Transcript Mjölkkostallet på Rånäs

Nominerad byggnad nr 1: Mjölkkostallet på Rånäs
Rånäs, Norrtälje
Byggnadsstipendium
Siv och Thomas Bäck arrenderar av Uppsala stift
• 180 robotmjölkade kor • Tjurkalvarna föds upp till slakt
• 380 hektar åker inklusiv­e några arrenden • Säljer en del spannmål
• Entreprenad­verksamhet, bland annat snöröjning i Stockholm
Nytt och gammalt i fin
förening
Siv och Thomas Bäck har byggt
ihop nytt och gammalt. De har
fyllt stallmiljön med ny teknik,
men bevarat den gamla stilen.
Drivkraften var att förbättra
livskvaliteten för både kor och
människor.
D
Thomas och Siv Bäck har
både byggt om och till i
kostallet från 1887.
Text Per-Ola Olsson
et var helt enkelt dags. Stallet
som Siv och Thomas Bäck
bedrev mjölkproduktion
i hade förvisso fungerat i
några år till, men varit slut innan Siv och
Thomas blev pensionärer. De fann det
därför bäst att bygga nu. Förutom att få
njuta lite av ansträngningarna som ett
bygge faktiskt innebär, räknar de även
med att ha hunnit betala av en hel del av
stallet innan pensionen.
Thomas berättar att det var viktigt för
honom och Siv att hålla gården livskraftig.
Han är glad att Uppsala stift som de arrenderar gården av, är inne på samma linje.
Han betecknar det som att stiftet tar sitt
ansvar och ser gärna att fler stift följer efter.
”Kyrkan är en stor jordägare och har
väl inte alltid agerat så värst schysst. De
köper gårdar, låter husen förfalla och säljer sedan ifrån sig rucklen. Här utvecklar
de gården”, säger han.
INGEN KOPIA
Siv berättar att Uppsala stift lyssnat
på hennes och Thomas önskemål och
kunskap om mjölkproduktion. Stiftets
inblandning har till stor del handlat om
att besluta om hur mycket bygget fick
kosta, samt vara delaktig i utformandet
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2014
av nybyggets gavel. Att gaveln harmonierade med den gamla byggnaden var
viktigt. Något som sporrade även paret
Bäck. Siv lade till exempel stor möda vid
att siffrorna i årtalet på nybyggets gavel,
skulle vara exakt lika stora och i samma
typsnitt som på det gamla stallet.
Hon berättar att även om nybygget smälter väl in med det gamla stallet, så är det
ingen kopia. Med robotar för både mjölkning, utfodring och skrapa spaltgångarna är
stallet präglat av ny teknik. I nocken sitter
skorstenar för utluften. Fördelen med dessa
jämfört med den mer utbredda öppna
nocken, är att skorstenarna har samma luftkapacitet oavsett vindriktning.
”Men jag hade gärna sluppit klistermärket med tillverkarens logotyp på
skorstenarna”, konstaterar Siv.
UPPBLÅSBARA VÄGGAR
Tack vare att väggarna är uppblåsbara kan
paret Bäck erbjuda korna mycket frisk
luft, samtidigt som de har möjlighet att
stänga igen om vintrarna. De uppblåsbara
väggarna har faktiskt högre k-värde än
betong. Om- och tillbyggnationen innebar en viss rockad för korna. Den halva
som inhyst mjölkkor sedan 1887, ska nu
byggas om till kvigor och sinkor. Det som
var kalvstall tidigare blåstes ur och är nu
ett modernt mjölkkostall.
Thomas berättar att det är ett stabilt
hus. I stallet stod tidigare fyra rader stolpar. Under dessa var det murat ner till
1,75 meters djup.
”Det var mycket jobb med att bygga
om det gamla stallet så att det verklige­n
gav den miljö vi ville erbjuda djuren”,
förklarar han.
DYRT MED FASTPRIS
Thomas riktar lite kritik mot bankerna.
Främst när det handlar om ombyggnationer, vars omfattning kan vara svår­
bedömd på förhand.
”Jag förstår inte varför bankerna kräver
fastpris. Det blir ju hur dyrt som helst.
Det är klart att en byggare tar i rejält om
han måste lämna ett pris i förväg. Vi har
byggt på löpande räkning”, berättar han.
Både Thomas och Siv är väldigt nöjda
med resultatet.
”Jag tror inte att någon undgått att bli
imponerad när de kommit in”, fram­
håller Thomas.
”För oss var det viktigaste att förbättra
arbetsmiljön. Både för oss och för korna.
Det tycker jag att vi har lyckats väl med”,
avslutar Siv.
Väggar från 1887 tillsammans
med modern foderrobot.
Stöveltvätt för att inte
ta med gödsel upp på
foderbordet.
Det var viktigt för Uppsala stift
att gaveln på nybygget smälte
in i gårdsbilden.
Siv och Thomas tyckte inte att det behövdes
något stort torg framför mjölkrobotarna.
Mjölkkostallet
på Rånäs
Togs i bruk: Nybygget i oktober 2013
Om­­byggnationen veckan innan
m­idsommar 2014
Kostnad: Nybygget 8 miljoner kronor.
Kostnaden för om­­byggnationen är inte
sammanställda ännu men Thomas uppskattar den till ca 5 miljoner kronor. Utöver
detta har Thomas och Siv betalat omkring 4
miljoner kronor
Längd: 93,3 meter. Bredd: 20,4 meter
Höjd: 9,2 meter
Antal kor: 120 mjölkande kor i nya delen
plus 14 sjukplatser, 59 mjölkande kor i
gamla byggnaden.
Projektering, byggherre och ritning:
Erik Fagerberg. Lantbyggbyrån i Falun
Byggnation: Ängabyggen i Bollnäs
Nockventilationen består av
skorstenar.
Taket är
isolerat och
skyddar mot
både värme
och kyla.
Den nya delen som ligger i vinkel med
det gamla stallet rymmer 134 kor.
Ljust och luftigt, en bra miljö
för både kor och människor.
Det som tidigare var ungdjursstall är nu
o­mbyggt till ett ljust och luftigt mjölkkostall.
Det stora gavelfönstret släpper in mycket ljus.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2014
Det gamla stallet har
tjocka, stabila väggar.
Med väggarna
nerfällda blir
det gott om
luft i det nya
stallet.
Siv lade ner mycket arbete
på att årtalen skulle vara
i samma typsnitt och
storlek som på den gamla
byggnaden.
Det blir en rymlig
känsla då det
gamla stallet inte
har något loft.
Den nya stalldelen är vit precis som den gamla.
Väggarna på det nya stallet består av uppblåsbara plastkanaler.
Uppsala stift och försäkringsbolaget
lobbade för släta innerväggar i det
gamla stallet, men Thomas och Siv
övertygade dem att bevara de gamla
väggdetaljerna.
4
En blandning av
gammalt och nytt
ger stallet sin prägel.
Det gamla stallet har inhyst kor sedan 1887.
Det nya stallet togs i bruk i oktober 2013.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2014