GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakulteten Institutionen för pedagogik och didaktik

Mellan hälsa och ohälsa

-

en studie om ortorexia nervosa

(arbetstitel) Linn Eriksson Avhandlingsskiss till planerigsseminarium maj 2010 Handledare: Göran Patriksson Eva-Carin Lindgren Diskutant: Eva Palmblad

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras

Introduktion

I samband med den internationella konferensen om hälsopromotion som hölls i Ottawa, Kanada, 1986, lades grunden för det hälsopromotiva perspektivet (WHO, 1986) och därmed också en ny syn på hälsa (Korp, 2004). Inom hälsopromotion dominerar det salutogena perspektivet (Lindström & Eriksson, 2006). Det handlar bland annat om att hälsa inte ses som ett tillstånd utan människor befinner sig alltid någonstans på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa, d v s människor upplever alltid mer eller mindre hälsa. Inom det salutogena perspektivet riktas intresse mot vad som bidrar till hälsa och hur hälsa kan bevaras eller förbättras (Antonovsky, 1987). Skälet till att lyfta fram det hälsopromotiva perspektiv var att försöka förhindra sjukdom snarare än att enbart behandla den, eftersom hälso- och sjukvård inriktats för mycket mot att bota symptom snarare än att gå till botten med det onda (jfr Korp, 2004). Det patogena perspektivet innebär att det är det sjuka som är av intresse. Perspektivet utgår från ett dikotomt synsätt, där det bara finns två lägen, antingen ses människan som frisk eller sjuk (Antonovsky 1987). Hälsopromotion inbegriper även främjande aspekter och handlar om att möjliggöra för människor att öka kontrollen över de levnadsvanor och livsstilsfaktorer som har betydelse för hälsan. Det innebär således en ökad betoning på individens eget ansvar för hälsan (WHO, 1986). Massmedialt och inom forskning uppmärksammas bland annat levnadsvanor och aktiviteter som har betydelse för hälsan samt för att själv kunna ta ansvar för att främja och förbättra den. Fokus riktas mot frågor om kroppsvikt, kost, träning och hälsa samt relationerna mellan dessa. I t ex dags- och kvällstidningar har det blivit vanligare med teman om ”kropp & hälsa” eller speciella hälsobilagor, vilka bland annat behandlar olika dieter, motions- och skönhetstips. Därtill har det tillkommit alltfler tidningar som inriktar sig mot hälsa och livsstil, t ex Hälsa, I form, Må Bra e t c (Sandberg, 2004). I teve finns det en mängd reklam som är inriktad mot produkter som bidrar till att förbättra hälsa och även specifika livsstilsprogram som ”Toppform” och ”Du är vad du äter”. Även på Internet finns det erbjudanden om att delta i program för viktminskning och regelbunden motion (se t ex www.tappa.se), självtester och ”fråga doktorn”-tjänster och annan allmän hälsoinformation. Internetsajter som innehåller allmänna och livsstilrelaterade hälsofrågor (t ex www.halsolinjen.nu; www.apoteket.se) har estetiserande budskap som visar hur man som samhällsmedborgare vill vara och framträda (Korp, 2006). Det innebär att det inte längre bara är staten som ansvarar för hälsofrågor, utan det har även utvecklats en kommersiell marknad, där det erbjuds en mängd möjligheter för att enskilda individer ska kunna ta eget ansvar för den egna hälsan. Den positiva avsikten med att uppmärksamma hälsosamma levnadsvanor kan få negativa konsekvenser vid en alltför onyanserad bild av hälsobudskapet Eriksson, 2010).

eftersom det finns en tendens att den så kallade hälsodiskursen övergår till en kroppsdiskurs (Lindgren & Ortorexia nervosa, förkortat ortorexi, kan ses som ett uttryck för hälsosamma levnadsvanor som har gått över styr. Ortorexi är ett begrepp som myntades i slutet på 1990-talet av M D Steven Bratman (1997). Ortorexia nervosa - ”sjuklig strävan efter det rätta” kommer från grekiskan. Ordet har förledet ortho- (rak, rät, riktig, rätt) och orexia längtan, aptit (av verbet oregomai längta, åtrå). Sammansättningen av begreppet följer mönstret av det väletablerade anorexia nervosa (Blomqvist, 2009). Ortorexi handlar enligt Bratman om ett tvångsmässigt förhållningssätt att enbart förtära hälsosam mat och undvika ohälsosam (Bratman, 1997). Det finns ingen generell och tydligt avgränsad föreställning om vad den hälsosamma maten består av, men ofta kopplas den samman med ekologiska råvaror utan bekämpningsmedel och andra artificiella substanser (Fidan et al., 2009). Knight och Bratman (2000) framställer det som att ortorexi i extrema fall handlar om att personer föredrar att svälta hellre än att äta något 1

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras onyttigt, onaturligt eller liknande. Samtidigt som det finns föreställningar om att en perfekt diet gynnar åstadkommande av renhet (ibid). Bratman (1997) menar att önskan om att äta hälsosamt inte utgör någon grund för ätstörning, men en tvångsmässighet kring mat och social avskildhet som orsakas av strikta matvanor kan leda till ortorexi. Det har väckts frågor bland läkare (Rössner, 2004) och forskare som handlar om ortorexi ska ses som en ny sjukdom, vilket är omdiskuterat. Ortorexi omnämns i olika sammanhang som sjukdom och relateras då till andra kliniska ätstörningar såsom anorexia - och bulimia nervosa. Inom forskning framställs ortorexi ibland som ”a new eating behavior disorder” som ännu inte kategoriseras som en sjukdom enligt Diagnostic and Statistic Manual of mental Disorders, DSM-IV (se t ex Donini et al., 2004: 151). Det finns dock spekulationer om att ortorexi skulle kunna passa in under ätstörningar utan närmare specifikation (UNS) (Mathieu, 2005; Netdoktor, 2010; Kunskapscentrum för ätstörningar, 2007) alternativt ses som ett förstadium till anorexia- eller bulimia nervosa (Netdoktor, 2010; Kunskapscentrum för ätstörningar, 2007). Idag finns det olika kategorier av kliniska ätstörningar, exempelvis anorexia-, bulimia nervosa och UNS. De som inte uppfyller de specifika kriterierna för varken anorexia – och bulimia nervosa får diagnosen UNS (Ghaderi & Scott, 2009). Ortorexi diskuteras inte bara bland läkare och forskare, utan har också fått uppmärksamhet i media, t ex via kvälls-, dags-, träningstidningar och tevenyheter. I dessa sammanhang framställs ortorexi ofta som en sjukdom eller ätstörning som bland annat inbegriper tvångsmässiga kostvanor tillsammans med träning i strävan efter hälsa, t ex ”Ortorexia nervosa – Träningsberoendet som blir ett helvete” (Thomasson, 2009). Med hänsyn till ovanstående resonemang kan det betraktas som att ortorexi är under förhandling samtidigt som kunskap skapas om den, vilket olika aktörer vill olika saker med och lägger olika innebörder i. Exempel på aktörer som skapar mening kring och kunskap om ortorexi kan vara individer som betraktas ha ortorexi, medicinvetenskapen eller läkarna som ”upptäcker” och namnger den, massmedia som förmedlar (och skapar) den samt alla andra föreställningar som skapar mening kring den (jfr Johannisson, 2008). Dessa processer kan ses som början till utveckling av kunskapsområdet ortorexi. Med utgångspunkt i detta planeras avhandlingen belysa hur ortorexi beskrivs och konstitueras inom olika dokument och bland olika aktörer, t ex hur konstitueras ortorexi inom vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, d v s vad framställs som kunskap om ortorexi? I denna process då kunskapsområdet ortorexi formuleras har också behandlare av ortorexi (alternativt UNS) och personer som betraktas ha ortorexi betydande roller, eftersom deras erfarenheter och föreställningar får betydelse för den kunskap som skapas om ortorexi. Genom att inkludera dem i studier, framförallt personer som betraktas ha ortorexi, kan det ge utrymme för andra beskrivningar än medicinska eller biologiska. Det är inte ovanligt att sjukdom och diagnos, exempelvis anorexia nervosa, förklaras utifrån biologiska perspektiv. Dessa förklaringar utgör dock endast en liten del av förståelsen. Alla diagnoser och / eller sjukdomar, i detta fall ortorexi, består av sociala konstruktioner. Det medför att ortorexi inte kan betraktas neutralt, utan den påverkas av normer och erfarenheter som ger mening (jfr Johannisson, 2005). Utifrån dessa aktörers beskrivningar om ortorexi, både utifrån ett behandlingsperspektiv och även betydelser av det egna hälsodrivna handlandet, kommer en metaanalys att genomföras i syfte att belysa hur ortorexi konstitueras av dessa aktörer. Genom att studera dessa aktörer ger det möjlighet att belysa vilken eller vilka diskurser som är överordnande och det kunskapsinnehåll som därmed får fungera som beskrivning om ortorexi, vilket således har stor betydelse då det påverkar hela förståelsen av ortorexi som kunskapsområde. 2

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras Det kan betraktas som ovan beskrivna studier är paradoxala, framförallt då avsikten är att inkludera personer som kan betraktas ha ortorexi. Genom att inkludera ”dem” bidrar det i sig till en kategorisering. Det är dock av betydelse att inkludera dem i studier, eftersom kategorin ortorexi diskuteras och förhandlas. Om de som betraktas ha ortorexi inte får möjlighet att beskriva sina föreställningar kan ortorexi tendera att uteslutande definieras av den medicinskt inriktade vetenskapen, massmedia e t c. Dessutom kan det förefalla som att studierna bidrar till att både producera och reproducera beskrivningar om hur det ”normala” hälsosamma livet ska levas och samtidigt starkare befästa beskrivningar av det avvikande. Avsikten är dock inte att studera och analysera ortorexi med utgångspunkt i att skapa kategorin ”ortorektiker” och vad som karaktäriserar dem och inte heller att relatera och befästa den ”normala hälsan” eller den ”avvikande ohälsan”, utan snarare beskriva och belysa ortorexi i syfte att problematisera bilder av den. Genom att beskriva och belysa hur ortorexi konstitueras bland olika aktörer utifrån olika teoretiska perspektiv kan det bidra till att både kritiskt problematisera och utveckla ortorexi som kunskapsområde. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och belysa ortorexi inom vetenskapliga, populärvetenskapliga texter, behandlare och personer som betraktas ha ortorexi. Avhandlingen riktas därmed mot dokument och aktörer där ortorexi samt dess innehåll tar form. Studien genomförs genom analyser av dokument och intervjuer om ortorexi utifrån forskningsfrågan; på vilka sätt beskrivs och konstitueras ortorexi inom vetenskapliga, populärvetenskapliga texter, bland behandlare och personer som betraktas ha ortorexi?

Forskning om ortorexi

Idag finns det begränsat med forskning om ortorexi och den forskning som är gjord är främst inriktad mot prevalens och validering av instrument (se t ex Donini et al., 2004; Bagci Bosi et al., 2007). Studierna är framförallt genomförda bland läkarstuderande och studenter som utbildar sig inom kostvetenskap (se t ex Donini et al., 2004; Bagci Bosi et al., 2007). I den första studien om ortorexi framgick det att medelåldern för personer med ortorexi var 36±17; att prevalensen var 6,9 % och att ortorexi var ovanligare bland personer med låg utbildningsbakgrund. Därtill visade det sig att personer med ortorexi förtär mer hemmagjord eller ekologiskt producerad mat i jämförelse med personer med ”hälsosamt” förhållningssätt till mat. Det framgick även att personer med ortorexi uppfattade konserverad mat som farlig; industriell mat som onaturlig och ekologisk mat som hälsosam. Dessa beskrivningar fanns även bland personer med ”hälsosamt” förhållningssätt till mat, dock inte i lika hög utsträckning (Donini et al., 2004). Donini et al. menar att orsakerna till ortorexi:

may be found in the illusion of total health, with no pathological risks, the desire for total control of one’s own life, a latent conformism [healthy eating may be an alibi in order to follow the socially and culturally accepted terms of beauty, without having to confess a belief in them] the search for an identity and spiritually in eating behaviour, the belief that one’s own theories on eating are the best (social isolation) (Donini et al., 2004: 154-155).

Det framgår även att prevalensen för ortorexi var högre bland männen än bland kvinnorna ( Donini et al., 2004; Fidan et al., 2009) samt bland yngre personer (Fidan et al., 2009). Forskningen visar också att när BMI ökar, ökar även risken för ortorexi. Motsatt från Donini et al. (2004) visade socioekonomiska skillnader inte ha någon betydelse. Det framgår vidare 3

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras att kunskap om kost, hälsa och sjukdom har en påverkan på tendenser för ortorexi, ju mer kunskap desto större risk för ortorexi. Personer som skattade högt på skalan EAT-40, ett instrument som avser att mäta andra ätstörningar, skattade sig även högt vad gäller ortorexi (Fidan et al., 2009). Det finns ytterligare en studie (Bagci Bosi et al., 2007) som visar att personer som brydde sig om näringskvaliteten i maten när de inhandlar livsmedel uppvisade ortorexi, eller ”highly sensitive behavior” som de benämner ortorexi i studien. Skattningen av ortorexi var högre bland dem som själva gjorde sina matinköp; bytte ut lunchen mot sallad / frukt; kontrollerade sin vikt och även bland dem som uppgav att innehållet i produkten var viktigt för inköpet. Därtill visade resultatet att 20 % av männen och 38,9 % av kvinnorna att deras matval influerats av teveprogram som handlar om hälsosamma matvanor. Till skillnad från ovan nämnda studier fanns det ingen signifikant skillnad vad gäller skattning av ortorexi mellan män och kvinnor i denna studie (Bagci Bosi et al., 2007). I ytterligare en studie (Eriksson et al., 2007) som är genomförd på gym framgick det att strävan efter ett muskulöst kroppsideal för män hade samband med hög skattning på Bratmans ortorexia test. För kvinnor visade resultatet att träningsfrekvens, oro över kroppens utseende i sociala sammanhang, medvetenhet och internalisering av ett smalt kroppsideal tillsammans hade samband med hög skattning på Bratmans ortorexia test. Det framställs som att det som skiljer ortorexi från anorexia - och bulimia nervosa är att personer med ortorexi motiveras av att åstadkomma en perfekt diet och samtidigt känna sig rena, hälsosamma och naturliga, medan personer med anorexi och bulimi snarare motiveras av viktnedgång. Det uppges dock finnas en del karaktäristika mellan personer med anorexia nervosa och ortorexi, t ex perfektionism och försiktighet (Fidan et al., 2009).

Diagnostisering och normalitet

Ortorexi klassificeras idag inte som någon klinisk ätstörning, utan det förfaller som att den generellt ingår i UNS (se t ex Kunskapscentrum för ätstörningar, 2007). Trots att den inte betraktas som en klinisk ätstörning och därmed heller inte en diagnos finns det skäl att förhålla sig till diagnostisering och dess problematik, dels för att det finns indikationer som handlar om att ortorexi kan komma att bli en egen diagnos (se t ex Donini et al., 2004) men också för att den idag ingår i UNS (Kunskapscentrum för ätstörningar, 2007). Idag är det mest utbredda diagnostiska kriteriet för ätstörningar DSM-IV. När DSM III manualen publicerades under 1980-talet fick de en internationell spridning och i samband med det skedde ett paradigmskifte i synen på normalt och avvikande. Användning, uppdatering och utökade upplagor av manualerna markerar fokus mot kategorisering och diagnostisering av avvikelser från det som betraktas som normalt (Hallerstedt, 2005). Om ortorexi benämns som sjukdom eller en klinisk ätstörning kan det betraktas som ett sätt att skapa verklighet åt ”sjukdomen” – det som har ett namn och en medicinsk diagnos existerar. Dessutom säger diagnoser eller kategorier något om det samhälle där de förekommer, eftersom de ger uttryck för vad som betraktas som normalt och avvikande, acceptabelt respektive icke acceptabelt e t c (jfr Johannisson, 2005). Diskussioner om diagnostisering är både etiskt och moraliskt problematiska, bland annat för de som betraktas ha ortorexi, anhöriga men också för sjukvården. Det är därför av betydelse att förhålla sig till kritik och samtidigt lyfta fram fördelar med diagnostisering. Genom att inte diagnostisera ortorexi kan det bidra till enskilt lidande både för dem som betraktas ha ortorexi men även för anhöriga. Samtidigt som det, oavsett om ortorexi betraktats som ett socialt eller medicinskt problem, kan uppfattas som att den inte existerar. Precis som det finns etiska och moraliska aspekter att förhålla sig till vad gäller diagnostisering finns det också det när det 4

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras handlar om att ta avstånd från diagnostisering. Om något, i detta fall ortorexi, inte uppfattas som att det existerar kan det likaväl som diagnostisering i sig vara stigmatiserande. Eftersom det kan skapa en situation som handlar om att det ses som att någon som betraktas ha ortorexi rentav inbillar sig då det formellt inte existerar. Det kan även bidra till att skapa en situation där anhöriga inte får någon hjälp och måste hantera en situation av t ex oro för den som kan betraktas ha ortorexi. Diagnostisering av ortorexi kan vara av betydelse för sjukvården för att de ska kunna skapa och anpassa behandlingar. Därtill kan diagnostisering vara en befrielse för den enskilde genom att de blir bekräftade i sin livssituation, samtidigt som det finns hjälp att få. Det är dock viktigt att poängtera att ortorexi inte enbart ska ses som en diagnos där det reduceras till ett individuellt problem där lösningen är att diagnostisera det, utan det behöver problematiseras utifrån både individuella och samhälleliga aspekter. Det finns därför även skäl att föra ett kritiskt resonemang om ortorexi utifrån olika dokument och bland olika aktörer, vilket planeras utgöra grunden i denna avhandling. För att kunna problematisera och föra ett kritiskt resonemang om ortorexi är det av betydelse att förhålla sig till delar av den kritik som riktats mot diagnostisering. Diskussionen om diagnostisering är komplex och meningarna är delade. Det finns både argument för- och emot som inbegriper både etiska och moraliska aspekter att förhålla sig till. Det finns de som framhåller att diagnostisering generellt är negativt då det kan bidra till stigmatisering, andra menar dock att det är nödvändig för att kunna ge rätt behandling (Hallerstedt, 2005). Diagnostisering kan bidra till att dels ge lidande namn och synlighet, men också upprätta föreställningar om normala beteenden (Johannisson, 2005). Om ortorexi framställs som en sjukdom och / eller diagnos kan det påverka hur individen förstår sin sjukdomskänsla samtidigt som olika typer av symtom legitimeras, vilket kan bidra till att bekräfta sjukdomsidentiteten. Detta kan påverka och även förändra hur människor upplever sig själva och samtidigt medverka till att människor utvecklar känslor och handlingsmönster som till viss del beror på hur de har kategoriserats (jfr Johannisson, 2005). Ytterligare problematik med diagnostisering kan relateras till normalitet och avvikelse, då ortorexi relateras till sjukdom och hälsa tangerar det både normalitet och avvikelse. Skälen till det är att om det inte funnits normer om vad som betraktas som hälsa eller hälsosamt hade det inte heller funnits något att avvika från. Då något klassificeras som avvikande ger det samtidigt en bild för gränsen var det normala går (jfr Martinsson & Reimers 2008). Begreppen hälsa och hälsosamt har tidigare och tar även idag utgångspunkt i normalitet, både vad gäller moraliskt och vetenskapligt normativa förhållningssätt. Det moraliska förhållningssättet handlar om att samtida samhällsnormer påverkar vad som betraktas som hälsa och hälsosamt, t ex sunda hälsobeteenden. Vad gäller det vetenskapliga normativa förhållningssättet inbegriper det att vetenskapen, i synnerhet den biomedicinska tar den avgörande rollen i att definiera vad som betraktas som hälsa och hälsosamt (Quennerstedt, 2007). Vid en given tid i ett visst sammanhang kan synen på hälsa och ohälsa betraktas som både naturliga och sanna. Dessa föreställningar är dock inte statiska, utan förändras över tid och skiftar i olika sammanhang (jfr Martinsson & Reimers, 2008), vilket medför att synen på ortorexi som diagnos är kontextuell och beroende av det samhälle som den existerar inom.

Teoretiska och metodologiska utgångspunkter

I denna avhandling riktas särskilt intresse mot ortorexi och hur ett symboliskt interaktionistiskt- och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kan bidra till en analys av detta. Fokus i detta avsnitt är därför att ge en bakgrund till och ett underlag för sådana analyser. Avhandlingen planeras att bygga på; kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys. 5

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras För att kunna generera ett kunskapstillskott inom ett område där det finns begränsat med forskning finns det skäl att belysa ortorexi utifrån olika dokument och aktörer, till en början induktivt för att sedan deduktivt analysera utifrån kritiskt diskursanalys. Genom att arbeta med kvalitativ innehållsanalys möjliggörs ett induktivt inifrånperspektiv (t ex Lundman & Graneheim, 2008), medan diskursanalys möjliggör ett deduktivt utifrånperspektiv (t ex Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det induktiva förhållningssättet handlar om att ge röst åt och därmed inkludera både behandlare av ortorexi (alternativt UNS) och personer som betraktas ha ortorexi, eftersom deras erfarenheter och föreställningar får betydelse för den kunskap som skapas om ortorexi. Ett induktivt förhållningssätt används i syfte att ge röst åt både behandlare och personer som betraktas ha ortorexi för att kunna öppna för andra teorier än de som forskaren på förhand valt ut. Därefter planeras dessa att metaanalyseras utifrån diskursanalys. Fördelarna med att använda konventionell kvalitativ innehållsanalys när det handlar om ortorexi är att analysmetoden är användbar när det finns begränsad teori eller forskning inom ett område. Andra fördelar är att analysmetoden kan betraktas som pragmatisk då det finns en uttalad aspekt som handlar om att ge förslag på praktiska, utbildnings och forskningsmässiga implikationer. Möjligheten att kunna skapa begrepp eller modeller med hjälp av ansatsen kan också betraktas som fördelar (Krippendorff, 2004). Kvalitativ innehållsanalys omnämns ofta som en teorilös analysmetod, men det finns de som menar att den utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv att se på mänskligt samspel (Krippendorff, 2004). Människors tankar, känslor och handlingar kan utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv betraktas som formade av sociala interaktioner och det är genom dessa som människor tillskriver sin verklighet mening samt agerar utifrån denna mening. Det innebär att verkligheten ses som en social konstruktion (Blumer, 1986). I denna avhandling planeras kvalitativ innehållsanalys att kombineras med diskursanalys eftersom det kan ses som att diskurser är konstituerade såväl som konstituerande och därmed påverkas ortorexi som diskurs av andra sociala praktiker och samhälleliga processer, såsom personer som betraktas ha ortorexi och behandlare (jfr Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Ortorexi kommer därmed att ses som diskurs. Det innebär att olika texter och utsagor tillsammans skapar ett kunskapsinnehåll. Kunskapsområdet ortorexi som skapas påverkas av vad andra aktörer har uttalat i andra sammanhang. Hur begreppet ortorexi används och vilka betydelser den ges är angelägna, då de diskurserna vi befinner oss inom påverkar hur vi kan tänka om och förstå ortorexi (jfr Korp, 2004). I avhandlingen handlar det om att försöka beskriva och belysa ortorexi som kunskapsområde. Definitionerna av diskursbegreppet skiljer sig med avseende på vad begreppet omfattar och vad diskurser anses ha för betydelser. Winther Jørgensen och Phillips (2000:7) definierar det som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”. Det finns olika inriktningar inom diskursanalys, men det som skulle kunna ses som gemensamt för dem är att de används som metoder för att belysa hur språkliga yttranden skapar och organiserar föreställningar om den sociala verkligheten (jfr Korp, 2004). Inom diskursanalys utgör språket en central utgångspunkt, då det har en central betydelse för verklighetsuppfattningen. Det är när språket används som verklighet konstrueras, d v s språket styr tänkande och hur verklighet uppfattas. Språket ska vare sig ses som en spegling av verkligheten eller som ett färdigt system, utan som aktivitet och handling. Verklighet produceras genom att namnge händelser, ting, individer, grupper e t c (Börjesson & Palmblad, 2008). 6

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras Den grundläggande utgångspunkten för analysen av avhandlingens empiriska material planeras att vara diskursanalytisk, utifrån Norman Fairclough (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Kritisk diskursanalys handlar bland annat om att diskurser är konstituerade såväl som konstituerande, vilket inbegriper att diskurser inte kan betraktas som opåverkade av andra sociala praktiker och samhälleliga processer. Det framgår således att det finns en skillnad mellan diskursiva praktiker och andra sociala praktiker där den diskursiva praktiken avgränsas till att omfatta språk och lingvistik. Det innebär således att det talade och skrivna utgör diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000), vilket medför att forskaren inte söker något bakomliggande utan stannar vid representationer t ex texter och samtal. Det handlar inte om att förneka existensen av samhällsfenomen som t ex ortorexi. Dock är det endast möjligt att tänka genom diskursiva raster som möjliggör studier av representationer av olika fenomen, t ex vad olika former av representationer förutsätter och vilka följder det får i olika sammanhang (Börjesson & Palmblad, 2008). Ortorexi kan diskursivt ramas in på olika sätt utifrån tid, plats och budbärare. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt innebär det att kunskap om ortorexi inte kan betraktas som en objektiv sannig. Kunskap om ortorexi är produkter av vårt sätt att kategorisera världen, vilket innebär att kunskapen är beroende av hur den kategoriseras samtidigt som den är kulturellt och historiskt präglad. Det innebär att det som uppfattas som kunskap om ortorexi idag hade kunnat se annorlunda ut om den kategoriserats på ett annat sätt i ett annat kulturellt och historiskt sammanhang (jfr Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Övergripandesyfte

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och belysa ortorexi inom vetenskapliga, populärvetenskapliga texter, behandlare och personer som betraktas ha ortorexi. Tre delstudier planeras ingå i avhandlingen.

Studie I.

Titel

: Den nya sjukdomen Ortorexia Nervosa – en diskursanalytisk studie om konstruktioner av ortorexia nervosa inom vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar.

Syfte

: Syftet är att belysa hur ortorexia nervosa konstitueras inom vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar.

Frågeställningar

nervosa? : Hur konstitueras ortorexia nervosa i texterna, d v s vad framställs som kunskap om ortorexi? Vilka människor identifieras som ”ortorektiker”? Hur beskrivs dessa människor i texterna? Vilka handlingsmönster tillskrivs människor som betraktas ha ortorexi? Vem eller vad bär ansvar och vem eller vad befrias från ansvar när det gäller ortorexia

Urval och dataproduktion

: Det empiriska materialet i studien planeras bestå av all forskning som har genomförts om ortorexia nervosa, boken ”Health food junkies: the rise of orthorexia nervosa – the health food eating disorder” (Knight & Bratman, 2004) och de fem senaste årens populärvetenskapliga artiklar (t ex I form, Magzine Fitness, Hälsa och dylikt), hälsosajter samt artiklar i dags- /kvällstidningar.

Dataanlays

: Studien planeras utgå från kritisk diskursanalys (CDA) (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). 7

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras

Studie II.

Titel:

Ortorexia nervosa som subklinisk ätstörning – en studie bland behandlare av ätstörningar

Syfte

: Syftet är att belysa hur behandlare av ätstörningar talar om ortorexi.

Frågeställningar

människorna? : Vad framställs som kunskap om ortorexi? Vilka människor identifieras som ”ortorektiker”? Hur beskrivs dessa människor? Vilka handlingsmönster tillskrivs

Urval och dataproduktion

intervjuas. : Utifrån ett avsiktsstyrt urval (purposive sampling) tillfrågas ca 15-20 behandlare vid olika ätstörningskliniker som uttalat inriktar sig mot ortorexi att

Etiska överväganden

: Studien kan uppfattas kritisk och ifrågasättande av behandlarnas yrkesprofession. Vetenskaprådets forskningsetiska principer; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet kommer att följas. För att få de etiska hänsynstagandena prövat kommer etiskt tillstånd att sökas från etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet.

Dataanlays

: Studien planeras att inledas med en kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) och därefter metaanalyseras utifrån kritisk diskursanalys (CDA) (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Studie III.

Titel

: En studie om beskrivningar och konstruktioner av ”ortorexi; hälsodrivet handlande”.

Syfte

: Belysa hur personer som kan betraktas ha ortorexi beskriver vilken betydelse det hälsodrivna handlandet har för dem.

Frågeställningar

: Vad betyder det hälsodrivna handlandet för personer som kan betraktas ha ortorexi? Hur konstitueras det hälsodrivna handlandet (ortorexi)?

Urval

: Utifrån ett avsiktsstyrt urval (purposive sampling), d v s de som har svarat högt på ortorexiskalan tillfrågas ca 50 - 70 studenter som studerar vid högre hälsorelaterade utbildningar i västra Sverige. Exempel på utbildningar som kan ingå i studien är hälsopedagogiska-, hälsopromotiva-, folkhälsovetenskapliga-, idrottsvetenskapliga-, och sjuksköterskeprogram.

Etiska överväganden

: Ett viktigt etiskt övervägande som måste genomföras är att problematiken kring att jag bidrar till att kategorisera personer som kan betraktas ha ortorexi, vilket kan ses som kontraproduktivt. Avsikten är dock inte att studera och analysera ortorexi med utgångspunkt i att skapa kategorin ”ortorektiker” och vad som karaktäriserar dem och inte heller att befästa den ”normala hälsan” eller den ”avvikande ohälsan”. Jag ser det som betydelsefullt att ge röst åt dem som kan betraktas ha ortorexi, dels för att deras föreställningar om det egna hälsodrivna handlandet har betydelse för skapandet av ortorexi som kunskapsområde, men också för att problematisera bilder av ortorexi som inkluderar ett samhälleligt och kritisk perspektiv. Genom att inkludera personer som kan betraktas ha ortorexi kan det bidra till att både problematisera och utveckla diskussionen om ortorexi. 8

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras Vetenskaprådets forskningsetiska principer; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet kommer att följas. För att få de etiska hänsynstagandena prövat kommer etiskt tillstånd att sökas från etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet.

Dataproduktion

: studiens huvudsakliga empiriska material planeras bestå av berättelser om studenters hälsodrivna handlande. Studenterna ombeds att författa en berättelse (text) som t ex handlar om; Vad betyder en hälsosam livsstil för dig? Vad betyder fysisk aktivitet och hälsosam kost för dig? Vad har du för syn på din livsstil (kost och fysisk aktivitet)? Beskriv hur du äter och motionerar under en vardag / helg. Om berättelserna inte blir fylliga kommer eventuellt intervjuer att användas som sekundärt material i syfte att komplettera studiens huvudsakliga empiriska material.

Dataanalys

: Studien planeras att inledas med en kvalitativ innehållsanalys ( Hsieh & Shannon, 2005) Phillips, 2000). och därefter metaanalyseras utifrån kritisk diskursanalys (CDA) (Winther Jørgensen &

Referenser

Antonovsky, A. (1987).

Unraveling the mystery of health

. San Fransisco: Jossey-Bass. Blumer, H. (1986).

Symbolic Interactionism. Perspective and Method.

New Jersey: Prentice Hall. Bagci Bosi, A.T., Çamur, D., & Güler, Ç. (2007). Prevalence of orthorexia nervosa in resident medical doctors in the faculty of medicine (Ankara, Turkey).

Appetite,

49: 3: 661-666. Blomqvist, K. (2009). Personlig kontakt via e-post med Karin Blomqvist som är professor i grekiska, Lunds universitet. Bratman, S. (1997). Health Food Junkie.

Yoga Journal

. Tillgänglig på: http://www.beyondveg.com/bratman-s/hfj/hf-junkie-1a.shtml Börjesson, M. & Palmblad, E. (2008). Konstruktionism och diskursanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, M. (red) (2008) s. 145-158.

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

Lund: Studentlitteratur. Donini, L.M., Marsili, D., Grazini, M.P., Imbriale, M. & Cannella, C. (2004). Orthorexia nervosa: A preliminary study with a proposal for diagnosis and an attempt to measure the dimension of the phenomenon.

Eating Weight Disorders

, 9: 2:151-157. Donini, L. M., Marsili, D., Graziani, M. P., Imbriale, M., & Cannella, C. (2005). Orthorexia nervosa: validation of a diagnosis questionnaire.

Eating and Weight Disorders

, 10: 2:28-32. Eriksson, L., Baigi, A., Marklund, B., & Lindgren, E.-C. (2008). Social physique anxiety and sociocultural attitudes toward appearance impact on orthorexia test in fitness participants.

Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports

, 18: 3: 389-394. Fidan, T., Ertekin, V., Isikay, S., & KirpInar, I. (2009). Prevalence of orthorexia among medical students in Erzurum, Turkey.

Comprehensive Psychiatry

, In Press, Corrected Proof. Ghaderi, A. & Scott, B. (2009). Hämtad: december 2009. 9

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras http://www.anst.uu.se/ataghade/ovriga_atstorningar.html, Hallerstedt, G. (2005).

Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande.

Göteborg: Daidalos. Hsieh, HF. & Shannon, SE. (2005). Three approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research

,15: 9: 1277-1288. Johannisson, K. (2005). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I. Hallerstedt, G. (red) (2005).

Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande.

Göteborg: Daidalos. Johannisson, K. (2008). Om begreppet kultursjukdom.

Läkartidningen,

44: 105: 3129- 3132. Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur. Korp, P. (2006). Internet hälsa och medikalisering. I: Holmqvist, M. & Maravelias, C. (red) (2006) s. 61-90.

Hälsans syrning av arbetet

. Lund: Studentlitteratur. Knight, D. & Bratman, S. (2004).

Health food junkies: the rise of orthorexia nervosa – the health food eating disorder

. New York: Random House Inc. Krippendorff, K. (2004).

Content analysis: an introduction to its methodology

. Thousand Oaks, Calif.: Sage. Kunskapscentrum för ätstörningar. (2007). Hämtad april 2010. http://www.atstorning.se/ Lindgren, EC. & Eriksson, L. (2010).

Fanatiska levnadsvanor för hälsa eller kroppsligt utseende?

I: Hallberg M. (red) (2010). Hälsa och Livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. Lindström, B. & Eriksson, M. (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development.

Health Promotion International

, 21: 3:238-244. Lundman, B. & Graneheim, UH. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nilsson, B. (red) (2008) s. 159-172.

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård

. Lund: Studentlitteratur. Martinsson, L. & Reimers, E. (2008).

Skola i normer

. Malmö: Gleerups. Mathieu, J. (2005). What Is Orthorexia?

Journal of the American Dietetic Association

, 105: 10: 1510-1512. Netdoktor. (2010). Hämtad: april 2010. http://www.netdoktor.se Sandberg, H. (2004). Medier & fetma: en analys av vikt. [doktorsavhandling] Lund: Lunds universitet. 10

Avhandlingsskiss under arbete – får ej citeras Thomasson, M. (2009-01-24). Ortorexia nervosa – Träningsberoendet som blir ett helvete.

Borås Tidning

. Publicerad 2009-11-02. Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?

Utbildning & Demokrati,

16: 2: 37-56. Rössner, S. (2004). Orthorexia nervosa – en ny sjukdom?

Läkartidningen

, 37, 101: 2835. Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000).

Diskursanalys som teori och metod

. Lund: Studentlitteratur. World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. World Health Organization, Health and Welfare Canada, Canadian Public Health Association. Ottawa Charter for Health Promotion, Ottawa, Ontario, Canada. 21 November, l986. 11