Transcript Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation,
problem och möjligheter
Jonas Bergquist
Älg
Älg, rådjur,
dovhjort,
kronhjort
Plantering av tall i södra Sverige
Naturlig föryngring av tall i södra
Sverige (Götaland)
Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering
Gudrun 2005
Återplantering med statligt stöd efter
stormen Gudrun (Januaristormen 2005)
T.o.m. september 2010 ca 93 000 ha
barrskog
Gran
Hybridlärk
Tall
Sitka
Douglas
90,8 %
4,4 %
3,7 %
1,0 %
0,1 %
Andel tallplantor (%) i
föryngringar i norra Sverige
Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering
SKA-VB 08
Referens – Andel tall
1955
2010
2060
2110
Tall i norr och gran i söder,
är det bra?
Virkesproduktionen för tall är klart
överlägsen granen i norr på de flesta
marker.
I söder är det tvärtom, där är nästan alltid
granen överlägsen tallen.
Hur ser det ut om vi även studerar skador
och tar hänsyn till klimatförändringarna?
Gran på tallmark i söder
Gran på tallmark i söder, vad
händer?
• Plantetablering går nästan alltid bra
• Ungskogarna växer oftast bra
• Medelålders skog får ökande problem
med rotröta, insektsskador, stormskador
och sjunkande tillväxt
• Dessa problem större i öst än i väst
• Klimatförändringarna kommer att öka
problemen för granen
Omfattande tallplantering i norr,
finns det några problem?
Törskate Endocronartium pini
Gremeniella Gremeniella abietina
Sådd av tall
Sådd, en nygammal metod för tallföryngring
Figur S14. Skogsskötselserien nr 5, Sådd, Skogsstyrelsen, text: Urban Bergsten, Kenneth Sahlén 2008
Figur NF30. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, foto: Holmen Skog AB, 2009
Sådd av tall, resultat
Varför är sådd så framgångsrik?
• Fröet sätts i preparerad mark
– Humus och mineraljord blandat
– Små gropar
• Fröet är av god kvalitet
– Utvalt
– Vitaliserat
– Förädlat (ibland)
• Sådd görs ofta under skärm (fröträd)
– Mindre uppfrysning
– Lägre vegetationskonkurrens
– Naturlig föryngring
• Hjälpplantering fungerar bättre i sådder än i
planteringar
Skogsskötselserien
Sammanfattning av forskningsresultat och kunskap inom
skogsskötsel. Nationellt projekt med Skogsstyrelsen,
forskningen och skogsnäringen. Gemensamt
kunskapsfundament för skogsskötsel.
18 delar klara: Skogsskötselns grunder; Produktion av frö och
plantor; Plantering av barrträd; Naturlig föryngring av tall och
gran; Sådd; Röjning; Gallring; Stamkvistning; Skötsel av björk,
al och asp; Skötsel av ädellövskog; Blädningsbruk; Skador på
skog; Skogsbruk- mark och vatten; Naturhänsyn;
Produktionshöjande åtgärder; Skogsbränsle; Skogsskötselns
ekonomi; Skogsträdsförädling.
I produktion även: Skogsskötsel för människan i skogen;
Slutavverkning.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka /Skogsbruk/Skogsskotselserien
Föryngring av tall i
Skogsskötselserien
Föryngring av tall i
Skogsskötselserien
Naturlig föryngring av tall
•
•
•
•
Tillräckligt många fröträd per hektar
Fröträd av god kvalitet
Markbered innan fröfallet
Sköt fröträden
– Friställ i sista gallring
– Gödsla?
Figur NF56. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF13. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF23. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström,
Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Älg, rådjur och hjortar
Svenska regeringens modell
• Älgförvaltningsområden, ca 50 000 ha
• Mål sätts nationellt (och regionalt?) för hur
stora skador som kan anses tolerabla för
–
–
–
–
Skogsbruket
Den biologiska mångfalden
Trafikolyckor
Andra näringar
Älgförvaltningsområden
• Data samlas in som beslutsunderlag för lämplig
avskjutning
–
–
–
–
–
–
Demografi, population, reproduktion, ålder
Skador
Påverkan på biologisk mångfald
Fodertillgång
Trafikolyckor
Andra hjortdjur
• Skogsbruket skall även vidta åtgärder för att
– Öka fodertillgången
– Förbättra föryngringen av viltskadekänsliga trädslag
Tall och förädling i Sverige
Tillgång till förädlat tallfrö
Underskott
Överskott
Hur används överskottet av
förädlat frö ?
• Särplockning. Frö till plantproduktion
används bara från de bästa klonerna i
fröplantagerna
• Sådd.
– Resterande frö från särplockning.
– Förädlad frö blandas med beståndsfrö
– I söder används bara rent förädlat frö vid
sådd
Kan svenskt förädlat frö
användas i Norge?
Sannolikt olämpligt
?
Kunskap direkt, plantval
Kunskap direkt, plantval