Transcript Ätstörningar

Ätstörningar
Ett informationsmaterial om
kliniska riktlinjer för utredning och
behandling
För de flesta av oss blir förhållandet
till mat sällan hälsoproblem
Men för vissa personer blir det
annorlunda…
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Definition
Med ätstörningar avses en ihållande störning i
ätbeteende eller viktkontrollerande beteende,
som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller
psykosocialt fungerande.
Störningen ska inte vara sekundär till någon
känd allmänmedicinsk åkomma (t.ex.
hypotalamisk tumör) eller någon annan
psykiatrisk störning (t.ex ångestsyndrom)
Fairburn & Walsh, 2002
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Vad kännetecknar ätstörningar?
Gemensamt för ätstörningar är att självkänslan är
överdrivet påverkad av kroppens vikt och form.
Ett stört förhållande till den egna kroppen med ett stort
kroppsmissnöje och en stark rädsla för att gå upp i vikt.
Kontroll på kroppen för att kompensera låg självkänsla
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Vilka är ätstörningsdiagnoserna?
• Anorexia nervosa
• Bulimia nervosa
• Ätstörning utan närmare specifikation
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Diagnostiska kriterier DSM IV
Anorexia nervosa
• Undervikt, 85 % av normalvikt
• Viktfobi
• Störd kroppsuppfattning. Självkänslan överdrivet
påverkad av kroppens vikt eller förnekar allvaret med
den låga vikten.
• Utebliven mens (ej P-piller
• Typ: enbart svält eller med hetsätningar och kräkningar
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Bulimia nervosa
• Återkommande hetsätningar: 1) en avgränsad
tidsperiod äts en onormalt stor matmängd
• 2) kontrollförlust
• Olämpligt kompensations-beteende, kräkningar, fasta.
• Hetsätning och kompensationsbeteende förekommer i
snitt 2 ggr/vecka i minst 3 mån.
• Självkänslan överdrivet påverkad av kroppens vikt och
form.
• Typ: med eller utan kräkningar.
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Ätstörning UNS
1.
2.
3.
4.
5.
Anorexi, men regelbunden mens.
Anorexi, men normalvikt.
Bulimi, men hetsätningarna inte lika ofta.
Normalvikt, men olämpligt
kompensationsbeteende.
Tuggar och spottar ut maten
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Hetstätningsstörning
UNS typ 6,
Hetsätning 2 dagar/vecka i 6 mån
Minst 3 kännetecken:
•
Äter snabbare än normalt
•
Äter tills en obehaglig mättnadskänsla uppnås
•
Äter stora mängder utan att hunger.
•
Äter ensam pga skam
•
Känner sig äcklad, nedstämd.
•
Ingen kompensation
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Incidens
AN  10-40 nya fall / 100 000 unga kvinnor (12-25 år)
och år (osäkert)
BN  5-65 nya fall / 100 000 unga kvinnor (12-25 år) och
år (mycket osäkert)
Ätstörning UNS / Hetsätningsstörning – studier saknas
Många metodologiska problem med befintliga studier
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Förekomst och riskfaktorer
Debutålder: 12-18 år.
Kultur: Vanligast i västvärlden
Riskgrupper: Elitidrottare, diabetiker
Riskfaktorer: Kön, ålder, bantning.
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Tidiga tecken
Ändrade matvanor
Viktfixering
Överaktivitet
Rödsprängda ögon,
Munsår, halskatarr
Sömnproblem
Yrsel
Huvudvärk
Oregelbunden mens
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Symtom vid anorexi
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Avmagring
Kalla händer och fötter
Torr och sprucken hud
Perifer cyanos
Tunt hår
Bradykardi
Perifera ödem
Skavsår
Lanugobehåring
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
• Svullna spottkörtlar
• Minskad muskelkraft
• Magsmärtor,
uppkördhet,förstoppning
• Försenad längdtillväxt
• Tand- tandköttskador
• Försenad
pubertetsutveckling
Gemensamma symtom
•
•
•
•
•
•
Viktfobi
Kompensatoriska beteenden
Stark önskan att gå ned i vikt
Extrem upptagenhet av vikt- och kroppsform
Självkänslan starkt kopplad till kropp och vikt
Episoder av hetsätning samt upplevelse av
kontrollförlust
• Negativ självbild
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Symtom vid Bulimia nervosa
•
•
•
•
•
•
•
•
Normalvikt-undervikt-övervikt
Normal mens-oregelb-amenorré
Svullna spottkörtlar
Skavsår på handrygg
Munsår
Muskelsvaghet
Svullnad
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
• Frätskador på tänderna
• Buksmärtor, uppkördhet,
gasbildn.
• Försämrad tarmperistaltik
• Lågt kalium
Riskfaktorer för sämre prognos







Hög insjuknandeålder
Extrem viktförlust vid anorexi
Störda familjerelationer
Anorektiska och bulimiska symtom samtidigt
Lång slutenvårdsbehandling
Psykiatrisk samsjuklighet
Lång tid mellan insjuknande och behandlings-start vid
anorexi
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
En möjlig väg mot ätstörningar…
En mottaglig individ
En känslig person
Ärftliga faktorer
Tidiga erfarenheter
Familj
Att vara kvinna
Kamrater
Skola
Personlighet
Låg självkänsla
En besvärlig situation, utlösande faktor
Separation, kränkande kommentar, ny miljö
Det kulturella budskapet
Stress
Smal= vacker, beundrad, någon
”Utvägen”
Anorexi, bulimi
Onda cirklar som upprätthålls av biologiska,
sociala och psykologiska mekanismer
Bantning
Fixering vid mat och vikt
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Multifaktoriell orsaksmodell
Predisponerande faktorer
Familj och uppväxt
Biogenetik
Sociokultur
Bantning
Vidmakthållande
faktorer
”Viktfobi” - kontrollbehov
Svält
Hetsätning
Bantning
Kräkning
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Utlösande
faktorer
Psykiatrisk samsjuklighet/eller
annan diagnos
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Depression
Social fobi
Generaliserad ångest
Tvångssyndrom
Missbruk
Schizofreni
PTSD
Neuropsykiatriska syndrom
Personlighetsstörningar
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Kroppslig samsjuklighet/eller annan
diagnos
Endokrinasjukdomar
•
•
•
•
Hyperthyreos
Binjurebarkinsufficiens (Addison)
Hypofysinsufficiens
Diabetes mellitus
Tarmsjukdomar
• Celiaki
• Morbus Crohn
• Ulcerös kolit
Tumörsjukdomar
Långvariga infektioner
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Primärnivå
Primärvård, skolhälsovård, ungdomsmottagning
Här behandlas lindriga och okomplicerade ätstörningar
utan medicinska komplikationer
Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd,
matdagböcker, självhjälpsmanualer, dietiststöd,
på ungdomsmott. påbörjas psykoterapeutisk behandling
Patienten remitteras vidare om viktnedgången fortsätter
trots insatt behandling
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Öppenvård
Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri,
specialiserad ätstörningsenhet
Här behandlas majoriteten av alla patienter med
ätstörningar, även patienter med måttliga medicinska
komplikationer
Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd,
matdagböcker, självhjälps-manualer, matstödsgrupper,
farmakologisk behandling, psykoterapeutisk behandling,
dietiststöd, sjukgymnastik
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Slutenvård
Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri,
Specialiserad ätstörnings klinik
Här behandlas patienter med svåra svälttillstånd och med
allvarliga medicinska komplikationer som tidigare inte
förbättrats i öppenvård. (även bulimiska patienter kan i
undantagsfall behöva slutenvård)
Slutenvårdsindikationer:
BMI<14, puls<45, blodtryck<90/60, allvarliga elektrolytrubbningar, temp<35,5
Barn med snabb viktnedgång och total matvägran
Patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som ej är
samarbetsvilliga (LPT)
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Vad säger forskningen om
behandling för anorexia nervosa?
• Familjeterapi är bättre än individualterapi för unga
nyinsjuknade anorexipatienter (Russell o Eisler)
• Individualterapi bättre än familjeterapi för äldre
patienter med längre sjukdomshistoria
• Antidepressiv medicin(fluoxetin) har inte effekt på
själva ätstörningen (Garner o Walsh)
• All anorexi-behandling måste prioritera viktrestitution,
psykoterapi skall alltid erbjudas i kombination med
medicinsk omvårdnad och viktstöd
Ätstörningar -kliniska riktlinjer
Vad säger forskningen om
behandling för bulimia nervosa?
• KBT är den i dagsläget bästa terapiformen (Fairburn)
• Antidepressiv medicin har effekt på bulimiska symtom
men är inte lika effektiv som KBT (Goldstein)
• Kombinationen antidepressiv medicin och KBT har i
enstaka studier visat bättre effekt än enbart KBT
• Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda
behandlingsform
• Interpersonell terapi (IPT) har i några studier visat lika
god effekt som KBT men det tar längre tid att uppnå
Ätstörningar -kliniska riktlinjer