Transcript Projektrapport Förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma

Projektrapport
Förstärkt brandskydd för äldre
som bor kvar hemma
Anna Abrahamsson
Monica Bengtsson
Rima Hassel
Malin Olofsson
Version 2.0
2013-06-11
Sammanfattning
2009 omkom sju personer i en lägenhetsbrand i Rinkeby när de försökte utrymma genom
ett rökfyllt trapphus. Bara någon månad senare omkom fyra personer i en villabrand i
Staffanstorp. Detta blir uppstarten på det regeringsuppdrag som Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) tilldelas för att stärka brandskyddet för den enskilde i
boendemiljö. MSB tar fram en nationell strategi som bland annat beskriver att brandskyddet
ska stärkas i boendemiljön genom kommunikation, tekniska åtgärder och kommunal
samverkan. Speciellt fokus ska ligga på personer med särskilda behov. Äldre är en sådan
kategori som är överrepresenterade i bränder.
Utifrån detta har Räddningstjänsten Syd beslutat att i samverkan med
medlemskommunerna ta fram en arbetsmetodik för att stärka brandskyddet för äldre som
bor kvar hemma. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor som handlar om
kommunikation, tekniska åtgärder och kommunal samverkan. Uppdragets uppgift är att
hitta en arbetsmetodik som underlättar för kommunerna i deras arbete, samt skapa kanaler
till rätt personer och funktioner i kommunerna som kan arbeta med brandskyddsfrågor.
Målet med uppdraget är att kommunerna ska införa brandskyddsfrågorna i sitt dagliga
arbete.
Räddningstjänsten Syd har tillsammans med stadsdel Rosengård i Malmö stad samt
Kävlinge kommun tagit fram en checklista som utsedd vårdpersonal har använt. Personalen
har utbildats i checklistan och har sedan arbetat med den under ett par månader. Arbetet
har därefter utvärderats och ett förslag på lämplig arbetsmetodik har arbetats fram.
Viktiga delar i arbetsmetodiken är bland annat:
‐ Bedömning av behov av förstärkt brandskydd.
‐ Genomförande av direkta åtgärder.
‐ Beslut och genomförande av ytterligare åtgärder.
‐ Dokumentation och uppföljning.
Utvärderingen visar att viktiga faktorer för att kunna implementera denna nya
arbetsmetodik är bland annat politisk förankring, bra digitala verktyg för registrering, samt
att dokumentera genomförda åtgärder.
Under projektets gång har även en del andra arbeten genomförts. Projektgruppen har
deltagit i två nationella grupper för att bidra till framtagandet av en vägledning för
individanpassat brandskydd samt att en förnyelse av MSB:s informationsmaterial för
seniorer. Parallellt har vi inom Räddningstjänsten Syd förnyat vårt informationsmaterial för
seniorer och vårt utbildningsmaterial för vårdpersonal samt infört en ny arbetsuppgift i
form av anpassade hembesök för äldre.
Uppdraget har avslutats med att förankra arbetsmetodiken i medlemskommunerna genom
personliga möten med politiker i vård- och omsorgnämnderna, vård- och omsorgscheferna
tillsammans med projektmedlemmar, representanter från Räddningstjänstens Syds direktion
samt distriktschefer.
Det fortsatta arbetet består av att kommunerna själva beslutar om hur de vill införa
arbetsmetodiken och vilken personalkategori som ska använda sig av checklistan.
Räddningstjänsten Syd tillhandahåller inledande utbildning av personalen och detta sker ute
på distrikten för respektive kommun och stadsdel.
Notis: Följande dokument finns kopplade till slutrapporten: Arbetsmaterial samt
Överlämnandeplan.
2
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
SAMMANFATTNING .......................................................................................... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1
INLEDNING ................................................................................................. 4
1.1
Problembild ........................................................................................................................................ 4
1.2
Syfte & Mål ........................................................................................................................................ 4
1.3
Metod .................................................................................................................................................. 4
1.4
Avgränsningar ................................................................................................................................... 4
2
BAKGRUND ................................................................................................ 5
2.1
Statistik ............................................................................................................................................... 5
2.2
Riskfaktorer ....................................................................................................................................... 5
2.3
Omvärldbevakning ............................................................................................................................ 6
3
FRAMTAGANDE AV ARBETSMETODIK ................................................... 7
3.1
Pilotstudier ......................................................................................................................................... 7
3.2
Checklistan ......................................................................................................................................... 7
3.3
Övriga aktiviter ................................................................................................................................. 8
4
PRESENTATION AV ARBETSMETODIK ................................................. 10
4.1
Arbetsmetodik ................................................................................................................................. 10
4.2
Förankring i kommunerna ............................................................................................................. 10
5
KOMMUNIKATIONSARBETE .................................................................. 11
6
SLUTSATSER OCH ERFARENHETER .................................................... 12
6.1
Diskussion ........................................................................................................................................ 12
6.2
Förslag till vidare arbete ................................................................................................................. 12
6.3
Utvärdering och uppföljning .......................................................................................................... 13
BILAGA 1: CHECKLISTA BRANDSÄKERHET HOS ÄLDRE ........................ 14
BILAGA 2: INFORMATIONSBROSCHYR BRANDSÄKERHET FÖR ÄLDRE 17
BILAGA 3: KOMMUNIKATIONSPLAN ............................................................ 21
3
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
1
Inledning
1.1 Problembild
Varje år omkommer cirka 120 personer i bränder. Ur statistiken över dödsbränderna går det
att utläsa att gruppen äldre är särskilt överrepresenterade. Av den anledningen är äldre en
tydlig målgrupp i räddningstjänstens arbete med att förebygga olyckor.
I den nationella strategin, framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB) beskrivs hur brandskyddet ska stärkas genom stöd till enskilda. I samma strategi
presenteras en vision: ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. För
att kunna sträva mot denna vision krävs ett brett och systematiskt arbete där flera aktörer
inom kommunen arbetar mot samma mål. För att kunna stödja den enskilde krävs att man
gör detta utifrån aktuell riskbild och individens behov, därför behöver det finns flera typer
av stödjande insatser för att nå ut med budskapet.
1.2 Syfte & Mål
Projektets målsättning är att i samverkan med kommunen ta fram en arbetsmetodik för att
stärka brandskyddet för äldre som bor kvar hemma. Tillsammans med andra aktörer vill vi
åstadkomma ett tryggt och säkert samhälle för personer med behov av ökat brandskydd.
Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring de frågor som handlar om kommunikation, tekniska
åtgärder och kommunal samverkan. När uppdraget är slutfört ska arbetsmetodiken arbetas
in i processen och aktiviteterna i distriktens aktivitetsplaner. Målet är även att
arbetsmetodiken ska införas i kommunernas dagliga arbete.
1.3 Metod
Projektet har genomförts som en pilotstudie tillsammans med två utvalda kommuner. Inom
Malmö stad har ytterligare avgränsning gjorts och en stadsdel har valts ut för pilotstudien.
Metodiken som ska användas tas fram tillsammans med de kommuner och stadsdelar som
är utsedda att ingå i pilotstudien.
Utöver det konkreta samarbetet med respektive kommun har en omvärldsbevakning gjorts
för att studera hur andra kommuner arbetat med frågan om förstärkt brandskydd till
personer med ökat behov.
Räddningstjänsten Syd har även deltagit i det nationella arbetet tillsammans med MSB där
en vägledning tagits fram för att beskriva hur Sveriges kommuner kan arbeta med frågan att
förstärka brandskyddet för personer med särskilda behov. Rapporten heter Brandsäker bostad
för alla - Vägledning för individanpassat brandskydd och finns att ladda ner på MSB:s hemsida
www.msb.se.
1.4 Avgränsningar
Äldre som bor i särskilda boenden berörs delvis av andra lagstiftningar än de som bor i
ordinärt boende, men den målgruppen går framförallt att nå via de kontaktvägar som det
särskilda boendet har. Det arbete som beskrivs här är därför framförallt riktat mot de äldre
som fortfarande bor i ordinära boenden och ej i vård- och omsorgsboenden. Dessutom har
vi valt att fokusera på äldre och inte andra individer med särskilda behov som skulle kunna
föranleda ett förstärkt brandskydd.
En annan avgränsning är att framtagen arbetsmetodik beskriver arbetet med de äldre som i
någon form nyttjar tjänster från kommunens vård-och omsorgsförvaltningar eller är under
utredning för framtida tjänster t.ex. hemtjänst, bostadsanpassning osv. Inom ramen för
projektet har definitionen av äldre avsett personer över 65 år.
4
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
2
Bakgrund
2.1 Statistik
Risken att omkomma i en brand ökar kraftigt i samband med stigande ålder. I den nationella
dödsbrandsstatistiken är äldre klart överrepresenterade om man ser till döda per miljoner
invånare1. Även i den regionala statistiken är äldre i högre grad drabbade av dödsbränder.
Över hälften av alla döda i bränder, mellan 1999-2011 i Skåne, var över 65 år2. Tittar man
närmare på fördelningen så drabbas fler män än kvinnor2.
I MSB:s nationella strategi3 lyfts det fram att andelen äldre i samhället kommer bli att större
i framtiden. Man påtalar också den politiska inriktning som finns, vilken säger att äldre ska
bo kvar hemma med hjälp av boendeanpassning och stöd istället för att flytta till särskilda
boenden. Detta illustreras bland annat av siffror som visar att det från år 2000 har
försvunnit 23 000 platser i särskilda boenden medan antalet äldre i ordinärt boende med
hemtjänst ökat med 20 0003.
”Dödsbrandsrapporterna visar att minst var fjärde person över 65 år som omkom vid brand
i sin bostad var känd av socialförvaltning, hemtjänst eller andra förvaltningar. De sociala
myndigheterna har en viktig roll när bränder hos äldre ska förebyggas. Den kommer att bli
allt viktigare då trenden för framtida boende innebär att fler ska bo kvar hemma längre med
stöd från hemtjänst och anpassning av bostaden”1.
Äldre har ofta svårare att själva utrymma eller agera vid brand vilket gör att behovet av
förebyggande insatser och ökat brandskydd är större4. Omkring nio av tio dödsbränder i
byggnader inträffar i bostaden1. 73 % av de som dör vid bränder i byggnader dör innan
räddningstjänsten är framme1. Det motiverar varför man bör satsa på att människor själva
lär sig att förebygga och agera själva för att skadebegränsa bränder i hemmen.
Slutsatsen MSB drar av detta är att om den nuvarande utvecklingen fortsätter och inga
särskilda åtgärder vidtas så kommer antalet döda i bränder öka med drygt en tredjedel till
20503.
2.2 Riskfaktorer
I rapporten Brandskydd för äldre människor (SRV 1998) gjordes en fördjupad studie av 28
dödsbränder med totalt 32 dödsoffer där alla var över 65 år. Utifrån den fördjupade studien
har man kunnat se vissa mönster och få fram riskfaktorer för dödsbränder hos äldre.
Sammanfattningsvis kan man säga att rökare, personer med funktionsnedsättning och
ensamboende löper en större risk att drabbas av dödsbränder.
Fler män än kvinnor dör i bränder, däremot har kvinnor en högre medellivslängd vilket
jämnar ut siffrorna något. I de fall där hushållstyp kunnat anges så är de ensamboende
överrepresenterade. Chanserna att upptäcka en brand tidigt minskar om man är
ensamboende. En majoritet av de äldre omkom i sin villa. Förhållandevis många av de
omkomna bodde på serviceboende vilket delvis kan förklaras med att de boende där har ett
sämre allmäntillstånd.
1
2
3
4
Dödsbränder 2008, MSB rapport
www.msb.se/ida. IDA är ett informationssystem där den statistik som MSB förfogar över presenteras.
Statistiken kommer från olika register kring olyckor, skador, säkerhets- och krishanteringsarbete.
En nationell stategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda, redovisning av uppdrag
(FÖ2009/2196/SSK, 2009-11-05), MSB dnr 2009-14343, 2010-09-28
Brandskydd för äldre människor, SRV 1998
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
5
En stor andel av de omkomna hade någon form av handikapp eller sjukdom. Man tror
också att de kan vara en ännu större andel än den som redovisas här då eventuella
sjukdomar/handikapp inte kunnat fastställas pga informationsbrist. Fysiska handikapp eller
sjukdomar ökar riskerna för uppkomst av brand, t.ex. kan darrningar öka riskerna för brand
vid rökning. Upptäckten av brand kan försenas pga nedsatt uppfattningsförmåga. Dessutom
kan möjligheterna till åtgärder vid brand, såsom utrymning och släckförsök, vara begränsade
pga nedsatt fysisk eller mental förmåga.
Glömska och uppkomsten av bränder har ett klart samband, det är en av orsakerna till
varför just äldre löper en ökad risk att drabbas av bränder.
Vid 7 tillfällen av de 28 som studerats har det rapporterats att alkohol varit orsak till att
branden uppstått eller att personen inte kunnat rädda sig. Rökning är den tydligt största
brandorsaken som framkommer i rapporten. Dock är en stor andel av orsakerna inte
fastställda.
2.3 Omvärldbevakning
I uppstarten av projektet gjordes en bred omvärldsanalys av liknande arbeten och projekt
som bedrivits inom räddningstjänster och kommuner i Sverige. Projektgruppen hade
kontakt med Örebro, Kristianstad och Katrineholm. Vi gjorde även ett studiebesök där vi
träffade Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund och Uppsala
brandförsvar.
Under hösten 2012 var vi på en studieresa till Oslo brann- og redningsetaten för att ta del
av deras erfarenheter från ett flerårigt samarbete med hemtjänsten i Oslo.
Omvärldsbevakningen gav oss en bra bild av vilka framgångsfaktorer och utmaningar som
andra kommuner stött på, exempelvis gällande kontaktvägar, samarbetspartners, arbetssätt,
tekniska hjälpmedel och förankring.
Omvärldsanalysen och studiebesöken beskrivs mer utförligt i Arbetsmaterial tillhörande
slutrapport ”Förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma”.
Kortfattade slutsatser från omvärldsbevakningen är att det är viktigt att det tidigt finns en
politisk förankring. I vissa fall tex Uppsala finns kravet på att undersöka brandskyddet hos
hemtjänstbrukare även inskrivet i upphandlingsunderlaget för nya hemtjänstaktörer. Det
bör finnas en tydligt beskriven process och verktyg såsom checklistor och system för
dokumentering för att arbetssättet ska vara enkelt att implementera. Generellt har det varit
tydligt att frågan om förstärkt brandskydd bäst hanteras i samverkan mellan olika aktörer.
6
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
3
Framtagande av arbetsmetodik
I detta kapitel beskrivs de moment som ingått för att ta fram föreslagen arbetsmetodik.
3.1 Pilotstudier
I uppstartsskedet av projektet skickade Räddningstjänsten Syds direktion en förfrågan till
kommunstyrelserna i Kävlinge kommun och Malmö Stad. Förfrågan innehöll ett förslag på
ett gemensamt arbete för att hitta en fungerande arbetsmetodik som stärker brandskyddet
för äldre som bor kvar hemma. Kävlinge kommun och tre stadsdelar i Malmö (Rosengård,
Husie samt Fosie) var positiva till ett sådant samarbete. Stadsdel Husie och Fosie valde efter
ett tag att hoppa av projektet på grund av tidsbrist.
Projektgruppen inledde med att träffa vård- och omsorgschefer och enhetschefer i
stadsdelarna Rosengård, Fosie och Husie samt hemvårdschefen och äldrepedagogen i
Kävlinge. Vid dessa möten diskuterades problembilden och syftet med pilotstudien samt
tänkt arbetsgång.
En workshop genomfördes med deltagare från stadsdelarna i Malmö samt Kävlinge
kommun. Vid workshopen fanns representanter från olika befattningar, exempelvis
fixartjänster, hemtjänstpersonal och enhetschefer. Syftet med workshopen var att identifiera
forum där kommunen möter äldre. Dels de äldre som är inne i systemet genom exempelvis
hemtjänst, dels de som är på väg in i systemet exempelvis efter en sjukhusvistelse samt de
äldre som ännu inte har hemtjänst eller annan hjälp av kommunen. En sammanfattning av
resultatet kan läsas i dokumentet Arbetsmaterial tillhörande slutrapport ”Förstärkt brandskydd för
äldre som bor kvar hemma”.
Efter genomförd workshop valde Kävlinge kommun och stadsdel Rosengård vilka
yrkesgrupper som skulle omfattas av pilotstudien. Kävlinge kommun valde att arbeta med
sin hemrehab-grupp. Denna grupp består bland annat av undersköterskor, biståndshandläggare och arbetsterapeuter. Deras uppgift är att ta emot vårdtagare efter exempelvis
sjukhusvistelse och genomföra en genomgång av deras bostad för att anpassa miljön efter
de förutsättningar de har utefter sin sjukdomsbild. Stadsdel Rosengård i Malmö valde att
arbeta med sin hemtjänstgrupp och integrera arbetet med kontroll av brandskydd mm i sina
välkomstsamtal med nya brukare samt via kontaktmannaskap och regelbundna uppdatering
av genomförandeplanen.
3.2 Checklistan
När aktuella yrkesgrupper var utvalda var det dags att börja utforma den checklista som
skulle utgöra underlaget för att bedöma behovet av förstärkt brandskydd. Arbetsmöte med
representanter från kommunerna genomfördes tillsammans med projektgruppen för att ta
fram checklistan. Här diskuterades bland annat omfattning, utformning, samtycke från
vårdtagaren samt dokumentering av åtgärder. Checklistan återfinns som Bilaga 1.
Nästa steg var att utbilda kommunens personal i den checklista som tagits fram. Detta
genomförde Räddningstjänsten Syd vid fem utbildningstillfällen som vardera var 2,5 timme.
Vid utbildningen diskuterades frågeställningar/problem utifrån fyra områden och eventuella
åtgärder till dessa:
‐ Förmåga att uppfatta en brand
‐ Förmåga att agera vid brand
‐ Förmåga att sätta sig i säkerhet vid brand
‐ Fysisk miljö och riskbeteende
Stor vikt lades vid att diskutera arbetsmetodiken, hur personalen skulle hantera åtgärder
inom teamet och använda sig av de rutiner som finns i dagsläget i respektive organisation.
Efter genomförd utbildning var det dags för personalen att testa checklistan och
arbetsmetodiken.
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
7
När aktuell personal hade arbetat med checklistan under ett antal månader genomfördes en
utvärdering av arbetsmetodiken tillsammans med Rosengård och Kävlinge. Från Rosengård
deltog de tre sektionscheferna tillsammans med åtta medarbetare (representanter från
hemtjänst, biståndshandläggare och fixartjänst). Kävlinge representerades av nio personer
från Hemrehab-gruppen (enhetschef, undersköterskor och arbetsterapeut).
Utvärderingen genomfördes som små workshopar där olika frågeställningar diskuterades.
En sammanställning går att finna i dokumentet Arbetsmaterial tillhörande slutrapport ”Förstärkt
brandskydd för äldre som bor kvar hemma”.
Totalt hade man genomfört cirka 100 kontroller med hjälp av checklistan. Varje kontroll tog
cirka 15-45 min att genomföra (övervägande mellan 15-20 min) och checklistan upplevdes
väldigt positiv att arbeta med. De vanligaste förslagna åtgärderna bestod av byte av
batteri/montering av brandvarnare, rutiner och system för glömd spis/saker på spis, rutiner
i samband med rökning, införande av brandvarnare kopplat till trygghetslarmet samt
information både till den boende och till anhöriga.
De slutsatser som drogs från utvärderingen var:
‐ Att det är viktigt med dokumentation av åtgärder i checklistan för att kunna följa upp.
‐ Att det är viktigt att ha en rutin/funktion där brandskyddet kan diskuteras - samverkan
mellan undersköterskor, biståndshandläggare, arbetsterapeuter mfl.
‐ Att det behöver finnas bra verktyg för registrering.
‐ Att det är viktigt med nära kontakt mellan kommun och räddningstjänst, löpande
diskussion och regelbunden utbildning.
‐ Att det är viktigt med förankring i hela organisationen samt politiskt beslut.
Som ett komplement till checklistan har en informationsbroschyr tagits fram. Denna kan
lämnas kvar hos den boende eller anhörig vid genomförd checklista.
Informationsbroschyren finns som Bilaga 2.
3.3 Övriga aktiviter
Parallellt med den dialog som förts med pilotkommunerna har ett antal aktiviteter
genomförts inom ramen för projektet i Räddningstjänsten Syd.
För att koppla ihop kommunens arbete med vårt interna arbete beslutades att
Räddningstjänsten Syd ska genomföra anpassade hembesök för seniorer. Internt har arbetet
förankrats på distrikten genom införandet av seniorgrupper. Dessa är kopplade till
distriktens ordinarie brand i bostadsgrupper, men jobbar med fokus på målgruppen
seniorer. Till en början har deras arbete handlat om att starta upp verksamheten med
anpassade hembesök för seniorer. Dessa hembesök genomförs av räddningstjänstens
personal och de använder samma checklista som tagits fram inom ramen för projektet. I
detta arbete ingår också att på olika sätt knyta kontakter för samarbete med kommunen.
Detta behövs för att kunna följa upp eventuella behov av vidare åtgärder som
uppmärksammas vid hembesöken. Målsättningen har varit att vi ska nå ut till så många
seniorer som möjligt genom att kommunernas vårdpersonal samt vår personal parallellt
arbetar med samma checklista.
Utifrån erfarenheter som gjorts i projektet formulerades ett nytt delprojekt under arbetets
gång. Detta delprojekt syftar till att ta fram ett nytt utbildningsmaterial till vård- och
omsorgspersonal. Genom att förnya vårt interna utbildningsmaterial för gruppen
vårdpersonal tror vi oss skapa ännu bättre förutsättningar för att stödja vårdpersonal i deras
arbete att stärka brandskyddet för seniorer. Delprojektet handlar också om att sammanfatta
erfarenheterna i ett nytt informationsmaterial som riktar sig till seniorer. Det är viktigt att
anpassa våra budskap kring brandskydd för målgruppen så att de på bästa möjliga sätt kan
8
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
tillgodogöra sig kunskapen. Delprojektet beräknas vara klart till sommaren 2013 och
implementeras under hösten 2013.
Inom ramen för äldreprojektet har vi även haft ett samarbete med hjälpmedelscentralen i
Malmö och vid framtagandet av deras visningsmiljö. Visningsmiljön består av en
lägenhetsmodul som är fylld med olika typer av hjälpmedel. Fokus har legat på tekniska
hjälpmedel och vi har funnits med som referensperson för att lyfta in brandskyddsfrågan.
Det har resulterat i att miljön nu innehåller brandtekniska hjälpmedel i form av spisvakt och
brandvarnare kopplad till trygghetslarm samt ett informationsmaterial från
räddningstjänsten som är anpassat för seniorer. Under hösten 2012 hade visningsmiljön ca
600 besökare.
På nationell nivå har även projektgruppen bidragit vid framtagandet av en ny vägledning
som beskriver hur man på kommunal nivå an arbeta för att stärka brandskyddet för äldre.
Vägledningen heter ”Brandsäker bostad för alla: vägledning för individanpassat brandskydd”
och finns på MSB:s hemsida. Parallellt har MSB:s informationsmaterial för seniorer
reviderats och projektgruppen har även deltagit i detta arbete.
9
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
4
Presentation av arbetsmetodik
4.1 Arbetsmetodik
Efter att checklistan testats och arbetet utvärderats för att ta vara på personalens
erfarenheter har följande arbetsmetodik tagits fram.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Kontakt mellan kommun och brukare kan ske på flera sätt, till exempel via hemvårdsinsatser,
hemrehab eller biståndsprövning.
Genomförandet sker i dialog med individen och utgår från checklistan framtagen av
Räddningstjänsten Syd och kommunerna. Checklistan används enbart i samtycke med individen.
Utifrån resultatet från genomgången görs en bedömning av behovet av förstärkt brandskydd.
Inget behov av åtgärder kan identifieras, gå vidare till steg 8.
Vid genomgången görs bedömningen att individen behöver ett förstärkt brandskydd i form av
direkta åtgärder, till exempel byte av batteri i brandvarnare, information, inköp av brandfilt med
mera. Exempel på enklare åtgärder går att finna i checklistan.
Vid genomgången görs bedömningen att enklare åtgärder inte är tillräckliga. I detta läge är det
viktigt att involvera anhöriga om möjligt och/eller fastighetsägaren samt diskutera ärendet i lämpligt
internt forum inom kommunen. Räddningstjänsten kan stödja vid behov.
Identifierade åtgärder i steg 5 och 6 genomförs.
Checklistan, beslut och eventuella åtgärder dokumenteras i eget internt system för uppföljning.
Arbetet med att undersöka behov av förstärkt brandskydd bör ske kontinuerligt. Uppföljning
rekommenderas ske en gång om året.
Denna arbetsmetodik kan anpassas och användas av vilken personalkategori man än väljer
att arbeta med i kommunen. Det centrala är att det finns utsedd personal som i sitt dagliga
arbete även får in brandskyddsfrågorna vid mötet med vårdtagaren, oavsett om det är
biståndshandläggaren vid exempelvis välkomstsamtal, hemtjänsten i samband med
genomförandeplanen eller fixartjänsten vid besök för att byta glödlampa. Det är sedan
viktigt att det finns utarbetade rutiner och en organisation för att hantera eventuella
ytterligare åtgärder som exempelvis beställning av brandvarnare kopplat till trygghetslarmet.
4.2 Förankring i kommunerna
Den föreslagna arbetsmetodiken förankras i samtliga av förbundets kommuner genom
vård- och omsorgschefer samt politiker i vård- och omsorgsnämnderna. Förankringen i
kommunerna sker via vår direktions ledamöter tillsammans med projektmedlem och
distriktschef. Strategisk plan för förankring återfinns i Arbetsmaterial tillhörande slutrapport
”Förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma”. Vid mötet med vård- och
omsorgscheferna presenteras bakgrunden till projektet, problembilden, utfallet av
pilotstudien, arbetet med checklistan, utvärderingen och förslag på arbetsmetodik. Det är
sedan upp till kommunerna att besluta hur de vill arbeta vidare. När beslut har fattats om
vilken funktion eller yrkeskategori i kommunen som ska genomföra arbetet med checklistan
meddelas projektgruppen och en plan för införande av arbetsmetodiken tas fram.
Arbetet med att utbilda personalen och upprätthålla kontakter med vård- och omsorgschef
sker därefter ute på distrikten.
10
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
5
Kommunikationsarbete
Under hela projektet har kommunikation varit ett viktigt verktyg och en kommunikatör från
Räddningstjänsten Syd har varit delaktig för att arbeta med intern och extern förankring av
arbetet. När projektet inleddes togs en kommunikationsplan fram som identifierar viktiga
mål med kommunikationen samt strategier för att nå målen. Planen har under projektets
gång uppdaterats löpande och finns med i projektrapporten som Bilaga 3.
Kommunikationsarbetet har bestått av att:
‐ Identifiera viktiga målgrupper.
‐ Identifiera viktiga kanaler för att kommunicera.
‐ Synliggöra problembilden, öka kunskapen och medvetenheten om behovet av förstärkt
brandskydd för äldre.
‐ Skapa intresse för frågorna, såväl medialt som i politiska forum, inom kommunerna och
internt inom Räddningstjänsten Syd.
‐ Löpande redovisa projektets framfart, samarbete med kommunerna, framtagande av
arbetsmetodik samt utvärdering och införande av densamma.
‐ Synka informationsarbetet med kommunernas kommunikatörer för att ge en gemensam
och enhetlig bild och därigenom förstärka budskapen.
‐ Medverka till att förstärka brandskyddet hos äldre som bor kvar hemma och på längre
sikt minska antalet skadade och omkomna i bränder.
Under projektet har aktiviteter löpande dokumenterats och spridits i olika kanaler. Till
exempel workshops med olika aktörer, utbildningar, reportage vid hembesök med personal
från räddningstjänst och kommuner etc. Ett antal pressmeddelanden har skickats ut vilket
lett till artiklar och inslag i lokala media.
För den interna förankringen är det framförallt intranätet som använts, bland annat genom
nyheter och uppdaterad information på projektets egna sidor. För den externa förankringen
har Räddningstjänsten Syds hemsida använts tillsammans med kommunens hemsidor,
kombinerat med pressutskick i samband med olika aktiviteter. Den muntliga
kommunikationen vid olika mötesforum och träffar har dock fungerat som den viktigaste
kanalen för att öka medvetenheten och få kunskap att leda till handling.
Viktiga budskap som har förmedlats är:
‐ Risken att omkomma i en brand ökar kraftigt i samband med stigande ålder.
‐ Äldre har ofta svårare att själva utrymma eller agera vid brand vilket gör att behovet av
förebyggande insatser och ökat brandskydd är större.
‐ Om den nuvarande utvecklingen fortsätter och inga särskilda åtgärder vidtas så kommer
antalet döda i bränder öka med drygt en tredjedel till 2050.
‐ Med rätt kunskap kan du förhindra att olyckan inträffar eller begränsa konsekvenserna
av den.
Publicerade artiklar och pressmeddelanden från Räddningstjänsten Syd går att finna på
www.rsyd.se under nyhetsarkiv samt pressarkiv.
En fyrsidig informationsbroschyr har tagits fram som går igenom brandsäkerhet i hemmet i
fyra steg. Informationen utgår från den checklista som är en del av arbetsmetodiken.
Broschyren riktar sig till äldre och dess anhöriga och kan delas ut i samband med att
checklistan fylls i av kommunens personal tillsammans med den boende. Broschyren
används även vid Räddningstjänsten Syds anpassade hembesök för seniorer. Broschyren
finns med i projektrapporten som Bilaga 2.
11
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
6
Slutsatser och erfarenheter
6.1 Diskussion
Vår uppfattning är att det har varit viktigt att kommunerna, representerade av de
pilotstadsdelar och verksamhetsområden de valt, har varit delaktiga i projektet. De har varit
med från starten, vid framtagandet av arbetsmetodiken, i genomförandet och i
utvärderingen. Genom detta samarbete har kommunens arbetssätt kunnat införas i det
förslag till arbetsmetodik som presenteras i slutrapporten. Förhoppningen är att det bidragit
till att arbetsmetodiken är lättare för kommunerna att ta till sig. Engagemanget från
kommunerna har också visat på att detta inte enbart är en fråga för räddningstjänsten, utan
en fråga som kräver samarbete och där kommunens andra verksamheter också måste ta ett
ansvar.
Att ha en tydlig problembild, illustrerad av statistik, har varit en betydande framgångsfaktor
när vi i olika forum har presenterat projektet och dess syfte. Checklistan har varit ett
praktiskt tillämpbart verktyg som tydligt visat på hur arbetsmetodiken är tänkt att fungera i
praktiken. Utbildningen av vård- och omsorgspersonal som utförts inom projektet har varit
uppskattad och viktig för att överföra kunskap och motivation. I utvärderingen
uppmärksammades också vikten av ett bra verktyg för dokumentation och uppföljning.
Den politiska förankringen har varit betydelsefull för att projektets arbetsmetodik ska kunna
leva vidare efter det att projekttiden tar slut, för att skapa uthållighet och hållbarhet i arbetet
med att förstärka brandskyddet för äldre i kommunen. Förankringen är också avgörande för
att skapa möjligheter för verksamheterna att kunna använda sig av arbetsmetodiken. Om
det på politisk nivå beslutas att detta är en viktig fråga att arbeta med skapas också
förutsättningarna för detta i form av arbetstid, verktyg osv.
Ett etablerat samarbete mellan räddningstjänsten och kommunen har varit avgörande för att
få bra kontaktvägar vid överlämning av information. Det kan t.ex. handla om kännedom
om att en person behöver stöd och hjälp från kommunen ur ett brandskyddsperspektiv.
Denna information kan komma till räddningstjänsten under ett anpassat hembesök eller vid
ett larm. Det är då viktigt att man kan lämna informationen vidare till rätt person i
kommunen för vidare hantering. Behovet av en nära kontakt kan även uppstå då
kommunens personal stöter på seniorer som de är osäkra på hur de kan stödja ur ett
brandskyddsperspektiv. Då kan vi bistå som sakkunniga i dessa fall och tillsammans hitta
bra förslag till åtgärder.
6.2 Förslag till vidare arbete
Under projektets gång har många utvecklingsmöjligheter och förslag till vidare arbete
identifierats. En del av förslagen syftar till att förbättra vårt interna arbete medan andra
förslag rör externa aktörer. En viktig del i det fortsatta arbetet är att det finns någon som tar
ansvaret för att fortsätta utveckla processen. Vad gäller vårt interna arbete bör detta
lämpligen hamna på gruppen för samordning av brand i bostad. Vi behöver genomföra en
grundlig kartläggning över de aktiviteter som bör ske inom respektive huvudprocess för att i
det förlängda förbättra arbetet med förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma.
Exempel på frågeställningar som är viktiga att arbeta vidare med är; hur sammanställer vi
och använder oss av erfarenheter som vi drar vid våra olycksutredningar men också hur kan
vi i vår tillsyn av fastighetsägare bidra till ett förstärkt brandskydd för äldre. Hur fortsätter vi
utveckla våra aktiviteter för att bättre nå ut till målgruppen äldre är också en viktig
frågeställning. Denna kartläggning bör inledas redan till hösten 2013 för att på så sätt
integrera aktuella aktiviteter i kommande verksamhetsplaner.
Det finns många samarbetsformer med kommunen och landstinget som kan fortsätta att
utvecklas. I en del verksamheter kan personalen agera som vidareinformatörer av
brandskyddsinformation och eventuellt använda sig av den checklista som är framtagen
inom projektet. Exempel på sådana verksamheter kan vara kommunens fixartjänst,
12
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
uppsökande verksamhet, syninstruktörer, vårdcentraler etc. Fastighetsägare, både
kommunala och privata, kan också vara en bra samarbetspartner. Inom ramen för
huvudprocessen skapa intresse för riskfrågor är det viktigt att kontinuerligt arbeta med att
identifiera dessa nya samverkansaktörer för att kunna nå ut brett till gruppen äldre.
Under 2013 startade Räddningstjänsten Syd projektet Community advocates. Syftet är att
identifiera målgrupper med särskilda behov gällande brandskydd, och därefter koppla en
community advocate till respektive grupp för att företräda dem. Dessa community
advocates ska kunna informera om vikten av ett bra brandskydd och verka för att
individerna får ett anpassat brandskydd exempelvis genom att involvera kommunen. Äldre
som bor kvar hemma är en av de grupper som ingår i detta arbete. Vår förhoppning är att
en framtida medarbetare med kunskap om målgruppen äldre, samt problembilden gällande
äldre, inblick i kommunernas arbetssystem och brett kontaknät ska kunna verka i rollen som
community advocate för seniorer. Dennes uppgift skulle vara att bland annat fortsätta
stödja kommunerna i deras arbete, handleda seniorgrupperna samt fortsätta att utveckla
våra anpassade hembesök.
Generellt finns det brister i insatsstatistiken och faktaunderlaget kring dödsbränder. Det
finns många oklara brandorsaker och icke kartlagda sociala och fysiska faktorer. Det gör det
svårt att förstå de bakomliggande faktorerna till varför vissa drabbas av bränder. Dessa
bakomliggande orsaker skulle behöva kartläggas för att bättre kunna utvärdera, anpassa och
effektivisera det förebyggande arbetet. En samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och
andra räddningstjänster i Sverige samt MSB har inletts för att arbeta vidare med detta.
6.3 Utvärdering och uppföljning
Projektet kommer att avslutas under våren 2013 och därefter lämnas över till den ordinarie
verksamheten inom Räddningstjänsten Syd och respektive medlemskommun. För att
kontinuerligt kunna säkerställa att arbetet löper på enligt plan samt fånga upp eventuella
förbättringsbehov är det viktigt att redan nu ha en plan för uppföljning och utvärdering.
I dagsläget är det inplanerat regelbundna uppföljningar i samordningsgruppen för brand i
bostad. Dessa kommer att ske med start hösten 2013 och därefter ungefär en gång i
kvartalet. Parallellt kommer det nya arbetssättet att finnas med som en stående punkt vid
distriktchefernas månadsmöten med start i september 2013. På så sätt kan respektive
distriktschef göra en kort avstämning på månadsbasis kring hur arbetet löper på i respektive
medlemskommun. Behöver eventuella justeringar ske fångas dessa, på så sätt, upp i ett tidigt
skede.
Under våren 2015 kommer en mer omfattande utvärdering av arbetet att ske. Vid detta
tillfälle utvärderas arbetsmetodiken samt det resultat som det nya arbetssättet har genererat.
Ansvaret för att initiera denna utvärdering ligger på samordningsgruppen för brand i
bostad. Ett förslag till metod för utvärdering är att genomföra ett systemiskt möte med
representanter från Räddningstjänsten Syd och från vård-och omsorgsförvaltningarna i våra
medlemskommuner samt någon senior.
En av de viktigaste delarna i uppföljningen är att säkerställa att det till hösten går att hitta
föreslagen arbetsmetodik med tillhörande aktiviteter i vår verksamhetsplan för 2014.
Målsättningen är också att det i respektive medlemskommuns verksamhetsplaner går att
finna aktiviteter inom ramen för vårt samarbete.
13
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
Bilaga 1: Checklista Brandsäkerhet hos äldre
Nedan presenteras Kävlinge kommuns checklista.
14
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
15
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
16
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
Bilaga 2: Informationsbroschyr Brandsäkerhet för äldre
17
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
18
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
19
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
20
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
Bilaga 3: Kommunikationsplan
(upprättad 25 mars 2011)
Bakgrund
”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”
Äldre är kraftigt överrepresenterade i alla typer av olyckor, däribland bränder. I den
nationella strategin för att stärka brandskyddet för enskilda nämns riktade insatser mot
personer med särskilda behov som en viktig strategi. Man anser att brandskyddet bör
stärkas för äldre som har svårt att hantera en brand och klara en utrymning på egen hand.
Detta vet vi
‐ Antalet äldre boende i Räddningstjänsten Syds medlemskommuner ökar.
‐ 9 av 10 dödsbränder inträffar i bostaden.
‐ 73 % av de som dör i bränder gör det innan räddningstjänsten är på plats.
‐ Minst var fjärde person över 65 som omkommer vid brand i sin bostad var känd av
socialförvaltning, hemtjänst eller annan förvaltning.
Uppdraget
I samverkan med kommunen ta fram en arbetsmetodik för att stärka brandskyddet för äldre
som bor kvar hemma. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor som handlar om:
‐
‐
‐
Riktade kommunikationsinsatser.
Tekniska lösningar.
Kommunal/lokal samverkan – identifiering av individer med särskilda behov.
När uppdraget är slutfört ska arbetsmetodiken arbetas in i processen och aktiviteterna i
distriktens aktivitetsplaner.
Den önskvärda långsiktiga effekten med projektet Förstärkt brandskydd för äldre som bor
kvar hemma är att antalet dödsbränder bland äldre minskar.
Se Uppdragsbeställning för mer information.
Underlag för beslut
Uppdragsbeställning och slutrapport.
Beslut om informationsspridning
Målen med kommunikationen är att:
‐ Synliggöra problembilden, öka kunskapen och medvetenheten om behovet av förstärkt
brandskydd för äldre (för bland annat målgruppen äldre, fastighetsägare, anhöriga och
andra aktörer).
‐ Skapa intresse för frågorna, såväl medialt som i politiska forum, till allmänhet, inom
kommunerna och internt inom Räddningstjänsten Syd.
‐ Löpande redovisa projektets framfart, samarbete med kommunerna, framtagande av
arbetsmetodik samt utvärdering och införande.
‐ Återföra projektets resultat i ordinarie verksamhet i form av konkreta aktiviteter, både
inom Räddningstjänsten Syd och hos aktuella aktörer.
‐ Medverka till att förstärka brandskyddet hos äldre som bor kvar hemma och på längre
sikt minska antalet skadade och omkomna i bränder.
Intressegrupp/avsändare
21
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
Inledningsvis Räddningstjänsten Syd tillsammans med medlemskommunerna Kävlinge och
Malmö stad (stadsdelarna Husie, Fosie och Rosengård).
Målgrupper
‐ Anställda inom Räddningstjänsten Syd.
‐ Direktionen för Räddningstjänsten Syd.
‐ Anställda inom Kävlinge kommun och Malmö stad.
‐ Äldre (65 år och uppåt) i medlemskommunerna.
‐ Anhöriga.
‐ Politiker och beslutfattare inom Malmö stad och Kävlinge kommun.
‐ Lokala media.
‐ Nationell media.
‐ Allmänheten.
‐ Fastighetsägare.
Budskap
‐ Risken att omkomma i en brand ökar kraftigt i samband med stigande ålder.
‐ Äldre har ofta svårare att själva utrymma eller agera vid brand vilket gör att behovet av
förebyggande insatser och ökat brandskydd är större.
‐ Om den nuvarande utvecklingen fortsätter och inga särskilda åtgärder vidtas så kommer
antalet döda i bränder öka med drygt en tredjedel till 2050.
‐ Med rätt kunskap kan du förhindra att olyckan inträffar eller begränsa konsekvenserna
av den.
Strategier
‐ Aktiv dialog med involverade aktörer.
‐ Komplettera med informationsmaterial digitalt och i tryckt format.
‐ Skapa en tydlighet kring problembilden.
‐ Förankra i alla led, hos beslutsfattare, vård- och omsorgschefer, mellanchefer och deras
personal. Så att det finns förståelse och mandat att agera.
‐ Utbildning av aktuella aktörer.
‐ Målgruppsanpassad information till aktörer, beslutsfattare, målgruppen äldre samt
anhöriga.
‐ Dra nytta av de nätverk och samarbeten som redan finns med olika fastighetsägare för
att den vägen nå ut med våra budskap.
Kanaler
‐ Rsyds intranät.
‐ Rsyds hemsida.
‐ Rsyds facebook och twitter.
‐ Kommunernas hemsidor.
‐ Kommunernas intranät.
‐ Kommunernas nyhetsbrev.
‐ Pressmeddelanden/pressträffar.
‐ Hembesök.
‐ Tillsyn.
‐ Utbildning.
22
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma
Konkreta kommunikationsaktiviteter
‐ Löpande artiklar till interna och externa kanaler för att synliggöra arbetet och skapa
medvetenhet kring problembilden samt sätta frågan på agendan.
‐ Informationsträffar med Direktionen och andra beslutsfattare.
‐ Informationsträffar med, samt informationsmaterial till anhörigstöd.
‐ Löpande återkoppling till styrgrupp inom Räddningstjänsten Syd.
‐ Dela all information kring projektet på projektsidan på intranätet.
‐ Workshops med olika referensgrupper med interna och externa aktörer.
‐ Framtagande av utbildning samt informationsmaterial för genomförande och förankring
av projektet till aktuella aktörer, i digital och tryckt form.
‐ Sammanställa en broschyr över vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå.
‐ Kommunicera resultatet av genomförandefasen.
‐ Återföra resultatet efter utvärdering i ordinarie verksamhet. Dialog med processägare
och distriktschefer om vad vi lyfter in i respektive processer.
‐ Att tillsynare informerar fastighetsägare om brandrisker, att de flesta bränder sker i
bostaden, att vissa grupper är extra utsatta, att tidig indikering och förlåtande
system kan rädda liv och undvika skadegörelse som får dyra konsekvenser.
‐ Information när vi utvärderar olyckor.
‐ Anpassning av utbildningsmaterial. Många får sin kunskap via brandutbildning på
jobbet. Utnyttja dessa tillfällen. Samma personer har också anhöriga som kan
tillhöra riskgrupper.
‐ Anpassning av utbildningsmaterial vid besök på äldreboenden, särskilda boenden,
seniorboenden etc.
‐ Även rutiner för kommunanställda och andra aktörer.
Tidplan
Januari 2011 till december 2012.
23
Förstärkt brandskydd hos äldre som bor kvar hemma