Transcript Nr 1 2013 - Läs pdf - Göta kanals vänner

VÄNKANALEN
Föreningen Göta Kanals Vänner
Nr 1 - April 2013
Var Göta kanal
ett stort fiasko?
Få byggnadsprojekt i Sverige
är lika kända och legendomsusade som Göta kanal. En av de
vanligaste uppgifter som cirkulerar om kanalen är att den
egentligen var ett stort fiasko,
teknologiskt passé i samma
ögonblick som den var färdiggrävd. Är detta verkligen sant?
Nej, det är det inte. Själva
idén att gräva kanalen fanns
redan på senmedeltiden och
framfördes med kraft på
1520-talet, särskilt av Hans
Brask. Den bakomliggande
tanken var att man genom
denna investering i pengar och
arbete på sikt skulle slippa den
danska Öresundstullen och stå
starkare gentemot Hansan. I
slutet av 1700-talet mognade
planerna, i synnerhet sedan
Daniel af Thunberg gjort en
viktig utredning på 1780-talet.
I en skrift från 1806 drog Baltzar von Platen upp riktlinjerna,
och ett par år senare stakades
hela kanalsträckan påfallande snabbt ut av den skotske
ingenjören Thomas Telford.
1810 fick von Platen tronföljaren Karl Johans förtroende
och kunde inleda bygget, vars
kostnadsram snart visade sig
alldeles för snålt tilltagen (man
hade beräknat att det skulle
kosta 1,6 miljoner riksdaler,
men slutsumman stannade på
10,4). Trots detta lyckades pro-
jektet, som tycks ha slukat 8,5
miljoner dagsverken (om vi
utgår från att varje dag räknas
som 12 arbetstimmar). Med
tanke på att omkring 58 000 indelta soldater medverkade kan
vi lugnt utnämna Göta kanal
till det enskilda byggnadsverk
som flest svenskar har bidragit till personligen, låt vara att
vissa arbetare var ryska desertörer som anmält sig som frivilliga.
År 1832 var kanalen färdig
att tas i bruk, och den var absolut inte att betrakta som ett
fiasko. Enligt en historia som
jag ofta hört berättas konkurrerades kanalen omgående ut av
järnvägen, men faktum är att
Göta kanal blev en stor succé
för den svenska transportnäringen. På 1830- och 1840-talen
användes den framför allt till
att transportera salt samt jordbruks- och fiskeprodukter, som
spannmål, sill och brännvin,
men på 1850-talet ökade dessutom skogsindustrins bruk av
kanalen. Stora mängder ved,
papper och trämassa forslades
på båtarna. Först i nästa skede
av utvecklingen dök järnvägarna upp på scenen, men det
rörde sig snarare om kompletterande än om farligt konkurrerande verksamhet. Tågen tog
över persontrafiken, men kaForts på sid 2.
Ordföranden
har ordet . . .
NÅGRA RADER FRÅN
ORDFÖRANDEN…
Detta blir en krönika. År 2000
ombads jag att efterträda Göran Lindell som ordförande
för Göta Kanals Vänner. Efter
möten och samtal med Göran
såg jag detta som ett intressant
och viktigt arbete och accepterade. Göran kvarstod under
flera år som ett stöd för mig
och som projektledare för det
s k ”Trädprojektet”. Styrelsen bestod under mina tre år i
olika sittningar av bl a Birger
Bäckström, Elisabeth Lagerfelt, Nanna Cnattingius, Roger
Malmström, Björn Berggren,
Bengt Ahrle, Christina Nilsson och vår trotjänare Berith
Carlsson. Jag hoppas att jag
inte glömt någon. Vi arbetade
då tillsammans med Kanalbolaget under ledning av Claes
Göran Österlund till största
delen med nämnda trädprojekt, som ju fortfarande är vår
viktigaste uppgift, men också
med att bidraga till slyröjning
längs kanalen.
Jag tyckte att tre år var en
tid som en ordförande skall
sitta och avgick 2003. År 2007
ombads jag att komma tillbaka
och accepterade på nytt. Åren
sedan dess har styrelsen fortsatt ägnat åt träden. Konungen, Drottningen och Kronprinsessan planterade var sitt träd
Forts på sid 2.
1
Miljösatsning på Göta kanal
Upprustad anläggning
Nu närmar sig Göta kanalsäsongen 2013 och bakom oss lämnar
vi två år av intensivt upprustningsarbete av kanalanläggningen där många kajer restaurerats
från grunden utan att utseendet,
med de pampiga krönstenarna,
ändrats nämnvärt. Aldrig sedan
kanalen stod färdig har så stora
investeringar gjorts av anläggningen och detta är givetvis kopplat till vårt uppdrag att återställa
och bevara det kulturhistoriska
byggnadsverket.
Det är en spännande säsong vi
går till mötes där både AB Göta
kanalbolag och det lokala näringslivet rustat sig för att bemöta
de miljontals besökare som besöker kanalområdet och fascineras
av de mäktiga slussarna och njuter av det vackra kulturlandskapet.
direkt till återplanteringen av alléträd. Under 2012 såldes femtiofem alléträd, vilket är en kraftig
ökning jämfört med senare år.
Väl mött längs kanalen
Nu ser vi fram emot en efterlängtad sommarsäsong med båtar
från när och fjärran på kanalen.
Förutom svenska besökare kan
vi räkna med att hälsa besökare
välkomna från Tyskland, Norge,
Danmark och många andra länder. Vi tror att vi har något att
erbjuda alla oavsett om man väljer att besöka Göta kanalområdet
med båt, till fots, med cykel, med
bil eller husbil.
Anders Donlau,
VD AB Göta kanalbolag
Miljöår 2013
En hållbar utveckling av Göta kanalbolags verksamhet ser vi som
en naturlig och självklar del av
utvecklingen. Efter att ha jobbat
aktivt med dessa frågor under
flera år vill vi nu höja nivån ytterligare. Därför genomförs Göta kanals miljöår 2013 med en rad förbättringsåtgärder. Som exempel
kan nämnas att bolaget numera
endast använder förnyelsebar energi och kraftfulla åtgärder görs
för att minska den totala energiåtgången i verksamheten.
Som en viktig del i miljöarbetet
har även arbetet med Göta kanals trädallé intensifierats. Genom olika kampanjer uppmanas
allmänheten och företag att bidra
till projektet genom att bli trädfaddrar. Här gör Göta kanals vänner en väldigt viktig insats genom
sitt arbete och sina kontakytor. En
nyhet säsongen 2013 är att hundra kronor per såld kanalbiljett går
2
Foto: Göta kanalbolag
Fler alléträd
200 års jubileum i Forsvik
För 200 år sedan, 14 oktober 1813,
invigdes slussen i Forsvik. Det
var den första slussen som invigdes på det blå bandet Göta kanal.
Det finns en myt om att kanalen
byggdes av ryska krigsfångar,
sanningen är den att 150 stycken
ryska desertörer deltog vid kanalbygget. Men, utan de 58 000
indelta soldater från femton regementen runt om i landet skulle
det aldrig blivit någon kanal ...
I år kommer vi i Intresseföreningen med en alldeles egen Jubileumssommar. Ett program är
framtaget och där finns musik,
marknad, veteranfordonsträffar,
Forsviksdagar och en helt nyskriven teater. Vid fem tillfällen under sommaren kommer ett skådespel växa fram i och runt slussen
i Forsvik. Maria Grahn har författat skådespelet som kommer
att handla om hur kanalbygget
påverkade folk och fä i vår trakt
vid tiden för bygget. Den speglar förväntningar, motsättningar,
Forts rån sid 1. Var Göta kanal...
nalbåtarna fortsatte att transportera många tyngre varor. I början
av 1900-talet fraktades mycket
olja, kol, malm och metall på Göta
kanal. Faktum är att kanalens ekonomiska roll kulminerade så sent
som på 1930-talet. Först därefter,
i synnerhet på 1950-talet, började
kanalen konkurreras ut av bussar
och lastbilar.
dramatik och förstås kärlek. Maria Grahn och Christer Arvidsson (Forsviks egna skådespelare)
kommer framföra skådespelet
och spela alla roller själva.
För att skapa en atmosfär av
1800-tal har vi också uppvaktat
Forsviksborna att delta som statister i tidsenliga kläder. Att skapa levande kulisser är förstås en
utmaning, men det förhöjer stämningen och vi hoppas och tror att
många vill vara med och hjälpa
till med detta. Forsvik bjuder på
många fina miljöer som lämpar
sig för teater, slussen med sin originella järnbro är en självskriven
spelplats, men också Forsviks
Bruk och Hjulångaren Eric Nordevall II kommer användas i skådespelet.
Datum för teatern; 4 maj i samband med att Hjulångaren startar sin tur mot Mariestad, 1 juni
i samband med invigningen av
utställningarna på Forsviks Bruk,
29-30 juni i samband med Fors-
Hur man än vänder och vrider
på saken var alltså Göta kanal av
stor ekonomisk betydelse i mer
än ett sekel, vilket gör det löjligt
att tala om fiasko. Men myten om
kanalens olönsamhet är felaktig
även av ett annat skäl. Kanalbygget kom att utgöra en av Sveriges
mest formativa yrkesskolor för
ingenjörer och verkstadsentre-
viksdagarna, 20 juli Officiell Jubileumsdag och 10 augusti i samband med Veteranfordonsträff
(för aktuella speltider se annons
i dagspress samt www.intresseforeningenforsvik.se).
Göta Kanals Vänners årsmöte
kommer att avslutas i Forsvik
med ett stycke teater från vårt
Jubileumsfirande.
VÄLKOMNA !
Laila Gullnäs
prenörer någonsin. Det var här
bröderna John Ericsson och Nils
Ericson fick sin skolning, och det
var i skuggan av Göta kanal som
Motala Verkstad byggdes upp.
Dick Harrison, professor
i historia vid Lunds universitet
Artikeln är ursprungligen
publicerad i Sv Dagbladet.
3
Forts rån sid 1. Några rader från...
mellan Borensberg och Näs,
alldeles intill min egen bostad,
vilket gjorde det något spännande. Därefter gick mycken
tid åt att försöka få en tunnel
under Göta Kanal i Motala i
stället för en låg bro över den.
Under 4 år bearbetade styrelsen, med extern hjälp vilket
vi redovisat, alla myndigheter
med synpunkter och förslag
till en tunnel. Vi var ända uppe
i Regeringsrätten med våra
motiv, men förlorade och den
23 april i år invigdes dubbelspåret över kanalen med de
första tågen. Jag har tidigare
redogjort för detta i omgångar
i Vänkanalen och är fortfarande orolig för att båttrafiken på
kanalen kommer att begränsas.
Styrelseledamöterna
under dessa senare år känner ni
till från våra rapporter i Vänkanalen och från årsmötena.
Några har varit Håkan Ridal,
Ann Axelsson Englinde, Sören
Niklasson, Ingegerd Karlsson
m fl. De nuvarande är Anders
Åhlén, Hans Thorsell, Britt
Sörman, Ronny Jönsson, Laila
Gullnäs och Bo Niklasson. De
har stöttat mig 100-%-igt i vårt
arbete och jag är dem mycket
tacksam. Samarbetet har varit
det bästa jag upplevt i mina
föreningsuppdrag.
Nu går mandattiden ut för
flera av styrelsemedlemmarna
och en till stor del ny styrelse
skall ta över. Våra noggranna
revisorer skall ha en eloge,
Sten-Inge Lundquist, Göran
Grahn och Sven Hultman.
En person som jag särskilt
vill hylla är Britta Klippås, som
i många år inte bara varit del
av valberedningen, utan även
för hennes och hennes bortgångne man, Gunnars engagemang från starten 1983. Britta
har en skattkista över kanalens
liv.
Föreningens uppgifter enligt
stadgarna är följande: ”§ 2. Föreningens ändamål är att dokumentera och sprida kännedom
om Göta kanal och bidraga till
kanalens bevarande”. Det har
varit min fasta utgångspunkt
att inte syssla med annat, som
inte förstås av stadgarna.
År 2011 annonserade jag att
jag stannar två år till, naturligtvis under förutsättning att
jag valdes 2012. Det har blivit
6 år, vilket talar emot vad jag
tyckte 2003. De har varit bland
de mest intressanta och spännande år i ett arbete med att
få ägna mig åt århundradets
byggnadsverk, Göta Kanal.
Jag tackar er medlemmar för
ett fantastiskt stöd under åren i
vårt arbete och lämnar nu styrelsen vid årsmötet, med litet
sorg i hjärtat. Jag kommer alltid att fortsätta vara medlem.
Ett stort VÄN-tack!
Bertil Holmer
Titta på vår nya fina hemsida!
www.gotakanalsvanner.se
Årsavgiften
Har du något roligt eller
spännande att berätta?
Många är de anekdoter som
finns att berätta om folket och
fartygen som bodde och seglade utmed och på kanalen.
Vi vill att du som har någon
berättelse om detta tar kontakt
med någon i styrelsen. Du kan
också skicka in text och ev bilder, stort som smått, till styrelsen så vi kan publicera det i
Vänkanalen.
4
I detta utskick finns ett inbetalningskort till alla medlemmar. Årsmedlemmar betalar
150 kr per år. De ständiga
medlemmar som så önskar
har möjlighet att stödja föreningen med ett valfritt belopp,
förslagsvis 100 kr. Glöm ej att
skriva avsändare. Tack på förhand!
Kassören
Nya Årsmedlemmar
Åke T Carlestam
Kjell Dickmar
Lars Persson
VÄNKANALEN distribueras till
alla medlemmar och gynnare av
Föreningen Göta Kanals Vänner.
Ordförande
Bertil Holmer, Näs Gård
590 32 Borensberg, tel 0141-416 91
e-post: [email protected]
Sekreterare
Hans Thorsell, Fiskarevägen 8
545 35 Töreboda, tel 070-345 89 83
e-post: [email protected]
Adress och kassör
Göta Kanals Vänner
c/o Britt Sörman, Tåtorp Sörgärde
549 93 Moholm, tel 0506-530 19
epost: [email protected]
Bankgiro 5395-8377
Upplaga 500 ex
EskilstunaMagasinet 2013