Transcript Allehanda, nr 1, 2014

Misterhultsbygdens
Nr 1 2014
ALLEHANDA
MYRTEL WIMMER
l
a
d
e
k
c
ä
n
S
PR
O
Bronsåldersmysteriet
ID
E
PR T
ES HÄ
EN R N
TE UM
RA R
S: ET
Djurvännen i Kråkemåla
Fakta om
m/s Sigrid
Längd:
99,5 meter
Bredd:
18,6 meter
D
Lastkapacitet: 12 behållare
Djupgående:
Cirka 4,5 meter
Dödvikt:
1 600 ton
Marschfart:
8–12 knop
Kuriosa: Namnet Sigrid är
sammansatt av orden seger
och frid och har fornnordiskt
ursprung.
SKB:s nya transportfartyg är här
I december förra året kom hon äntligen till Sverige och sin hemmahamn, Oskarshamn
– SKB:s nya transportfartyg m/s Sigrid.
Transportfartyget byggdes 2011–2013 i Galati, Rumänien, av Damen Shipyards Group. Hon är klassad
enligt International Maritime Organisation (IMO:s) högsta nivå, INF 3, för fartyg som transporterar radioaktivt avfall. Fartyget är en vidareutveckling av m/s Sigyn med hänsyn till nya krav och regler.
Miljöhänsyn har haft hög prioritet vid utformningen av Sigrid. Motorarrangemanget, med fyra mindre
huvudmaskiner, gör att hon även vid låga farter kan nyttja den katalytiska avgasreningen som reducerar
kväveoxidutsläpp. Fartyget går på lågsvavlig marindiesel och transporterna planeras så att bränsleförbrukningen minimeras.
Sigrid ägs av SKB men drift och bemanning sköts av Furetank Rederi AB.
Engagemanget bubblar
i hela bygden!
framföra sin åsikt visade det sig - den mellersta
et är härligt att märka av allt engageinfarten till Misterhult blir kvar!! Det och
mang som bubblar överallt i Mistermycket annat kan du också läsa om
hultsbygden!
i det här numret av Allehanda.
Se bara på PRO som är den
Vid vårt årsmöte den 9 mars avgick
förening som presenteras i det här
Ann Barnekow som ordförande för
numret. Förutom att träffas och
Misterhultsbygdens intresseförenförgylla varandras dagar, genom
ingen. Vi som sitter i styrelsen vill
att spela boccia, resa tillsammans
passa på att framför att hjärtligt
och mycket mer, så har de även
tack för det arbete hon lagt ned på
några hjärtefrågor som de driver
föreningen!!
- en mobil sjuksköterska och nya
Det var ingen av oss andra i styrelseniorboenden för våra äldre som
sen som kände att vi skulle hinna
bor i bygden.
Eva Holm
med ordförandeskapet på egen
Under hela vintern har BK Bore
hand. Efter många funderingar hit
drivit sin verksamhet på isen i
och dit beslutades det på årsmötet
Figeholm till glädje för både gamla
att vi blir två personer som delar på
och unga. När det var dags för ”isordförandeskapet.
lossning” på Kjellskulle ordnade de
Det ska bli spännande att prova
en fest tillsammans med Kroktorps
detta nya grepp, som vi båda tror
IF, Fårbo FF, Figeholms skyttekommer att fungera utmärkt tills
förening, Figeholmscyklisterna,
det kommer en mer permanent
Sjöräddningen, Svenska Kyrkan
lösning på ordförandeposten vid
och Figeholms samhällsförening.
nästa årsmöte.
Det var kort varsel, men alla ställde
Mette Jeppesen
Vi vill också passa på att hälsa Claes
upp och de hundratalet besökarna
Mark välkommen till styrelsen.
fick bland annat prova en överlevClaes är sedan några år boende i
nadsdräkt på tid och mäta hur hårt
Gässhult där han planterat väldigt
han eller hon sköt en bandyboll.
många äppel- och päronträd och
Misterhultsföretagarna berättade
planerar att starta cidertillverkning.
på sitt årsmöte att de, tillsammans
Vill du veta mer vem Claes är, så
med politikerna, under det komporträtterades han för ett år sedan
mande året ska träffa de banker
här i Allehanda och du kan gå in på
som finns på orten, för att undervår hemsida, www..misterhultsbyglätta för de lokala företagarna .
den.se, och läsa artikeln.
Misterhults samhällsförening har
Claes Mark
Övriga styrelsen består till vår
genom Göran Grönhammar samglädje fortfarande av Stefan Eklund,
ordnat en protestskrivelse till både
kassör, Karin Lokrantz-Nilsson, sekreterare,
kommunen och Trafikverket om stängningen
och Maria Zaar.
av den mellersta Misterhultsinfarten. En skriEVA HOLM OCH METTE JEPPESEN
velse som även vi i Misterhultsbygdens intresORDFÖRANDE
seförening ställde oss bakom. Det lönar sig att
Misterhultsbygdens
Intresseförening
finns för dig
M
isterhultsbygdens Intresseförening
är en ideell förening som är religiöst och politiskt obunden. Föreningens
målsättning är att göra Misterhultsbygden
mer attraktiv för dem jobbar, bor eller
bara är på tillfälligt besök här. Föreningen
har cirka 550 medlemmar.
Vill du också bli medlem? Gå in på www.
misterhultsbygden.se, välj vår förening/
bli medlem, skicka e-post till stefan@
misterhultsbygden.se eller ring Stefan Eklund, 072-589 30 33. Du kan också betala
in medlemsavgiften direkt till bankgiro
5392-9329.
Det kostar 50 kronor för enskild medlem
och 100 kronor per familj på samma
adress.
Det är vi som gör Misterhultsbygdens Allehanda
M
isterhultsbygdens Allehanda ges
ut av Misterhultsbygdens Intresseförening. Den delas ut till alla hushåll
i bygden och skickas också till medlemmar som bor någon annanstans och till
beslutsfattare med flera inom kommunen
för att visa allt som händer hos oss.
Ansvarig utgivare: Eva Holm, ordförande
Redaktion och layout: Maria Zaar och
Mette Jeppesen
Har du tips, idéer eller vill komma med
ett bidrag:
e-posta [email protected]
eller ring Mette 070-607 57 31
Manusstopp
12/5
nästa nummer
INSÄNT
D
et är vanligt att landsbygdens folk
klagar på mobil telefontäckning och
de som skaffar sig mobilt bredband är
frustrerade av tröga uppkopplingar. Radiosignalerna för GSM och 3G använder olika
frekvenser. Frekvensen för 3G , även 4G, är
mer än dubbelt så hög än för GSM. 3Gs höga
frekvens medför i teorin att datakommunikation gynnas, men den höga frekvensen betyder
att radiovågorna bara är 15 centimeter långa.
De korta vågorna är dåliga på att tränga sig
igenom vältimmrade huskroppar, täta lövverk
och snötjocka ytor och därför försvinner 3Gs
omtalade välsignelse för prat- och surfsugna i
många situationer.
2
Vid telefoni väljer mobiltelefonerna att gå över
till GSM med 30 centimeter långa vågor, som
har bättre genomträngningsförmåga.
Det finns bot mot svaga eller obefintliga
3G-signal och det är så kallade ”repeatrar”.
En repeater består av tre delar. a) antenn på
skorsten riktad mot närmaste 3G-mast, b) en
förstärkare, c) en inomhusantenn för kommunikation med mobiltelefon, surfplatta eller
3G-modem. Antenner och förstärkare kopplas
samman med koaxialkablar, ”TV-kablar”.
Med repeatersystemet tar man emot en ostörd
signal högst upp på huset och med kablarna
leds signalen in i huset där man mobilpratar
och surfar. En repeater kan samtidigt betjäna
många mobiler och surfplattor i närheten av
inomhusantennen.
Min repeater funkar bra. Priset för grejorna
är mellan 4000 och 8000 kronor beroende på
fabrikat och funktioner.
GÖRAN GRÖNHAMMAR
du är väl medlem?
För bara 50 kronor om året kan du vara med i vårt arbete
för bygden. Är ni en familj på samma adress kostar det
100 kronor. Så tveka inte - anmäl dig som medlem redan i
dag!! Ring eller e-posta Stefan 072-589 30 33,
[email protected] eller gå in på hemsidan
www.misterhultsbygden.se.
O
mslagsbilden till det här numret
är tagen hemma hos Myrtel
Wimmer i Kråkemåla.
Foto: Kaj Lindholm
Gilla oss på
FACEBOOK
3
porträttet
KRÅKEMÅLA...
Du, som tror att ett liv i
Kråkemåla är stillsamt och
långt från världens dynamik, bör tänka om. Det
vet jag, som träffat Myrtel
Wimmer, född, uppvuxen
och boende där sedan mer
än sjuttiofem år.
...platsen där Myrtel bor
På gården fanns förutom kor, hästar och
traktorer också myskankor. Från en början om
sju oljeskadade ankor, växte besättningen till
bortemot etthundrafemtio ankor, som vankade
omkring i byn och på vägarna, föga störda av
På väggen hänger ett flygfoto över gården i
Kråkemåla där hon bor.
4
Denna dag håller besöksmål och olika
verksamheter, föreningar och företag
öppet (kostnadsfritt) för att visa vad som
finns att uppleva i Oskarshamns stad och
intilliggande orter. Här finns möjlighet att
hitta dina smultronställen som du sedan
kan tipsa dina vänner och turister om.
Det kan vara allt från museum, härliga
fikaställen, mysiga affärer och unika
utflyktsmål.
Antalet har dock minskat med åren. Det enda
kvarvarande djuret är hunden ”Mitzi” som är
mycket trevlig.
Finns det fritid? ”Jo, jag har rest en hel del”,
berättar Myrtel. Hon pratar utmärkt tyska och
blev en gång i Österrike tillfrågad om hur länge
hon som tyska hade bott i Sverige. Förutom
resor i Tyskland och Österrike har hon hunnit
turista i alla nordiska länder, inklusive Island
med Västmannaöarna, Polen, Tjeckoslovakien
och Italien. Resvan och världsvan med andra
ord.
Att lyssna till Myrtel är en speciell upplevelse.
När hon berättar om hur Kråkemåla by brann
ner fullständigt 1799 känner man brandlukten
i näsborrarna. Huset där hon föddes revs 1948.
Då hittade man resterna av det nerbrunna
huset på samma plats.
Avslutningsvis berättar hon med berättigad
stolthet att det egna stenbrottet är återställd till
ett naturligt utseende, som inte går att identifiera som stenbrott.
B
ara namnet leder till funderingar. Myrtel
är döpt efter en släkting i USA, ett land
som inte var främmande för familjen.
Släkt finns där och hennes farfar gjorde två
amerikaresor. Kråkemåla omfattade skog,
åker- och ängsmark, fiskevatten och jaktmarker och var på den tiden att betrakta som ett
storhemman, som kunde försörja en familj.
Många att försörja blev det. Myrtel är äldst i en
syskonskara om fem, tre systrar och en bror.
Hon hade läshuvud och ville läsa vidare, men
det fanns inte utrymme för sådana tankar. Det
gällde att ställa upp för det dagliga slitet på
gården.
Men den röda graniten, som fanns på platsen
och som utnyttjades på arrende av ”AKF
Granit” lockade stenhuggare till Kråkemåla.
En av dem kom från Bayern, Henrik Wimmer,
som tänkte stanna där över en period om tre
månader 1954, är fortfarande kvar. Han liksom
Myrtel drabbades nämligen av kärleken. De
gifte sig och bildade familj. I början av 1960talet köpte de gården.
föreningsnytt
S
öndagen den 18 maj klockan 10-16
är det dags för evenemanget Turista
hemma som är en upplevelsedag
som senast hölls år 2009. I år är det dags
att återuppta evenemanget där du som
boende i kommunen kan upptäcka alla
trevliga smultronställen som finns i Oskarshamn med omnejd.
Den 18 maj kommer Misterhultsbygden
att visas upp genom att Misterhultsbygdens intresseförenings turistbroschyr för
2014 kommer att delas ut. Flera företag
öppnar sina dörrar för besökare.Andra
kommer att finnas samlade och visa upp
sig i Höganäslokalen i Figeholm. Det
kommer även vara möjligt att åka på en
guidad busstur genom Misterhultsbygden
där flera fina utflyktsmål, butiker och
matställen kommer att besökas.
Välkommen till Turista hemma
den 18 maj!
Dialoggrupp för bygdens framtid
Hittills har två möten hållits i en dialoggrupp för Misterhultsbygden. Det är kommunen som genom diskussion med representanter för invånarna i Misterhultsbygden
ska sätta en vision för hur den här delen av
kommunen ska se ut år 2050.
D
et finns bygdedialoggrupper i Misterhultsbygden, Påskallavik, Bockara och
Kristdala.
Under det första mötet fick deltagarna beskriva
vad som är bra och vad som behöver utvecklas
i Misterhultsbygden. Exempel på positiva saker
som lyftes upp är det natursköna läget, föreningslivet, attraktiva boendemiljöer, arbetsmarknaden, företagarandan, geografiska läget
för att nämna några.
TEXT OCH FOTO: KAJ LINDHOLM
Tidigare fanns det en hel massa djur hos Myrtel. Nu har hunden Mitzi gården för sig själv.
trafik och människor. En morgon för ungefär
tio år sedan fanns Myrtel på stor förstasidesbild i Svenska Dagbladet, rikstidningen, och i
TV och radio. Vad hade hänt?
Jo, den dödliga fågelinfluensan hade kommit
till Sverige. Karantän för alla tamfågelbesättningar var det som gällde. ”Pyttsan”, tänkte
Myrtel och uttalade liknande tanker i massmedia, även om hon stängde in sina fåglar. Dog
någon fågel? ”Nej, inte en enda”, säger hon,
fortfarande något förundrad över all uppståndelse. Bilden där Myrtel håller en myskanka i
famnen är typisk för henne, djurvän med stort
hjärta. Med tre egna barn tog hon även emot
sommarbarn. En av dem, en sexåring från Katrineholm, blev så anpassad till familjen att han
blev kvar. Fyra barn totalt med andra ord.
Skolbarn med behov av kontakt med naturen
fick möjlighet att vistas på lägerskola i Bussvik
under en tjugoårsperiod från mitten av 1970talet. Det behövdes en föreståndare. Myrtels
yngste son, Erik som gick på Rödsleskolan, fick
höra talas om problemet och proklamerade
för sina lärare att hans mamma var perfekt
för uppgiften. Den lille gossen hade helt rätt.
Myrtel tog jobbet och verkade på lägerskolan
i 22 år. Inte bara som husmor utan även som
naturguide. I området fanns hela naturen plus
stenbrott, kvarn, jättegryta och en kolmila. Under två och en halv dag fick barnen lära sig vad
som fanns i omgivningen, namn på blommor,
träd och bergarter med mera.
”Johanneseken” är en historia för sig, som är åt
det kusliga hållet med lynchning i bagaget.
Förutom lägerskolan användes anläggningen
även för uthyrning och som barnkoloni. Problemgrupper vistades också där. Myrtel fick en
mycket stor kontaktyta.
Märkligt nog har hon också tid att arbeta åt
SMHI med datainsamling om väder och vind,
sedan 27 år.
Detta energiknippe har naturligtvis också
omgett sig med katter, åsnor och hundar.
Numer blir det promenader med Mitzi. Och
trädgården kommer till sommaren att vara en
blommande oas.
Utvecklingsbehov som kom fram gällde alla
sorters kommunikationer (vägar, mobiltäckning, fiber mm), möjligheterna att bygga nytt/
bygga ut i skärgården och kustnära, sårbarheten med få stora arbetsgivare, stora förändringar om Circle Resort blir av, politisk ovilja att
satsa på bygden. Vid det andra mötet diskuterades vidare på framtidsfrågorna.
Gruppen för Misterhultsbygden träffades första
gången den 20 januari och andra gången 10
mars. Frida Kjäll, Viktor Zetterberg och Pär
Hansson deltog från Samhällsbyggnadskontoret. Misterhultsbygden representerades av
Torbjörn Ackling, skärgårdsrepresentant, Kent
Lundgren, flygplatsen, Kerstin Hemmingsson, Figeholms samhällsförening, Eric Ciardi,
Mörtfors samhällsförening, Kaj Lindholm,
Företagarföreningen, Mette Jeppesen, Misterhultsbygdens intresseförening och Andréas
Jarlstråle, Hela Sverige ska Leva i Oskarshamn.
Även Misterhults LRF-avdelning kommer att
delta i gruppen.
Tidplan för arbetet: för att få in tankar, idéer
och kundskap om bygden i ett tidigt skede
hålls bygdedialoger hålls under2014 innan den
formella planprocessen. Samråd hålls under
våren 2015, granskning våren 2016 och Översiktsplanen antas vintern 2016.
KERSTIN HEMMINGSSON
FAKTARUTA:
• Född 1937
• 3 systrar och 1 bror
• Barnen Ingvar, Erik, Anna- Karin och
Jörgen
• 9 barnbarn
• Bakar mycket gott matbröd
• Mycket idrottsintresserad och har själv
idrottat (löpning)
Vid två tillfällen har bygdedialoggruppen för Misterhultsbygden träffats. Mötena ska leda fram till
en vision för trakten år 2050. Gruppen leds av Frida Kjäll, till höger i bild.
5
BRONSÅLDERSMYSTERIET
Snäckedals bronsåldersgravar är bland de för förnämsta i Sverige. Gravfältet består av 26 fornlämningar, som gravrösen och stensättningar och i omgivningarna finns inte mindre än 200 utspridda gravar.
Trots flera utgrävningar av de 3000 år gamla fornlämningarna är de fortfarande något av en gåta.
U
nder bronsåldern* för cirka 3000 år
sedan gick Östersjön högre upp och
Snäckedals gravfält låg då ungefär 500
meter från havet. Att snäcka betyder skepp
vet man, men när den intilliggande gården
och gravfältet fått sitt namn är däremot höljt i
dunkel.
En märklig sak med fynden i Snäckedal är att
det inte finns någonting som visar att det skulle
varit en boplats utan enbart ett gravfält på platsen. Gert Magnusson gjorde undersökningar
av Snäckedal på 1980-talet och trodde först att
det bott människor i närheten av gravfälten,
men pollenanalyser visade inget som tydde
på det. Hans tes blev då i stället att området
kanske redan då var centrum för den lokala
kopparutvinningen, eftersom det är koppar
blandat med tenn som ger det starka bronset.
Tänk om det var de som brutit koppar som låg
begravda på berget i Snäckedal.
I början av 2000-talet leddes ett Eu-projekt,
Det finns många teorier om hur det såg ut vid
Snäckedal under Bronsåldern. Aino Haavisto
från Gässhult besöker Snäckedal och läser på
skyltarna att här tidigare var en boplats.
6
Forntid i Oskarshamns kommun, av Michael
Dahlin, som hittade flera boplatser i området,
men inte precis vid Snäckedal.
Enligt arkeologerna Richard Bradley och Dag
Widholm, som undersökte platsen 2005, så är
gravfältet från två olika perioder av bronsåldern.
Under den första perioden byggdes de tre
stora rösena på den högsta delen av berget.
Det största röset är 21 meter i diameter och
tre meter högt. Under den sena bronsåldern
byggdes stensättningarna: de var dels små och
runda, dels rektangulära som liknar ett hus till
formen och dessutom ett antal skeppsformade
stensättningar. Den största är cirka 40 meter
lång och en av de största i Sverige. Det är också
den som delar av gravsättningarna i två delar.
På ena sidan finns alla utom ett av ”husen”
och på andra sidan finns ”skeppen”. Några av
skeppen är placerade så att de ser ut att segla
mot rösena och några skeppsättningar utanför
själva gravfältet ser ut att segla mot Östersjön.
Bradley/Widholm tror att det symboliserar att
de döda fördes till grävfältet med båt och att de
slutligen återfördes till havet.
Dag Widholm har även en annan teori om att
Snäckedal kan ha varit ett rituellt centrum,
där man inte fick odla eller ha betande djur.
Snäckedal kunde mer liknas vid en domkyrka
där den tidens maktmänniskor begravdes.
Hur det verkligen förhöll sig är fortfarande
något av ett mysterium.
Under bronsåldern levde många människor
tillsammans i så kallade långhus. De var
bönder med olika slags odlingar och hade kor,
hästar, får och grisar. Hästarna och framför allt
de hästdragna vagnarna var något som kom
till Sverige söderifrån och blev väldigt viktiga
för människorna. Att begrava människor i
storhögar var ett annat bruk som importerades
till Sverige vid den här tiden. Till att börja med
begravdes stormännen i kistor eller urholkade
trädstammar som täcktes med stenar till ett
röse. Senare övergick man till att kremera de
döda, men fortsatte att lägga stenar över den
döda.
Bronsåldern kom tidigare till platser som Thailand, Kina, Indien och kom så småningom till
Europa och ännu senare upp till Skandinavien.
reportageT
Varor och äventyr var det som var drivkraften
för de långväga resorna. Bronset var starkt och
blev mer åtråvärt än den mjukare kopparen
och flintföremålen som använts tidigare. Förutom metaller var salt en stor importvara, medan
bärnsten var en av bytesvarorna åt andra
hållet. Det fanns inget skriftspråk, men många
hällristningar kommer från bronsåldern. För
bara några år sedan hittades hällristningar
från bronsåldern i närheten av Gamleby som
föreställer skepp.
* FAKTARUTA
- Bronsåldern var mellan stenåldern och
järnåldern och dateras i Skandinavien till mellan 1800 till 500 för Kristi födelse.
Besök Snäckedals bronsåldersgravar
D
et är under mellanstadiet som man får bekanta sig med bronsåldern. Traktens skolor gör
ibland utflykt till Snäckedal för att få uppleva en bit av historien ”på riktigt”. Varför inte
packa en picknickkorg och göra en utflykt till Snäckedal i sommar? Det finns informationstavlor och vandringsstigar på platsen.
Vägbeskrivning: Från E22 tar man av mot Flivik. Efter några hundra meter sväng åter vänster
mot Flivik. Följ vägen tills du ser den lilla vita handgjorda skylten (se bilden ovan) på vänster
sida av vägen. Det finns små blå fornlämningsskyltar längs vägen.
När man svänger in på grusvägen till fornlämningen åker man först förbi Snäckedals gård.
D
en 26 februari i år fick Bengt Holmqvist, som äger Snäckedals gård, Misterhults Hembygdsförenings och Döderhults Naturskyddsförenings Natur-, Kultur- och Miljöstipendium med motiveringen ”För att under många år ha röjt och låtit beta samt underhållit väg och
parkering till gravfältet vid Snäckedal. Det är ett mycket bra kultur- och miljöarbete”. Större
delen av gravfältet ingår i gården. En dryg vecka efter att Bengt Holmqvist mottagit priset dog
han stilla, men helt oväntat i sitt hem.
7
notiser
Fantastiskt, Mimmi!
s
Mimmi Eriksson, som porträtterade
har
n,
seda
år
här i Allehanda för något
es i
nyligen tävlat i JVM i bågskytte i Nim
a
bäst
ens
värld
av
en
är
hon
Att
Frankrike.
en
på
kom
hon
när
hon
e
visad
r
kytta
bågs
för
hedrande fjärde plats. Mimmi tävlar
!!
MIF
ar
önsk
Skogens IF. Grattis
tipset
Våffel-café i
hagadalskyrkan
Varmt välkommen till goda våfflor
och god gemenskap onsdagen 23
april, klockan 13:00 - 16:00, i Hagadalskyrkan i Fårbo.
Valborgsfirande i Figeholm
Informationsmöte om Circle Resort
Tisdagen den 8 april bjuder The
Circle Resort in till ett öppet möte
om projektet i Figeholm konferens.
Syftet är beskriva var projektet
befinner sig i dag och hur det ska
tas vidare.
Alla uppmanas att ställa frågor om
samarbetsmöjligheter, trafikpåverkan, miljöpåverkan, huruvida the
Cicle Resort kommer att locka fler
till Figeholm och hur samhället
kommer att påverkas med mera.
Skicka din anmälan till: info@
figeholmkonferens.se.
Visste du att...
... Blå Jungfrun tillhör Misterhultsbygden? Ytterligare en pärla
i trakten!
Glada änder
Figeholms samhällsförening bjuder in
till traditionellt Valborgsfirande vid
Norrån.
Klockan 19 öppnar cafeförsäljning i
och utanför Höganäslokalen.
Klockan 20 tänds elden som brinner
på en flytande flotte i Norrån. Därefter
sjunger Schlagerkören och ett tal till
våren hålls, där bland annat årets
Figeholmare utses.
Kurt och hans vänner kommer att
spela och flera av Figeholms föreningar finns på plats.
VÄLKOMNA!!
Skärmen i Figeholm flyttad
Informationsskärmen som sitter i
Konsum i Figeholm har nu flyttats till
kassorna, så att den blivit mer synlig.
Den tidigare placeringen i fönstret ut mot
parkeringen fungerade när det var mörkt
ute, men inte när solen lyste.
Skärmen har engagerat många och frågan
om placeringen togs bland annat upp vid
Föreningsmötet som Misterhultsbygdens
intresseförening ordnade i höstas. Ett
stort tack till kommunens representant vid mötet, som såg till att skärmen
flyttades!!
Informationsskärmar finns även på
Biblioteket i Figeholm, i Röda stugan vid
Fårbo rastplats och i Folkets Hus i Mörtfors. Vill din förening ha upp information om något som är på gång, så mejla
[email protected] eller kontakta
någon i redaktionen.
a Adam och Emma Dahlberg på ViSylve Johansson i Solstadström vill tack
ing av änderna.
rum för att de skänker foder till matn
möter honom och följer honom de 100
och
mer
Sylve berättar att änderna kom
det är dags för matning.
meterna fram till matningsplatsen, när
Knäckisar
0,5 dl boveteflingor
0,5 dl solrosfrön
0,5 dl linfrö
0,5 dl sesamfrön
2 dl bovetemjöl eller kikärtsmjöl
1 kryddmått salt lite drygt
0,5 tsk bakpulver
0,5 dl olivolja
1 dl vatten
föreningsnytt
Servicepunkten i Figeholm
P
å biblioteket i Figeholm
finns Servicepunkt Misterhultsbygden. Här kan du
göra dina kommunala ärenden
och tillhandahålla samhällsinformation.
Servicepunkt Misterhultsbygden
ska fungera som en dörr in till
kommunen. Här hittar du information och blanketter som rör
kommunal verksamhet. I lokalen
finns en dator där man kan söka
kommunal och andra myndigheters information. Datorn är
utrustad med en kamera och man
kan koppla upp sig genom datorn
till kommunens Servicecenter
som hjälper till med att besvara
frågor. Personal på Figeholms
bibliotek hjälper dig med dina
ärenden.
» Sätt ungen på 200 grader
» Blanda alla torra ingredienser,
blanda sedan i olivoljan och vatten.
» Blanda ihop allt till en deg.
»Dela degen i två delar och kavla
ut de så tunnt som möjligt. För att
underlätta utkavlingen lägg degen
mellan två bakplåtspapper och
kalva ovanpå bakplåtspappret.
» Ta bort det översta bakplåtspappret.
» Flytta sedan över den utkavlade
degen till en plåt, med det undre
bakplåtspappret kvar.
» Med hjälp av en knip eller pizzaslisare skärs sedan degen i lagom
stora bitar.
Knäckisarna gräddas i ca 15 minuter i 200 grader.
Knäckisarna kan sedan eftertorkas
i ungen på 50 grader.
Servicepunktens öppettider:
måndag kl. 15-19
tisdag kl. 11-14
torsdag kl. 15-19
- När vi åkte började det pirra i magen,
jag tänkte bara på schacket. Pirret i magen
försvann när vi började prata, berättar Ebba
Franzén i klass 3-4 vid friskolan i Misterhult.
Den 4 mars blev de 14 eleverna kommunmästare i schack 4:an. Av 52 fantastiska
matcher vann Misterhultsleverna 37, spelade
5 oavgjorda och förlorade bara 10. De fick
totalpoängen 274 och fick den högsta poängen någonsin i schack 4:ans femåriga historia
i Oskarshamn och besegrade sina närmaste
konkurrenter med 82 poäng. Nu väntar
regionfinal eller semifinal i Hultsfred den
22 mars och skulle eleverna lyckas lika bra
där blir det stor nationell final i Västerås den
17 maj. Hur det än går i fortsättningen har
Ebba, Ellen, Ida, Stella, Tyra, Hanna, Harry,
Edvin, Thies, Elliott, Adam, Lucas, Maximilian och Elvira visat att de fina traditionerna
från schack 4:an för tre år sedan står sig.
Den gången spelade flera av storsyskonen till
2014 års hjältar final i Västerås.
- Alla blev jätteglada och vi fick medaljer.
Det var en jätterolig dag. Jag ser fram emot
nästa tävling i Hultsfred. Hoppas vi vinner,
skriver Elliott i sin betraktelse över spelet
den 4 mars och hans glädje delas av hans
klasskamrater. Nu blir det träning inför
Hultsfred och kanske är det fullt möjligt att
klass 3-4 i Misterhult får åka till Västerås i
maj för att göra upp om titeln ”bästa 4:an i
Sverige” bland 2500 deltagare.
misterhults friskola fyller 10 år
S
öndagen den 18 maj 2014 är alla – stora
som små - välkomna att fira skolans
10-årsjubileum.
Utöver skolverksamheten finns inom lokalerna
fritidshem, förskola och en nystartad verksamhet i form av öppen förskola varje måndag.
Nuvarande och tidigare elever på skolan står
för musikframträdande och annan underhållning och fika och mat finns att köpa. Precis
som vid skolans 5-årsjubileum har en bakelsetävling utlysts.
Alla verksamhetsdelar har vår profil som ledstjärna, vilket innebär att utomhuspedagogik,
rörelse och estetiska ämnen får stort utrymme
hos oss.
Verksamheten – där skolan är kostnadsfri
och maxtaxa gäller i förskolan - drivs av en
ekonomisk förening där styrelsen idag består
av föräldrar med barn i verksamheten. Skolan
drivs med en tydlig policy att alla eventuella
överskott återinvesteras i verksamheten.
Läs mer om jubileumsdagen och tävlingen på
skolans hemsidan;
www.misterhultskola.se
Skolan i Misterhult som startades 2004 har
nu varit igång i 10 år och idag finns fler barn
i verksamheten än någon gång tidigare. Stor
lärartäthet och
små barngrupper
har hög prioritet
på vår skola.
Misterhults friskola är en F-6 skola
med hälsa, natur
och kultur som en
uttalad profil.
Att vi har en husmor på skolan som
lagar maten på
8
Misterhults skola
bäst på schack
Varmt välkommen att ta kontakt med vår rektor Anna Strömhag 0491-320 84 för bestämma
tid för ett besök på skolan, se lokalerna och
träffa vår engagerade personal.
plats, att skolan serverar frukt till alla barn på
förmiddagen och att inköp av närproducerade
matvaror prioriteras är bara en del av skolans
hälsotänkande.
..eller ta med de minsta barnen och besök vår
öppna förskola måndagar
klockan 9-12.
Ingen föranmälan behövs.
Fikat bjuder
vi på.
9
»» »»»
»» »»
»
»»
»
»»»»
» » » » » » »» »
»
»
»
»
» »» »
»
»
»» »»»»»» »»»»»»»»»»»»»»»»
»
» »»
»»
Gosse död i olycka
Misterhults nya infarter
»
»»»»
»»»»»»»»» »
»»»»
»»»»»»»»»»
en 25 februari, höll Trafikverket sam-
D
flydda tider
rådsmöte i Hägnad, Figeholm. Mötet
gällde mittseparering av E22:an mellan
Nygård och Gladhammar. Mittseparering görs
för att öka säkerheten på vägen. Risken för
möteskollisioner försvinner. Körningen blir
bekvämare för bilförarna tack vare separering och hastighetsbegränsningen på aktuell
vägsträcka kommer att höjas till 100 km/
timme.
2 + 1 väg kräver 13 meter bred vägbana,
men vår väg är bara 12 meter och den måste
därför breddas. Några sträckor är så snäva och
bergiga att det blir för dyrt med breddning och
där blir det mittseparering med två enkelfiler,
1 +1 väg. I vardera färdriktningen kommer det
därför att bli omkörningsmöjligheter på endast
en fjärdedel av sträckan Nygård—Bälö.
Arbetet med separeringen mellan Nygård och
Bälö ska börja 2015 och vara klar under 2016.
Den fortsatta sträckningen till Gladhammar
byggs ca halvåret senare.
På Trafikverkets hemsida finns mer infor-
mation. Där finns fina kartor som visar hur
det kommer att bli. Förhoppningsvis ställer
Trafikverket ut kartor och ombyggnadsbeskrivningar till påseende i Figeholms bibliotek.
Trafiksäkerheten kräver att antalet av- och
påfarter minskar, och därför stängs många anslutningar till enskilda fastigheter. De stängda
anslutningarna ersätts med parallellvägar, som
samlar ihop flera fastigheters anslutningar till
en gemensam.
Anslutningar görs enligt tre principer:
1)höger av/höger på
2) vändplats/ögla för vänstersväng
3) C-korsning.
Vill man köra ut till vänster från princip 1) så
är man tvungen att köra höger till närmaste
vändögla och där vända till rätt riktning.
Princip 2) är till exempel tillämpad vid infarten
till Stolpen, norr om Fårbo.
Princip 3) C-korsning kommer att finnas
på fyra ställen. Den sydligaste är Misterhult
södra, som även kommer att betjäna fastighe-
I
januari månad 1797 hade rusthållaren Peter Alexandersson i Övrahammar åtagit sig att åt handelsmannen
Johan Holmberg i Figeholm köra ektimmer från Baggetorps skog till Figeholms
köping. Någon väg mellan Fårbo och
Baggetorp fanns inte på den tiden. Den
byggdes inte förrän 1910. Men på vintrarna när isen låg stark på insjöarna var
det vanligt att ordna vinterväg över sjön
Trästen och vidare på Viråns sjösystem
uppåt Baggetorp. Det var förmodligen
den möjligheten Peter Alexandersson
använde sig av när han den vintern
körde timmer.
Själv körde Peter Alexandersson före
med ett par hästar och efter kom hans
11-årige son Alexander och körde ett
par oxar. I två dagar hade de kört timmer till Figeholm och allt hade gått bra.
Det hade varit ett par tillbud till olycka
med gossen Alexanders fordon och
grannarna hade bett Peter Alexandersson att lega (anlita) en fullgod karl att
köra oxarna i stället för pojken, men det
tyckte Alexandersson var onödigt. Han
sade sig ha vidtagit alla försiktighetsåtgärder för att undvika olyckor. Han hade
förbjudit pojken att köra utför någon
backe och befallt honom att stanna med
oxarna innan backen började, tills han
själv hade kört utför med sitt lass. Han
skulle sedan gå tillbaka och hjälpa pojken att lägga på brinkjärnet att bromsa
kälkarna med och själv köra oxarna
utför backen.
Men den här dagen, torsdagen den 19
januari 1797, gick det inte som det var
planerat. Peter Alexandersson körde
som vanligt med hästarna först. Hans
lass bestod av en stor ekstock. Efter kom
pojken Alexander med oxarna. Hans
lass bestod av en ekstock ungefär 10
alnar (cirka 6 meter lång) och 11 tum
tjock. När de kom till Klevehällsbacken
(invid Fårbo, norr om den nuvarande
vägen), som var både brant och krokig,
körde Peter Alexandersson först med
sitt lass utför backen och skulle just gå
tillbaka och hjälpa sin son. Men till sin
förskräckelse fick han se att oxarna med
lasset redan var på väg utför backen.
Gossen ramlade av och kom emellan
lasset och en stor sten. När fadern kom
dit ropade sonen ”Far, far”, varefter han
inom någon minut avlidit i faderns famn
och blodet översköljde dem båda.
Att det blev sorg och förtvivlan i hemmet i Övrahammar kan vi förstå. Far
och mor hade mist sin ende son och de
tre systrarna Stina, 15 år, Greta-Lisa, 9
år, och Anna, 5 år gamla hade mist sin
ende bror.
Tio dagar efter den tragiska händelsen
infann sig den nitiske kronolänsmannen
terna i Plitorp. Denna korsning flyttas ca 100
meter söder ut för att förbättra sikten. Nästa
C-korsning är Misterhult norra, vid Spjuttorpet och här betjänas även vägen mot Ramnebo
och fastigheten Målbäcken. Vid mötet var
det oklart om korsning ska var kvar på sin
nuvarande plats eller flyttas söder ut, mittför
grustaget. Misterhults mellersta blir kvar tack
vare våra, till Trafikverket, gjorda upplysningar om anslutningens betydelse för trakten.
Utformningen var ännu ej fastställd.
Även Mörtforsborna får en C-anslutning, som
också betjänar Vackervik. Den fjärde C-korsningen är för Stjärneberg.
Våra busshållplatser är nu markerade på
vägplanerna och vid C-korsningar finns det
möjlighet att göra promenaden över vägbana
säkrare med refuger bredvid vänstersvängfältet.
Breddning, vändöglor och avstängningar berör
markägarna längs vägen och dessa fick tillfälle
att dryfta sina spörsmål med Trafikverkets
tjänstemän under kvällen.
GÖRAN GRÖNHAMMAR
Typ C-korsning med körfält för vänstersväng. Kommer att finnas vid Misterhult norra, Så kallad vändögla, som i dag finns vid Stolpen, kommer att
Misterhult södra, Mörtfors och Stjärneberg
införas vid vissa in/utfarter. Ännu inte specificerat var.
»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»
»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»
En kraft att räkna med
OKG står för ungefär tio procent av
Sveriges elproduktion. Vår el produceras
till hela landet, men vi vill alltid behålla det
lokala perspektivet och ge stöd och
energi till lokala verksamheters utveckling!
Nyfiken på kärnkraft?
Läs mer på www.okg.se
10
TEXT FRÅN MISTERHULTS HEMBYGDSFÖRENING
11
Nils Dahlman åtföljd av två nämndemän
till hemmet i Övrahammar. Länsmannen
hade ju hört talas om olyckshändelsen.
Och det pratades i bygden om att Peter
Alexandersson genom hård aga tvingat sin
son att köra oxarna och det tunga lasset.
Kanske var Peter Alexandersson vållande
till sin sons död? Det måste undersökas.
Förhör verkställdes.
Några dagar efter länsmansbesöket fick
Peter Alexandersson en stämning till
tinget. I stämningsmemorialet yrkade kronolänsmannen på att Peter Alexandersson
skulle ”laga rannsakning undergå förande
det han den 19 januari igenom oaktsamhet
samt hård aga och medfart låtit dess son
Alexander Petersson, 11 ½ år gammal,
med otama oxar köra ett stort lass ekevirke
på en brant backe å Figeholmsvägen, därvid bemälte gosse emellan eketrädet och
en stor sten blivit till döds slagen, varför
laga ansvar yrkas”.
Till tinger i Ishult den 20 februari 1797
infann sig Peter Alexandersson och inlämnade ett skriftligt anförande till protokollet
lydande:
”I anledning av Herr Ombuds- och
Kronolänsman Dahlmans å mig utverkade stämning, angående det jag skall varit
vållande till min son Alexanders genom en
olycklig händelse timade död, får jag min
förklaring allerödmjukast avgiva.
Herr Ombudsman har uti sitt stämningsmemorial nog hårt utmålat denna för mig högst bedrövliga händelse.
Fårhållandet har icka så sig tilldragit, som
memorialet innehåller, ty jag har varken
varit eller agat mitt älskade barnb mera än
en faders skyldighet varit, för att kunna
i framtid hava glädje av ett väluppfostrat
barn, men tyvärr är denna glädje för mig
förbytt i sorg, vilken hos mig i hela min
levnad aldrig kan utplånas, i synnerhet
som jag var nog oförsiktig att låta min son
köra,men som oxarna, vilka han körde, var
ganska stadiga och väl inkörda, så kunde
jag inte föreställa mig att en sådan olycka
skulle hända. För att icke något sådant
som nu sig tilldragit skulle ske, befallte jag
min avlidne son, att vid alla backar stanna,
till dess jag hade kört utför med stocken,
som jag hade att köra, men vilket han
den gången, som den olyckliga händelsen
inträffade, icke fullgjorde. Om han sådant
gjort, hade jag i denna stund ägt mitt barn
i livet och således undsluppit den sorg som
mig nu beständigt fräter. Min ödmjukaste
anhållan är därför, att Herr Häradshövdingen och vällovligt Tingsrätten mig från
något ansvar rättvisligen befriar.”
Häradsrätten dömde Peter Alexandersson
för att han genom grov oaktsamhet vållat
sin sons död att ”plikta 50 riksdaler, samt
en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt,
skriftas och avlösas”.
Vi tycker...
a
Skulle du vilja h
hemma?
fiber
Cecilia Ohlsson,
Marsö:
- Ja, absolut! Viktigt
med bra och snabba
kommunikationer
och det är vi inte
bortskämde med
här.
Siren Bortelid
Moen, Figeholm:
- Jag ser inget
behov av det,
föredrar trådlösa
alternativ. Skulle
dock fiber dras
utanför huset
skulle jag nog
ändå fundera på
att koppla på mig.
Kristina Ericsson, Klintemåla:
- Jag skulle ha stor
nytta av väl fungerande fiber. Här är
mobila teckningen så dålig att
jag måste stå på
ett ställe i huset
för att använda
mobilen.
Laila Johansson,
Bjurvik:
- Ja, det vill jag
självklart. I vår linje
med ett miljöanpassat
boende ser jag också
fiber som en investering för framtid i en
levande landsbygd.
11
Föreningen
PRO jobbar för ett aktivt
seniorliv och mot orättvisor
M
isterhults PRO bildades 1970. Den
egentliga upptakten var den 7 mars
1962 då man bildade Misterhults
sockens Pensionärsförening. Den 1 januari
1970 antog man föreningsnamnet Misterhults
PRO.
Föreningen startade med 14 medlemmar. Idag
har vi 254 medlemmar.
Medlem i PRO kan du vara om du är ålder-
orättvisor, till exempel högre skatt jämfört
med arbetsinkomst. En hjärtefråga är mobil
sjuksköterska.
Frågan startade med en skrivelse 2011 från
Misterhults PRO. De orimligt långa avstånden
till en distriktssjuksköterska för att få enklare
sjukvård är en annan hjärtefråga, för de som
bor norr om Oskarshamn. Bra äldreboende är
också en viktig fråga.
I
Misterhultsbygden finns det ett 40tal föreningar. Somliga mer kända
än andra. I förra numret var det BK
Bore som presenterades och här intill
får du lära känna PRO och deras verksamhet lite bättre. Vill ni presentera er
förening? Hör av er till
[email protected].
som styrs med fast hand av Hagar Svedegård.
Vår kulturansvarige Gunilla Forsberg tillsammans med ABF, engagerar artister för underhållning till våra månadsmöten.
BIRGITTA JACOBZON, PRO
Misterhults PRO har sina månadsmöten sista
torsdagen i månaden, som alternerar mellan
Misterhult, Fårbo och Figeholm. Deltagarantalet är i genomsnitt mellan 65 och 70
medlemmar. Därutöver den årliga grillfesten
på Björkön Höganäs, Figeholm. Våffelfesten
i hembygdsparken i Misterhult, är en tjugofemårig tradition. Gökottan samlar ett antal
morgonpigga deltagare.
Året avslutas traditionsenligt med gröt,
skinksmörgås och luciatåg.
Grillning på gång utanför Höganäslokalen i
Figeholm
spensionär eller har avtalspension i form av
förtidspension. Maka och sambo är också
välkomna.
Misterhults PRO har ett stort socialt engagemang. Vi arbetar med att bekämpa olika
Misterhults sånggrupp bildades 1985. Sångledare är Ann Britt Westerberg.
Vi har även många aktiviteter i föreningen,
som Vandring i din hembygd, Bingo, Boccia
och Boule. Det finns två läsecirklar
i samarbete med ABF. Vi ordnar Datautbildning som sker i samarbete med ABF och vår
studieorganisatör Lars Brasch.
Varje år ordnas minst en resa. Vi har en mycket
duktig och engagerad resekommittè
Utflykt med PRO till utvandrarnas trakter.
V
ill du bli medlem? Kontakta någon du
känner som redan är med i PRO eller
kontakta vår huvudansvariga för medlemsregistret och den som tar emot anmälan om
nya medlemmar, Laila Nilsson, 0491-333 95.
Våffelfesten i hembygdsparken i Misterhult, är en tjugofemårig tradition.
12