Transcript pdf Peter Ehrström - Från industri till kunskapsstad

Från industristadsdel
till kunskapsstad
Stadsutveckling i Brändö
FD Peter Ehrström
RUM (Rural-Urban-Miljö)
Socialvetenskapliga institutionen
Åbo Akademi
PE 12.5.2014
1
Brändö hamn grundades
1789, som lastnings- och
lossningsställe för Wasa stad.
Brändös långa ekonomiska vågrörelser
A= Hamnsamhället
PE 12.5.2014
B= Industrisamhället
C= Kunskapssamhället
3
PE 12.5.2014
4
Foto: Gunnar Bäckman
PE 12.5.2014
5
Vasa Bomull, sedermera Finlayson,
numera Vasa universitet och Brändö företagscentrum (Vaasa Science Park)
PE 12.5.2014
6
Vasa Bomull
Grundat 1857.
1890:
- förädlingsvärde (5:e i FIN)
- produktionens bruttovärde. (6:e i FIN),
- personal (7:e i FIN)
• som störst 1936 och 1962, med 1445 anställda
• Vasa Bomull fusionerades med Finlayson 1962
• Utdragen nedkörning
• Nedlagd 1980
PE 12.5.2014
7
• Vasa Tvål
• Startade 1888
• Finlands största
tvålfabrik 1917
• Även ljusprod.
• Stängd 1987
PE 12.5.2014
8
PE 12.5.2014
9
Industrisamhällets nedgång
• 1967: besked att spinneriet läggs ner 1968.
• 1980: hela bomullsfabriken stängdes.
• Åren därefter följde de mindre
industrianläggningarna, sist Vasa tvål, 1987.
• Konsekvenser för Brändö:
• 7377 invånare 1973, 5612 invånare 1981
• minus 24 procent på åtta år ! (-1765 invånare).
Och permanent minskning till denna nivå
PE 12.5.2014
10
Skolstadsdel sedan 1938
• 1938: Industriskolan flyttar från centrum till
Wolffskavägen 33.
• 1941: namnbyte till Tekniska skolan i Vasa
• 1962: namnbyte till Vaasan teknillinen oppilaitos
– Tekniska läroverket i Vasa
• 1967: uppdelning i finskt och svenskt läroverk,
Vasa tekniska läroverk fortsatte på
Wolffskavägen 33.
• Vaasan teknillinen oppilaitos byggde nytt, på
andra sidan Wolffskavägen
PE 12.5.2014
11
Kunskapssamhällets framväxt
Förfas: 1982-2001
• 1982: Brändö företagscentrum grundas i forna
Finlayson/Vasa bomull.
• 1984: Länsstyrelsen och landshövdingen flyttar
till Brändö (forna Wolffska parken).
• 1990: Debatt - Varthän, Vasa universitet?
• 1994: Grundstenen murades för
administrationsbyggnaden Luotsi.
PE 12.5.2014
12
Yrkeshögskolor
• 1991: statsrådets beslut om försöksyrkeshögskolor;
Vasa tekniska läroanstalt blev Vasa tekniska
yrkeshögskola, en av de första i landet
• 1996: yrkeshögskoleverksamheten utvidgas,
Technobotnia grundas i Brändö.
• 1997: permanent yrkeshögskoleverksamhet vid
Svenska yrkeshögskolan, sedermera YH Novia.
• Universitet, två YH, yrkesutb. Technobotnia…
PE 12.5.2014
13
Kunskapssamhället
• Dec. 2000: Brändö företagscentrum döper om
Wolffskav 36 till Vaasa Science Park, “ett mera
renodlat centrum för utbildning och teknologi”
• 2001: Vet.bibl. Tritonia, med forskartorn, invigs.
• På 2000-talet renoveras/restruktureras
fabriksbyggnaderna för verksamhet relaterad till
universitetet och vetenskapsparken.
• 2008: Domus Bothnica invigs.
• 1.1.2010 YH-biblioteken del av Tritonia.
På kommande:
- YH Novia koncentreras till Brändö, Vasa YH
renoveras och koncentreras mera till Brändö.
- “Vetenskapsparkens” nya kvarter, på is på
Brändösidan, pågående byggnation på stadssidan
- Högattraktiv helhetslösning vid Brändö sund.
PE 12.5.2014
14
Det nya lokalsamhället
• Brändö ett av tre delprojekt i ett nationellt femårigt
utvecklingsprojekt för att öka invånarnas aktivitet och
deltagande i den egna lokalitetens utveckling, och
planering.
• Planera med tanke på invånare och användare,
långsiktigt.
• Ingår också att öka/finna samarbetsformer mellan lokala
aktörer och mellan stad och lokalitet
• Brändö, Hervanta (Tammerfors) och Kemijärvi.
• Modeller för att öka delaktighet och aktivitet
• Bl.a. utvecklingspromenader, medborgarråd,
informationstillfällen, (planerings)debatter, happenings,
jippon (t.ex. proklameras Brändö självständigt (för tre
dagar) på stadsdelsfestlighet i juni).
PE 12.5.2014
15
PE 12.5.2014
16
The Palosaari Campus
PE 12.5.2014
17
PE 12.5.2014
18
PE 12.5.2014
19
PE 12.5.2014
20
PE 12.5.2014
21
PE 12.5.2014
22
Fig. 3 Income-groups in Palosaari (% of population)
60
50
40
Low-income
Lower middle-income
30
Higher middle-income
High-income
20
10
0
2001
PE 12.5.2014
2003
2006
2010
23
Väljarunderstöd (%)
70
60
50
Vänster
40
Höger
30
Övriga
20
10
0
1960
1968
1976
1984
1992
2000
2008
Valår
PE 12.5.2014
24
Right-Left divide
Municipal election 2012
Right
Left
Palosaari
Other
Not counted
0
10
20
30
40
50
60
PE 12.5.2014
26
Municipal election 2012
SFP
SDP
National Coalition Party
True Finns
Left Alliance
Greens
Percent of cast votes
Christ Democrats
Center Party
Other
Not calculated
0
5
10
15
20
25
30
PE 12.5.2014
28
Right-Left divide 2012
Right
Left
Vaasa
Palosaari
Other
Not counted
0
10
20
30
40
50
60
Media exposure
2007-15.4.2013
Negative
2010-2012
Positive
2007-2009
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
Conclusions
• Positive news are presented in editorials, larger
news articles, larger headlines, sometimes feature
articles. ”The New Palosaari” as knowledge center
and ”The Old Palosaari” as a working-class
neighbourhood are discussed mainly in positive
terms.
• Negative news are mainly present in short news
clips, mainly in the form of ”Police news”, with
some extreme exceptions.
• ”Another Palosaari” lures beyond the campus,
much rougher than the district’s new image.
• How much of ”New Palosaari” is constructed by a
changed mindset, PR, City marketing, housing
prices..., how much is ”real”?
• Thus far partly changed...
Slutsats
• Arbetarstadsdelens rykte var ofta oförtjänt dåligt, dvs
den var en bättre/mindre farlig miljö än ryktet lät förstå.
Ryktet var ofta sämre (och prisnivån lägre) än platsen
vore förtjänt.
• Den omvandlade (arbetar)stadsdelens hippa rykte
föregår i sin tur en omvandling av verkligheten, dvs
ryktet är ofta bättre än verkligheten. Ryktet (och
prisnivån) förändras ofta snabbare än verkligheten men
driver sedan på en verklighetsförändring,
medelklassifiering, på gott och ont)
PE 12.5.2014
32
Positive trend
• ”In a newly built house with 25 flats, all one- or two-room
apartments, was all flats sold within a month. Most buyers
were investors that saw that the City Center was near, the
University campus too, and shops. Would that have
happened 15 years ago?”
• The prize differences between the City and Palosaari are
not great anymore. We are talking City Center-prizes in
Palosaari.
• The trend looks positive. Yearly 500-900 persons move to
Vasa and a large part of that to Palosaari. I believe
Palosaari will have more and younger inhabitants in the
future.
Sales Director, SKV Vaasa, interviewed 22.4.2013.
PE 12.5.2014
34
120
100
Antal byggnader
80
60
Brändö
Vikinga
40
20
0
-1920
PE 12.5.2014
1921-29
1930-39
1940-49
1950-59
1960-69
1970-79
1980-89
1990-99
2000-08
35
80
70
60
50
Brändö EH
Vikinga EH
40
30
20
10
0
-1920
PE 12.5.2014
1921-29 1930-39 1940-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-99 2000-08
36
PE 12.5.2014
37
PE 12.5.2014
38
PE 12.5.2014
39
PE 12.5.2014
40
PE 12.5.2014
41
PE 12.5.2014
42
PE 12.5.2014
43
Avgörande vändpunkter
• ”Universitetet har säkert inverkat lika mycket på
Brändös utveckling som bomullsfabriken under
sin tid” (planläggningsarkitekt)
• ”När Finlayson köpte Vasa Bomull började
nedgången. Efter att det tog slut med bomullen
har Brändö förändrats kolossalt… Då var det
inte längre Präntöö” (tidigare mästare vid Vasa
Bomull)
• Fridolf Gädda 1990: Hittills har stadsbor och
andra sett Brändö som en andra rangens
stadsdel. Nu då utbildat folk kommer hit
förändras livet i stadsdelen”
PE 12.5.2014
44
Gentrifiering?
PE 12.5.2014
45
Gentrifiering?...
• “Gamla Brändöbor har inte längre råd eller
möjlighet att flytta tillbaka till Brändö… Jag och min
fru har ittat på Brändö och vi har märkt att för en
trea I Storviken får man inte ens en tvåa I Brändö.
Priset åtminstone fördubblas mellan Storviken och
Brändö”… ”Det är länge sedan man började planera
Brändö för en ny sorts Brändöbor.”
(museiföreningsaktivist)
• “Jag har märkt att Brändö på sätt och vis mera har
blivit en boplats för bättre folk medan det tidigare
sedan gammalt mera var en arbetarstad” (fd
bomullsfabriksarbetare)
PE 12.5.2014
46
…eller nostalgi?
• “Naturligtvis stör det att en del är borta… Det är
klart att det gamla saknas. På en känslonivå. Men
nog är det bättre nu, bostäderna är bekvämare. Fast
man tycker det var idylliskt när man tänker tillbaka,
så var det mycket som var dåligt också”. (tidigare
bomullsfabriksarbetare)
• ”Det finns massor som jag saknar. Man kan gå på
vilken gata som helst så fanns det små, nätta kåkar
och man kunde gå överallt… Jag saknar det gamla,
nu finns det bara höghus… Det var ett annat liv. Ett
mera gemytligt liv.” (tidigare apotekare)
PE 12.5.2014
47
Upplevd och erfaren
förändring
(intervjudata)
Gentrifieringsprocess i
Brändö?
Statistisk analys av
socio-ekonomiska data
Statistisk analys av
politiska data
(kommunalvalsanalys)
Upplevd och erfaren
förändring: Ja, men
inte klassbaserat eller
vidsträckt
Gentrifieringsprocess
i Brändö?: Ja, men
mild gentrifiering
Socioekonomisk
analys: Ja, vissa klara
indikationer, inte
genomgående
Statistisk analys av
politiska data: Ja,
tydligt.
Framtiden?
”Dagens Brändö är ett Brändö i förvandling…
Det blir snabbt ett mycket attraktivt område där
den gamla arbetarklassbakgrunden trängs undan,
men strukturerna och minnena finns kvar som ger
spänning” (fd biträdande stadsdirektör)
“Campuset är till för det rika Brändö, men Brändö
är inte det samma som campuset” (fd rektor)
PE 12.5.2014
50
”Vad som tidigare var
en illa sedd stadsdel
kommer att bli
Vasas Westend”
(pensionerad VD)
PE 12.5.2014
51
Brändö kombinerar:
• Stark identitet och lokal kultur (konst, litteratur, musik)
• Mustig, lång och omväxlande historia (märks tex i
sjöfartsmuseum, arbetarmuseum, namnflora, urban
trädesmark, minnen, språk)
• Grönska, fritidsmöjligheter och hav
• Kunskapsintensiv verksamhet (högskolor, företag)
• Närhet till Vasa centrum (gångavstånd)
• Gammalt och nytt fastighetsbestånd kombineras
• Studenter + pensionärer + kunskapsarbetare
• = högattraktiv urban miljö!
• Hur påverkas social hållbarhet av ökad gentrifiering
(medelklassifiering)?
• Känsla av delaktighet viktigt
PE 12.5.2014
52
PE 12.5.2014
53
PE 12.5.2014
54
Rahkol
a
PE 12.5.2014
57
58
Tack för
uppmärksamheten!
[email protected]
PE 12.5.2014
59