Transcript Nr 3/2012 - S:t Lukas

Lukas
Sankt
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se
psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige • Höst 2012
Robin
on
Olauss
len 3
Ulldal
lla
Uddeva
6
7
4
52
h
affe oc
gärna k
en)
s
g
u
a
a
t
p
n
I
5 ( at njutbart i
X
i
p
a
er
ann
Psykot
r något
öd elle
r
b
r
e
n
e
wi
X
X
3
90
n
n e ör ng!
n
i
V k f sni
bo stlä
hö
n
nhete
e
r
a
k
jelä
et
Famil ingonben alla
L
ev
9 Udd
523 7
u!
Från n
re
äka
l
s
u
H
Din
lla
Uddeva
Kultur som terapi • Tack S:t Lukas för 100 berikande samtal • Allt ljus på kulturen
i höstmörkret • Kultur på recept 2.0 – Skånemodellen • Terapirummets dörr på glänt
Unga vuxna ställs inför (alltför) många val • Psykosociala kontrakt på jobbet – flexibelt
1
eller osäkert • Umeåbjörken • JA eller NEJ till AB • Naturlig hälsa
Direktorn har ordet
Kultur som terapi?!
På en teaterscen visas ett drama. Jag hamnar mitt i mina egna existentiella frågeställningar och kanske hittar jag ett svar
på hur jag ska gå vidare. Orkestern ger en konsert och i ett kort ögonblick kan jag ana att tonerna tar sig in i ett dolt rum
hos mig som vidgas och jag erfar en euforisk känsla. Bandyspelarna på planen åker runt och passar bollen mellan varandra.
Några av dem åker runt i cirklar och väntar på den perfekta passningen. Så kommer den och jag ser skönheten i spelet.
Det är märkligt och fantastiskt hur kultur av olika slag kan vara som en slags terapi, där vi kan ana större djup, en harmoni
mitt i allt brus eller en insikt om hur vi ska gå vidare i livet. Olika former av kultur kan bli som ledsagare och stöd för växt
i livet, för att hitta riktningen inför framtiden.
Tomas Tranströmer skriver i dikten Schubertiana:
”I kvällsmörkret på en plats utanför New York,
en utsiktspunkt där man i en enda blick
kan omfatta åtta miljoner människors hem.
Jättestaden där borta, är en lång flimrande driva,
en spiralgalax från sidan /…/
jag vet också – utan all statistik – att just nu spelas
Schubert i något rum där borta och att för någon är
de tonerna verkligare än allt det andra /…/
handen följer den blinda ledstången som hittar i mörkret /…/
det envisa gnolandet som följer oss just nu uppför djupet.”
I detta nummer av tidningen kan ni läsa ett antal artiklar om kultur som terapi på olika sätt. Vi lyfter även fram en diktbok
skriven av Lillemor Högerås, leg psykoterapeut vid S:t Lukas i Kalmar
Direktor Anders Persson
2
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas
Tryck: åtta45
ISSN 2000-6551
Papper: Multi Offset
Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor
Distribution: Posten som Posttidning B
e-post: [email protected]
Upplaga: 5500ex
Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas
Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm
e-post: [email protected]
Tel. 08-616 03 80
Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist
Fax. 08-669 47 19
Montage förstasidan: Lena Bergquist, Åke Paulsson
e-post: [email protected], www.sanktlukas.se
Foto: Walpaper4Me
Tack S:t Lukas för
100 berikande samtal!
Text: Johanna Nilsson
Johanna Nilsson beskrev för ett år sedan hur det var att gå i psykoterapi på en S:t
Lukas mottagning. Ett år efter avslutad terapi tycker hon fortfarande att hon lär sig
något nytt om sig själv varje dag.
J
”
ag minns det så tydligt. Det var en
solig sommardag för precis ett
år sedan som jag med fjärilar i
magen klev in genom dörren
till S:t Lukas i Stockholm.
Det var dags för den allra
sista avslutande träffen
med min terapeut. Några
dagar innan hade jag avlivat
mina två underbara Birmakatter och tidigare samma dag hade
min älskade farfar gått bort. Trots
sorgen kändes det ok att säga tack till
terapin. Jag var verkligen redo.
jag agerar kring jobbiga känslor. Och
väljer ibland att inte ens agera. Vågar
ifrågasätta mina val inför både mig själv
och andra. Ombestämmer mig gärna
och ofta. Jag har saktat ned och stannar
upp. Vågar vara i min kärleksrelation,
även när jag är skör. Märker att
livet ibland är grått, och att det
känns ok att det är så. Njuter av
att det är jag själv som styr över
mitt liv.
Jag har stått på
kanten av ett mäktigt
vattenfall. Efter långt övervägande vågat ta steget över
Jag är också snällare med mig
kanten och hoppa.
själv. Mer förlåtande inför mina
Det blev över 100 berikande samtal
med två terapeuter. Det har varit
fantastiskt men också oerhört jobbigt.
Jag har stått på kanten av ett mäktigt
vattenfall. Efter långt övervägande
vågat ta steget över kanten och hoppa.
Från rädslor och otrygghet mot mod
och ärlighet. Från terapin som livboj
till att lära mig flyta, simma och ta
mig i land på egen hand.
När jag tänker tillbaka märker jag hur
mycket den där livbojen betytt för mig.
Jag har blivit mer självständig. Jordad
och trygg. Säger ifrån oftare. Ber om
ursäkt. Lägger märke till osunda beteenden hos mig själv. Sover på saken innan
svagheter och ödmjuk inför mina
utmaningar och rädslor. Har äntligen
tagit mig i kragen och slutat på mitt
jobb för att satsa på det jag verkligen
brinner för, att arbeta med människor
och deras utveckling. Och har investerat i en utbildning som kommer att
hjälpa mig mot mina visioner och mål.
Tack S:t Lukas för att ni funnits vid min
sida och agerat livboj när jag behövt.
Det var ni som fick mig att hoppa och
komma vidare
3
Allt ljus på kulturen
i höstmörkret
600.000 körsångare kan inte ha fel – vi mår helt enkelt bra av
att sjunga i kör, det vet de flesta som har provat. För dig som är
svårövertygad finns forskningsresultat som säger att våra kroppar
och själar slappnar av och glömmer bort att vara stressade när vi
koncentrerar oss på att sjunga och lyssna till vacker musik; helt
enkelt när vi är i nuet, njuter och har roligt tillsammans. Den positiva effekten får vi del av även om vi inte agerar själva, utan bara
är engagerade åskådare.
Vill du veta mer om hur musiken
påverkar vår stresskänslighet kan
du läsa boken ”Noter om musik och
hälsa” av musikern, stressforskaren
och professorn Töres Theorell.
Händer i kroppen
Vad händer med oss när vi deltar
i kulturevenemang som vi tycker
om eller själva är kreativa:
• blodtrycket sänks
• nivåerna av stresshormonet kortisol sänks
• vårt må-bra hormon
oxytocin ökar
4
De senaste åren har flera forskningsrapporter beskrivit kulturens
positiva effekter på vår psykiska, fysiska och existentiella hälsa.
Lite otippat är kanske att vi sover bättre efter en uppskattad kulturupplevelse, mera självklart är att vi mår bra av att få ett bredare socialt nätverk av likasinnade.
På kommande sidor tittar vi närmare på Region Skånes uppdatering av pilotprojektet från 2010 ”Kultur på recept” som i höst blir
”Kultur på recept 2.0 – Skånemodellen”. Vi får också möta leg
psykolog och leg psykoterapeut Claes Törnqvist som tillsammans
med kollegan Lennart Viberg skrev manuset till Psykoterapi X5;
en föreställning som gick för utsålda hus på Månteatern i Lund
fram till i somras. Psykoanalytikern, författaren och dramatikern
Ann-Sofie Bárány arbetar under hösten på teater Unga Klara i
Stockholm och på Månteatern i Lund. Hon vet av lång erfarenhet
att en teaterföreställning kan förändra dig och ditt sätt att se på
livet… om du bara vågar säga ja.
Hösten är helt rätt årstid att besöka konserthus, teatrar och biosalonger. Men vill du ta det säkra före det osäkra bör du kanske
ändå vara lite aktiv själv och sjunga i kör eller delta i amatörteater, då är du i det närmaste garanterad spralliga livsandar, trots att
höstmörkret sänker sig utanför våra fönster
Kultur på recept 2.0
– Skånemodellen
Region Skåne fortsätter att
erbjuda ”Kultur på recept”.
Psykoterapi X5. Foto: Athina Brunner
”Kultur på recept har inneburit att fokus varit vänt från sjukdomen. I sjukvården är det tvärtom sjukdomen som är i fokus.
Detta har inneburit att deltagarna kunnat fokusera på de regenererande hälso- och välbefinnanderesurserna. I projektet har
hela människan och det friska varit i fokus. Vi kan kalla det för att bygga vidare på friskresurserna.” (Sören Augustinsson,
fil dr i arbetsvetenskap, ur pilotstudiens slutsatser)
Foto: S:t Lukas
modell för Kultur på recept och alltså
inte patientens behandlingsresultat i
första hand. Utvärderingen av projektet
visade att modellen fungerade väl och
i år startas därför ett nytt och utvidgat
treårigt projekt, ”Kultur på recept
2.0 Skånemodellen”. Det ska omfatta
200 patienter från primärvården och
allmänpsykiatrin.
Önskar du mer information om
”Kultur på recept 2.0” går det bra
att mejla processledare Christina
Gedeborg-Nilsson som ansvarar för
projektet
([email protected])
P
ilotprojektet Kultur på recept ägde
rum i Helsingborg 2010 på initiativ
av regeringen. Målet var att ta fram en
Projektet syftar till att undersöka hur
kulturaktiviteter, eget skapande och
kulturupplevelser kan vara en del i en
rehabiliteringsprocess. Målgruppen är
patienter med pågående eller hotande
sjukskrivning, patienter med risk för
social isolering samt patienter med psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta.
Projektet är förlagt till Helsingborg och
är ett samarbete mellan Region Skåne,
FINSAM Helsingborg och Helsingborgs stad.
Utvärderingen av Kultur på recept 2.0
kommer att ingå i ett större forskningsprojekt i samarbete med Socialdepartementet. Utvärderingen kommer även
att omfatta rehabiliteringsgarantin och
naturunderstödd rehabilitering. Arbetet
leds av Epicentrum Skåne. Dessutom
kommer en utomstående forskare att
utvärdera själva processen
Om pilotprojektet
Pilotprojektets mål var att pröva
en modell för kultur på recept i
ett pilotprojekt med 20–30 deltagare vid en primärvårdsenhet i
Helsingborg. Hela rapporten från
pilotprojektet Kultur på recept
finns att läsa på hemsidan. Där
finns även mer information om
det nu pågående projektet.
www.skane.se/kulturpårecept
5
Terapirummets dörr
på glänt
Text: Lena Bergquist
Parallellt med sitt arbete som lektor på
Institutionen för psykologi vid Lunds
universitet har Claes Törnqvist arbetat
som klinisk psykolog och privatpraktiserande leg psykoterapeut i 35 år. Det är
terapirummets erfarenheter han har tagit
med sig in i manusskrivandet tillsammans med kollegan Lennart Viberg.
D
eras mål var att manuset skulle ta
upp sådana livsfrågor som Månteaterns publik möter i sitt vardagliga liv.
Genom att ta del av föreställningarna
skulle publiken få ny kunskap om vad
psykoterapi är och få veta mer om hur
vanliga livskriser kan bli lättare att bära
och reda ut om man samtalar om dem.
– Vi ville skildra vanliga människor som
går i terapi, inte patologisera livet. Teaterformen gav oss möjlighet att berätta för
en ny målgrupp hur ett psykoterapeutiskt
samtal går till. Vi ville också, med våra
fiktiva klientgestaltningar, lyfta fram
och samtala om vanliga livsteman. Till
exempel hur man ska hantera alla
val, vad man ska göra med sitt liv, hur
kropp och psyke hänger ihop och
tankar om livets möjligheter när
man är i 50-årsåldern.
Psykoterapi x5. Foto: Athina Brunner
De här frågorna har alltid varit aktuella, men Claes Törnqvist hävdar att vår
tid är speciell: tempot och kraven att
skapa sig själv är högt uppskruvade,
alla valmöjligheter vi ställs inför ökar
dramatiskt samtidigt som vi sällan har
utrymme att i grunden bearbeta avgörande livsfrågor. Psykoterapeutiska
stödjande samtal svarar därför mot
ett stort behov, klienten får hjälp att
strukturera sitt liv, möta sig själv och
tar sedan förhoppningsvis bättre och
mer genomtänkta beslut.
– Vi erbjöd publiksamtal vid första och
sista föreställningen för varje pjäs. De
livsfrågor vi valt att dramatisera visade
sig vara viktiga även för publiken, en
del svarade att de fått ökade insikter av
att lyssna till de fiktiva terapisamtalen.
De menade också att den dramatiska
Var Euripides först?
Teater som terapeutisk form, har en lång historia före amerikanska serien ”In
Treatment” och Psykoterapi X5. Euripides (cirka 480 f kr) var en grekisk tragediförfattare som analyserade moraliska problem som även skulle kunna vara
aktuella i dagens dramatiseringar. Hans sätt att skriva inledde, menar många, den
psykologiserade dramatiken. Euripides använde sig av den klassiska dramaturgiska
modellen som också kan appliceras på våra livsberättelser och kanske även på
psykoterapins form: rummets, tidens och handlingens enhet
6
De ”professionella” åskådarna var
intresserade av hur arbetet som psykoterapeut presenterades på scen och hur
Claes Törnqvist och Lennart Viberg arbetade med sina patienter. Teatern som
kommunikationsform, för att beskriva
processen, väckte också stort intresse.
– Att möta så många kollegor på
teatern gav mig en helt ny känsla av att
vara en del i en större gemenskap, det
ligger annars i sakens natur att man
som psykoterapeut är rätt så ensam
med klienternas berättelser. Under
publiksamtalen delade vi erfarenheter
som man normalt bara pratar om vid
grupphandledning. Vi kunde också vara
mycket öppnare och friare i och med
att vi befann oss utanför vårt vanliga
sammanhang, berättar Claes Törnqvist.
Han menar att manuset Psykoterapi
X5 ligger helt rätt i tiden; att exponera
sig själv är en drivkraft för många i
vår tid samtidigt som den yttringen
besvaras av en nyfikenhet att se mer
av andra människors privata liv. Claes
Törnqvist kan så här i efterhand se
att hans eget och kollegan Lennart
Psykoterapi X5
Manus: Claes Törnqvist och
Lennart Viberg
Regi: Olle Törnqvist
Kostym & scenografi: Leif Persson
Musik: Anders Ortman
Skådespelare: Mats Granath, Lillemor Hjelm, Magnus Nylander
och Ellen Siöö
De fem pjäserna är: Rickard,
familjen Jimenez, Morris, Linda
och Gun
www.manteatern.se
Foto: Charlotta Wendick
formen väckte nyfikenhet, att få vara
med på ”riktigt” och smyglyssna och
kika in i ett vanligtvis stängt terapirum.
När publiken svarade på frågan om hur
många som hade samtalet som profession, visade det sig att nästan hälften av
de som satt i bänkraderna var psykologer, psykoterapeuter och socionomer,
vilket förvånade oss något, berättar
Claes Törnqvist.
Claes Törnqvist arbetar som lektor på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet och undervisar i psykodynamisk psykoterapi samtidigt som han arbetar som
privatpraktiserande psykoterapeut. Han bedriver forskning om vanliga människors
livsfrågor och normala kriser och har bland annat gjort en studie på 20-åringar som
i mitten av 1980-talet intervjuades om sina livssammanhang. Samma grupp intervjuades igen för några år sedan, då var de i 40-årsådlern.
Vibergs ”gluttande” på terapirummets stängda dörr väckte ett liknande
intresse.
– Psykoterapi X5 öppnade dörren till
terapirummet för att visa det ständiga
identitetsarbete som både klienter
och psykoterapeuter arbetar med för
att utvecklas och passa in i dagens
samhälle. Vi hade också en dramatur-
gisk ambition och en vilja att berätta
vår historia på ett nytt sätt för nya
målgrupper. Jag är övertygad om att
teater som terapeutisk metod är något
vi kommer att se mer av i framtiden.
Formen skulle kunna utvecklas med
metoder som symboldrama och gestaltterapi, avslutar Claes Törnqvist
In Treatment på svenska – Psykoterapi X5
Psykoterapi som tevedrama har vi sett i
populära serien In Treatment. Psykologerna
Claes Törnqvist och Lennart Viberg, lektorer
vid Lunds universitet, tänkte att kan man
göra drama av psykoterapi i USA så kan
man säkert göra det i Sverige också. Sagt
och gjort, de samtalade med skådespelarna
på Månteatern i Lund och skrev därefter
ett manus som blev till fem teaterföreställningar med psykoterapeutiska samtal och
handledningstillfällen. Man erbjöd även
publiksamtal efter vissa föreställningar, ledda
av psykoterapeuter, samt öppna föreläsningar som prolog och epilog till serien
av föreställningar. Månteaterns skådespelare spelade Psykoterapi X5 för fulla
salonger fram till och med i maj i år och har nu planer på att åka på turné
och göra en tv-inspelning. Publikens positiva uttryck överträffade författarnas
förväntningar, de är numera övertygade om att teater kan vara en bra form för
att skapa ett terapeutiskt möte
7
”Lövet” Foto: Athina Brunner
”För att förstå en annan människa krävs fantasi, ofta långt utöver vad man
själv har. Då kan konsten i alla dess former kallas in som medhjälpare. Teatern har hjälpt mig att förstå de mest oväntade och ibland förbjudna saker om
mig själv och andra.” Ann-Sofie Bárány (citat ur boken Babydrama) Text: Lena Bergquist
Hon menar att teater i första hand är
en sinnlig upplevelse. Forskning visar
att publiken inte uppfattar mer än en
tiondel av vad skådespelarna säger,
vilket hon (med ett skratt) hävdar är
en vetskap som inte är så kul att leva
med för en dramatiker som väger alla
ord på guldvåg.
– Den text som publiken uppfattar
och upplever har dock en kraftfull
Foto: Jonas Jörneberg
– Teaterupplevelsen är något som står
för sig själv och ska inte jämföras med
eller ersätta till exempel psykoterapi.
Det finns dock likheter i processerna;
teater är precis som psykoterapi en lek
med yttre och inre liv. En engagerad
publik befinner sig i ett inre mellanområde, lekområde, där fantasin får fritt
spelrum och där inre objekt stimuleras, säger Ann-Sofie Bárány.
8
effekt, den kan resultera i en form av
katharsis, ett inre reningsbad. Jag har
suttit i publiken och hållit ungdomar
i handen som har gråtit över det som
sagts på scen och det som de upplevt i
sitt inre. Efteråt har de berättat att det
kändes tryggt att uppleva känslostormarna i en kontrollerad teatermiljö
och att upplevelsen resulterade i en
njutningsfull känsla av befrielse.
Ann-Sofie Bárány är psykoanalytiker och författare med stort
intresse för barn och ungas situation. Hon debuterade som dramatiker 2006 med ”Babydrama” i ett samarbete med dramatikern
och regissören Suzanne Osten på teater Unga Klara i Stockholm.
Tillsammans med Unga Klara har hon även skapat den prisbelönta
pjäsen ”Tröstar jag dig nu?”, som spelades i både Frankrike och
England. ”Konsultationen”, som handlar om en ung psykiatriker,
har sänts i SVT. Under hösten fortsätter Ann-Sofie Bárány samarbetet med uppsättningen ”Flygräddare”. Pjäsen vänder sig till alla
åldrar och handlar om hur vi använder den frihet livet kan erbjuda.
Bárány är också aktuell som dramatiker med uppsättningen ”Lövet” på Månteatern i Lund.
Unga Klara
Foto: Linn Sandholm
Ann-Sofie Báránys erfarenhet är att
teater inte berör alla, det finns alltid
några i varje grupp som hellre fokuserar på sin iPhone än koncentrerar sig
på teatern. Men för de åskådare som
tar in estetiken och upplever sinnligheten så är den oemotståndlig och
svår att värja sig emot. Publiken tycks
uppfatta teatern som ett positivt sammanhang som de kan dela med andra.
De upplever en förhöjd livskänsla
och tycker att det är meningsfullt och
utvecklande att se teater.
– Teater är väldigt fysisk, åskådaren
blir på ett sätt beskriven och gestaltad
av skådespelarna. Det som uttrycks på
scenen handlar också om dig och blir
till en dialog mellan dig och skådespelarna, vilket gör att du börjar reflektera över det egna självet.
längre tid. Den bygger på en överenskommelse som är möjlig tack vare stort
förtroende mellan terapeut och patient,
alliansen kan leda till djupgående och
stadigvarande förändringar i det inre
och yttre livet. Teaterns allians handlar
mer om att leka och fantisera tillsammans just nu. Den tar inte ansvar för
framtiden och finns inte där under
tiden du löser dina problem. Teatern
har andra kvalitéer; den har en unik
förmåga att beröra sin publik i stunden,
väcka alla sinnen och därmed livslusten,
vilket är nödvändigt för att må bra och
absolut värt ett eget recept!
Foto: Petter Persson
Beskrivningen skulle kunna likna ett
moment i en bra psykoterapi, kanske en gestaltterapi… försöker jag
övertyga Ann-Sofie Bárány om. Men
hon värjer sig från alla former av
jämförelser.
– Psykoanalys och psykoterapi är en
professionell relation som pågår under
Suzanne Osten, pjäsen
”Konsultationen”,Unga Klara.
Unga Klara i Stockholm är en världsledande
undersökande teater med barnperspektiv. Teatern
startades av Suzanne Osten 1975 och var från början en del av Stockholms stadsteater. Sedan 2010
får Unga Klara inte längre stadsbidrag, utan är en
fri teatergrupp som finansieras av projektmedel
och privata bidrag
Babydrama
Pjäsen Babydrama var världens
första textbaserade pjäs för spädbarn och föräldrar. Läs mer om
spädbarns möjligheter att uppleva
”ett tillstånd av njutningsfull belåtenhet” som publik på teater.
Författare: Ann-Sofie Bárány,
Titel: Babydrama,
Förlag: Kabusa böcker, 2008
Kultur på recept kan vara
givande, men vi får inte vara
naiva vad gäller människors
problem och behov, anser psykoanalytikern, författaren och
dramatikern Ann-Sofie Bárány.
Hon menar att riktigt bra teater
ger åskådarna möjlighet att dela
upplevelser med varandra, reflektera över sig själva och samtidigt genomgå känslomässiga
reningsbad som både kan vara
smärtsamma och förlösande
njutningsfulla. Men samtidigt
uttrycker hon bestämt att kultur
på recept inte kan ersätta den
djupgående relation och den
livsviktiga förändring som sker
under psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi
Antik katharsis med hjälp av teater
Under antiken ”la man in sig vid teatern” för att utvecklas, förstå och på ett
bättre sätt kunna hantera sina livsbekymmer. Aristoteles beskrev
begreppet katharsis som en mild och kraftfull, njutbar emotionell upplevelse av att bli djupt renad i kontakt med ett
meningsfullt teaterstycke
9
Foto: wallpapers-free.co.uk
”Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de förändringar som sker hos var och en av
deltagarna under gruppterapin. Att så mycket kan förändras under kort tid.”
Unga vuxna ställs inför
(alltför) många val
– Fokuserad korttidsterapi i grupp ger ett bra stöd
Text: Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm
Steget ut i vuxenlivet efter gymnasiet kan vara härligt och förfärligt. Många njuter av friheten, andra upplever pressen som hård,
att välja rätt väg i livet; det kan handla om arbete, utbildning och
partner. Att lyckas och vara lycklig ses av många som en norm och
motsatsen upplevs som en förlamande kalldusch.
U
nga vuxna står på tröskeln till
vuxenlivet och man tänker sig att
de ska vara nyfikna på livet och fulla
av livskraft. Istället beskriver många i
10
åldersgruppen 19–29 år att de är osäkra,
känner sig gamla och oroas över sin
framtid. Det talas alltmer om kvartslivskris det vill säga livskris i denna ålders-
grupp. Det gemensamma för livskriser
är att man söker identitet och mening
med livet. Det som skiljer livskris i unga
år från exempelvis medelålderskrisen är
att unga oroar sig för framtiden och allt
som kan gå fel.
Etableringen i vuxenlivet har försenats
och försvårats av olika skäl. Allt fler
studerar på universitet/högskola och
studietiden blir allt längre. Arbetslös-
heten är hög och många får svårt att
etablera sig på arbetsmarknaden trots
universitetsexamen. Unga bor kvar
längre hos sina föräldrar, dels på grund
av bostadsbristen och dels på grund av
arbetslöshet. De flyttar hemifrån allt
senare och det försvårar vuxenblivandet
och den naturliga separationen från
föräldrarna.
Budskapet från vuxenvärlden är att allt
är möjligt bara man vill. Unga beskriver svårigheter att göra val och många
lägger skulden på sig själva om det går
fel. Samtidigt söker de det perfekta,
livet ska vara fullkomligt. Höga ambitioner i kombination med känslor av
otillräcklighet – det finns alltid någon
som kan mer och som lyckas bättre.
Att jämföra sig med andra kan leda
till handlingsförlamning och passivitet.
Många känner sig ensamma i sin oro,
att vara öppen och sårbar i en tävlingsinriktad miljö är svårt.
Unga människor har det tuffare idag än
för 20 år sedan. Flera undersökningar
bekräftar att den psykiska hälsan hos
unga har försämrats. Svenska ungdomar
skattar sin egen psykiska hälsa lägre än
många jämnåriga européer. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet beskrivs som
vanliga symtom.
S:t Lukas i Stockholm uppmärksammade tidigt behovet av samtal med unga,
sedan 1999 erbjuds unga vuxna i åldersgruppen 18-29 år upp till fyra samtal.
För att nå gruppen unga vuxna ska
möjligheten till samtal vara lättillgänglig
och det ska inte vara någon väntetid.
På mottagningen i Stockholm ringer
man till receptionen och bokar tid till
psykoterapeut. Kostnaden för samtalen subventioneras via bidrag från
stiftelser och fonder, avgiften är kraftigt
reducerad. Utvärdering skedde 2004
i samarbete med Folkhälsoinstitutet
och visade på goda resultat. ”Upp till
fyra samtal” är inte istället för eller i
Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm anser
att det vore bra om fler mottagningar samarbetade kring arbetet
med ung vuxna
väntan på psykoterapi, samtalen bygger
på en metod som passar i omorienterings och utvecklingsfasen när de gamla
bemästringssätten inte räcker till att
hantera nya problem. Metoden är särskilt lämpad för unga vuxna. Syftet med
samtalen är att i dialog med en psykoterapeut utveckla förmågan att förstå och
komma vidare. Att öka förståelsen för
egna hinder och våga lita till sina egna
möjligheter och resurser.
Sedan några år tillbaka erbjuder mottagningen även fokuserad korttidsterapi
i grupp (Fgt) för unga mellan 20–28 år.
Unga undrar ofta om andra har liknande
problem och hur de löser dessa. Att anförtro sina svårigheter till vänner är inte
alltid så enkelt. Korttidsterapi i grupp
fyller många funktioner, dels att träffa
andra och dela erfarenheter, dels att
arbeta med sina svårigheter tillsammans
med de andra i gruppen. Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de
förändringar som sker hos var och en
av deltagarna under gruppterapin, att så
mycket kan förändras under kort tid
Rädsla och god berättarteknik hjälper vid SOS-larm
Är SOS-alarm till för alla på
samma villkor? Enligt reglerna ska
det vara så, men forskningen säger
något annat. Larmoperatörens förmåga att uppfatta oro i rösten, ditt
sätt att uttrycka din rädsla och hur
bra du är på att berätta om ditt tillstånd, avgör hur fort du får vård.
Det är resultatet av forskaren och
doktoranden Martin Svenssons
studier och besök på SOS-centraler
i Sverige. Han har lyssnat på
inkommande samtal tillsammans
med olika larmoperatörer och
intervjuat personalen under sex
år. Avhandlingen lades fram i juni
i år. Martin Svensson forskar vid
Blekinge Tekniska högskola. Läs
mer: www.bth.se
Testosteron skapar
tunnelseende
Forskaren John Coates har i boken
”The Hour Between Dog and
Wolf” förklarat varför finansvärlden ibland kör projekten i botten
innan de lämnar sina sjunkande
skutor till allmänhetens förvåning
och bestörtning. Han menar att det
är ren och skär biologi: höga bonusar är testosteronhöjande, mer
för unga män än för äldre män
och kvinnor. Höga hormonhalter
leder till ”tunnelseende” och en
känsla av att vara ofelbar, många
är beredda att ta stora risker för
att behålla det egna biologiska
belöningssystemet på högsta
nivå. Coates råd till chefer
är att anställa en blandad
yrkeskår när det gäller
ålder och kön. Råd som
har decennier på nacken
i Sverige, men negligeras.
Kvinnorna blir allt färre i
börsbolagens styrelser, vilket
antagligen beror på en del
chefers tunnelseende och
känsla av att vara ofelbara.
Coates är forskare i neurovetenskap på Cambridge
University. Läs mer: www.
neuroscience.cam.ac.uk/direc
tory/profile.php?jmc98
11
Psykosociala kontrakt på jobbet
– flexibelt eller osäkert?
Text: Anders Jägeberg, frilansjournalist
Kerstin Isaksson är professor i psykologi och en av sex författare till
”Arbets- och organisationspsykologi”, en nyutkommen bok som
behandlar arbetslivets psykologi. Kerstin Isaksson tycker det är viktigt med en svensk bok som behandlar ämnet, kulturskillnaderna på
arbetsmarknaden mellan till exempel USA och Sverige är stora.
K
erstin Isaksson är professor
i psykologi vid Mälardalens
högskola sedan 2006. Hon är legitimerad psykolog och arbetade som
sådan i några år på 1980-talet innan
intresset för forskning tog över.
Bland de forskningsområden hon
sysslat med kan nämnas arbetets betydelse, både i samband med arbetslöshet och pensionering, men också
i förening med osäkra eller tillfälliga
anställningar. Just nu är hon engagerad i forskningsprojekt som rör
så kallade psykologiska kontrakt,
yrkesstolthet, ledarskap och hälsa.
Arbets- och organisationspsykologi
som forskningsområde tilltalar henne
på grund av dess rikedom och bredd.
– Det är ett stort område där man til�lämpar olika teorier från psykologisk
forskning. Och det finns en hel del:
social, kognitiv, biologisk psykologi,
personlighetspsykologi och motivationspsykologi är några. Arbets- och
organisationspsykologi är ett rikt
område, och praktiskt tillämpbart. Alla
berörs av det på något sätt, och det går
att tala om ämnet med alla människor.
På vilket sätt är boken Arbets- och
organisationspsykologi relevant för
företag och företagande?
– Det finns jättemycket, tycker jag.
Första kapitlet till exempel handlar
om organisationspsykologi – hur
man arbetar i multinationella företag
med kulturell mångfald i en globaliserad värld, arbetsgrupper, organisationsförändringar, ledarskap,
rekrytering och urval.
Och så motivationen; hur man får
medarbetarna att inte bara gå till
jobbet och gå hem när de är trötta,
utan att utföra arbetet på ett bra sätt.
Så stora delar av boken är relevanta
för företag. Vi har försökt att skriva
lättläst, den är ju tänkt som lärobok
för studenter på grundnivå.
På vilket sätt använder företag
och organisationer psykologiska
kunskaper i Sverige idag?
– Ganska mycket, tror jag. Det
finns många områden där det
12
finns otroligt mycket skrivet. Om ledarskap finns ju till exempel management-böcker av typen ”så här blir du
en bra chef” som dock inte alltid är
baserade på forskning. Dessa finns det
anledning att förhålla sig kritisk till.
Det vi skriver är evidensbaserat, om
det inte finns någon evidens så säger
vi det. Böcker om exempelvis Ingvar
Kamprad eller Steve Jobs är egentligen
mer ett slags underhållningslitteratur.
Är svenska chefer i allmänhet intresserade av psykologi?
– Ja, jag tror det. Jag kan tänka mig att
de inte alltid är så kunniga i psykologi
utan har andra kompetenser, och då
tror jag den här boken kan vara ett
viktigt komplement. Här på Mälardalens högskola är företagsekonomerna
självklart intresserade. Det har inte på
länge funnits någon bok på svenska om
arbets- och organisationspsykologi. De
läroböcker som finns är ofta amerikanska och skrivna på engelska. Men
det finns skillnader mellan Amerika
och Europa, bland annat fackets roll.
Arbetssätt, organisationsformer och
ledarskap är också lite olika. Här är det
mer fokus på inflytande och delaktighet; att anställda ska vara med i processen. I Amerika är det mer toppstyrt. De
nordiska länderna, och några länder på
kontinenten som exempelvis Holland,
är ganska lika även om det finns vissa
skillnader.
Vilken betydelse har organisationsformen – aktiebolag kontra ideell förening eller offentlig verksamhet?
– Det där är egentligen inte mitt specialområde, men jag tror att skillnaderna i hur personalen trivs är ganska
små – mindre än man skulle kunna
tro. Det är viktigare hur man arbetar i
övrigt, vilka styrformer man har. Ägarformen har mindre betydelse.
Du har forskat om”psykologiska kontrakt”. Vad är det?
– Det handlar om vad som ingår i jobbet, rättigheter och skyldigheter som
är outtalade till skillnad från det formella anställningsavtalet. Tidigare var
stora delar av arbetslivet reglerade; det
fanns lönestegar och regler av olika
slag som exempelvis arbetstider och
semester. Det där har gradvis försvunnit och individen har fått större ansvar.
Man ska löneförhandla själv, man har
utvecklingssamtal och man ska kunna
tala om vad man kan prestera, bidra
med till organisationen.
– Så utrymmet för personliga tolkningar har blivit mycket större. Om det är
bra eller dåligt? Det går inte att säga;
det har blivit mer flexibelt till exempel
vad gäller arbetstid och utvecklingsmöjligheter. Baksidan är risken för
osäkerhet, stress och att man jobbar
för mycket. Man måste lära sig att
själv sätta gränsen.
Du forskar också kring yrkesstolthet
och organisationsidentitet...
– Ja, det finns olika grader av engagemang i arbetsplatsen. Ytterligheten är
när jobbet är en del av mig och jag en
del av jobbet. Ikea är ett exempel på
företag där de anställda ofta identifierar sig starkt med sin organisation.
Men det finns alla möjliga grader av
detta, en del människor arbetar bara
för lönen. Jag tror inte riktigt det går
att säga vilket som är bäst, det varierar
säkert över livstiden också.
– Jag tror det finns ganska många organisationer där de anställda identifierar sig starkt med företaget. Och visst
ska man vara lojal och ställa upp, men
det är också bra med en viss distans.
Ekonomer pratar mycket om varumärken och att de förknippas med
värderingar. Det finns också modeller inom ledarskap som går ut på att
styra genom värderingar. För de flesta
människor är dock lönen fortfarande
det viktigaste med arbetet. Men den
är inte tillräcklig för att man ska vara
engagerad och motiverad. Det finns
inte forskningsstöd för påståendet att
man arbetar bättre när man får högre
lön. Upp till en viss nivå är det så, men
effekten planar ut.
– Ideella organisationer är värdestyrande på ett annat sätt. Utifrån ett
psykologiskt perspektiv tror jag ändå
inte det är så annorlunda. Men en
organisation har naturligtvis ett mål,
ett syfte som medarbetarna förutsätts
dela. Då kan det bli så att man underskattar betydelsen av den psykosociala
arbetsmiljön, av bra relationer på
arbetsplatsen. Ledarna har kanske inte
alltid tillräckliga kvalifikationer för att
leda personal, det är ett intryck som
man kan få.
Har arbetslivet allmänt blivit bättre de
senaste 30 åren?
– Fysiskt ja, men psykosocialt vet jag
inte. Om man ser till sjukligheten så
kanske det blivit något bättre, men det
finns fortfarande otroligt mycket kvar
att göra. De fysiska problemen har
man ganska bra kontroll över, men om
situationer som medför stress vet man
inte lika mycket. Stressbesvär har idag
passerat ryggbesvär som vanligaste
sjukskrivningsorsak.
– Just nu är ”hälsofrämjande ledarskap” väldigt aktuellt inom forskningen, att undersöka om interventioner
är bra. Det finns en stor osäkerhet om
man ska gripa in, intervenera, eller
inte. Att skicka personalen till gymmet – vad är det värt? Eller ge dem en
fruktkorg? Det finns evidens för att
det inte hjälper att till exempel sända
personalen på en stresshanteringskurs.
Men vad ska man göra i stället? Det
är sådana frågor vi försöker besvara
i ett pågående forskningsprojekt där
vi samarbetar med kommunerna Västerås och Eskilstuna
13
Umeåbjörken
De nationella riktlinjerna angående medlemsvård ska bli till lokala strategier,
det kräver att styrelser och frivilliga formulerar riktlinjer för lokal verksamhet.
I Umeå har man kommit en bra bit på väg. Man beskriver medlemsvården som
ett träd, en typisk ”umebjörk”, vars frön sprids i vinden när idéerna mognat,
slår rot och skapar en spirande mänsklig tillväxt.
Plan för god medlemsvård
Följande är viktigt för den lokala föreningen att utveckla enligt S:t Lukas nationella plan.
• Värna och levandegör S:t Lukas idé
• Planera och genomföra programverksamheter
• Dialog med medlemmarna
• Utforska framtidsfrågor och aktuell forskning inom existentiell hälsa
• Medverka från ett S:t Lukas perspektiv i den lokala offentliga debatten och opinionsarbetet
• Samarbeta med externa partners och bidragsgivare
• Minimum antalet medlemmar i en förening är femtio med årlig tio procent ökning
Väl rotad medlemsbjörk
– Medlemsbjörken är väl rotad i Umeå. Medlemmarna
har de senaste åren ändrat fokus från att utveckla mottagningsverksamheten till att hitta former för föreningsaktiviteter och idéutveckling. Flera medlemmar är nu
aktiva i det som känns viktigt och inspirerande. Antalet
aktiva och verksamheten växlar från termin till termin.
Nästan hälften av medlemmarna är engagerade i Svenska kyrkan, frikyrkorna eller övriga civila samhället, men
vi har också medlemmar från landsting och kommun.
Saven är styrelsen och programgruppen tillsammans
med alla samarbetspartners och positiv media Gunnel Lagerkvist, S:t Lukas Umeå.
14
Tips!
Programverksamhet på
hemsidan.
Om du inte hittar din
förenings höstprogram,
kontakta dem för att få
programmet i pappersform och påminn dem
samtidigt om att lägga
ut det på hemsidan!
Två
medlemmar har
utvecklat ”Möten med
Umebor” i samverkan
med Svenska kyrkan, studieförbunden och SPIRA
Tjugo medlem(kyrkotidning som delas
mar har kontinuerliga
ut till alla hushåll i
kontakter med invandrare, riskUmeå).
och missbrukare, minoriteter (tex
samer), fängelsedömda och familjer
i sorg – barn, unga och föräldrar.
Dessa relationer ger också möjlighet att berätta om S:t Lukas
verksamhet.
De små
grenarna
Femton
medlemmar arbetar
med kompetensutveckling av ny verksamhet.
Man stödjer framför allt initiativ från enskilda medlemmar och samarbetspartners
Tre medlemmar är engage(bokhandeln Din Bok, Bilda,
rade
i filmkvällen Synpunkten.
Sensus, Svenska kyrkan och
En
gång
i månaden visas en kvafrikyrkorna, Luleå stift och
litetsfilm
om
olika livsfrågor. Efter
S:t Lukas själavårdsinfilmen
ges
möjlighet
att samtala
stitut).
enligt modellen: ” Tala
film tala liv.”
Tre
aktiva medlemmar arbetar med gåvor, kollekter, bidrag och
insamlingsverksamhet.
Tolv medlemmar
har ett speciellt ansvar för
att marknadsföra verksamheten, föreningen och mottagningen, (styrelse, valberedning,
verksamhetschef och psykoterapeuter).
Öka antalet aktiva
medlemmar och uppmuntra till delaktighet.
De stora
grenarna
Yttra sig i aktuella
samhällsfrågor, bidra i
debatt, opinion.
Planera,
genomföra och
utvärdera programverksamheter.
Samarbeta med
externa partners och
bidragsgivare, som insamlingsstiftelsen ”Samtal
för livet”.
Utforska framtidsfrågor och forskning inom
den existentiella dimensionen av hälsa.
Saven
Saven är styrelsen
och programgruppen
tillsammans med alla
samarbetspartners och
positiv media.
Jorden
S:t Lukas värdegrund,
stadgar och riktlinjer
genomförda lokalt.
15
Landet Runt
S:t Lukas 33 föreningar och 40 mottagningar erbjuder program med
bland annat föredrag, biokvällar och samtal. Gå gärna in på vår hemsida
www.sanktlukas.se och leta efter just din S:t Lukas mottagning och
förening under menyn ”Välj din närmaste mottagning”. Här nedan
kan du se några exempel på vad som erbjuds landet runt.
Kontakta gärna din lokala mottagning och förening, eller läs igenom det
lokala programbladet, ändringar i programmet kan ske.
www.sanktlukas.se
S:t Lukas i Västerås och Eskilstuna
Att arbeta med traumatiserade människor
Medverkande: Anna Gerge, leg psykoterapeut, utbildad i EMDR och
hypnos.
Dag och tid: 25 oktober kl 9-12.
Kostnad: 500 kr (+moms).
Plats: Kyrkbacksgården i Västerås.
S:t Lukas i Östergötland
Lydhia Lithell-afton
Medverkande: Stig Jirenius, Sten Bäckman och Gunilla Frödén.
Dag och tid: 18 september kl 19.
Plats: S:t Lars kyrka i Linköping.
S:t Lukas i Bohuslän
Mindfulness
Medverkande: Brita Magnryd, Mindfulnessledare, leg psykolog,
leg psykoterapeut.
Dag och tid: Fem kvällar med start tisdag 18 september kl 18.30.
Kostnad: 1250 kr/person.
Plats: Kålgårdsbergsgatan 2, Uddevalla.
S:t Lukas i Nordvästra Skåne
Leva i föränderligheten - pilgrimstankar
Medverkande: Martin Lind, biskop em.
Dag och tid: 8 november kl. 19.
Plats: Rebbelberga Församlingshem, Ängelholm.
16
S:t Lukas i Umeå
Tolv steg för hopplösa
Medverkande: Författaren Olle Carlsson berättar om sin bok:
”Tolv steg för hopplösa!”
Dag och tid: 16 oktober kl 19.
Plats: Vasakyrkan i Umeå.
S:t Lukas i Järfälla
Vad är ångest?
Medverkande: Beat Forsman
Kunskap om hur ångest fungerar är ett första steg till att hantera ångestproblematik. Föreläsningen är öppen för alla, för dig som besväras av
ångest eller är allmänt intresserad.
Dag och tid: 11 oktober kl 18.30.
Plats: Hyllan på biblioteket i Jakobsberg.
S:t Lukas Mälaröarna Västerort
Krångel i familjen
Medverkande: Eva Strömbäck, KBT terapeut med ansvar för familjeverksamheten
inom Hela Människan i Botkyrka.
Dag och tid: 16 okt kl 19-21.
Plats: Mälarökyrkan.
S:t Lukas i Helsingborg
Ett kort uppehåll på
vägen från Auschwitz
Medverkande: Göran Rosenberg, journalist och författare.
Dag och tid: 22 oktober kl. 18.
Kostnad: 100 kr. (Fr.o.m. 1 oktober förköp på biblioteket)
Plats: Biblioteket
S:t Lukas själavårdsinstitut
S:t Lukas erbjuder fortbildning och fördjupningskurser i själavård för dig med själavårdsuppdrag
inom kyrka eller samfund.
Fortbildning i enskild själavård
startar januari 2013
För mer information om kurser och
utbildningar kontakta ansvarig för S:t Lukas själavårdsinstitut Anne Magnusson, verksamhetschef,
S:t Lukas i Järfälla, tel. 08 580 337 33,
[email protected]
www.sanktlukas.se/utbildning/
st-lukas-sjalavardsinstitut
17
Ny möjlighet till terapi för intagna kvinnor
Nu går det att söka terapi för kvinnliga klienter i slutet
av påföljden. Stiftelsen Drottning Sophias Skyddshem
har ett nytt samarbete om psykoterapi för kvinnor med
Förbundet S:t Lukas.
– Vi har valt en satsning på kvinnorna för att vi uppfattar att många av dem kommer till kriminalvården i ett
senare skede av missbruk och kriminalitet än männen.
Flertalet har ett behov av psykoterapeutisk hjälp för att
bearbeta trauman, övergrepp och svek, säger Marianne
Lindell, legitimerad psykoterapeut och verksamhetschef
vid S:t Lukas.
Målgrupp för satsningen är intagna på väg ut från
anstalterna Färingsö, Sagsjön eller Ringsjön, kvinnor
som ska vidare till frivården. Cirka fem till tio kvinnor kommer varje år att erbjudas behandling. Ansvarig
klienthandläggare eller frivårdsinspektör kan, efter
överenskommelse med kvinnan, skicka in en ansökan
till Förbundet S:t Lukas.
Detta gäller vid ansökan till S:t Lukas
ansökan ska vara från den anstalt där sökande
befinner sig.
ansökningar ska göras av personalen tillsammans med kvinnan.
ansökan ska innehålla en motivering.
behovet ska normalt inte kunna tillgodoses genom bidrag från det allmänna.
ansökan ska innehålla en bedömning av behov och prognos från anstalten.
Vid frågor kontakta:
Marianne Lindell-Fjaestad, S:t Lukas i Stockholm
tel. 08-55 60 82 00
e-post: [email protected]
En verklighet som finns där bortom
Bokanmälan av Maria Götesson Wiell
Blickar
Poesi av Lillemor Högerås,
Leg psykoterapeut S:t Lukas Kalmar
Lillemor Högerås är
psykoterapeut och
möts dagligen av ord
och blickar. Det är bakgrunden till de dikter
som Lillemor nu har
gett ut i sin debut som
poet i boken ”Blickar”.
– Allt det där som inte
har rymts i journaler,
allt det där som jag har
sett och hört men inte
kunnat skriva, utom här, i
dikterna.
Så förklarar Lillemor sitt förstlingsverk. Och mot den bakgrunden blir
det ett påtagligt djup i raderna.
”Att blicka ut över livet, att blicka
in i det och låta de olika blickarna
mötas till ett möjligt samtal – om det
handlar den här boken…”, skriver
18
poeten Lennart Sjögren i sin baksidestext.
Alltså möttes Lillemor och Lennart
till ett samtal, där jag
fick vara med. Det blev
inte någon analys av de
39 dikterna. Tvärtom
– några ord om någon
om dem, men desto mer
samtal om varför och
hur dikter formas och
blir till.
– Det som finns i mina
tankar när jag skriver
kan bli något helt annat i läsarens tankar
och känslor.
Det är vi alla tre överens om. Varken
blickar eller ord kan begränsas när
de väl har lämnats över. Då måste
mottagaren vara fri att tolka och låta
orden och blickarna brytas mot det
egna.
– Det finns stunder då jag inte läser
orden, säger Lennart. Jag ser orden
framför mig, och bara vilar i dem,
utan att läsa. De omgärdar mig,
men förnuftet lämnas på något sätt
därhän.
Blickar – av, i, genom, till och ur.
Det är de olika delarna av Lillemors
förstlingsverk. Eller värk. En ordlek
som även finns i några av texterna.
Kanske är de båda orden beroende av
varandra
Vinn Blickar
Skicka ett vykort till Förbundet
S:t Lukas före den 23 oktober så
drar direktor Anders Persson tre
vinnare i brevskörden. Namnet på
vinnarna publiceras på vår hemsida under v 41. Boken kommer
med posten
ok för
Vinn en bning!
höstläs
eller
till AB?
Foto: Photodisc
Hur ser vägen framåt ut för S:t Lukas
S:t Lukas AB-process
fortsätter
Vid fullmäktige i april beslutades
- Att förbundsstyrelsen får i uppgift att utse en arbetsgrupp som förbe reder bildandet av aktiebolaget
- Att förbundsstyrelsen får i uppgift att
utse en valberedning som tar fram för slag till ledamöter i AB:s interimsstyrelse
Förbundsstyrelsen kallade till ett möte
den 19 juni där företrädare för tolv
S:t Lukas föreningar mötte styrelsen för att fortsätta processen. Fyra
arbetsgrupper bildades; idéutveckling,
verksamhet, organisation och ekonomi. Dessa har under sommaren arbetat
med sina respektive frågeställningar
och kommer under hösten att fortsätta
processen. Ett första avstämningsmöte
är bokat till 12 september.
Vid verksamhetschefs- och ordförandemöten i höst, samt på fullmäktige
kommer löpande information ges
kring hur arbetet fortskrider
Anders Persson, direktor
I
sommarnumret av Sankt Lukas redogjorde vi för S:t Lukas styrelses arbete med att ta fram en ny associations-
form för S:t Lukas. Tanken är att de föreningar som önskar
ska kunna överlämna sin mottagning till ett gemensamt
aktiebolag. Inom S:t Lukas finns både mottagningar och
föreningar som ser fram mot ett aktiebolag och de som vill
vidareutveckla S:t Lukas i sin nuvarande form som en idéburen och ideell organisation. S:t Lukas i Göteborg säger ja
till att gå in i ett aktiebolag och S:t Lukas i Gävle-Sandviken säger nej. Tidningen Sankt Lukas ställde några frågor
till Örjan Ohlström, ordf i S:t Lukas Gävle-Sandviken och
verksamhetschef Birgitta Lönnebo, S:t Lukas i Göteborg.
Läs mer om hur Birgitta Lönnebo och
Örjan Ohlström ser på AB-frågan
19
Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut
och verksamhetschef i S:t Lukas Göteborg, ser fram mot ett gemensamt styrt
S:t Lukas med hög delegation.
Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut och
verksamhetschef på S:t Lukas i Göteborg.
1. Vilka problem löser bolagiseringen
för er i Göteborg?
Göteborg är en tillräckligt stor mottagning för att inte lida av litenhetens sårbarhet. I den meningen
behöver vi inte den gemensamma
organisationen för vår överlevnad.
Men med en bolagisering får S:t Lukas Göteborg möjlighet att ta del av
stora nationella avtal med organisationer som endast skriver avtal med
landsomfattande företag. Vi erbjuds
redan i dag nationella avtal, men risken är att vi inte får behålla dem på
grund av att våra mottagningar inte
finns i ett gemensamt aktiebolag.
Jag ser också en möjlighet att få
hjälp med kringresurser som vi idag
saknar, till exempel marknadsföring
och HR-stöd.
2. Vilka vinster hoppas du kommer er
till del efter bolagiseringen?
Organisatoriskt
S:t Lukas blir stadigare med en tydligare styrning när mottagningarna
har en gemensam styrelse, en direktor
med vanligt chefsmandat samt verksamhetschefer som drar åt samma
håll genom att vi ingår i en ledningsgrupp som träffas regelbundet. Vi
kommer att eftersträva gemensamma
rutiner och förhållningssätt, vilket un-
20
derlättar vårt arbete. Men liksom andra organisationer behöver en kreativ
organisation kombinera gemensamma
ramar med en hög delegation lokalt.
Det är där relationer, avtal och varumärket formas. Verksamhetscheferna
måste även fortsättningsvis ha en tydlig chefsroll med fullt budgetoch personalansvar
för att kunna hantera
vardagen. Vi som
verksamhetschefer
behöver allt stöd
vi kan få från de
lokala föreningsstyrelserna för att
med gemensamma
krafter kunna sätta
S:t Lukas på kartan
och dessutom utgöra
en kraftfull röst i det offentliga
samtalet om människors villkor och
rätt till psykoterapi.
Ekonomiskt
Som verksamhetschef är det nödvändigt
att ha ett bra ekonomistöd. Hur skall vi
annars kunna ta ansvar för en verksamhet som inte är världsbäst på att tjäna
pengar? I Göteborg har vi råd med en
ekonom vilket är ovärderligt för mig som
chef. Med en gemensam organisation
som har samma ekonomisystem får vi
hjälp centralt med de ”stora analyserna”
medan vi lokalt kan dela på ekonomerna
och få hjälp att räkna på avtal, priser och
personalkostnader. Lagstiftningen runt
AB ställer stora krav på ordning och reda
kring exempelvis likviditet, det kommer
att ge oss större ekonomiska marginaler
så att vi inte lever för nära de farliga
ekonomiska gränserna.
Personalmässigt
Det blir tryggare att vara anställd
inom en större enhet då mottagningarna blir skyldiga att ta
ansvar för varandras anställda
vid svårigheter. Små mottagningar kan dela verksamhetschef vilket skulle
vara bättre för både
rollen och ekonomin,
att vara chef på mindre än femtio procent
är svårt när man också skall hinna
med upphandlingar och externa
nätverk. I ett AB blir det också
självklart med gemensamma utbildningssatsningar för personalen. Vi
får större underlag att upphandla
utbildningar centralt, vilket ger oss
bättre kompetensutveckling.
3. Finns det något
som är speciellt
viktigt att tänka på
inför bolagiseringen, så att resultatet
blir bra för er i
Göteborg?
I Göteborg satsar
vi långsiktigt på att
även erbjuda tjänster inom området
organisation och ledarskap. I
Göteborg har vi, förutom 16 psykoterapeuter, också två organisationskonsulter. Vi har satsat på en
handledarutbildning och en ledarskapsutbildning som är ett tillägg
till de chefshandledningar vi arbetar
med. För oss är det viktigt att det nya
bolaget har samma inriktning.
4. Hur ser du på föreningens roll gentemot mottagningen efter ingåendet i ett
aktiebolag, vad blir förlusten, vinsten?
De lokala föreningarna blir ett viktigt
stöd för verksamhetscheferna. De
kommer att arbeta med marknadsföring, programverksamhet och sökande
efter gåvomedel. Allt för att bidra till
bättre möjligheter att få psykoterapi
till ett rimligt pris och helst som en
rättighet för alla. Men även uppdraget är viktigt –att som en fri röst i
samhället uppmärksamma människors
villkor och hälsa
Örjan Ohlström, ordförande i S:t
Lukas Gävle-Sandviken, vill vidareutveckla den nuvarande organisationen.
Örjan Ohlström, ordförande S:t Lukas
i Gävle Sandviken.
1. Vad uppfattar ni som det allra
viktigaste att bevara i nuvarande
organisation?
Viktigast är att bevara och befästa
varumärket S:t Lukas. Förbundet är i
dag en ideell – och idéburen organisation uppbyggd av självständiga föreningar med eget ekonomi och personalansvar. Nuvarande associationsform
är en förutsättning för det lokala engagemanget i S:t Lukas Gävle-Sandviken.
Det unika är kopplingen styrelse,
personal, verksamhet och ekonomi.
Styrelse och personal i S:t Lukas Gävle-Sandviken är helt ense om att det
vore synnerligen olyckligt att splittra
ansvar och engagemang kring denna
konsolidering. Vi tycker att S:t Lukas
ska utveckla den associationsform
vi redan har genom att till exempel
ta beslut om fler gemensamma
rutiner som underlättar
styrning och ekonomisk
utvärdering. Vi har
föreslagit en sådan
utveckling i en
motion till Förbundsfullmäktige
2011-11-19.
2. Vilka brister
uppfattar ni kan bli
resultatet av att vissa
mottagningar går ihop i ett eget
aktiebolag?
Vi ser inga direkta brister i detta. Det
tarvar väl snarare svar och lösningar
på ett antal frågor.
Vilka mottagningar kommer att bilda
ett AB? Hur många blir det i förhållande till totala antalet? Hur ska det
egna kapitalet hanteras, såväl i det
nybilade AB som i de föreningar som
ingår? Ska det bildas ett bolag med
vinstbegränsning eller ett ”vanligt”
AB? Hur skall modellen och konditionerna se ut för de mottagningar som
vill ansluta sig till AB i framtiden? Hur
formas samarbetet mellan ej anslutna
mottagningar/föreningar – Förbundet
och S:t Lukas AB?
3) Vilka vinster finns i den nuvarande
organisation som ni inte vill förlora,
organisatoriskt, ekonomiskt och
personalmässigt?
Vi är av den uppfattningen att det lokala engagemanget inte kommer att vara
lika starkt om förening och mottagning får olika huvudmän och ledning.
Verksamhetschef och personal tycker
att det känns tryggt att samarbeta med
vår styrelse och har behov av kontinuerlig kontakt med den lokala styrelsen.
Vi är övertygade om att ansvar, för
föreningen och mottagningen inklusive
ekonomiskt och personellt, är avgörande stimulansfaktorer vid rekrytering av
styrelseledamöter. Vi konstaterar också
att lokalt förankrade styrelseledamöter,
med sina respektive nätverk, har varit
och är synnerligen nyttiga för verksamheten. Mottagningen i Gävle-Sandviken
arbetar med ett flertal parter i form
av samarbetsavtal, i vilka reglering
sker av avtalad produktion och
ekonomisk ersättning för
enligt avtalen utförda
tjänster. Vi befarar
att ett upphörande
av den i dag starka
personkännedomen
mellan styrelsens
ledamöter och lokala uppdragsgivare
riskerar att äventyra
kontinuiteten i ett antal
uppdrag.
4. Vad behöver man tänka på innan
man startar aktiebolaget utifrån de
förhållanden som
finns i dag?
Ställning måste
tas till vilken
typ av AB som
skall bildas. En
behovsanalys
avseende det egna
kapitalet måste
till. Likviditetssituationen måste
också övervägas så att
medelsbehovet säkerställs i förhållande till
inkommande medel. För de
föreningar som inledningsvis
inte är anslutna till S:t Lukas AB
måste tydligt i avtal regleras vad
som gäller dem i förhållande till AB.
Särskilt bör övervägas hur man ska
hantera situationen då vi vill ha en
rikstäckande produktion genom både
AB och ännu inte till AB anslutna
mottagningar? Blir ett rikstäckande
avtal ekonomiskt ofördelaktigt för
icke ansluten förening bör S:t Lukas
AB överväga en rutin för kostnadstäckning just för att bevara rikstäckningen. Det är av största vikt att
göra en fullständig ekonomisk analys
med avseende på den ekonomiska
situationen och prognosen för ett AB
när man vet vilka mottagningar som
inledningsvis skall bilda bolaget.
5. Hur ser ni på föreningens roll
gentemot mottagningen i framtiden?
Vad vinner ni på att inte gå med i
aktiebolaget?
Vi ser föreningen och mottagningen
som en förutsättning för varandra.
I dag har styrelseverksamheten och
föreningsaktiviteterna en mycket
stark förankring i mottagningens
verksamhet och dess personal.
Föreningen planerar tillsammans
med mottagningen inför hösten
ytterligare aktiviteter på olika
samhällsarenor, till exempel workshops, café- och filmkvällar vilket
ytterligare kommer att förstärka den
lokala uppdragsmarknadens bild av
S:t Lukas Gävle-Sandviken som en
kompetent, engagerad, trygg, stabil
och lättillgänglig samarbetspartner
21
Medvetna chefer ger mobbingfria arbetsplatser
Alla chefer behöver kunskap om mobbing och i många
fall även handledning för att så snabbt som möjligt få
slut på det trauma som mobbing innebär, det är arbetsgivarens skyldighet enligt Arbetsmiljölagen. Chefer som
lärt sig hur man skapar en arbetsplatskultur som inte stimulerar mobbing, använder den kunskapen i sin vardagliga kommunikation och minskar därmed risken för att
mobbing uppstår. Principen är att anställda inte gör som
chefen säger utan som chefen själv gör. Ett exempel på
positivt ledarskap är när någon i personalgruppen berättar om en annorlunda idé och den medvetna chefen visar
intresse och ber att få veta mer. Det skapar en känsla i
arbetslaget att det är okej att vara annorlunda och att
en bra lösning kan ”gömma sig” i det som till en början
verkar lite märkligt. Det är också viktigt att arbeta med
och lyfta fram värdegrundsfrågor, att betona allas lika
värde och vad det innebär i praktiken i arbetslaget. På
”världskongressen om mobbing i arbetslivet”, som ar-
rangerades i Köpenhamn i somras, var man överens om
att mobbing ska ses som en organisations- och ledarskapsfråga. Det finns potentiella mobbare med sviktande
självkänsla på de flesta arbetsplatser, men alla chefer ger
inte de här personerna utrymme, mobbing förekommer
främst där chefskapet är dåligt och arbetsbelastningen
hög. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att mobbing som stressjukdom ökar. Över sju procent av alla
anmälda arbetssjukdomar orsakades av mobbing under
2011 och nio procent av alla arbetstagare uppgav att de
mobbats under det senaste året. Under 2014 arrangeras
den nionde ”världskongressen om mobbing i arbetslivet”, då i Milano.
På Karlstad universitet forskar man kring mobbing inom
vård och omsorg (professor Margaretha Strandmark).
Vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet
forskar man om mobbing inom akademiska yrken och
industrin (docent Reza Emdad)
Naturlig hälsa
Tips på förändringar i
sjukhusmiljöer
Forskning inom ämnet antrozoologi
visar att äldre personer ökar sin koncentrationsförmåga och sina sociala
färdigheter om det finns burfåglar
på äldreboendet, sjukhusavdelningen
eller som sällskap i hemmet. Står
det även ett akvarium med fiskar på
avdelningen, minskar muskelspänningar och puls till normal nivå. De
flesta människor som tar kontakt
med hundar och katter, som man
kan klappa på och få en relation till,
ökar sina halter av vällusthormonet
oxytocin, vilket gör oss lugnare och
gladare. Kontakt med djur (och natur)
minskar halten av stresshormonet
kortisol, det sänker blodtrycket
och minskar risken för nedstämdhet och depression. Läs mer
på: Institutionen för husdjurens
miljö och hälsa, SLU. www.slu.
se/PageFiles/73997/Future_ani
mal_folder_Tryck.pdf och på
www.halsansnatur.se
Dvärgpapegoja
Dvärgpapegoja är den engelska psykiatrins självklara val när det gäller djur på
mottagningen
22
Val av naturtyp följer dig
hela livet
Den naturtyp vi växer upp med som
barn vill vi gärna omge oss med även
som vuxna, visar forskning som Anna
Adevi, doktor i miljöpsykologi, gjort tillsammans med professor Patrik Grahn,
vid SLU i Alnarp. Vi får en alldeles
särskild anknytning till vår uppväxtmiljö, och de som har levt nära havet
som barn har den starkaste anknytningen. De tre andra landskapstyperna
är skog, slätt och sjölandskap. Studier
visar att de som i vuxen ålder bor i sitt
”favoritlandskap”och är ute i den naturtypen, har lägst stressnivå. Läs mer på:
http://pub.epsilon.slu.se/8596/ och på
www.halsansnatur.se
Hjärnan och aktivitet
Stillasittande ger negativ
effekt i fyrtio år
När börjar man använda internet?
Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet,
effekten av bra kondition i tonåren kan
sitta i upp till fyrtio år och fungera som
ett skydd mot depression i vuxen ålder.
Risken för att få depression minskar med
hälften om du varit aktiv i tonåren enligt
forskare vid Sahlgrenska akademin och
Karolinska institutet. Undersökningarna
bygger på 1.1 miljoner unga män som
mönstrat där informationen har matchats
med nationella sjukdomsregister. Läs mer
om Maria Åbergs forskning, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet:
www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/
Nyheter+Detalj/bra-kondition-i-tonarenleder-till-mindre-depressioner-som-vuxen.
cid1083732
Smartphones för
två-åringar
Små barn ägnar sig åt spel, ser på
video och tittar på rörliga bilder på
internet. Stiftelsen för internetinfrastruktur, .SE, har i sina undersökningar upptäckt att åldern för när
barn introduceras i internetvärlden
har sjunkit från 13 år till tre år det
senaste decenniet. Föräldrar skickar
över sina smartphones till barnen
Diagrammet visar vid vilken ålder hälften av en åldersgrupp börjar använda internet.
som tidsfördriv när de har
tråkigt under till exempel
en bilresa. I stiftelsens
kommande undersökning ska man ställa
frågor om två-åringars
internetvanor eftersom
man anar att surfandet
på nätet redan börjar
i den åldern. Små
barns användande av dataspel, som inte är våldsamma
och ej används för mycket,
kan vara utvecklande enligt
forskning vid Brain institute, Karolinska institutet
i Stockholm.
(läs mer på www.wii.se)
Vad tycker du är roligt att göra?
Har du svaret på den frågan så vet du också vad du
ska göra för att få briljanta idéer. Står du inför ett
specifikt problem och anstränger dig till det yttersta
för att tänka ut lösningen så motverkar du hjärnans naturliga kreativitetsmodell. Den som vill vara
kreativ ska istället göra en rolig och lätt aktivitet som
får tankarna att vandra fritt. I en test så fick de som
använde sig av den ”kreativa” modellen av problemlösning fyrtio procent bättre resultat än de som
kämpat med att lösa problemet. Forskningen leds av
psykologen Jonathan Schooler på Californiauniversitetet i Santa Barbara.
Läs artikeln i tidningen Nature, international weekly
journal of science: www.nature.com/news/why-greatideas-come-when-you-aren-t-trying-1.10678)
23
POSTTIDNING B
Sankt Lukas
Förbundet S:t Lukas
Box 17240
104 62 Stockholm
S:t Lukas Utbildningsinstitut
Ersta Sköndal erbjuder
Psykoterapeutprogram 90 hp
6 terminers halvtidsstudier i Stockholm:
3 Individualpsykoterapi, onsdagar (startade 5/9)
3 Familjepsykoterapi, tisdagar – Platser kvar att fylla!
Grundutbildning i psykoterapi 60 hp
4 terminer halvtidsstudier:
3 Stockholm, torsdagar (startade 30/8)
3 Göteborg, tisdagar. Platser kvar att fylla, start sept!
3 Luleå, fredag varannan vecka. Platser kvar att fylla, start okt!
3 Lund, fredagar. Platser kvar att fylla, start okt!
För sista ansökningsdatum se www.esh.se/sanktlukas för aktuell
utbildning eller skicka in snarast!
Ansökningsblankett och mer information finns att hämta på
www.esh.se/sanktlukas eller 08-555 050 46
www.sanktlukas.se
24