Transcript här - Föreningen Sveriges Socialchefer

1
Innanför
men utanför
FÖRENINGEN
en arbetsmarknad för alla • why so serious? •
från icke-diskriminering till jämlikhet på riktigt •
konkurrensens konsekvenser • blottlägger samband
som får politiska konsekvenser • från blattityd till
attityd • hög vardags­m otivation • från fruktad
skattefogde till modern servicemyndighet •
innerliga maskrosbarn • frisera siffrorna •
fss årsmöte • det är lite chillare här
SVERIGES SOCIALCHEFER
3
foto georg lulich
Innanför men
utanför
När jag välkomnade deltagarna till
Socialchefsdagarna 2012 i Stockholm,
var det inför en rekordstor församling,
560 personer.
Ordföranden har ordet
Jag undrar vart det tog vägen, det solida­riska
tänkandet att sjukdom, arbetslöshet och
andra bekymmer kan drabba vem som helst.
Vi har alla perioder av svaghet och styrka,
men vill i alla lägen räknas in i gemenskapen.
FSS ordförande Lotta Persson vid
Vi, med socialt arbete som profession, måste
invigningen av Socialchefsdagarna
stävja de stora ojämlikheter som fördjupas i
i Stockholm: Orden innanför och
den ekonomiska krisens fotspår.
utanför reser onödiga murar.
Aldrig tidigare har vi talat så mycket om
att vissa lever i innanförskap och andra i
utanförskap, vilket reser förfärliga murar. Är du innanför om du kan
försörja dig själv? Är arbetslinjen en linje om att fler ska få hjälp att vara
innanför eller är det en moralisk linje som visar var utanförskapets
gräns går?
Vad är socialt arbete?
Till socialtjänsten kommer många som egentligen har behov av andras
insatser. Vi bygger upp egna arbetsmarknadsverksamheter för att stödja
de som inte tillhör någon a–kassa eller inte har hunnit komma in i sys­
temet. Vi har utbildat oss till en god hyresvärd för att hyra ut i andra hand.
Enligt FSS behövs en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för att
minska antalet arbetslösa som tvingas till försörjningsstöd hos social­
tjänsten. Sverige behöver också en aktiv bostadspolitik som ser till de
människor som idag inte har råd att bo. Närmare 35 000 människor
står utanför möjligheten att få egen bostad! Fast inkomst, inga betal­
ningsanmärkningar – annars inget hyreskontrakt. Kommunala bo­
stadsföretag ska vara marknadsmässiga på samma sätt som andra
bostadsföretag enligt EU–bestämmelser.
Att agera arbetsförmedlare och hyresvärd är två exempel på vad
socialtjänsten gör som vi inte är utbildade till. Så vad består egentligen
det sociala arbetet i? På Världskonferensen för socialt arbete i somras
beskrev professor Malcolm Paine socialt arbete som humanism, och
att finnas för varandra även om man tycker och tänker olika.
Social solidaritet är enligt honom både målet med socialt arbete och
den första principen för det. De andra fyra principerna är agerande,
resultat, kritiskt tänkande och människors rättigheter.
Den här enkla och fullödiga formuleringen gjorde intryck på mig.
Det sociala arbetet inom alla våra områden har den största betydelse
för de människor vi möter. Det behövs stor professionalitet och
kompetens för att kunna utföra detta ansvarsfulla och många gånger
svåra arbete.
Lotta Persson, ordförande
5
En arbetsmarknad
för alla
Hillevi Engström
6 Why so serious?
Alf Rehn
9 Från ickediskriminering
till jämlikhet
på riktigt
Virginia Bras Gomes
10 Konkurrensens
konsekvenser
Laura Hartman
12 Blottlägger samband
som får politiska
konsekvenser
Susanna Alakoski
13 Från blattityd
till attityd
Leo Razzak
16 Hög vardags­motivation
Jörgen Oom
23 Från fruktad
skattefogde till modern
servicemyndighet
Anders Stridh – seminarium
23 Innerliga maskrosbarn
Therese Eriksson –
seminarium
25 Frisera siffrorna
Mattias Elg – seminarium
28 FSS årsmöte
28 Det är lite chillare här
Socialchefen
socialchefer.se
[email protected]
Redaktör Kerstin Öhman
[email protected]
Form G Lulich Grafisk Form
[email protected]
Omslagsbild
Vy över Stockholm, Foto Georg Lulich
Tryck PR–Offset, Mölndal 2012
foto kerstin öhman
4
Eva Sandberg, chef för
socialtjänstavdelningen
i Stockholms stad och
Leif Söderholm, social­
chef i Lidingö, som
under ett års tid har
förberett Socialchefs­
dagarnas program.
foto birgitta persson
Välkommen till Socialchefen! I utvärderingen av Socialchefsdagarna 2012 frågade vi på vilket sätt deltagarna vill
ta till sig konferensdokumentationen, och en klar majoritet vill ha föreläsarnas presentationer och referat från
föreläsningar och seminarier på webben. En mindre andel vill se videoklipp med föreläsarna och ytterst få vill
ha en tryckt tidning. Exakt hur vi ska dokumentera kommande socialchefsdagar ska FSS styrelse ta ställning till,
men det är troligt att du nu håller det allra sista numret av papperstidningen Socialchefen i din hand.
Jag önskar dig god läsning! På socialchefer.se finns referat från alla seminarier. Där hittar du också flera
av föreläsarnas bildpresentationer.
Har du frågor eller synpunkter, maila till [email protected] eller kontakta mig:
Invigning
foto kerstin öhman
Kerstin Öhman, redaktör för Socialchefen och informatör för FSS, [email protected].
Adolf Fredriks gosskör vid invigningen av Socialchefsdagarna 2012.
5
Socialchefsdagarnas första talare var Hillevi
Engström. Arbetsmarknadsministern, som
har ett förflutet inom polisen i Stockholm
och tidigare har varit vice ordförande i so­
cialnämnen i Sollentuna, säger att hon har
stor respekt för alla som jobbar inom soci­
altjänsten.
– Det är ett svårt arbete – och på riktigt
hela tiden. Liksom med arbetsmarknads­
politik finns det ingen quick fix och man
behöver en bred verktygslåda.
Hillevi Engström har sedan 1980-talet
sett att arbetsgivare i allt högre grad söker
”den perfekta arbetstagaren”. Det är olyck­
ligt att många blir bortvalda och hon påpe­
kar att arbetsgivare generellt måste ta större
socialt ansvar. Hennes vision är att det ska
bli helt naturligt att arbeta för att öka den
sociala inkluderingen.
Hon påminner om arbetslinjens tre pe­
lare: Ökat utbud, ökad efterfrågan, bättre
matchning som enligt SCB:s och regering­
ens beräkningar har fått 213 000 fler i jobb
på sex år.
– Men jag är definitivt inte nöjd och årets
budget satsar på att bryta långtidsarbetslös­
heten.
Ungdomsarbetslösheten ligger på ca 23 pro­
cent. Ungdomar utan utbildning är defini­
tivt den viktigaste faktorn att råda bot på.
– Det är viktigt att hålla i minnet att
knappt hälften av ungdomarna hittar jobb
efter ett par månader. Vi måste satsa på dem
som varken studerar eller jobbar, och de är
ca 100 000 personer.
I ungdomspaketet på 8,1 miljarder kro­
nor under åren 2013–2016 ingår bland an­
nat 2 miljarder för att satsa på lärlingspro­
gram och gymnasiala yrkesutbildningar
och 5 miljarder för att skapa fler utbild­
ningsplatser. Drygt 400 miljoner sätts av för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Det särskilda anställningsstödet innebär
att arbetsgivaren får handledarstöd om det
handlar om en person som varit långtidsar­
betslös. Än så länge
har bara 900 ungdo­
mar i Sverige fått en
sådan anställning,
trots att hela 12 000
personer är berätti­
gade till det.
– Jag vill särskilt
nämna ”jobbpak­
ten”, de samtal vi för
med arbetsmarkna­
dens parter för att få
ett system som kan
vara en brygga mel­
lan utbildning och
arbetsmarknad.
Hillevi Engström
pratade om åtgär­
der för att förhindra
och bryta långtids­
arbetslöshet och
för att stimulera en
mer inkluderande
arbetsmarknad och
gick sedan in på det
som berör social­
tjänsten mer direkt,
nämligen övergång­
en från ekonomiskt
bistånd till arbete.
Planen är att lägga en proposition i vår att
man bara ska behöva räkna med 75 procent
av sina inkomster när man söker om ekono­
miskt bistånd. Hon pratar om en ändring i
socialtjänstlagen som ska göra det möjligt
med kommunala arbetsmarknadsinsatser
till alla oavsett ålder. En skärpning av upp­
följningsåtgärder behövs också, menar hon.
Gränsen för vad ungdomar får tjäna
innan det påverkar det ekonomiska bistån­
det till familjen höjs till 44 000 kronor. Det
betyder mycket för ungdomarna att de får
tjäna egna pengar och kan ta sin möjlighet
att gå vidare.
– Man kan ärva mycket av sina föräldrar,
men man ska inte ärva bidragsberoendet.
Hillevi Engström
Vi har fler människor på arbetsmarknaden
än någonsin samtidigt som vi befinner oss
i den djupaste ekonomiska krisen i modern
tid. En av de viktigaste delarna i en män­
niskas självständiga liv är att ha ett arbete.
foto georg lulich
En arbetsmarknad för alla
6
Alf Rehn, professor
i ledning och
organisation, tycker
att kättarna som
utmanar det rådande
tankemönstret ska få
komma till tals.
Hans föreläsning heter Länge leve kät­
tarna och handlar om det utmanande tän­
kandets hinder och möjligheter.
– Om ni är hur folk är mest så tänker ni
”oj helvete inte innovation och kreativitet”
igen. Alla ger löften i innovationens namn.
Vi pratar om innovationsstrategi, innova­
tionsvitböcker, arbetsgrupper, osv. Det är
mycket snack och lite verkstad, nya idéer
verkar vara något som kan besvärjas fram.
foto georg lulich
Innovation har blivit en order. ”Tänk utan­
Alf Rehn
Why so serious?
När en professor äntrar scenen kan ar­
rogansen raka i taket, verklighetsfräm­
mande teorier presenteras och pekpin­
nar svingas. Jo, nog svingade han en
och annan pekpinne, professor Alf Rehn,
men inte för att vara arrogant, utan för
att visa hur svårt det kan vara med in­
novation och kreativitet, trots att vi så
ofta pratar om det.
Först tycker man att det låter lite småtrist
att vara professor i ledning och organisation
som Alf Rehn från Åbo Akademi är. Men
lägg till att han har skrivit boken Farliga idé­
er, är högt rankad up and coming business
thinker internationellt och att han hellre har
Jokern än Batman som förebild. Det kanske
inte är så småtrist ändå?
för boxen.”
– Det uttrycket är en fullkomligt menings­
lös blaffa utan styrkraft, en floskel vi tagit till
oss för att det låter trevligt. Under de 15 år
jag har jobbat med kreativitet och innova­
tion har jag aldrig sett denna magiska box.
Alf Rehn är mest intresserad av inno­
vationsstress, innovationsutmattning och
innovationskris. Det borde klassas som
en acceptabel arbetsoförmåga tycker han,
eftersom det så ofta kryper fram att man
trots kreativt tänkande fortfarande är kvar i
samma problem.
– För en forskare som jag är det lätt att ob­
servera: vi är inte bra på innovation. Tänk på
hur många miljarder vi plöjer in i ämbets­
verk och konsulter. Vad innoveras? Teknik
– javisst medger Alf Rehn – men säger också
att vi aldrig har satsat mer och samtidigt ta­
git mindre hopp framåt.
Innovationskrisen finns i både samhället
och näringslivet. Det snackas om att ta ris­
ker, att våga, men problemet är att vi verkar
ha drabbats innovationsutmattning.
– Vi forskare älskar problem. Varför hän­
der inget? Man far till en herrgård och blir
kreativa ett par dagar med spel och lekar,
men efter det ser vardagen lika grå ut igen.
Alf Rehns intresse av att studera organisa­
tioner ur ett innovationsperspektiv ligger i
hur vi förhåller oss till idéer och i det faktum
att vi tror att det råder idébrist i våra orga­
nisationer.
– Nej! Jag har aldrig stött på någon orga­
nisation där det råder brist på idéer. Jag har
heller aldrig stött på en organisation eller
ett sammanhang som inte är en brutal se­
riemördare av idéer. Var och en av er, säger
han och pekar ut över publiken, dödar idéer
på löpande band.
Ofta gör vi det utan att ens märka det. Alfs
forskning visar att det finns flera vapen i vår
7
Hela publiken skrattar när han säger att det
mest dödliga vapnet är arbetsgruppen. Ing­
en idé är så livaktig att den överlever att bli
urvattnad och urlakad i en god arbetsgrupp.
Här har vi alla en uppgift: Vad gör jag för
att hindra att idéer dör? Hur mycket jobbar
organisationen på att lära sig lyssna och ge
god kritik?
– Jag hävdar att man gör det alldeles för
lite och orsaken är att vi väljer att blunda.
Vi tror så ofta att vi har sett alla alternativ
och beaktat alla möjligheter, när det i stäl­
let kan vara så att vi sållar bort det som inte
känns enkelt och självklart för att det inte
stämmer överens med de egna referens­
ramarna.
– Jag har en professur i innovation. Jag är
expert på hur svårt det är att känna igen en
idé som är innovativ och kreativ.
Vi vill ha betalt för alla år vi har investerat
i omorganisationer, fortbildningar, möble­
ring, osv. När det kommer en idé som ut­
manar det som är starkt förknippat till min
egen identitet, eller innebär risk för för­
ändring, känns den så hotfull att vi snabbt
knuffar bort den. Det är väldigt mänskligt,
men inte så smart om vi vill ha förnyelse på
riktigt.
Alf Rehn illustrerar genom att prata om
två trender inom den sociala sektorn: Big
Data och Det nya åldrandet.
Big Data hänvisar till de processer där
vi satsar på högkvantitativa data som kan
bemästras och t.ex. generera ett evidens­
baserat arbetssätt. De kan också brytas ned
till finkorniga data som hjälper till att spåra
trender som tidigare var omöjliga att för­
Det viktiga är alltså inte vad som är sant om
olika framtidsscenarier utan hur vi förhål­
ler oss till dem.
Det nya åldrandet hänvisar till att åldran­
det i våra nordiska länder inte alltigenom
är ett problem, som det oftast beskrivs som.
Två exempel på åldringar är Alf Rehns egen
mamma och mormor.
– Mormor är dement, hon bor på ett hem
och känner inte igen någon av oss i famil­
jen. Mamma lider av lämna-inga-pengartill-sonen-sjukan och åker till Karibien
och lever loppan. Ändå klumpas
de i åldringsdiskussionen
ihop till samma kvinna
som man inte behöver
skilja på. För mig som
ekonom är detta idio­
tiskt. Åldringsfrågan
skulle kunna vara
den absolut största
fördelen vi har i
Norden, om vi såg
möjligheterna i stället
för problemen.
När vi lärde oss att sköta
åldringsfrågan var det för en
helt annan grupp med andra
krav och möjligheter, vilket
betyder att det inte bara är
åldringarna som är gamla.
Även vår kunskap är gammal.
Vi har många vapen i
vår idédödararsenal,
säger Alf Rehn. Det
mest dödliga är när
man tillsätter en
arbetsgrupp.
foto georg lulich
idédödararsenal. Det näst dödligaste är att
folk inte intresserar sig, att man hummar lite
blasé, frågar vilken budgetpost det skulle tas
från, fnissar till en smula – som de sociala
människor vi är har vi lärt oss massor om
hur vi knuffar bort sådant som vi inte vill
lyssna på och de små rörelserna är de mest
effektiva.
utse. Med den här typen av teknisk analys
kommer den sociala sektorn att förändras.
Så här långt in i föreläsningen säger Alf
Rehn till publiken:
– Nu hoppas jag att flera av er håller på att
bli förbannade: ”Ska en dator fatta besluten
åt oss? Snart kommer väl de finniga IT–nör­
darna in i socialområdet också?” Ja precis!
Det viktiga är hur du förhåller dig till det.
Hur mycket pratar du om IT:s möjligheter?
Att faktiskt gå i framkant? Om din reaktion
är ”njäe, det där är inget för oss” är du en
idédödare.
Alvin Toffler har sagt ”the i­ lliterate
of the 21st century will not be those
who cannot read and write, but
those who cannot learn, unlearn,
and relearn”.
Att avlära sig, ja. Det är så
lätt att plussa på befintlig kun­
skap med lite till, ett nytt lager
›››››
8
Som ledare är
det viktigt att
du applåderar
försöket i
stället för att
du slår ned på
misslyckandet
kunskap, ett nytt datasystem, en ny arbets­
grupp. Kommer vi tillrätta med kompe­
tensbehovet genom att hela tiden lära oss
nytt? Om det vi redan kan inte alls tar oss
framåt behöver vi kanske i stället avlära oss.
Det är inte lätt att leda avlärande och ifrå­
gasätta befintlig kompetens. Ledare med det
här förhållningssättet måste älska friktion.
Vi måste vara beredda på att goda idéer ska­
kar om och leder in på obekväma, proble­
matiska stigar utan en färdigritad karta. För
en idé måste ju testas, och det kan visa sig att
den faller platt.
– Som ledare är det viktigt att du applå­
derar försöket i stället för att du slår ned på
misslyckandet.
foto: georg lulich
Vi vill alla vara hjältar, menar Alf Rehn. Helst
Handlar
kompetensproblemet
om att vi inte vågar
avlära oss kunskap
som inte längre för
oss framåt?
september 2012
Socialchefsrapport
2012
Idag och imorgon
en Batman som i grunden är en vanlig per­
son som har lärt sig saker och har rätt verk­
tyg för rätt ögonblick. Men tänk i stället att
du ska vara Jokern som skrattar lite galet och
säger ”why so serious?”. Annars kanske du
inte vågar testa den där idén, som kan visa
sig vara den bästa någonsin, fast ingen rik­
tigt tror på den.
– I detta rum finns så många idéer och
möjligheter som väntar på att förverkligas.
Varför stanna kvar i det som ni redan kan, i
framgångsmyten? Vi ska inte alltid ta oss
själva på sådant förbannat allvar.
Tack för
många bra
samtal.
Tack för många bra samtal i Visions monter och det stora
intresset för Visions socialchefsrapport som släpptes under
socialchefsdagarna.
Som medlem i Vision får du en personlig ombudsman för
chefer. De är experter på allt som har med din anställning
som chef att göra. De kan coacha dig i bland annat ditt
ledarskap och din personliga utveckling. Personliga
ombudsmän för dig som chef är bara en av fördelarna med
att vara chefsmedlem i Vision.
Är du medlem når du dem på 0771-44 00 00
eller vision.se/chef.
9
foto georg lulich
Från icke-diskriminering till
jämlikhet på riktigt
Det blev klart när en av Socialchefsdagar­
nas tyngsta föreläsare berättade om sitt ar­
bete med dessa frågor. Virginia Bras Gomes
växte upp i Goa i Indien på 1950-talet. Via
studier i hemlandet, Europa och USA ham­
nade hon i FN:s kommitté om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter där hon
har arbetat med internationella direktiv för
icke-diskriminering och jämlikhet.
Idag arbetar hon som socialpolitisk råd­
givare vid det portugisiska socialdeparte­
mentet och är mycket engagerad i den eu­
ropeiska socialchefsföreningen European
Social Network.
Att inte bli diskriminerad och att kunna leva
i jämlikhet är två sidor av samma mynt. Det
ena kan inte bli uppfyllt om det andra inte
finns där. Vägen dit kan vara lång. Diskrimi­
nering sker på många olika sätt och lagstift­
ningen har kommit olika långt i olika delar
av världen.
Även om Sverige och flera andra länder
gör ett bra jobb finns mycket kvar att göra
här. Tänk bara på hur arenor för stora upp­
levelse- och sportevenemang får breda ut
sig med glättig yta i områden som tidigare
visade upp en helt annan fasad – men vad
hände med människorna som levde där?
Andra tydliga exempel är situationen för
franska medborgare med nordafrikanskt
ursprung och sättet som kvinnor diskrimi­
neras på i de mest patriarkala samhällena.
Ibland är ojämlikheten och diskriminering­
en så djupt rotad i kulturen och samhället
att den upplevs som normgivande. Det kan
leda till att juridiska prövningar förhalas
och fördyras, så att den som drabbats har
väldigt svårt att få rätt, även om den har
rätten på sin sida.
Virginia Bras
Gomes har
gedigen
erfarenhet av
arbete med ickediskriminering
och jämlikhet
på internationell
nivå och ut­strålar
ett enormt
engagemang.
Det måste finnas lagstiftning som leder
till nationella strategier och handlingspla­
ner så att det verkligen händer något i prak­
tiken. Det är staten som har ansvaret för att
diskriminering inte sker och för att mänsk­
liga rättigheter uppfylls för alla.
– Jag tycker att det är många länder som
har hanterat den här frågan dåligt, säger
Virginia Bras Gomes. Naturligtvis finns
det kulturella skillnader som vi måste vara
medvetna om och lyhörda för, men varje
land måste åtminstone kunna garantera
sina medborgare deras grundläggande
mänskliga rättigheter.
Virginia Bras Gomes
Fragmenterade diskrimineringslagar och
icke-fungerande praktik i många länder
gör att det är en stor och pågående utma­
ning att arbeta för en jämlikhet som är värd
namnet.
Laura Hartman
foto georg lulich
10
Konkurrensens
konsekvenser
Kunskapsläget om
vilka konsekvenser
konkurrensen har haft
på välfärdssektorn är
hårresande dåligt,
säger Laura Hartman,
särskilt inom individoch familjeomsorg.
Vi borde verkligen
veta mer om hur det
påverkar denna sektor
som har hand om de
svagaste och mest
utsatta grupperna i
samhället.
2011 blev det ett himla liv om en forsknings­
antologi som redovisar forskning och statis­
tik om vilka effekter konkurrensutsättning
har haft på ett antal välfärdsområden. En
del kallade rapporten en förolämpning mot
privata utförare. Rapporten, som gavs ut av
SNS, heter Konkurrensens konsekvenser och
redaktören heter Laura Hartman.
De flesta kommer ihåg att Laura Hartman
lämnade sin tjänst som forskningschef
vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle) för att hon inte obehindrat fick
debattera rapportens innehåll. Idag arbe­
tar hon som prognoschef på Försäkrings­
kassan.
Den övergripande slutsatsen i rapporten,
vilken ledde till en omfattande debatt, är att
det ”råder en anmärkningsvärd brist på ve­
tenskapligt baserad kunskap om effekterna
av konkurrens i välfärdssektorn” samt att
det inte gick att dra slutsatsen att konkur­
rensutsättningen ökat effektiviteten.
Rapporten inleds med ett citat från SNS
Konjunkturråd 1986: ”Den offentliga sek­
torns produktionsmonopol på många per­
sonliga tjänster som sjukvård, åldringsvård,
utbildning och barnomsorg lägger en död
hand över effektivitet och förnyelse i dessa
sektorer.”
– Självklart ville SNS vara med i ett
projekt som undersöker vilken effekt den
senaste tidens förnyelse har haft, berättar
Laura Hartman.
– Vi har studerat forskning och dess sta­
tistik och kompletterat den med andra un­
dersökningar. Jag var redaktör och kapitlen
är författade av experter på respektive om­
råde. Tanken var att projektet skulle fort­
sätta så att vi kunde fylla kunskapsluckor
och borra djupare. Nu är jag inte involverad
längre, men jag följer med intresse frågorna
från Försäkringskassan.
Två skillnader man kan vara intresserad
av är hur det skiljer sig mellan det privata och
offentliga. Det mest intressanta var kanske
vad effekten blir på hela marknaden – om
kvaliteten i stort blir högre borde en even­
tuell skillnad inte vara ett uttalat problem.
Varje forskare dammsög befintlig forskning
för att svara på frågan: Vad vet vi om kon­
sekvenserna av konkurrensutsättningen på
kvalitet, kostnader, effektivitet och arbets­
marknad?
– Kunskapsläget är hårresande dåligt.
Att så grundläggande förändringar i väl­
färdsmodellen gjorts utan att man velat do­
kumentera kunskapen tycker Laura Hart­
man är konstigt.
Trots att pusslet inte är heltäckande kan
man dra slutsatser, och den övergripande är
att det inte finns belägg för de förväntade sto­
ra kvalitets- och effektivitetsvinsterna – men
inte heller för motsatsen. Frågan är då varför
rapporten lyfter upp en vinst som uteblev?
– Jo, som forskare vill man ju att en re­
form ska leda till förbättring.
11
Litteraturen säger att kvasimarknaden fun­
Ankarberg, partisekreterare för KD och ti­
digare utredare för LOV, slöt upp bredvid
Laura Hartman på scenen för att debattera
frågan.
– Vi hittar många faktorer som leder till
min uppfattning att förändringen är ideo­
logiskt driven, säger Jonas Sjöstedt. Varje
skattekrona vi betalar till barnen, sjukvår­
den och de äldre ska gå till verksamheten,
inte till bolagens vinstuttag.
– Individerna ska kunna få välja vilka
som ska vara utförare, det är en människo­
värdesfråga, säger Acko Ankarberg. Det var
rimligt att genom LOV erbjuda denna på­
verkansmöjlighet. Jag skulle vilja förbjuda
förlust i välfärden. Varje verksamhet måste
gå ihop sig. Det är bra om en kommun har
ett par procents överskott, helst fyra. De
privata äldreomsorgsföretagen har fem pro­
cents överskott.
– Det är alltid bra med vinst, menar Jo­
nas Sjöstedt, men ska den delas ut i vinst till
ägarna, eller ska den föras tillbaka till verk­
samheten?
Laura Hartman förde tillbaka diskussio­
nen till kvalitet kontra det fria valet:
– Kvalitet i omvårdnadstjänster är kom­
plicerat. I lagtexterna står kvalitet som mål
och det fria valet som medel. När vårdta­
garna själva svarar vad de uppfattar som
kvalitet blir svaret kontinuitet.
Lars Liljedahl, Åke Strandberg,
Roland Persson och Karl
Gudmundsson representerar
olika delar av Sverige och
berättade om sina erfarenheter
av en konkurrensutsatt
välfärdssektor.
foto georg lulich
gerar bra om konkurrensen är baserad på
prissättning, om det finns korrekt och kom­
plett information om kvalitet, om det inte
kostar för mycket med information och till­
syn, om det saknas drivkrafter för att välja
de ”lättaste” kunderna och om individens
bästa sammanfaller med samhällets bästa.
– Det var oerhört ointressanta slutsatser,
säger John Chrispinson, som var samtals­
ledare i den efterföljande debatten. Varför
finns det inte mer forskning, är det för svårt
att definiera kvalitet?
– Nej, svarar Laura, men det är svårt att
mäta i efterhand. Man måste ta in forskarna
redan innan man börjar reformera så att
man får en startpunkt och verkligen kan läsa
av kommande effekter.
I rapporten framgår det att andelen pri­
vatanställda i välfärdstjänstesektorn har
ökat från 10 till 17 procent under 2000-talet
och att andelen vinstsyftande företag har
ökat mest inom insatser för äldre och funk­
tionshindrade.
Jonas Sjöstedt, partiledare för V och Acko
foto georg lulich
Varför uteblev de stora kvalitetsvinster­
na? Konkurrensen i välfärdssektorn bedrivs
inte på en riktig marknad utan snarare en
begränsad kvasimarknad, där det finns en
del icke vinstmaximerande leverantörer,
där efterfrågan bestäms av den offentliga
budgeten och där valet inte entydigt görs av
kunden.
Acko Ankarberg och Jonas Sjöstedt är överens om att man måste stoppa de s.k. räntesnurrorna
så att det inte går att slippa undan beskattning, men hade i övrigt – föga förvånande – skilda
uppfattningar om hur vinstdrivande företag ska agera.
12
”Skriv det som får dig att sucka”, sa poe­
ten Allen Ginsberg, och det gör Susanna
Alakoski.
– Även om du själv inte bär skulden till det
som du drabbats av, är det du som bär skam­
men. Skammen kan fortplantas till nästa ge­
neration om man inte får hjälp att läka.
Susanna Alakoski
vet hur det är att
växa upp fattigt
med missbrukande
föräldrar och det
skapar stoff till
hennes skrivande.
Susanna Alakoski
Blottlägger samband
som får politiska
konsekvenser
Som socionom, tjänsteman, debattör och
författare känner sig Susanna Alakoski på
hemmaplan och bortaplan samtidigt, när
hon står inför publiken på Socialchefsda­
garna. Hon efterlyser en uppkäftig social­
politisk debatt, och även om den debatt
hon kom direkt efter – konkurrensens kon­
sekvenser och vinster inom välfärdssektorn
– inte var direkt uppkäftig visade den ändå
på en tydlig skiljelinje.
Hennes skrå är den sociala sektorn och hon
har stor respekt för den yrkesroll som publi­
ken representerar. Även i perioder av svag­
het ska man, med hjälp av andra, orka leva
sitt liv – det är just det som socialt arbete
handlar om, säger hon. Vad handlar då för­
fattarens arbete om?
– Vi ska blottlägga samband. Vi förfat­
tare befinner oss i gränslandet mellan en
inre och yttre verklighet. Det är nödvändigt
att vi ser även det som är obehagligt, tystat,
oönskat, det som ingen vill höra talas om,
det vi kanske inte vet.
Varje författare umgås ofta med samma
tematik i sina böcker, men ur olika perspek­
tiv och tonlägen.
att belysa. En del kommer fram genom för­
fattare som skriver om det som ingen kan
eller vill se. Annat kommer fram tack vare
modiga socialarbetare och socialchefer,
som vågar berätta det de vet och ser.
Socialarbetarens handlingsutrymme be­
stäms till stor del av politiken. Politik är ett
hantverk, säger hon.
– Socialpolitiken är svårast av allt eftersom
vi inte kan använda matematik och räkna ut
den kommande notan för sociala problem.
Visserligen tar det flera år innan man
ser effekterna av politiska beslut. Men den
yrkesgrupp som brukar märka effekterna
omgående är socialarbetarna.”Fiser man i
riksdagen känner man doften på socialkon­
toren morgonen efter”, sa en tidigare kollega
och chef till Susanna.
Något som upptar hennes tankar just nu är
fattigdom – en stor orsak till människors
problem.
Susanna Alakoskis nya bok, Oktober i
Fattigsverige, är en tankedagbok från okto­
ber 2011. Den handlar om människor som
lever i fattigdom, hemlöshet och osynlighet.
– I den försöker jag förstå hur min egen
familj hamnade i sönderfall i socialtjänstens
händer och fallgropar. Hur kom vi dit och
varför blev det så?
Går det att skriva utan att såra, går det att
minnas utan att såra någon annan. Ärren är
mina liksom pennan och den som skriver är
den som minns, och den som skriver är också
den som lyfter ut ord ur berättelsen, riktar
ljuset, suddar och sparar. De andra, de som
skrev ärren, de som är föremålet för texten,
hur kan de svara eller värja sig? Det går knappast, de är främlingar eller döda eller så är de
borta av andra skäl.
foto georg lulich
foto georg lulich
Det finns en social problematik som är svår
13
foto georg lulich
Från blattityd till attityd
Han studerar TV-produktion på Dramatiska
institutet. Han driver företag vars huvud­
sakliga uppgift är att visa vad mångfald
kan ge i ett affärsmässigt perspektiv. Han
har bevakat valet som reporter på Sveriges
Radio. Han är av Veckans Affärer rankad
högt som ”supertalang” och är i topp 10
på samma tidnings lista över personer som
påverkar näringslivets hållbarhetsarbete
mest. Vem ser du framför dig? En vanlig
svensk 25–åring?
Hittade sin identitet
Fryshuset har haft stor betydelse för den han
är idag. Leo var en av tonåringarna i Elektra,
projektet som jobbar mot hedersrelaterat
Genom att komma
underfund med sig själv
och sin identitet har Leo
Razzak gått från blattityd
till attityd.
våld. Projektet tog fart när Fadime Sahindal
mördades av sin far.
– Det har slagit mig efteråt, när jag har
gått igenom allt som sagts och skrivits, att
mordet på Fadime aldrig beskrivs som ett
svenskt problem, trots att hon hade svenskt
pass och svensk pojkvän. Man distanserar
sig i alla debatter, kallar det ett invandrar­
problem, när det är ett mansproblem. Det
fick vi hjälp att inse då, som 16–17-åringar.
Därefter ägnade de sig åt att påverka an­
dra ungdomars attityder genom att vara
goda förebilder. Den första föreläsningen
som Leo höll som nervös 17-åring följdes
av många fler, som projektledare för Sharafs
hjältar.
Han blev senare ansvarig för att sälja
Fryshusets modeller som ska göra det enk­
lare att få bort ungdomar från sina proble­
matiska mönster. Han berättar att han ofta
fick reaktionen ”oj vad dyrt, en och en halv
miljon”.
›››››
Leo Razzak
Jaså. En invandrarkille. ”Sexist, kriminell,
lat, oärlig, pizza.” Dessa ord är vad som blev
svaret när svenska studenter i en undersök­
ning fick associera kring ordet invandrare.
– Jag kände igen mig själv i den här be­
skrivningen. Det var precis de negationer
jag mötte när jag försökte ta mig in i det of­
fentliga rummet. Att folk har de här associa­
tionsvärdena har begränsat min möjlighet
att visa mina mänskliga kvaliteter.
Leo Razzak är född i Umeå där hans
föräldrar träffades, men uppvuxen i Stock­
holm. Med en missbrukande mamma blev
uppväxten rätt turbulent. Han och pappan,
som är från Bangladesh, bodde i en etta i
Norsborg.
– Jag är ett Botkyrkabarn, ett soc-barn.
Men jag har aldrig gått in i någon offerroll.
Jag slår inte folk på käften längre utan jag
slår dem med häpnad.
Leo Razzak presenterades av moderatorn
som ett av guldkornen som hade sparats till
den sista socialchefsdagen. Hans värde­
grund är passion, inspiration, motivation,
relation och kommunikation. Egentligen
ganska vanliga värdeord men annars är Leo
Razzak inte så vanlig utan mer av – just det,
ett guldkorn, som med sunt förnuft, skärpa
och ärlighet arbetar för att fler ska gå samma
väg som han: Från problemskapare till pro­
blemlösare.
foto georg lulich
Mångfald
handlar inte
om blå och
bruna ögon,
män och
kvinnor. Det
handlar om
mänskliga
kvaliteter
– Jag fattar att det låter som mycket peng­
ar. Men fatta vilka enorma kostnader det
blir om man inte gör något i tid. För att inte
tala om allt mänskligt lidande.
– Ni måste göra nånting, säger Leo och
tittar upp mot publiken. Ni socialchefer
måste göra nånting – det är ni skyldiga. Jag
skulle bli hedrad och tacksam om ni kan
göra något konkret, för när jag pratar med
Reinfeldt och andra politiker säger de att det
är ett strukturellt problem.
Med tydlig hänvisning till nationalekono­
men Ingvar Nilsson säger Leo Razzak att de
socioekonomiska boksluten är för allvarliga
för att skjuta på framtiden. Att ta tag i problem
tidigt är ingen kostnad, det är en investering.
– Om jag inte hade fått hjälp hade jag inte
stått här idag.
Du behöver inte acceptera
alla mina dåliga sidor,
men du måste respektera
mig som människa.
foto georg lulich
14
Nu har Leo kommit in på Dramatiska in­
stitutet och pluggar TV–produktion, vilket
innebär att jobbet med näringslivet kom­
mer att gå på lågfart en tid.
Något som Leo Razzak och de andra i
Elektraprojektet fick upp ögonen för som
tonåringar, var betydelsen av att ha ett ar­
bete, betala skatt och bidra till välfärdssys­
temet. Det hade ingen tidigare förklarat,
kanske för att vi tar saker för givna i Sverige.
– Innan man fattar ekvationen finns inget
vi – bara ett jag. Efter att vi hade fattat det här
sa vi inte längre att Sverige är skit.
Leo funderar över varför Sverige och
svenskarna alltid ser sig som förmer än an­
dra. Sverige, som på ca 150 år har gjort en resa
från fattigsamhälle till ett av världens rikaste
länder tror på fullt allvar att invandrare med
en helt annan bakgrund ska göra samma
transformation genom att gå en SFI–kurs.
– Tror ni att det är så lätt att plocka ut sina
negativa karaktärsdrag och ändra på dem?
Okej, testa själv: När jag har räknat till tre,
skrik högt ut det som du är sämst på.
Över 500 personer är tvärtysta tills slutli­
gen en man säger: ”Självinsikt”.
Leo Razzak uppmanar oss att skaffa oss
distans till livet i Sverige genom att besö­
ka ett u–land. Det är få förunnat att ha en
grundlag med yttrandefrihet, det ska vi vara
stolta över tycker han, och skickar till sist
med åhörarna tre saker att tänka på.
Ta inte för givet att du kan påverka någon på
Affärsmässig mångfald
I slutet av 2009 började Leo jobba som ny­
hetsreporter på Sveriges Radio. Han beva­
kade valrörelsen och berättar hur han satt
i SR:s studio och såg Sverigedemokraterna
tåga in i riksdagen.
– Den dagen bestämde jag mig: nu ska
jag styra upp det här. Jag slutade på radion
och startade ett företag vars huvudsakliga
uppgift är att visa vad mångfald kan ge i ett
affärsmässigt perspektiv, och jag har fått ge­
hör för teorierna.
grund av din position.
– Jag skiter i vem fan du är i din yrkesroll,
jag vill att du bygger upp en relation till mig.
Du behöver inte hålla med mig om allt men
du måste respektera mig som människa.
Kom ihåg att mycket beror på mänsklig
bekräftelse och uppskattning – grundläg­
gande behov som vi ser hos vilken treåring
som helst – ser du mig inte för att jag är bra
ska du se mig för att jag är dålig. Arbeta med
attityder och gör problemskaparen till pro­
blemlösare.
15
Mångfald handlar inte om blå och bruna
foto georg lulich
ögon, män och kvinnor. Det handlar om
mänskliga kvaliteter och hur man kan ut­
nyttja dem.
– Jag är väldigt tacksam för att jag har fått
dela med mig av min historia och jag hoppas
att det leder till någon sorts förändring i era
organisationer.
– Se till att människor får vara sig själva,
blir hans slutord, och den längsta applåden
på Socialchefsdagarna bryter ut. Efteråt tar
sig många tid att gå fram och tacka Leo per­
sonligen, för visst är det som moderatorn sa
med värme – det är inte han som ska tacka.
Det är vi.
Det är för få som tar tag i de ungas
problem tidigt, med ursäkten att det
kostar för mycket pengar.
”Ni socialchefer är skyldiga att göra
någonting”, säger Leo Razzak.
Socialtjänstbiblioteket
Kanske sågs vi i vår monter på
Socialchefsdagarna 2012?
Då vet du redan att Socialtjänstbiblioteket är ett
verktyg för informationssökning, framtaget för
anställda inom socialtjänst och kommunal vård.
Socialtjänstbiblioteket ger tillgång till en mängd
internationellt erkända facktidskrifter inom
ämnesområden som socialt arbete, sociologi,
fysioterapi, rehabilitering, vård och omsorg.
Ny abonnemangsperiod startar 1 januari 2013.
Läs mer på inera.se/om_socialtjanstbiblioteket.
Kontakta oss gärna för testperiod och frågor.
Ett medmänskligare
samhälle med non profit
Vård och omsorg som drivs av passion,
kreativitet och handlingskraft. Fri från
ekonomiska ägarintressen.
Inera AB
Box 17703, 118 93 Stockholm
Harriet Fredin
[email protected]
tel 08 4527842
Det gör skillnad.
16
Hög
vardags­
motivation
If it’s to be it’s up to me.
gen har vi blivit bortskämda med lite mot­
stånd och är inte längre så bra på att möta allt
tuffare krav. Eftersom vi inte kan påverka
kraven till det lägre måste vi se till att med­
arbetarna hela tiden växer – blir vassare,
klokare och klarar det ökande motståndet
bättre. Med andra ord:
– Hur får vi ut mer av de människor vi
har, i stället för att hela tiden behöva mer
resurser? Du ser väl inte en fotbollstränare
skicka ut en tolfte spelare på planen för att
vinna matchen.
foto georg lulich
Tre framgångsfaktorer för en organisation
Jörgen Oom
Som sista föreläsare på Socialchefsdagarna
kom Jörgen Oom för att prata om hög var­
dagsmotivation, något som vi kanske be­
höver extra mycket av på måndagmornar,
enligt moderatorn.
Jörgen Oom är psykolog och har arbetat
med attitydpåverkan, kommunikation och
hypnos. Han lovade att inte hypnotisera nå­
gon, men utsatte direkt publiken för ett test.
I meningen ”Halta hästar och lata försäljare
rör sig ej hastigt och hittar alltid vägen hem”,
hur många H hittar du? De allra flesta hit­
tade fem, inte så många hittade sju, vilket är
rätt svar. Tittar man efter ljudet H hittar man
inte de H som sitter i ljudet K.
– Ungefär så är det på föreläsningar, säger
Jörgen. Man lyssnar på någon som pratar
och det är en jädra massa vackra ord, men
vad sa människan egentligen?
Idag är vi många som säger att vi möter
mycket motstånd i verksamheten. Egentli­
är: Äkta ledarengagemang x Praktiska verk­
tyg x Rätt Mental Inställning = Resultat.
– Många säger att de gör så gott de kan,
men det tror jag inte på. Ni gör så gott ni
tror att ni kan.
Den som vill lyckas bra med jobbet be­
höver
• kunskap om vad man ska göra och hur
• uthållighet för att orka dag efter dag,
år efter år
• Rätt mental inställning (RMI)
I särklass viktigast är RMI. Har jag bara
rätt mental inställning så lär jag mig det an­
dra under tiden. Men hur sjutton vet jag att
den mentala inställning jag har är rätt?
Jörgen jobbar med att skapa RMI i orga­
nisationer och vet att positivt tänkande kan
göra underverk. De positiva människorna
kan dock inte jämna ut de negativa männis­
korna.
– Man kan inte gnälla sig till en go stäm­
ning, hörs Jörgen Oom säga på göteborska.
När en positiv och en negativ tanke möts är
den negativa alltid starkare. ”Jag kan inte
hjälpa att jag tänker negativt” – nej det kan
du inte men släpp inte ut det, det är mental
försurning!
– Tror nån att jag kan kasta ut den här
bollen i luften, få den att stanna i luften ett
tag och sen komma tillbaka till min hand?
Jörgen låtsaskastar en röd boll i riktning
framåt och alla skakar på huvudet. Stort
skratt utbryter när han sedan kastar bollen
rakt uppåt.
– Tänk annorlunda, gör något nytt! Det
är bara dig själv som du kan påverka. Och
om du gör på lite annorlunda sätt kan det
göra enorm skillnad.
foto georg lulich
17
En av höjdpunkterna under Jörgens perfor­
mance, för man kan inte riktigt kalla det han
gjorde för föreläsning, var när han raljerade
över hur vi in absurdum gör fel saker på rätt
sätt. Det illustrerades med en visdom från
dakotaindianerna som säger att om man
märker att man rider en död häst är den
klokaste strategin att stiga av.
I moderna organisationer finns dock
mer avancerade strategier, t.ex. sänka kra­
ven så att den döda hästens prestation blir
mer acceptabel, göra en arbetsstudie för
att se om den döda hästen skulle prestera
bättre med mindre tunga ryttare, hyra in ett
bemanningsföretag för att rida den döda
hästen, befordra den döda hästen till chef
… den klokaste strategin är ändå oftast att
stiga av.
Initiativstegen (som du kan se på Jörgens
hemsida peakmotivation.com) beskriver
processen från att förvänta sig att bli serve­
rad till att ta saken i egna händer, från ”dom
har ansvaret” till ”jag har ansvaret”.
• Den som klagar och söker fel (dom)
• Den som väntar på en lösning eller på
direktiv (dom)
• Den som ber om en lösning (någon)
• Den som föreslår en lösning men inte
gör något själv (någon)
• Den som börjar agera, söker stöd hos
andra (vi)
• Den som agerar och söker stöd ibland
(vi, jag)
• Den som tar egna initiativ utan att fråga
(jag)
En del människor säger ”jag hade ingen bra
dag, jag hamnade vid så tråkigt bord”. Jör­
gen Oom säger ”gå inte ut och förvänta dig
att ha en bra dag, du måste skaffa dig en bra
dag”. Visst har du många rättigheter i Sve­
rige, men glöm inte dina skyldigheter. Ställ
Alla vill nå sitt mål, har man inget hamnar man alltid fel. Hur duktiga är
ledningen på att bryta ned organisationens mål till alla medarbetare,
så att alla går i samma riktning?
dig frågan vad du har gjort idag för att bidra
till en bra stämning på jobbet.
Det finns inte en verklighet, det som finns
är din egen syn på verkligheten. Jörgen visar
en bild med en cirkel som innehåller fem
plustecken och fem minustecken. Bra eller
dåligt?
– Det finns massor av folk som är exper­
ter på att hitta fel och inte blir glada förrän
de har hittat lite skit i hörnen – de hittar 15
minustecken. Andra ser fem hela och fem
halva plustecken.
– Om livet erbjuder dig en citron, tillsätt
socker och gör saft av den.
Jörgen skickade med deltagarna tre kom­
ihåg:
Rodret: den lilla förändringen har stor
betydelse
Citronen: ett minus är ett halvt plus
Alla har två jobb: ditt vanliga jobb och din
skyldighet att se till att andra har roligt
Och helt surrealistiskt slutade den sista
föreläsningen på Socialchefsdagarna 2012
med att hela publiken, under ledning av en­
tertainern Jörgen Oom, joddlade. Använde
han kanske sina kunskaper i hypnos, trots
allt …?
Livet är ett
platt paket,
du får själv
montera ihop
grejerna.
fotografier: georg lulich
foto kerstin öhman
18 Mingel
Gruppen Gentlemen, med Maria Johansson
på piano, bjöd på smokingunderhållning
från trappan i Stockholms stadshus.
Anna-Lena Ramstedt och
Caroline Vadeby från Katrine­
holm träffar vård- och äldreomsorgsföretaget Vårdpilen.
För den som bor på ett äldre­
boende som drivs av det här
företaget ska det vara en självklar rättighet att få komma ut
varje dag, kanske blir det en
utflykt med minibussen.
foto: georg lulich
foto: georg lulich
19
foto: georg lulich
Tieto visade i sin monter IT-lösningar som ger medarbetare
och brukare mer tid för varandra. Elisabeth Svensson och Ann
Malmström från Nyköpings kommun fick se en mobil lösning
för omsorgspersonal på fältet för arbetsschema, dokumentation och återrapportering.
Kvalitetssäkrad välfärd
– utveckla uppföljningen med fokus på de äldre
Uppföljning och kontroll har kommit allt mer i fokus.
Kommuner och landsting behöver system för att
kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av
vem som är utförare.
Nu erbjuds kommuner och landsting stöd i att
utveckla uppföljningen med fokus på äldreomsorg
och primärvård. Projektet Kvalitetssäkrad välfärd står
för processledare och anpassade kunskapsinsatser.
Välkommen till seminarium den 19 november där
kommuner och landstings erfarenheter av
uppföljning presenteras.
Läs mer om projektet och gör din intresseanmälan på www.skl.se/kvalitetssakradvalfard
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
foto kerstin öhman
Maria Terins, sektorschef på Stöd och
omsorg i Lerum.
Kvällen före: – Det är mina första So­
cialchefsdagar. Det är bara att insupa
alla intryck, jag känner mig som en
svamp. Jag ska ta till mig föreläsningar
och seminarier och framför allt mö­
ten med andra människor. Jag ser fram
mot tre späckade och intensiva dagar
och jag kommer att sova som en stock
när jag kommer hem till Lerum igen.
Fredag morgon: – Jag har fullprop­
pat med tankar och idéer. En del har
jag redan hunnit föra ut till min led­
ningsgrupp. En pärla var killen från
Anette Johannesson, sektorschef
på Stöd och omsorg i Lerum.
– Jag är med för sjunde eller åttonde
gången. Som nybliven sektorschef på
Stöd och omsorg har jag för första
gången valt seminarier inom områdena
funktions­hinder och äldreomsorg. När
jag åker hem vill jag ha ny inspiration
till hur vi kan lösa vissa dilemman
hemma, t.ex. kostnadsutvecklingen.
Det är intressant att träffa kollegor från
hela Sverige och höra hur de gör.
Det står inte fel i texten ovan – båda är
sektorschefer på Stöd och omsorg i ett
gemensamt ledarskap med ansvar för
äldreomsorg, funktionshinder, IFO och
arbetsmarknad med 900 medarbetare.
Beslutet att ha gemensamt ledarskap
togs i juli 2011 och Marie och Anette har
arbetat ihop sedan januari 2012.
Hittills har de bara sett fördelar med
det gemensamma ledarskapet. De säger
att det är berikande med två olika bak­
grunder och kompetenser. I möten med
andra tillförs en dynamik genom att de
kan ta vid i varandras tankegångar. Det
finns två andra ”par” i Lerum: kom­
mundirektörerna och två skolchefer.
foto kerstin öhman
Peter Jansson, konsult i den egna
firman PJ Konsult har varit med på
ungefär 15 socialchefskongresser, första
gången var på FSS studiedagar 1988.
– Det här är ett bra tillfälle för på­
fyllnad. Jag tänker ta till mig så mycket
som möjligt. Eftersom jag är min egen
nu, inom ledarskap, är det spännande
att få höra andra deltagare berätta om
hur de hanterar chefsrollen.
Monica Ohlsson, (ej med på bild)
som kommit till Socialchefsdagarna
med Falköpings kommuns lednings­
grupp, var med på buffémottagningen
i Stockholms stads­hus som kommun­
fullmäktiges ordförande Margareta
Björk hade bjudit in till.
– Det är nog sjunde året som vi åker
till konferensen med den här lednings­
gruppen. Jag tycker att det är trevligt
att hinna mötas, både inom vår egen
grupp men också med andra personer.
Jag uppskattar att det är så blandade
föreläsningar, även om dagarna blir
väldigt intensiva.
foto: georg lulich
Kvällen före på Café Opera med vär­
darna Tunstall och Logica blev lyckad.
Anette Ringner, affärsområdeschef
på Logica:
– Som leverantörer går vi en spän­
nande framtid till mötes. Det finns
stora utmaningar i det framväxande
e–samhället, både för oss och för våra
kunder. Vi vill inspirera och visa nya
lösningar. Vi vill vara en del av Social­
chefsdagarna, här är det lätt att ha en
direkt dialog med beslutsfattarna.
Linköpings universitet som pratade
om hur man presenterar mätningar –
det låter hur torrt som helst men var
jätteintressant och ger helt nya möj­
ligheter som jag kan ha god nytta av
i vardagen. Det har generellt varit en
jättebra konferens, och det kommer
att ta tid att smälta allt. Det är oerhört
bra med pauserna. Där har jag hunnit
få mängder av impulser, bland utstäl­
larna mötte jag t.ex. Hjälpmedels­
institutet och deras uppdrag Teknik
för äldre – det är ju perfekt att kunna
bromsa kostnadsutvecklingen genom
att använda ny teknik.
foto kerstin öhman
foto kerstin öhman
20 Deltagarintervjuer
Leif Ekman och Eva Grönlund från
Falu kommun.
– Här på Socialchefsdagarna är
kontakterna viktiga. Eftersom vi alla
vill ha en quick fix på det mesta är det
också viktigt att det hela tiden händer
något, och det gör det bland annat
genom att vi har ett smörgåsbord av
seminarier att välja mellan, säger
Leif Ekman.
– Jag är imponerad över hur
föreläsningarna alltid håller så hög
klass, jag ser särskilt fram mot de
som ska hållas på förmiddagarna,
säger Eva Grönlund som är med på
Socialchefsdagarna för sjätte gången.
foto kerstin öhman
foto kerstin öhman
21
Eva Rönnbäck, FoU-chef,
FoU Västernorrland:
– Jag tycker det är otroligt givande
att gå på Socialchefsdagarna, det finns
alltid något nytt att ta till sig. Det jag
kan sakna är mer fokus på kunskaps­
frågorna, t.ex. förbättringskunskap.
Trygg digital nyckelhantering
Fördelar med Avista
För endast
per kund och månad
Skapas trygghet med nyckelkvittens
Förenklas hämtning och lämning av nycklar
Enkelt och snabbt att komma
igång
Minskade transporter när alla
vet vem som har vilken nyckel
Ingen investering i dyra lås,
ingen monterings- eller batterikostnad. Mer miljövänligt.
Kontroll vem som har nycklarna
Avista förenklar vardagen genom förbättrad
resursplanering och kvalitetssäkring
Kontakta Martina Johansson
Tel nr 070-612 92 32 eller E-post
martina.johansson @avistatime.com
avistatime.com
Francesca Colombo
är senioranalytiker
inom hälsoområdet
vid OECD. Hon pra­
tade om äldrevården
och i vilken utsträck­
ning det är anhöriga
som vårdar den äldre.
Vad får det för följder,
ekonomiskt och hälso­
mässigt?
Andrew Lowe är
socialchef i Skottland
och medlem i den
skotska socialchefs­
föreningen Associa­
tion of Social Work.
Han höll i seminariet
The role of the chief
social worker and
the registered social
worker.
foto: kerstin öhman
foto: kerstin öhman
Mona Fransehn är
prefekt vid Institutio­
nen för socialt arbete
och ledamot i sam­
arbetskommittén för
socionomutbildning.
Hennes seminarium
handlade om framtida
kompetensbehov och
karriärbehov inom so­
cionomyrket. Allt fler
socionomer prövar
sig fram mellan olika
verksamhetsområden.
foto: hyresgästföreningen
foto: scottish borders council
Konferensdokumentation finns på socialchefer.se
foto: kerstin öhman
foto: kerstin öhman
22 Seminarier
Irene Wennemo
är huvudsekreterare
i den parlamentariska
socialförsäkringsut­
redningen och besökte
Socialchefsdagarna för
andra året i rad för att
presentera vad utred­
ningen kommit fram
till. Kommittén får nu
ett utvidgat uppdrag
och slutredovisningen
flyttas fram från maj
2013 till den 31 januari
2015.
Joakim Palme
är professor i stats­
kunskap vid Uppsala
universitet och har
tidigare varit VD för
Institutet för framtids­
studier. Han höll ett se­
minarium om svensk
social­försäkring i in­
ternationell belysning:
Modellen som halkat
efter sig själv.
Barbro Engman,
förbundsordförande i
Hyresgästföreningen
höll ett seminarium
med rubriken Allmän­
nytta eller kommunal
egennytta. Hon är en
flitig bloggare. På Bar­
bros Bostadsblogg kan
du läsa om bostadspo­
litik i stort och smått.
23
foto: kerstin öhman
Skatteverket har under de senaste åren transformerats från
en kontrollmyndighet som med strikta paragrafer och regler
drev in skatt, till en servicemyndighet som tror på skattebetalarnas vilja att göra rätt. 2011 fick de utmärkelsen Sveriges
Modernaste Myndighet.
– Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig, sä­
ger Anders Stridh, verksamhetsutvecklare som arbetar med
strategiska bemötandefrågor på Skatteverket. Viljan att göra
rätt ökar om jag litar på att andra gör rätt och om jag känner
mig rättvist behandlad, även om skattebeslutet inte är till
min fördel.
De vanligaste felen görs oavsiktligt. Är det enkelt att göra
rätt så gör folk det. Skatteverket arbetar med språkvårdare
för att göra tolkningen av skattelagstiftningen lättförståelig,
underlättar för användarna med ifyllda deklarationer och
e-tjänster, och gör färdiga fakturamallar för ROT-företag i
stället för att hänvisa till en tjock handbok.
Skatteupplysningen är Skatteverkets ”en väg in”. Men på
handläggarnivå arbetar de med personliga kontakter. Därför
ska ett brev från myndigheten alltid ha en kontaktperson,
som också ska vara nåbar. Här arbetar de strategiskt – ett brev
från Skatteverket ska aldrig landa i brevlådan en fredag, utan
så tidigt i veckan som möjligt.
– Vi vet att folk ringer två dagar efter att brevet har skick­
ats ut, och därför planerar kontaktpersonen sina dagar och
möten utifrån dessa förutsättningar.
Medarbetarna är oerhört viktiga. Den starkaste drivkraf­
ten för människors vilja att göra rätt är nämligen att skat­
tebetalaren känner förtroende för myndigheten och känner
sig bemött som en individ. Det kom fram i en undersökning
2003 om Skatteverkets attityder. Resultatet visade att de flesta
skattebetalare hade mötts av attityder som ”vi är alla fuskare
i Skatteverkets ögon”.
Utvecklingsarbetet har bland annat innehållit bemötan­
deutbildning. Numera tar Skatteverket både vid rekrytering
och lönerevision stor hänsyn till om medarbetaren har en
förtroendeskapande attityd.
Självklart ska handläggarna kunna skattelagstiftningen.
Men att gömma sig bakom ”jag har gjort exakt som det står
i föreskrifterna” driver inte på folks vilja att göra rätt. Därför
uppmuntras handläggarna till eget tänkande när de gör be­
dömningar.
– Vi vill gå från lathundar, detaljinstruktioner och rädsla
att göra fel till att arbeta kreativt inom lagens ramar. Den
som är räddast är ofta otrygg i sin yrkesroll. Vi jobbar mycket
Medarbetarnas attityd till skattebetalarna ska vara
att viljan att göra rätt är starkast, säger Anders Stridh,
verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
med dialog med medarbetarna, och vi gör det med konkreta
situationer som exempel. Det är viktigt att medarbetarna vå­
gar göra fel. Och att chefen litar på sina medarbetare.
På frågan om Skatteverket har haft bekymmer med att hand­
läggarnas beslut blir för godtyckliga svarar Anders Stridh:
– Nej, vi kommer från en miljö där allt har varit väldigt
styrt. Vi har handlingsutrymme att vara normalmänskliga.
En handskriven lapp på det skriftliga beslutet med orden
”hör av dig om du har frågor” kan betyda allt för skattebeta­
larens vilja att göra rätt.
Innerliga
maskrosbarn
Therese Eriksson har under hela sin uppväxt varit påverkad av
mammans alkoholism och manodepressivitet. Sedan åtta år
är hon verksamhetschef på den ideella organisationen Maskrosbarn där alla som jobbar själva har växt upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar.
– Det går att må bra igen, säger Therese Eriksson, som in­
ledde seminariet med en utelämnande berättelse om sin livs­
historia. När jag var 17 förstod jag att jag inte kunde förändra
mamma och att jag hade rätt att må bra, trots att mamma
mådde dåligt.
I stället för att gömma undan sin historia startade hon då,
tillsammans med Denise Madsen, den ideella organisatio­
nen Maskrosbarn. Av egen erfarenhet visste de att barn och
Konferensdokumentation finns på socialchefer.se
Från fruktad
skattefogde
till modern
servicemyndighet
24
25
foto: kerstin öhman
foto: kerstin öhman
David Pagrotsky fick en positiv överraskning på seminariet
om Maskrosbarn.
Efter seminariet gav Sandra Patel och Therese Eriksson från
Maskrosbarn kramar och presenter till deltagarna.
Maskrosbarn har genomfört en kvalitativ studie om vilket
stöd barn vill ha av samhället, där det bland annat kom fram
hur viktigt barnen tycker att det är med miljön och bemö­
tandet på socialkontoret. Det har resulterat i en checklista
och tävlingen ”Pimp my Soc” för att skapa det trevligaste
socialkontoret.
Så här skrev Therese Eriksson i sin blogg dagen efter se­
minariet:
”Igår hade jag och Sandra en föreläsning på Socialchefs­
dagarna och delade ut checklistan till 70 chefer! Våra ung­
domar hade slagit in allt till paket så jag och Sandra hade en
ceremoni med alla chefer, de fick komma fram till oss och
krama oss och fick ett paket! Det såg ut som att de verkligen
blev glada! Och vi älskar ju att sprida kärlek och kramas!
Så vi uppmanade alla chefer att gå hem och sätta upp
checklistan på socialkontoret, kanske i personalrummet el­
ler någonstans där personalen kommer se den ofta. Vi vill
självklart att de ska arbeta aktivt med allt ungdomarna har
skrivit i checklistan! De ska sedan fota väggen där listan sitter
och maila det till oss!”
Socialchefens redaktör fångade David Pagrotsky, konsult
inom vårdteknik, direkt efter seminariet med Therese Eriks­
son och Sandra Patel från Maskrosbarn.
– Innehållet i det här seminariet blev inte alls som jag hade
tänkt mig. Jag väntade mig att höra fakta och statistik och i
stället fick vi en innerlig berättelse av dessa ungdomar som
har startat Maskrosbarn.
När jag gick förbi rummet efter att seminariet hade slutat
fick ni varsin varm kram och en present och både du och resten
av deltagarna verkade helt tagna av det ni precis hade upplevt.
– Ja. Om jag ska försöka säga något som inte är helt känslo­
styrt nu så beror vår starka reaktion på att seminarieledarna
delade med sig av sina egna upplevelser på ett sätt som verk­
ligen nådde fram. En syntes av rationell verklighet, kärlek
och omtanke.
Läs mer på www.maskrosbarn.org
Frisera siffrorna
Mattias Elg vet hur man visualiserar data på ett sätt
som gör det lättare att fatta kloka beslut.
Nej, det handlar inte om att fuska med mätningar och statistik,
snarare att stajla dem på ett sätt så att fakta lyfts fram och blir
lätta att ta till sig. Hur mätningar presenteras spelar nämligen
stor roll för hur man fattar beslut.
Mattias Elg, professor vid Institutionen för ekonomisk och
industriell utveckling, Linköpings universitet, har jobbat
mycket med hur mätningar och statistik presenteras. Det
går att skapa grafer och visualiseringar som gör att vi lättare
kan fatta kloka beslut.
Konferensdokumentation finns på socialchefer.se
ungdomar, som har föräldrar som missbrukar och/eller är
psykiskt sjuka, behöver kraft och mod för att sluta bära sina
föräldrars liv på sina axlar.
Med på seminariet var också Sandra Patel, socionom och
projektledare på Maskrosbarn. Hon berättade hur de skapar
aktiviteter utifrån barnens egna behov. De har lägerverk­
samhet på alla lov, ungdomsgården Fredagsmys varannan
fredag och omfattande aktivitet på nätet.
26
• Betraktaren ska fokusera på innehållet och inte metoden.
• Förvräng aldrig data.
• Korttidsminnet klarar bara av ungefär sju saker åt
gången. Därför är det viktigt att aggregera, eller samla
ihop, fakta av samma slag.
• Presentera mycket data på liten yta så att man kan
jämföra olika data.
Notiser
Lotta Persson välkomnar
gästerna Unnur Ingólfsdóttir
från Island och Jussi Salminen
från Finland. Båda från våra
kollegaföreningar i respektive
land.
– Det är så oerhört viktigt för
oss på lilla Island att få träffa
er på den här konferensen,
jag tackar varmt, sa Unnur
Ingólfsdóttir. Hon lämnade
över en gåva till styrelsen – ett
stearinljus och en videofilm
om utbrottet i Eyafjallajökull –
med hänvisning att de speglar
socialtjänstens verksamhet:
– Där finns både saker som vi
kan styra över och saker som vi
inte alls kan kontrollera.
• Visa data på olika detaljnivåer, från helhetsnivå till
detaljstruktur.
• Öka förståelsen genom att kombinera statistik med
beskrivning i text.
• Ha ett tydligt syfte så att ingen undrar varför grafen eller
tabellen finns.
Mattias Elg förespråkar att man ska synliggöra variationen
i de data man har. För det rekommenderar han tre verktyg:
histogrammet, linjediagrammet och styrdiagrammet. På
socialchefer.se hittar du exempel, i Mattias bilder från se­
minarium 16.
foto: georg lulich
• Visa data! Tona ned det som inte är viktigt.
• Uppmuntra ögat att jämföra olika delar av data.
foto: georg lulich
En gemensam faktor för bra datavisualiseringar är att de
lyfter fram fakta och skapar en grogrund för god dialog och
framåtblickande.
Några råd för effektiv visualisering av data är:
Teambo Konsult
Ditt bemannings- och rekryteringsföretag
Vår kunskap är Er trygghet
Teambo Konsult är specialiserade på uthyrning av chefer och hand­
läggare till socialtjänsten. Våra socionomer är mycket kunniga, kom­
petenta och har lång erfarenhet av att jobba inom socialtjänsten.
Vi vänder oss till socialtjänster i hela Sverige. Vår mångåriga
erfarenhet borgar för att ni får rätt personal vid rätt tillfälle. För oss
är det viktigt att ni ska känna trygghet i vårt val av er personal.
Vi bemannar med chefer, handläggare och specialkompetenser
inom alla fält av offentlig myndighetsutövning. Vi hjälper er med
såväl långa som korta uppdrag.
Våra konsulter har en bred och djup kunskap inom alla områden
och är vana vid att självständigt utreda och ge förslag på åtgärder.
När ni hyr personal tar ni inga risker, ni betalar endast för den tid
som våra medarbetare arbetar hos er, och slipper tänka på arbets­
givaravgifter, semester, eventuell sjukersättning, osv.
Vi kan även hjälpa er att rekrytera handläggare och chefer inom
hela socialtjänsten.
Vår målsättning är enkel: Alltid nöjda kunder.
Vägen dit är: Snabb återkoppling, kunnig personal och
kostnadseffektiva lösningar.
Välkommen att kontakta oss!
Ia Wallin, konsultansvarig,
0709­11 17 87
[email protected]
Joakim Ulmefors, verk­
samhetschef, 031­98 00 25
[email protected]
Vi gör allt för att underlätta Er vardag
FSS årsmöte
Som socialpolitisk förening har FSS ett reguljärt arbete
som löper på varje verksamhetsår. Dit hör arbete med
remisser, att ha dialog med socialdepartementet och an­
dra myndigheter, att arbeta med internationella frågor
och på olika sätt driva påverkansarbete för att utveckla
den svenska välfärden och socialchefsrollen.
Inför detta verksamhetsår har årsmötet beslutat vilka
områden som styrelsen ska sätta extra fokus på:
Försäkringssystemens förändring, med fokus på konse­
kvenser för särskilt utsatta. FSS har redan följt den här
frågan under lång tid och kommer att fortsätta följa den
minst lika länge som den parlamentariska socialförsäk­
ringsutredningen pågår. I anslutning till den här prio­
riterade frågan kommer FSS att ha ett särskilt vakande
öga på ungdomsarbetslösheten.
Kompetens och kvalitet i socialtjänsten. Funktionshin­
derområdet behöver lyftas fram, både i samhällsdebat­
ten och i beslutsagendorna.
Bostadsproblematiken. Var och hur ska fattiga bo?
Tidiga insatser för barn och ungdomar, där årsmötet vill
att vi särskilt ska beakta barnfattigdom.
Lotta Persson från Botkyrka
blev omvald till ordförande
för FSS och Kalle Gudmund­
sson från Norrköping blev
ny vice ordförande efter av­
gående Yngve Sundin.
Förutom Yngve Sundin
tackades följade personer av:
Gunnel Pettersson som ar­
betat i Angered men nu flyt­
tat till Heby, Dan Osterling
foto: kerstin öhman
Tidiga insatser för barn prioriteras
Karl Gudmundsson,
socialdirektör i
Norrköpings kommun,
FSS vice ordförande.
SVERIGE
Porto betalt
Port payé
foto: kerstin öhman
B
Avsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnäng
socialchefer.se, [email protected]
Lotta Persson, socialchef
i Botkyrka kommun,
valdes om till ordförande
för FSS.
från Östersund och Henry
Einestedt från Mellerud. De
nya ledamöterna är: Carina
Dagbro från Norsjö, Lars Lil­
jedahl från Östersund som
blir regionansvarig för FSS
Jämtland-Västernorrland,
Lisbeth Nilsson från Göte­
borgs stad och Per Sandberg
från Växjö som blir region­
ansvarig för FSS Sydost.
foto: slagthuset
Socialchefsdagarna 2013
foto: georg lulich
Det är lite chillare här
Annelie Larsson, direktör för Sociala
resursförvaltningen i Malmö stad.
Allra sista inslaget på årets kongress
var en snyggt producerad film om
människorna som bygger staden. Sta­
den är Malmö, och Malmö är platsen
för Socialchefsdagarna 2013.
Länken till filmen hittar du på www.
socialchefer.se.
– Vi har 305 000 invånare i den här
nätverksbyggande staden och antalet
ökar med ca 5 000 per år, berättar An­
nelie Larsson.
I Malmö finns också hemlöshet,
trångboddhet och stora skillnader i
hälsonivåer. Att Malmöbor i vissa de­
lar av staden lever nästan sju år kor­
tare än i andra delar har varit känt i
decennier. Nu arbetar 11 forskare och
tre praktiker i den politiskt oberoende
Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö med att ta fram strategier för att
minska hälsoklyftorna i Malmö.
– När vi träffas hösten 2013 hoppas
jag att kommissionens strategier ska
vara klara, säger Annelie Larsson.
– Det finns inga enkla lösningar,
men det finns mycket kraft och vilja
och det vill vi förmedla nästa år.