Transcript barnverksamhet 120216 Närvarande: Anna Lagerström

Nätverksträff - barnverksamhet 120216
Närvarande: Anna Lagerström Linköping/Lambohov, Klara Cederstrand
Linköping/Lambohov, Birgitta Jensen Norrköping, Klara Danielsson Norrköping/Krokek,
Susanna Lönnqvist Norrköping/Ö. Husby, Lovisa Sundin Finspång, Johanna Hellstrand
Söderköping, Anna-Karin Lundell Motala, Anna Ekman Isaksson Kinda, Ingrid Loeld Rasch
Norrköping, Emelie Hedlund Mjölby, Magnus Bromö Linköping/Fokusbiblioteken, Helena
Eklund Linköping, Cecilia Persdotter LBÖ, Annika Holmén LBÖ.
Barnbibliotek och webb
Inför nya Götawebben behöver vi ställa oss en hel del frågor om hur vi jobbar med barn,
webb och IT. En nyttig genomgång av Östgötabibliotekens nuvarande hemsidor för barn,
ger vid handen att det inte läggs ner vare sig särskilt mycket tid eller omsorg om sidorna i
dagsläget. Och att väldigt få vänder sig till barnen direkt!
- På några bibliotek är man hårt styrda av IT-avdelningarnas regler.
- Kinda, Valdemarsvik och Åtvidaberg har valt att ”länka” direkt till Barnens
östgötabibliotek.
- Andra länkar till andra barnbibliotekswebbar (några till Norrköpings gamla-gamla
som inte funnits på många år).
- Gamla tävlingar ligger kvar, en del oförklarade länklistor existerar osv.
- Tilltalet är, med undantag av Söderköping och de som länkar direkt till Barnens
östgötabibliotek, till största delen vänt till vuxna. Eller så förekommer tilltal till barn
och vuxna på samma gång!
Hur jobbar du med barn, bibliotek och webb i olika former idag?
- Hjälper barnen att söka böcker – bokfrågor – visa katalogsök. Viktigt att de lär sig
söka själva.
- Går igenom egen nedladdning
- Visningar för klasser åk. 2, 5 & 7 utifrån bibliotekets hemsida
- Alla aktuella barnaktiviteter läggs ut på hemsidan
- Visningar av Salongen – sökövningar
- Skriver på bibliotekets facebooksida och blogg
Vad är viktigt att få med sig till Götawebben?
- Skilja på barn och unga
- Skilja på målgrupp och förmedlare i tilltal
- Huvudansvar för ”barnwebbsidan” i länet bör finnas (min kursivering)
- Arbetstid till arbete med ”egen sida”. (min kursivering)
- Användarnamn ska vara lätt – varför inte vanliga lånekortsinlogg?
- Få in roliga sociala medier t.ex. Four square
- Hur få barn att bli aktiva i konkurrens med Facebook, t.ex. länkar från FB till
bibliotekssidan?
Reflektion: få har jobbat med sina egna hemsidor för barn och aktiviteter utifrån dessa, med
något undantag.
Barnens östgötabibliotek kom till 2007 på initiativ av länets
barnbibliotekarier. Den redaktionsgrupp som fanns från början
insomnade rätt snart och sedan dess har (Johanna Juntunen) och Annika
haft ansvar för uppdateringar, och barnbibliotekarierna i länet har gjort
underlaget för månadens tävling. De största avdelningarna är:
1
-
-
-
Läsgodis i form av teman (de senare gjorda av Annika och Johanna), barnens egna
boktips länkade till samsöken och en årligt uppdaterad Bokjurysida, med länk vidare
till Barnens bibliotek.
Tävla och skriv Tävlingen är borttagen nu. Formulär finns för att skicka in dikter och
topplistor. Avdelning för nya dikter, skriver man flera dikter så får man en egen sida.
Barnens egna topplistor.
Författarhörnet Östgötska barnboksförfattare (levande och döda) i alfabetisk ordning
och sorterade efter kommun.
Hur har du använt Barnens östgötabibliotek i arbetet med barn och webb?
- Tipsat på blogg om tävlingar
- Länkat till tävlingen
Vad är viktigt att få med till Götawebben?
- Huvudansvarig på länet för barnwebben/ personal/ IT barn-”admin”
- Varva ansvar mellan kommunerna
- Östgötaförfattare på sidan för vuxna som jobbar med barn
- Interaktivitet
- Barnens egen recension/boktips direkt genom katalogen. Om möjligt länka till blogg
om boken.
- Barnens egna boktips – måste rensas emellanåt, inte visa alla
- Dikter (möjlighet för barn att skicka in)
- Tävlingar
- Bokomslag på boktipsen
- Barnens egna listor, dikter, tips osv. Ska vara lätta att lägga till – snabb publicering
- Bokjuryn
- Skicka vykort
- Enkla spel, som t.ex. räkna ut kärleksprocent
- Roligt, lekfullt – inte för seriöst!
- Bildstöd för webben
- Möjlighet till en tydlig, egen profil
- Möjlighet att visa egna lokala aktiviteter/arrangemang!
- Är barn och ungdomar öh. intresserade av att besöka bibliotekens sidor?
Reflektion: Väldigt få har använt Barnens östgötabibliotek eller
kommunicerat den vidare till barnen. Barnens boktips, topplistor
och egna dikter – dvs. möjligheten till interaktivitet och
medskapande för barnen, har man nog inte riktigt haft klart för
sig.
Barnens bibliotek erbjuder rika möjligheter för biblioteken att jobba med barn och webb,
men också för barnen själva att genom sitt krypin skriva, boktipsa mm. Här finns Barnbibblan
för de små barnen, Barnbokskatalogen och Bokjuryn och mycket, mycket mer …
2
Reflektion: Även när det gäller Barnens bibliotek, kan man konstatera liten användning och
kommunikation vidare till barnen. Man kan fundera över hur många sidor det behövs och om
vi behöver uppfinna hjulet fler gånger?
Samtida barnbibliotek?
- EU-Kids online: 9-16-åringarna tillbringar i genomsnitt 88 min/dag på nätet
- Mediebarn.se: 43 % av 2-åringarna någon gång har använt datorn och att två av tre
förskole-barn 2–5 år brukar använda datorn.
- Bland 5–9-åringarna är det 96 % som brukar använda datorn på något vis.
- 95 % av 9-12åringarna använder internet på fritiden. Barnen utför allt fler olika
aktiviteter på nätet som handlar om lek och spel, om att träffa och prata med kompisar
och om att söka information.
- 70 % av alla 12–16-åringar anger internet när vi frågar vad de oftast brukar göra på sin
fritid/efter skolan.
- Tillgången till mobilt internet ger ändrade vanor
- Användningen av sociala medier ökar kraftigt för de som är 12 år och uppåt!
Är barn en prioriterad målgrupp på webben i Östergötland?
!
Finns det några hinder för dig/oss att arbeta mer aktivt med barn och webb? Tänk teknik,
kompetens, kommunikation och liknande (och inte så mycket tid)!
- Teknik - avsaknad av tekniska möjligheter (storskärm etc.)
- Teknik – brist på kunskap
- Teknik – brist på datorer
- Teknik – projektor och tavla ”ute på golvet”. Möjliggör demonstrationer för flera
personer spontant. Alt. stationärt material i bestämt rum för visningar av webb!
- Teknik – allt måste funka!
- I första hand ska praktiska funktioner (låna, låna om, reservera) lyftas fram och vara
lätta att utföra
- Organisation av barnverksamhet
- Organisation av webbverksamhet
- Lärarnas brist på kunskap om teknik, webb, utrustning
- Publiceringsregler, rättigheter, begränsad befogenhet eller behörigheter på webbsidan
Vad händer om du/vi inte börjar arbeta mer aktivt med området?
Vi tappar barnen på deras fritid!
Vi förde en diskussion som flödade lite fram och tillbaka!
- Att barn redan använder nätet är en möjlighet för biblioteket när det t.ex. gäller
skrivande.
- Vi måste ta chansen – tekniken ger oss möjligheter att ta fram metoder för att arbeta
med barnens möjligheter till medskapande.
- Läs- och surfplattor är viktiga ur ett tillgänglighetsperspektiv! Syns inte hur tjocka
(eller tunna böckerna är) och inte hur fort man läser. Texterna kan läsas upp i
talsyntes.
- I Mölndal arbetar Gunilla Almgren Bäck medvetet som specialpedagog och IKT. Där
testas bl.a. surfplattor för alla barn. Inkludering är ordet! Och man samarbetar med
biblioteket. Läs mera på bloggen:
http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/
3
-
-
Ska vi satsa på egna barnsidor eller använda t.ex. Barnens bibliotek? Utesluter det ena
det andra?
Hur viktig är besöksstatistiken på den ”egna” sidan, jämfört vad som är
viktigast/roligast för barnen?
VAD VILL BARNEN? Vill barnen hänga på bibliotekssidor? Vad vill barnen göra på
bibliotekens sidor?
Barnens bibliotek kommer under våren att genomföra en undersökning och fråga barn
om vad de vad de vill göra på bibliotekens hemsidor. Återkommer när undersökningen
är klar!
Mer kompetens behövs i HUR vi ska arbeta med barn, webb och IT .
Reflektion: det görs väldigt lite för barnen inom området och framför allt gör vi väldigt olika,
dvs. det beror på var barnen bor någonstans, vilken service de erbjuds. Allt kan bli bättre!
Tips 1. Mediebarn
Statens medieråds sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor.
Vad gör barn framför datorn? Vad är det första som möter små barn när de börjar surfa? Vad
spelar barn för datorspel och var umgås och möts unga på nätet i dag?
På sajten varvas grundläggande fakta och statistik om barn 2–16 år med exempel och
inblickar i deras liv på nätet och vid datorn. Du kan se vilka som är de vanligaste sajterna och
spelen just nu, lära dig nya ord med hjälp av ordlistor och annat matnyttigt. Allt är
lättillgängligt och uppdelat i fyra åldersgrupper: 2–5 år, 5–9 år, 9–12 år och 12–16 år.
http://mediebarn.se/
Tips 2. Nosa på nätet
mediekunnighetspaket för barn i 6-årsåldern. Lär på ett lekfullt sätt ut de första stegen mot att
lära barnen tolka budskap, värdera olika källor och bli en kritisk mediekonsument. Paketet
består av en sagobok, en lärarhandledning och ett presentationsmaterial. Går att ladda ner här:
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Nosa-pa-natet--ettmediekunnighetspaket/ Statens medieråd.
Något att sprida vidare till pedagoger i förskoleklasser och deras rektorer?
Faktabokprat
Med inspiration från Irene Kulneff, Tyresö på barnmötet i november, var uppgiften att till
detta möte ta fram idéer till faktabokprat, vilket hade hörsammats av tre (!) av de närvarande.
Se bilaga TIPS faktabokprat.
Språkpiller
Språkpiller ska spridas till en vidare målgrupp för att få ökad användning.
Föräldrar, förskolor, språkförskolor, familjecentraler, specialpedagoger m.fl. ska
lättare kunna hitta fram till böckernas ”specialanvändningsområden”. Eller läsa
på kul!
Naturligtvis ska logopederna också fortsätta att förskriva språkpillren.
9 nya ”publika” språkpiller är framtagna av Helena Eklund utifrån logopedernas kategorilista.
Ljudstimulering, räkneord, sak-ord, frågor, inte-meningar, göra-ord, beskrivande ord, rim &
bokstäver och prepositioner.
4
Samtliga går att trycka ut i färg, A4. Plasta sedan in dem och häng dem i t.ex. fina band på ett
rep/snöre över språkpillren och/eller bilderbokstrågen. Några går också att trycka ut som liten
broschyr. (de som är fyrsidiga)
Exempel skickas till de kommuner som inte var närvarande på mötet. (Boxholm,
Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg, Ödeshög)
En broschyr om Språkpiller och vad det är också på gång. Allt för att kunna kommuniceras
med föräldrar och pedagoger vid olika tillfällen.
Materialet kommer att läggas ut efterhand på länsbibliotekets ”restaurerade” språkpillersida.
Här finns också annan information som gäller språkpillren:
http://www.lansbibliotekostergotland.se/tjaenster/barn-och-unga?start=8
Har du bråttom och vill trycka ut dem redan nu – gå in på Linköpings stadsbiblioteks
språkpillersida:
http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Linkopings-stadsbibliotek/Lasa-pa-olikasatt/Sprakpiller/
För att få ytterligare skjuts på pillren ordnas en inspirerande eftermiddag den 6:e mars för
ovanstående målgrupper (utom föräldrar direkt) och en vecka senare är det dags för
logopederna att få titta på nya och gamla böcker från listan.
Övrigt
Tio pinnar i luften
Sagor, sånger och gåtor på nationella minoritetsspråk och svenska. Gunilla
Lundgren. Skolverket.
Kultur i Väst och Sverigefinska skolan i Göteborg har tagit fram en DVD med en
finsk visa, dikt, utelek och ramsa från ovanstående bok.
Se de olika inslagen på Barnens bibliotek:
http://barnensbibliotek.se/Spela/Tiopinnariluften/tabid/766/Default.aspx
Filmen är gratis. Annika samlar in önskemål om beställningar av ”fysiska DVD” till ditt
bibliotek. Anmäl intresse senast 29 februari! [email protected]
Alfons 1
Annika har beställt Alfons-affischer till samtliga folkbibliotek i Östergötland (44). De
kommer från R&S som vill bjuda biblioteken på dessa med anledning av 40-årsjubiléet.
Vet ej ännu när jag får dem. Skickar naturligtvis ut dem snarast!
Alfons 2
Önskemål om samlad beställning av reflexer med Alfonsmotiv har kommit in från Ydre.
Annika undersöker med företaget Popomax som säljer sk. glimmisar, mjuka reflexer och sk.
plånkor med licensfigurer. Förutom Alfons och Milla finns Barbapapafigurer, Bamsefigurer,
Muminfigurer och Bolibompafigurer (och en himla massa andra figurer).
http://www.glimmis.com/sv/index.php/hem
Återkommer per mejl med besked och ev. förfrågan om sambeställning.
PR-material från R&S
Annika har varit i kontakt med Karin Rowland, PR-ansvarig på R&S angående övrigt PRmaterial för barnböcker/barnboksfigurer, vilket tas fram inför lanseringar och reklam i
bokhandeln.
5
De närvarande barnbibliotekarierna är eniga om att man kan tänka sig att betala för att få
tillgång till den här typen av material, dvs. mobiler med barnboksfigurer, knappar, vepor och
vad det nu kan vara fråga om.
Återkopplar till Karin Rowland och får se om det låter sig göras!
DreamHack winter 2012 22-25 november
Informeration om att Anya Feltreuter i Boxholm väckt frågan om deltagande på DreamHack i
Jönköping i höst. Annika har kontaktat länsbiblioteket i Jönköping och inväntar information
från ett möte den 8 mars.
http://www.dreamhack.se/DHS11/2011/01/25/dates-for-2011-2012/
Återkommer ev. med förfrågan om intresse att delta längre fram.
Johanna Hellstrand kom med idén att vi skulle kunna fundera över deltagande i Stadium
Sports Camp (11-14-åringar) också, vilket gillades av flera.
http://www.stadiumsportscamp.se/
Allt genast
Cecilia informerade om och delade ut nya broschyrer, foldrar och affischer. Läs mer på
projektets sida:
http://www.lansbibliotek.ostsam.se/features/allt-genast
Nästa möte 24 april i Motala
- Fler faktabokpratstips efterlyses. Står som programpunkt även denna gång.
(Befriade är Anna EI, Johanna och Annika:)
- Vi fortsätter arbetet med barns delaktighet. Läs Svensk Biblioteksförenings Barn
berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek. Vi diskuterar utifrån
studiepaketet.
Barn berättar:
http://sb.bolder.se/wp-content/uploads/2011/04/Barnrapport.pdf
Barn berättar, studiepaket:
http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/12/Studiehandl-Barn.pdf
6