Transcript Åhörarkopior Framgångsrik undervisning i helklass Stefan Hertz
2014-02-06 Framgångsrik undervisning i helklass
En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme
www.stefanhertz.se
I mina tidigare föreläsningar
”Att handskas med ”besvärliga klasser och grupper” ”Konstruktivt ledarskap i klassrummet – utgå ifrån dina styrkor” har jag talat om
hur
man skapar struktur och om ledarskap Boken ”Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan” Fokus idag är att ta avstamp i struktur och ledarskap och gå in på vad man gör när man har strukturen och hur man kan situationsanpassa sitt ledarskap, samt hur man får eleverna att hänga med i under lektionerna. Stefan Hertz utbildning AB
Föreläsningens upplägg och delar
Del 1
- Framgångsfaktorer i undervisningen - Det viktiga ledarskapet - Elevunderlaget - Anpassa undervisningen efter elevunderlaget - Metoder för arbete i helklass
Del 2
Den nya läroplanen ställer ”nya” krav på både lärare och elever
Del 3.
Med bilder som stöd i undervisningen. © Stefan Hertz utbildning AB
1
Att undervisa i helklass
Flera rapporter från skolverket och forskare pekar på att mindre, särskiljande undervisningsgrupper minskar måluppfyllelsen.
Trenden går mot att de mindre undervisningsgrupperna minskar och att eleverna som gått där tidigare kommer att delta i helklassundervisning.
Att undervisa alla som går i klassen i helklassundervisning kommer att bli allt vanligare. Det ställer krav på metoder både för individ och grupporienterad undervisning © Stefan Hertz utbildning AB
Framgångsfaktorer i undervisningen Hattie med flera
• • • • • • • • • • • Formativ bedömning - Läraren ger feedback under processen, reflekterar även över sin egen roll, prövar och omprövar Trygg miljö i klassrummet och arbetsro Synligt ledarskap från rektor Synligt ledarskap från lärare Tydliga mål och förväntningar Lärarens tro på elevernas potential för lärande Läraren fokuserar på det väsentliga i undervisningen Läraren är relationsskapande Läraren har olika undervisningsstrategier och modeller för att nå elevernas lärarande.
Lärare samarbetar med andra lärare Eleverna utvärderar sitt eget lärarande och får återkoppling.
© Stefan Hertz utbildning AB
Det viktiga ledarskapet
Några perspektiv © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 2
Tre olika fokus kring ansvar och ledarskap
Några begrepp:
”My buisness” ”Your buisness”
: Det är jag som måste vara en del av förändringen och ta mitt ansvar.
Det är någon annans fel, problem eller ansvar. Om inte….
”God´s buisness”
Det ligger helt utanför min, vår eller andras makt/påverkan. Till exempel vädret, sjukdomar, diagnoser, m.m. Så är det!, jag har en så otur jämt!
Hur ser det ut för dig? Var lägger du oftast fokus?
© Stefan Hertz utbildning AB
Två perspektiv
Failure at school Failure by school
Fokus på eleven/föräldrar. Om de skärper till sig så… Om jag inte hade så många som… Eventuellt misslyckande är inte mitt/vårt ansvar. Passiv handling.
”Your buisness” ”God´s buisness” Går inte att påverka
© Stefan Hertz utbildning AB Fokus på skolan och vad skolan kan göra för att skapa förändring Eventuellt misslyckande är mitt/vårt ansvar. Aktiv handling.
”My buisness” Går att påverka
Fyra fack för framgång
Kjell Enhager
Metod
Vi kan använda olika metoder. Det går att lära sig metoder/vägar Vi kan nå eleverna med olika metoder. Träna eleverna i dem.
Mitt ansvar Mål
Det behöver betyda någonting för mig/den som ska skapa förändringen.
Om inte jag eller eleven har ett tydligt mål skapas ingen förändring.
Möjligt
Avgörande komponent. Om eget ansvar inte finns där så finns det ingen drivkraft. Ansvaret för resultatet ligger då på någon annan.
Gäller både lärare och elever.
Det gäller att skapa bilder av att det är möjligt att förändra. Det är vårt ansvar. Om det inte finns en bild/tanke om att det är möjligt går det inte att skapa förändring. Ansvaret för förändringen ligger då på Your/God´s buisness. Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 3
Vi lärare ska utöva ett pedagogiskt ledarskap
Innefattar bland annat detta.
Skapa struktur och trygghet för både individ och grupp Jobba med individ och grupp samtidigt Skapa en tro hos eleverna att de kan Möjliggöra utveckling Motivera eleverna Hjälpa dem att nå så långt som möjligt i skolans mål © Stefan Hertz utbildning AB
Utgångsläget:
Vanlig bild i många klasser och skolor:
Många elever har en låg tilltro till sina egna förmågor Många elever har skolan som en social arena Stora klasser Låg arbetsro – stökig miljö Elever med olika behov och diagnoser Bristande stöd från föräldrarna
Mer och mer av undervisningen kommer framöver att bedrivas i helklass där läraren kommer få hantera fler elever som har stora individuella behov
© Stefan Hertz utbildning AB
I klassrummet
Hur skapar man förutsättningar för undervisning i helklass?
Utgångsläget är att ha en lektionsstruktur (Se mina tidigare föreläsningar och boken) Träna in att klassrummet är ett rum för lärande Eleverna ska uppleva att de tjänar på att följa det du säger, bestämmer.
Inled lektioner med ritualer(start och avslutning) och rubriker som anger lektionens innehåll: Exempel på rubriker: © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 4
Olika modeller för undervisning i helklass
Det finns för och nackdelar med alla modeller men man måste hitta modeller att organisera undervisningen efter. Skapa variation i undervisningen.
• • • • • Individualiserad undervisning Grupporienterad undervisning Tematisk undervisning Eleverna arbetar självständigt med uppgifter Läraren har genomgångar sedan individuellt eller grupporienterat arbete. © Stefan Hertz utbildning AB
Organisera för undervisning i helklass
Det är svårt att organisera undervisningen i en klass på 25 enskilda individer Undervisningen behöver både vara kollektiv- och individinriktad Analys av elevunderlaget behövs för att kunna undervisa i helklass Ledarskapet behöver riktas efter situation och behov © Stefan Hertz utbildning AB
Vad behöver olika elever i klassen för ledarskap och hjälp från mig som pedagog utifrån vad de hitintills visat?
Kan och vill Kan men vill inte Kan inte men vill Kan inte och vill inte
Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 5
Hitta eventuella bakomliggande orsakerna till de olika elevkategorierna
Ofta handlar det om tidigare erfarenheter av liknande situationer © Stefan Hertz utbildning AB Vi ser våra möjligheter efter vår erfarenheter. Den blir vår valda sanning.
Det påverkar motivationen i klassrummet (Efter en tankemodell av Kjell Enhager) Hur vi betraktar våra möjligheter Våra erfarenheter av liknande situationer + + - - + - -+ + +- + + - + +- - - + + - + + + -+ + + + + +++ - + ++ Vårt fokus Det vi säger till oss själva I det här fallet. Det går nog. Det har ju gått bra förut Stefan Hertz utbildning AB Vi ser våra möjligheter efter vår erfarenheter. Den blir vår valda sanning Det påverkar motivationen i klassrummet (Efter en tankemodell av Kjell Enhager) Hur vi betraktar våra möjligheter Våra erfarenheter av liknande situationer - - - - + - - + +- - - - - - + - - + - + + - - + - - - - - - + - - - - - - - + Vårt fokus Elever som tappar tron på sig själva som lärande elever får det ofta svårt med skolans ämnen. Skolan blir då lätt en social arena.
© Stefan Hertz utbildning AB Det vi säger till oss själva I det här fallet. Det kommer aldrig att gå. Det är ingen idé.
2014-02-06 6
Hjälp eleverna att ändra sin valda sanning Träna dem i att sätta fokus på sina positiva erfarenheter i stället för de negativa.
Hjälp eleverna att lyckas Skapa en tro på att det finns möjligheter. Det skapar en tro på att de kan.
Du måste visa vägen som ledare i klassrummet och på skolan Undervisningen måste anpassas efter behov och situation © Stefan Hertz utbildning AB
Situationsanpassat ledarskap och ledarstrategi
•
Kan och vill
•
Kan inte men vill - Ett coachande ledarskap - Ett tränande ledarskap
•
Kan men vill inte - Ett inspirations och motiverande ledarskap
•
Kan inte och vill inte - Ett styrande ledarskap
Stefan Hertz utbildning AB
Tänk dina elever i färger
Gröna elever: Gula elever: Röda elever: Elever som samarbetar med dig/ kan arbeta självständigt Elever som ännu inte har bestämt sig om de ska samarbeta/ kan delvis och med stöd arbeta självständigt Elever som har svårt att samarbeta både med dig och andra. Kommer oftast inte igång med självständigt arbete.
Identifiera vilka du har i klassrummet (Ur föreläsningen ”Att handskas med ”besvärliga klasser och grupper”)
© Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 7
Skapa pedagogisk tid för de som behöver dig bäst
Låt de gröna eleverna sitta tillsammans. De skapar ett mönster i klassen.
Låt de gula eleverna sitta tillsammans. De ser hur de gröna arbetar. Låt de röda eleverna sitta tillsammans.
De behöver din tid och hjälp för att lyckas i skolarbetet.
Gula Gula Gröna Gula Röda
(Ur föreläsningen ”Att handskas med ”besvärliga” klasser och grupper”)
© Stefan Hertz utbildning AB
Individ och grupporienterad undervisning samtidigt
1) Genomgång i helgrupp.
2) Styr sedan över till individnivå med stöd av gruppen eller av dig.
3) Rikta din energi på de som behöver dig mest. Den röda gruppen.
Placeringen är inte efter kunskapsnivå utan efter hitintills uppvisad förmåga att kunna arbeta självständigt med angivna uppgifter.
Det är en pedagogisk placering efter hur du som lärare behöver hjälpa eleverna i skolarbetet.
© Stefan Hertz utbildning AB
Träna eleverna i att utvärdera sig själva
Arbetsinsats Min Max Koncentration Min Klarade jag målet för lektionen Det här ska jag göra nästa gång. Ja Nej © Stefan Hertz utbildning AB Max
2014-02-06 8
Minska konflikter med Giraffspråket (NVC)
Mycket effektivt vid konflikthantering
Bygger på 4 punkter 1) 2) 3) 4) Vad du observerar ( Måste vara fritt från värderingar eller tolkningar) Vilka behov som du har.
Vilka känslor du har eller fick.
Vad du önskar ska hända. Vad du vill att den andre ska göra, tänka på i framtiden. Viktigt att försöka identifiera den andres behov, känslor och önskningar för att nå framgång. Viktigt att lägga fram punkt 4 som en önskan och inte ett krav.
Mkt användbart vid föräldrasamtal: Konkret beskrivning och ett önskemål Ur föreläsningen (Att handskas med ”besvärliga” klasser och grupper”)
© Stefan Hertz utbildning AB
Låt eleverna beskriva och utvärdera lektionen
Var den grön? Beskriv Var den gul? Beskriv Var den röd? Beskriv Hur bidrog du till lektionen som helhet?
Hur tog du ditt ansvar för ditt och de andras rätt till undervisning?
© Stefan Hertz utbildning AB
Det räcker inte med struktur!
Eleverna måste känna att de lyckas i skolarbetet för att strukturen ska hålla.
Strukturen är inget självändamål utan finns där för att skapa förutsättningar för lärande.
Din uppgift som lärare och ledare är att skapa en tro hos eleverna att de kan.
De elever som tror att de inte kan ska få nya, positiva erfarenheter.
Det kräver varierande metoder och att flera sinnen aktiveras. © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 9
LPO 94
Kunskapskvaliteter fanns i olika nivåer i en hierarki. I betyg G-VG-MVG Till exempel Tillämpa Använda Förstå Minnas Värdera Skapa nytt ”Blooms taxamoni” © Stefan Hertz utbildning AB
LRG11/LGY11
Eleverna ska visa upp förmågor på alla nivåer i alla arbetsområden Minnas Förstå Tillämpa Använda Värdera Skapa nytt © Stefan Hertz utbildning AB Den nya läroplanen beskriver förmågor som eleverna ska bedömas efter.
Bedömningen ska baseras på hur väl eleven använder och visar upp sina förmågor. Eleven måste alltså visa upp förmågan.
© Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 10
Läroplanens förmågor
The Big 5 (Ett sätt att beskriva förmågorna på)
Förmågor som finns beskrivna i alla ämnenas långsiktiga mål Eleverna har förmågorna och ska visa upp dem för att nå målen Rubriker enligt Big Five • • • • • Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga (Göran Swanelid) Tips: Video på UR.se
Stefan Hertz utbildning AB
Nivåer i tänkandet
Abstrakt nivå Konkret nivå Konkret nivå © Stefan Hertz utbildning AB
Den nya läroplanen ställer krav på både elevernas tänkande och förmåga att uttrycka tänkandet
A A E-nivån K K K K © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 11
2014-02-06
A-nivån © Stefan Hertz utbildning AB
Bilder som stöd i undervisningen
• • • • • • Hjälper eleverna att gå från konkret till abstrakt nivå Hjälper eleverna att hänga med i genomgångarna Hjälper eleverna att förstå begreppen Hjälper eleverna med stödstrukturer för tänkandet Tidsbesparande för dig som pedagog Planeringar i tankebilder. Spar planeringstid.
Om man inte kan förklara något enkelt så har man inte heller riktigt förstått det på djupet Albert Einstein © Stefan Hertz utbildning AB
Bilder som stöd för tänkandet och för att föra fram budskap
Undersökningar har visat att:
• • • • • • • • • • Bilder skapar ökad minnesförmåga Är tidsbesparande Effektiv kommunikation. Ex. utrymningstavlor, exitskyltar.
Skapar en visuell bild av begrepp: Ex. Tallriksmodellen.
Skapar systematik. Ex. Tunnelbanekartor.
Tar fram det ”osynliga” Det som finns mellan raderna.
Skapar en översiktsbild av till exempel ett skeende.
3 av 4 tänker i inre bilder (visuellt) En bild uppfattas 60.000 gånger snabbare av hjärnan än text Vi lever i en allt mer visuell värld. En kombination av text och bild är en mycket effektiv kommunikation © Stefan Hertz utbildning AB
12
Eleverna möter oftast endast textbaserade läromedel Exempel historia
Vad är feodalism?
Feodalism innebär, enkelt utryckt, att samhället är format som en pyramid där alla styrs av ett tjänster- och gentjänsterförhållande.
Det hela bygger på att någon (en kung) kontrollerar ett stort stycke jord, men inte har nog med män för att försvara det och inte nog med pengar för att avlöna soldater. Då förläner (lånar ut, egentligen) han en bit av området till en annan man som har en stridshäst, kanske flera, men ingen jord. Man nummer två kallas då vasall och har skyldighet att hjälpa man ett om det blir krig. I gengäld får vasallen alla inkomster från jorden och bönderna betalar sina skatter till honom. Vasallen kan sedan skaffa undervasaller så att det blir som ett enda pussel. I botten står bönderna som bör upp hela systemet ekonomiskt. För att de inte skall kunna försvinna är de livegna, d v s de är enligt lag tvungna att stanna på det gods där de är födda. Den klassiska feodalismen hör hemma i Frankrike, men feodala drag har funnits både här och där. Feodalväsendet i Europa överlevde sig självt. Det blev så många som hade lojaliteter än hit och än dit så det fungerade inte i tider när centralmakter etablerades. Det krävdes att det fanns en makt - kung eller annan som kontrollerade hela området och tog in skatter. Dessutom var ju de livegna så missnöjda att de flera gånger gjorde uppror.
Elever behöver ofta stöd i bilder som förklarar skeenden och begrepp.
Det behöver inte vara avancerade bilder utan bilder som stärker budskapet. Hjälper eleverna att se samband och visa eleverna hur du tänker.
Visa upp din kunskapsresa.
Kan man som lärare skriva ordet SOL kan man rita bilder på tavlan. Det är enkla former av ritande som hjälper eleverna att ta det kognitiva språnget. Från det konkreta till det abstrakta.
© Stefan Hertz utbildning AB
Exempel
Singular
= 1 person eller sak
Plural
= 2 eller flera personer eller saker Förstärkningen med bilder skapar en koppling mellan det skrivna ordet och underlättar att göra det till ett begrepp, ett verktyg i tänkandet.
Skapa bilder av begreppen i undervisningen. Utgå ifrån ditt ämne och de begrepp som finns där. Gör om dem till enkla bilder.
Hur tänker du kring begreppet i ditt ämne? Hur ser din visuella minnesbild ut?
© Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 13
Exempel på visuella grundsymboler Cirklar
Visar helheter, harmoni, det som är innanför cirkeln hör ihop. Tillhör oss.
Kan kombineras med flera cirklar för att hitta sambandspunkter Kan också användas för att avgränsa mot det som inte tillhör sammanhanget/ställs utanför Exempel nationalismen insamlande och utåtagerande Exempel Vi Dom Steg 1 Steg 2 © Stefan Hertz utbildning AB © Stefan Hertz utbildning AB
Exempel på visuella grundsymboler Fyrkanter/block
Visar avgränsningar och att det som tillhör lådan är ett block. Bra att använda vid förklaring och befästande av begrepp. Exempel Ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Kan också användas för att visa hur saker/företeelser påverkar varandra, leder till någonting annat. Förstärk med pilar
Exempel på visuella grundsymboler Pilar
Hur någonting påverkar varandra Hänger ihop/leder till Kan även sättas ihop med ord.
Exempel 1. Utflykt: Skola Busshållplats Museum Äta Uppgift i grupp Buss Skola Lektion Gå hem Exempel 2: 2:a världskriget: 1/11 1939 Tyskland Polen Kan leda till/utvecklas åt två håll. Betyda olika saker © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 14
Någon säger något
Andra symboler
Tankar Hierarkisk bild Samt hur någonting påverkar/samverkar Gemensamma tankar i Tidslinje © Stefan Hertz utbildning AB vår grupp/klass
Anpassa ljudnivån efter avståndet
100 meter En halvmeter
Symboliska bilder för att förstärka ditt budskap
© Stefan Hertz utbildning AB
Lite mer avancerat Med bilder som stöd i genomgången
Exempel historia. Det feodala systemet och dess upplösning.
Ett område i Europa 800 – 1100 e.kr.
Borg Åker Bönderna betalar skyddet med arbete och säd från sin egen åker. Kyrka Skyddar byn By Bönderna betalar 1/10 av sin skörd till kyrkan. Tionde Åker Byteshandel Havet © Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 15
© Stefan Hertz utbildning AB
Med bilder som stöd i genomgången
Samma by 1100 talet till 1352
Nytt element. En stad växer fram och en handelsplats.
kyrka Borg By Åker Åker Byteshandel Pengar Bönderna får pengar för varor. Köper sig loss från skyldigheten att jobba på feodalherrens åker. Betalar skatt i stället.
Stad med handel År 1352 Råttor med pestsmitta lämnar fartyget. Den stora döden kommer. Digerdöden.
Vad tror eleverna händer nu?
Bilderna förstärker texter. Eleverna kan fundera själva, fundera i grupp, läsa i texten.
Bilderna har skapat struktur i texten. Skapat intresse för det som står i texten.
De kan anteckna vidare enligt samma metod. Hjälpa varandra i grupp.
I början av lektioner - Ta gärna fram elever till tavlan och be de rita upp och ge en repetition till klassen innan ni går vidare. Utmärkt som anteckningsmetod för elever som har svårt att skriva. Passar alla årskurser!
© Stefan Hertz utbildning AB Orsaker
Undervisningsstrategier
Analysmodeller hjälper till att strukturera tänkandet Nuläge Konsekvenser Åtgärder Stefan Hertz utbildning AB
2014-02-06 16
Exempel HK
Laga pannkakor. Skriv ned hur man lagar pannkakor och vad man behöver för det.
Aktör Ingredienser Material/hjälpmedel Recept Tillagningsmetod Målbild Pannkaka Låt eleverna diskutera igenom hur man lagar pannkakor och ge förslag på de olika delarna. Behöver man alltid använda vedertagna metoder? Varför är vissa metoder mer använda än andra?
Hur fördelar de uppgifterna i matlagningsgruppen?
© Stefan Hertz utbildning AB
Planera hur du använder whiteboarden
Använd whiteboarden systematiskt för att visa upp en struktur i tänkandet. Det hjälper eleverna att systematisera och komma ihåg. Exempel språk: Olika hörn av tavlan när man berättar om olika ord. Etablera vad varje ordklass står för med bilder. Adjektiv Substantiv Verb Adverb © Stefan Hertz utbildning AB