Transcript Museumets utveckling

Rydebäcks Museum – uppkomst och utvecklingen
Som engagerad rydebäcksbo hade Jenny Aspenberg länge samlat information om Rydebäcks fornoch nutidshistoria. År 1999 fick hon en förfrågan från arbetsgruppen Leva och Bo i Rydebäck under
ledning av Eva Adolfsson om hon kunde skapa en utställning om Rydebäcks Historia inför
Rydebäcks Dag, där många aktiviteter presenterades en lördag i september 1999.
Arbetat genomfördes tillsammans med Siv Thunberg, under tre intensiva veckor i augusti. Under
första veckan letades det i gömmor, kontaktades olika museifolk och intervjuades Rydebäcksbor
som hade kopplingar till trakten innan orten börjat bebyggas. Andra veckan skrevs det flitigt och
samlades på bilder och under tredje veckan var det ” klipp och klistra” och anskaffning av vikskärmar som skulle bära upp de 40 planscher à 80x80cm som tillkommit.
Reportaget i kompendiet om Rydebäcks Historia som kan köpas av museiföreningen.
Utställningen blev en succé och många köpte kompendier för självkostnadspris. Alla tyckte att det
var synd att utställningen bara skulle visas under en dag.
Byalaget beslöt att åter visa utställningen ett halvt år senare i de egna lokalerna i Rydebäcks
centrum och sedan dess blev målsättningen att skapa en mer permanent utställning om Rydebäcks
historia. Utställningen var en fristående verksamhet som inte då var kopplad till Byalaget.
Kompendierna vidareutvecklades och priset höjdes för att kunna ge en grund för ett framtida
museum. Kompendierna användes även för att visa att Rydebäck inte bara är ett nybyggarsamhälle
som alla helsingborgare tycks tro.
Så småningom kom förfrågan om vi kunde informera om Rydebäcks historia på förenings- och
andra speciella träffar. Jenny började föreläsa. Inkomsterna gav möjlighet till uppbyggnad av en
gedigen boksamling med lokal och regional historisk information och även inköp av föremål som
kunde belysa hur livet var i Rydebäck förr i tiden. Rydebäcks Gård var bara ett skal när
byggföretagen, Skånska Cement Gjuteriet AB och Göran Bengtssons AB, köpte upp ägorna för att
påbörja en exploatering av området. En insamling av gamla fotografier påbörjades. Med stöd av
dessa och intervjuer med äldre personer från trakten kunde man få en inblick i livet på gården,
statarlängorna och dess innehåll. Lokala loppisar och antikmässor gav möjlighet att, i viss mån,
illustrera Rydebäcks historia.
En arbetsgrupp bildades 2007 för att vidareutveckla museitankarna. Olika förslag presenterades som
delvis redan har införlivats i verksamheten. Bland annat, ett bra samarbete med skolorna och
kontakt över landgränserna som lett till ny information om kontakter med den danska kultureliten
och den danska släkten i slutet av 1800-talet. Carl Nielsen har ett stort jubileumsår 2015 och
samarbete har etablerats med en representant för Carl Nielsen-sällskapet i Danmark för att berätta
om Rydebäcks historia och guida i hans fotspår.
Universitetsprofessorer och studenter tog kontakt med oss på inrådan av museimedarbetare i
Helsingborg och utbyte av information skedde till allas glädje. Vi såg fram emot en tid då museet
kunde vara ett faktum. Informationsmaterialet fanns men det saknades föremål till montrarna!
Placeringen av muséet var också en öppen fråga.
Till slut skapades en ”nu eller aldrig”-situation. Byalaget skulle fylla 30-år och det var viktigt att ha
någon ny verksamhet som lockade besökare. Museet skulle byggas upp i en bred korridor på andra
våningen av Byalagshuset, i det gamla ”grisahuset” och vagnslidren, vid Rydebäcks gård.
Sponsorer kontaktades och ställde välvilligt upp så att montrarna kom på plats. Under en längre tid
hade de ”gamla” utställningsplanscherna uppdaterats, komprimerats, nya texter skrivits och nya
bilder introducerats. Allt var klart – men, trots vetskapen att mycket finns i gömmorna i bygden,
saknades fortfarande stenåldersföremål i montrarna!
1
Rydebäcks Museum
På inrådan av bibliotekarien i Rydebäck tog vi kontakt med Calle Sundewall, bibliotekarie i
Glumslöv, som är en duktig föreläsare och som under många år har samlat på stenåldersföremål
som han har hittat i Glumslövs omgivningar. Han blev intresserad av vårt projekt och gick välvilligt
med på att låna ut en del av sin fina samling till oss. Vi hade äntligen något att visa upp som
berättade om en historia i den nära omgivningen som sträckte sig över många sekler före Kristi
födelse!
Vi hade själva tidigare hittat några små stenåldersverktyg i Rydebäcks angränsande markområden,
och tillsammans med kopior av kartor och böckerna blev montrarna fyllda. Invigningen som
genomfördes av Helsingborgs ordförande i Kommunfullmäktige Carin Wredström blev en stor
succé. Många besökare kom för att titta på vad vi presenterade och ett flertal kom fram och
berättade att de hade saker i sina gömmor som vi gärna kunde få förvalta och visa upp. Allt från
stenåldern, 1700-tal och framåt. Det var precis det som vi hade hoppats på!
Nu blev skåpen överfulla och nya montrar behövdes för att visa upp samlingarna på ett pedagogiskt
sätt. På sikt var det viktigt att mera utrymme för museet behövdes. Guidning i muséet skedde på
söndagarna mellan 13.00 och 17.00 och visitboken berättar sin egen historia. Besökare blev inte
bara lokala nyfikna i alla åldrar som stannade länge och återkom, utan vi fick entusiastiska besök
från hela världen. Det kändes inspirerande att kunna visa upp vilken fantastisk historia som gömdes
bakom fasaderna i vårt lilla samhälle!
Museet ingår i en grupp av fristående små museer verksamma i Helsingborg. Genom inbjudan som
förmedlats av Helsingborg och genom Skånes Hembygdsförbund har alla möjlighet till utbildning
och träffar med andra muséer inom Skåne och Danmark. Vi hoppas att i framtiden bygga upp ett
samarbete mellan Rydebäck och olika aktörer inom Öresundsregionen (t.ex. Nivågård och
Skånetrafiken). – (Forts sida 7.)
Västerväggen av museet med det nya skåpet skänkt av Rydebäcks biblioteket
2
Rydebäcks Museum – uppkomst och utvecklingen
Biblioteksskåpet med delar av boksamlingen
och föremål från ett typiskt brukskontor
från tidig 1900-tal.
3
Rydebäcks Museum
Utblick från ”myshörnan” genom det nya skåpet till museet. Skåpet är skänkt till museet av Rydebäcks bibliotek
Delar av överhyllan i det nya skåpet: objekt som kan har använts i brukskontoret
4
Rydebäcks Museum – uppkomst och utvecklingen
Delar från nedre hyllan: Gamla böcker från tidigt 1800-tal till tidigt 1900-tal om
lantbruksskötsel, läkarkonst (Vilhelmine Heise var ”klok gumma”) böcker skrivna av
gäster på gården, skolböcker samt ekonomiredovisning av Kvistofta skolor mm mm.
Berättelsen om en av böckerna i museet
“Nya” forntids tillskott till museet
Modell av Rydebäcks gård sponsrad av RIF
Bruksföremål från forna tider
5
Rydebäcks Museum
Innehåll i det höga skåpet med 5 stycken hyllor i nordöstra hörnet av museet:
1.1/4 schilling contors polett från 1799
2. Info om Oscar ii och hans tid
3. Peter och Vilhelmine Heise med kopior av
Peters noter för operan ”Drot og marsk”
4. Information om Lena Sundsröms publikationer
som lyfter fram livet i Rydebäck
5. Exempel på Rydebäck och Rya tegelstenar
samt en bok om Skånska tegeltillverkning
6
Rydebäcks Museum – uppkomst och utvecklingen
Trångbodda skåp
Trångboddhet: Ett skåp där objekt från forntid får dela skåp med objekt från lantbruket och ett skåp där
andra objekt från lantbruk får samsas med skolan, köket, fiske, mm. Flera objekt och planscher finns
undanstoppade i väntan på plats - så behovet av utökat utrymme och nya skåp är stort.
Forts:
7
Rydebäcks Museum
Byalaget sa upp kontraktet för lokalen där museet,fanns, april 2012, och samlingarna fick packas ned med
hopp att kunna finna en ny lokal. Muséet fick löfte att komma in i den södra längan vid Rydebäcks Gård då
det var färdigrenoverat men bygglovet dröjde. Ombyggnaden kommer igång först till hösten 2013. Övriga
lämpliga lokaler finns inte tillgängliga i Rydebäck, men arbetet att exponera dess historia fortsätter.
I slutet av november 2012 bildades Rydebäcks Museiförening med målet att stödja, förvalta, tillgängliggöra
och utveckla Rydebäcks Museum. Den skall också arbeta för att sprida kunskap om Rydebäcks historia och
kultur både från forna tider och dagens. Museet har sedan februari 2013 skilts från Byalaget och arbetet går
vidare att finna nya temporära lokaler samt finna andra vägar att åskådliggöra Rydebäcks historia fram till att
få en ny permanent hemvist.
Möjlighet öppnade sig att bygga till en liten arbetsbod intill Gammelgården och bygglovshandlingar
inlämnades till stadsbyggnadskontoret. Pga de höga ombyggnadskostnader och saknad av penningstinna
sponsorer har man nu från museigruppen återkallat bygglovshandlingarna och söker sponsorer och nya vägar
för att återskapa muséet.
Samtidigt finns planer att lokalt visa upp en del av det digera fotomaterial som finns bevarat - och på annat
sätt lyfta fram Rydebäcks nutidshistoria.
JA, juli 2013
____________________________________
Modell av Rydebäcks Gård som tillverkades av en student, Felix Johansson, och inköptes till muséet av
Rydebäcks Idrottsförening. Modellen är i tillfälligt förvarad hor Stefan Hjertmer, gårdens nuvarande ägare.
8
Rydebäcks Museum – uppkomst och utvecklingen
Stenåldersföremål hittade på Rydebäcks ägor
och skänkta till muséet av Nils Limås,
Rydebäcks sista bonde
Stenåldersyxa från Sjælland med nytillverkat skaft
Tångspets som vi själva har hittat i en åker nära
havet mellan Fortuna och Ålabodarna
Föremål skänkt till muséet av Erik Hansson
Dessa har hittats vid Rönneberga hackar
9