Transcript Intressanra fakta knutna till Pauträsk.pdf

INTRESSANTA FAKTA KNUTNA TILL PAUTRÄSK
GEOGRAFISKT LÄGE
Pauträsk ligger i landskapet Lappland och tillhör Västerbottens län. Byn ligger i
Storumans kommun, nära gränsen både till Lycksele och Vilhelmina kommuner,
ungefär 7 mil från Lycksele och 4,5 mil från Storuman. Byn har fått sitt namn
efter sjön, som var namngiven av samer långt innan nybyggarna slog upp sina
bopålar där. Pauträsk ligger inom det område som också benämns Stöttingfjäll.
SAMISK INFLUENS
Den samiska influensen märks mest genom att många geografiska namn är
samiska än i dag, även om stavningen nog inte överensstämmer med samisk
ordbok. Det fanns för övrigt inget samiskt skriftspråk när platserna
namngavs. Platser i naturen namngavs efter utseende. Exempel: Simiskilä =
Harhuvudet. Borenojve = Björnryggen. Båda är berg.
Rävarompa = Rävsvansen, sel i Risbäcken.
KARBIDLAMPA OCH ELEKTRIFRERING
Under andra världskriget blev det ont om lysfotogen till primuslamporna.
Elektricitet fanns inte i Pauträsk och man fick då lov att använda karbidlampor.
Kalciumkarbid reagerar med vatten och bildar acetylen, som brinner med
kraftig vit låga.
Hemma fick vi el först 1947. Elledningar drogs fram till västra bydelen i
december 1945 och till östra bydelen i januari 1946, men många hade inte
monterat och klart förrän 1947.
När jag började skolan 1949 tyckte barnen från Finnäs att det var roligt att
få tända och släcka lyset. Finnäs hade då ännu inte fått elektricitet.
HÄSTDRAGEN SKOLSKJUTS
Eftersom Finnäs inte hade väg förrän 1960 använde man sig vintertid av
hästdragen skolskjuts. På timmerdoningar hade man ställt upp något som liknade
en manskapsbod och i folkmun kallades Arken, men Finnäsborna som
använde den kallade den Skolkurn. Värmen hölls med en vedeldad kamin.
Ett liknande ekipage finns att beskåda på ett fotografi på
www.storumansajten.se Fotoalbum, klasskort, Barsele skola.
Läs mer i ”Berättelser” på Storumanbyar.se/Pauträsks hemsida om
Skolskjuts Finnäs – Pauträsk fram till 1960 då vägen blev klar.
ELLER MED MOTORBÅT
När det var öppet vatten utfördes skolskjutsen med motorbåt, och under
”förfalla” en kortare period höst och vår, var skolbarnen från Finnäs
inackorderade i Pauträsk.
LÄTTVIKTARE
Lättviktare (98-kubikare) Maxvikt 45 kg varav motorn fick väga 20 kg. Fick
köras utan körkort från 16 år 1931 – 1/7 1939. Därefter körkort, men många
i Storumanbyarna körde utan körkort ända in på 50-talet och det gick bra.
Lag från 1931: ”Velicoped som ursprungligen är avsedd och inrättad för
framdrivning uteslutande med trampor, men som sedermera utan ändring i övrigt
försetts med hjälpmotor.”
ENKRONASVÄG
Enkronasväg: Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona per utförd
sträckmeter. Enkronasväg byggdes på 1930-talet från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund.
KRONDIKE
Krondiken grävdes under första halvan av 1900-talet av arbetslösa som
beredskapsarbete, alltså med staten ”Kronan” som arbetsgivare.
Man sökte och fick statsbidrag. Tanken med dessa diken var att de skulle
tillföra mer jordbruks- betes- och skogsmark. De utfördes så gott som
uteslutande på myrmarker och torvmarker.
(nostalgi)
I min barndom var det vanligt att man tidigt på våren torkade gädda.
Här kommer ett recept med förhoppning om att denna konst ska leva vidare.
Passar bäst på gäddor som är 1-3 kg.
TÖRRGÄDDA
1) Fjälla gäddan.
2) Öppna den via ryggen, och inte via magen som är brukligt.
3) Ta ur gäddan, skär bort ryggraden.
4) Lägg gäddan i saltlag under 24 timmar.
- 3 liter vatten
- 2 deciliter salt
- 1 matsked socker
5) Tälj till 2-3 st träpinnar per gädda. Varje pinne skall inte vara
längre än gäddan är bred när den ligger utvikt.
6) Spänn ut gäddan med pinnarna. Torktiden är 2-4 veckor.
Torka fisken på våren, på den sida av huset där solen går upp och befinner sig
under stor del av dagen.
Du kan också bygga ett myggnät, som sticker ut 50 cm från väggen,
för att hålla fåglar och eventuella insekter borta.