att utvecklas
och hur kostnaderna kan komma att påverkas. Bakgrunden
är konsekvenserna av de demografiska förändringar som leder till en åldrande befolkning. Trots att statistiken inte visar
en så ljus bild av framtiden menar Anders Ekholm att om vi
börjar nu och jobbar hårt så går det att lösa.
23
B
Avsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnäng
www.socialchefer.se, [email protected]
FSS årsmöte
Årsmötet valde den 28 september om
Botkyrkas socialchef Lotta Persson
som föreningens ordförande på ett år.
– Jag tackar för förtroendet. Det ska
bli jätteroligt att jobba vidare för FSS.
Lotta Persson kommenterade de
prioriterade frågor som årsmötet beslutade att föreningen ska arbeta med
kommande år: Ungdomars levnadsvillkor med fokus på arbete, försäkringssystemens förändring med fokus
på konsekvenserna för särskilt utsatta,
kompetens och kvalitet i socialtjänsten
samt bostadsfrågorna.
– Vi behöver fortsätta lägga tid och
kraft på ungdomars levnadsvillkor,
särskilt med tanke på att ungdomsarbetslösheten ligger högt i ett europeiskt
perspektiv. Vi vill också fortsätta följa
konsekvenserna av hur försäkringssystemen förändras. Därför föreslog
styrelsen att dessa frågor skulle prioriteras ytterligare ett år och jag är glad att
årsmötet ställde sig bakom det.
Kvalitet är ett område som vi har
parat ihop med kompetens, för ökad
kvalitet är ju vad vi strävar efter när vi
arbetar med kompetensutveckling.
Bostadsfrågorna har varit ett prioriterat område för FSS tidigare, men vi
känner att vi måste lyfta det igen. Bostad
är fundamentalt för människors trygghet och det blir allt svårare för människor med svag ekonomi eller betalningsanmärkning att få en egen bostad.
SVERIGE
Porto betalt
Port payé
Fler och fler bostadsärenden hamnar hos socialtjänsten. Det är knappast rimligt att så många människor
ska behöva komma till socialtjänsten
för att de har bostadsproblem, men i
övrigt inte behöver våra tjänster. Socialtjänsten har ytterst små möjligheter
att ge dem god hjälp: vi besitter inte de
medel som behövs för att ordna fram
bostäder.
Att arbeta för att även människor
med svag ekonomi får möjlighet till en
egen bostad, utan att bostadssegregationen ökar, borde vara bostadspolitikens viktigaste fråga, avslutar Lotta
Persson med eftertryck.
– Vi ska göra allt för att ni
ska få en nyttig och
upplevelserik vistelse,
hälsar socialborgarrådet
Anna König Jerlmyr.
Lägg in Socialchefsdagarna
2012 i kalendern redan nu:
26 till 28 september.
FÖRENINGEN
Nästa år möts vi på
Stockholm Waterfront
Congress Centre, den
nybyggda konferensanläggningen ett andetag
från Stockholms Central.
foto: daniel olsén
Socialchefsdagarna 2012
SVERIGES SOCIALCHEFER