Transcript Nummer 1
POLEMIK Linköpings Universitet, FLiNS Sektionstidning. Nr. 1. 2011 Innehåll: Redaktörens spalt Ordförandens spalt FBI-chefens spalt Varför blir det som det blir här i världen? Utbildningsbevakning En öl – till varje tillfälle En tårta är aldrig fel! Nationalekonom – doktorand – en intervju med Emelie Heintz Mastersstudent inom stats vid Stockholms universitet Varför demokrati? Stuff – en intervju med Jennifer Jansson Layout och framsidsbild: Karolina Sporre Tema: none Redaktör och ansvarig utgivare: Karolina Sporre [email protected] Skribenter: Karolina Sporre Charles Westerberg Ellen Kristiansson Peter Andersson Hanna Johansson Therese Sjödin Emelie Heintz Lydia Wefer UF Jennifer Jansson Foto: Privata Om polemik: Polemik är en tidning för nationalekonomer, statsvetare och pol mag/kand-studenter vid Linköpings universitet som ges ut av FLiNS. FLiNS verksamhet är ideell och partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden. Alla skribenter ansvarar för sina egna personliga åsikter. Det yttersta ansvaret ligger dock på chefredaktören, eventuella kommentarer skickas därför till chefredaktören för vidarebefordran. Redaktörens spalt Femte gången gillt för min del, och detta är den sista spalt jag kommer skriva för Polemik. Det känns underligt att verksamhetsåret 2010/2011 går mot sitt slut. Ett årsmöte för skifte är spikat. Styrelsen bockar av de sista punkterna på verksamhetsplanen. Det känns konstigt att släppa något som under ett år tagit mycket av min tid. Men nu öppnas dörrar för nya utmaningar och någon annan ska fylla den post som jag haft. När jag för lite mer än ett år sedan fick veta att jag fått posten som ansvarig för vår sektionstidning var det med en skräckblandad förtjusning. Jag gled in lite som på ett bananskal. Det var inte den post jag sökt och jag hade ingen aning om vad det innebar. Idag kan jag säga att det har prövat mitt tålamod många gånger. Men man lär sig snabbt hur man ska lägga upp arbetet. Lägga upp en plan, samla in material, hitta en layout som fungerar och tillslut står mar där med ett färdigt nummer. Känner att min tankar rör sig mycket kring en utav de kurser jag just nu läser Statsvetenskapliga metoder. Upplägg, utförande och detaljer och sedan en rad andra saker där emellan. Det har varit en utmaning. personer nu ska fylla allas våra poster. Polkand är ett program med gamla anor som vi så glatt brukar sjunga, men vi är inte det program med de äldsta traditionerna. Men för varje år som går får vi dock nya traditioner och de traditioner som vi redan har blir än mer förankrade. Och vi hörs mer för var år som går! Och i år har kanske vem vet jag eller i alla fall vår styrelse återtagit och skapat nya traditioner. Detta nummer var av någon anledning lite svårare att få grepp över vid jämförelse med de tidigare. Idéer har flödat under det gångna verksamhetsåret men nu är det lite tommare. Temat för detta nummer är därför obefintligt. Den röda tråden som numret förankras i och som Polemik bygger på är att detta är en tidning för och av studenter. Du kan bland annat läsa om hur det är att doktorera, om vår programansvariges jordenruntresa och få lite ytterligare kunskap kring öl. Jag känner att jag har gjort mitt som redaktör nu, och jag hoppas att nästa års styrelse och framförallt nästa års redaktör kommer in med nya idéer och visioner som får vår sektion till nya höjder! Tack för den här tiden! Jag ska inte vara tradig och redogöra exakt för hur jag har gått tillväga när jag har satt ihop ett nummer. Jag har lärt mig, punkt slut. Och jag är glad över att jag tog valet att vara med i styrelsen 2010/2011. Jag är lika ärlig när jag säger att det på sitt sätt är skönt att vårt verksamhetsår är slut, att jag nu kan sikta in mig på nya saker. Lägga energi på nya kurser och saker som jag känner ligger mig mer i fas just nu. När man tänker på hur många olika personer och i hur många generationer vi skiftat styrelse och festeri så blir man lite stolt över att man fått vara en del av detta kretslopp. Och det är en helt naturlig sak att nya Karolina Sporre Polemikredaktör 10/11 Ordförandens spalt Min sista spalt som ordförande för FLiNS och just den här delen av ordförandeskapet, måste jag erkänna, kommer inte vara saknad. Styrelsen har haft ett händelserikt år med bland annat ett nytt medlemssystem, sektionsmästerskap i innebandy och badminton samt att vi återupptagit en underbar tradition med sektionspubar. Allt har självklart inte gått smärtfritt. Om sanningen ska fram gjorde FLiNS-resan kaos med oss. Men styrelsen har repat sig och kommit igen. Vi har till exempel, enligt min mening, gjort FLiNS till en mer aktiv förening, vi har försökt synas mer än tidigare och förhoppningsvis sett till att ett medlemskap i föreningen och kåren är lite mer värdefullt än tidigare. Det nya medlemssystemet (STURE) som går ut på att ett medlemskap i föreningen är knutet till kåren är ett av de tyngsta besluten vi har tagit. Och allt har definitivt inte gått som vi hoppats. Men kritiken har mottagits, och förbättringar har genomförts. Anledningen till att vi gick med i STURE var att kåren såg ett behov att locka till sig fler medlemmar för att kunna ha en bra verksamhet. Och skulle inte kåren kunna ha en bra verksamhet hade det blivit betydligt tuffare för FLiNS att ha det. Det var ett tufft, men nödvändigt beslut. Nya styrelsen kommer säkerligen också få ta itu med vissa problem, men förhoppningsvis kommer det flyta på ganska bra i framtiden. Att personer försvinner från medlemslistorna, som tidigare hände, kommer förhoppningsvis och troligtvis inte längre att vara ett problem. Den 21 mars håller FLiNS sitt årsmöte, och en ny styrelse ska ta över efter den nuvarande. Min förhoppning är att man kan fortsätta utveckla FLiNS med mer aktiviteter. Studentlivet kan alltid bli bättre, och mer attraktivt. Och varför ska FLiNS inte visa vägen? Jag vill till sist tacka FBI för ett gott samarbete, FLiNS-styrelsen för ett bra arbete och STUFF för all hjälp vi fått under året. Allt har inte gått galant, men nu är jag klar. Tack för mig. Charles Westerberg Ordförande 10/11 FBI- chefens spalt Befinner mig just nu mitt uppe i den mest hektiska tiden för en FBI-chef, en vecka kvar till årets fest SUNTRIP! Trodde jag för ett år sedan att min kalender någonsin kunde vara så här fullklottrad och min hjärna så här virrig? Svaret är utan tvekan nej. Trots att min hjärna går på högvarv dygnet runt i princip och trots att jag inte har haft många lugna stunder det senaste året så tycker jag att det här är galet kul. Det är inte bara kul att vara festerist, vi är också en stor del i att Linköping har ett bra studentliv och ett bra mottagande av sina nya studenter. Jag är jätte nöjd med att jag får vara med och engagera mig och göra Linköping till en bra studentstad! Även om min kalender är fullklottrad just nu så är det faktiskt inte så långt kvar tills vårt festeriår är slut och våra FuBbIsar tar över. Våra nya är utsedda, invigda och presenterade för omvärlden. Jag är säker på att vi har hittat ett kanon gäng som kommer göra nästa år i Linköping till ytterligare ett toppen år för oss Pol.kandare. Ellen Kristiansson FBI-chef 10/11 Fem snabba med fbi Vad är det absolut bästa som har hänt under ert verksamhetsår? Kontrakt-incidenten på väg till tyskland och godiset vi fick av dig på första intervjun. Känner ni er nöjda med era prestationer som FBI 10/11? Sju ja och ett mycket anonymt nej Vad kommer ni alltid att minnas från den här tiden? Gult kort, tyskland, skiftet, björns hårmodellskarriär och Erics pinnar. Vad har varit det jobbigaste med att vara festerist? Att dygnet bara har 24 timmar och stad i ljus. Hur tror ni att det kommer gå för 11/12 års FBI? Bra, men 10/11 kommer alltid vara ihågkomna som dom bästa! VARFÖR BLIR DET SOM DET BLIR HÄR I VÄRLDEN? Där låg han så stilla i sitt mausoleum. Svagt belyst på sin bädd täckt av ett rött täcke med gul stjärna på och en ständig ström av folk som sakta, ivrigt tittade, passerade förbi. Ordförande Mao på Himmelska Fridens Torg i Beijing. Mannen som utvecklade en lära och ideologi, som fick ett folk på en miljard människor med sig under en stor del av ett sekel. Jag passerar förbi, tagen av det stora i stunden. Inte för att hylla, inte för att vallfärda, bara för att se. Det blir ett stort ögonblick. För mig blir synen av en person så mycket mer påtaglig och representativ för historien än alla de artefakter vi vanligtvis får se: byggnader som i Den förbjudna staden, statyer, monument och museer. Jag har ju rest jorden runt under två månader för att ta ut en massa övertidstimmar från de senaste åren i föreläsningssalen. Som akademiker kan man inte undvika att bli en amatör-antropolog på en sådan resa: hur ser det ut och fungerar på den här platsen jag kommer till, och framförallt VARFÖR? Vad förenar och skiljer olika länder? Jag återkommer då ständigt till frågan om det är enskilda personer som driver utvecklingen dit den går, eller om det är samhällsstrukturerna som utvecklas och personerna är underordnade. Var egentligen den kinesiska kommunismen ordförande Maos verk? Eller var det bara en reaktion mot det månghundraåriga dynastiväldet? Vilken roll hade Lenin i Ryssland, var det på samma sätt en respons på tsardömet medan västländer med en annan historia i stället gick den kapitalistiska vägen? Hade det blivit ungefär samma utveckling i Kina om inte just Mao funnits? Hade vi då flanerat förbi någon annan, idag helt okänd, kines på en bädd med en sol på i stället? Som jordenruntresenär slås man över att så mycket är så lika vart man än kommer. Om man bara börjar med flygplatserna. Det spelar ingen roll om man kommer till Moskva, Hongkong eller Auckland. Likartade stål- och glaskonstruktioner. Varför ligger alltid avresehallen en trappa upp och ankomsthallen nere? I butikerna finns samma klädmärken, whiskysorter och parfymer, möjligtvis har man tryckt en känguru på t-shirten i Australien och Golden Gate i San Francisco. Överallt finns pizza, burgare, thaimat och indiskt. Och den kommersiella radiostationen man hör i bilradion låter exakt som Rix FM även om man är i Sydney eller på Rarotonga. -Hallå, arkitekter, ingenjörer och radiopratare, kan ni tänka själva nån gång? Vår läroboksförfattande vän Frank hade naturligtvis haft en självklar förklaring till alla tänkbara fenomen på jorden. Stackarn skulle inte behöva resa, han kan sitta i sin länsstol och förutse det rationella utfallet på alla samhällsproblem. Min egen vetenskap, nationalekonomin, är ju i sin huvudfåra en mycket strukturell vetenskap där den osynliga handen och marknadskrafterna bestämmer. Ändå har jag svårt att förlika mig med att inte entreprenörer och innovatörer med en särskild drivkraft för förändring kan göra den lilla skillnaden. Någonstans måste det nya uppkomma först, någon påverkar utformningen av prylen, byggnaden eller verksamheten. Någon gång gör någon annorlunda och utvecklingen tar en annan riktning. Blir det lyckat kommer alla andra att efterhärma. Jag blir inte klok på frågan, när jag ligger i sanden på Cook Islands och lyssnar till vågbruset. Aktörer eller strukturer? Det är ju så mycket som förenar platserna jag besöker. Jag vill ändå tro att individen gör en skillnad. Men till vilket mausoleum ska vi gå för att hedra demokratins eller kapitalismens upphovsperson? Och varför är de nationella maträtterna fortfarande så nationella? När kommer entreprenören som globaliserar maten? Teryakikyckling med lingonsylt, gravlax med sötsur sås, sushi med knäckebröd? För mig gjorde jag EN skillnad. Strosade ner de få meterna till vattnet och gled ner bland korallerna och akvariefiskarna. Tänkte inte på att komma hem, pulsa i snön och undervisa ettor i makro! Text av Peter Andersson Utbildningsbevakning Som student har man naturligtvis rätt till en fullgod utbildning som håller den kvalitet man förväntar sig. Man har rätt till att kursplaner följs, att examinationer utförs på ett tillbörligt sätt och att utbildningen i stort svarar mot den utbildningsplan som finns. STUFF (Studentkåren vid Filosofiska fakulteten, Linköpings Universitet) har gett FLiNS och de andra sektionerna inom den Filosofiska fakulteten i uppdrag att utföra utbildningsbevakning på de program och/eller kurser som finns under respektive sektion. I FLiNS gäller detta Politices kandidatprogrammet, Politices magisterprogrammet samt för fristående kurser i statsvetenskap och nationalekonomi. Min uppgift som utbildningsbevakare i FLiNS 2010/2011 är att föra studenternas – alltså din – talan gentemot programledning och ämnes-/kursansvarig lärare. Anser du att en enskild kurs inte uppfyller kursplanen? Dröjer det för länge att få tillbaka en tenta? Är föreläsningarna undermåliga? Eller har du bara en idé om hur utbildningen skulle kunna förbättras så får du gärna vända dig till mig. Jag vidarebefordrar således de synpunkter du har, och verkar som en kanal mellan studenter och lärare. Det finns verkligen möjlighet att påverka utbildningen så den svarar för dina förväntningar, så tveka inte att höra av dig till mig - med idéer, tankar, klagomål eller frågor! Therese Sjödin Utbildningsbevakare, FLiNS 2010/2011 [email protected] En öl – till varje tillfälle Det finns ett något inövat mönster som säger att vi pluggar om dagarna och bara inväntar helgens festligheter med kravall och liknande saker. Frågan är ju varför kravaller och liknande är så mycket roligare än att exempelvis tentaplugga? Vi umgås med ungefär samma människor som när vi pluggar, vi är vid båda tillfällena sent på skolan, och vi förstör dygnsrytmen något vid båda tillfällena. Slutsatsen är att det beror på ölen. Därför tänkte jag ge er tipset att göra två saker samtidigt, [HG] har öppet varje dag förutom söndagar, och vem pluggar eller festar på en söndag ändå??. Med andra ord skulle vi gott och väl kunna ta med böckerna till [HG] och plugga samtidigt som vi umgås och dricker öl. För att underlätta lite i denna djungel av goda öl, har jag knåpat ihop en liten lista. Vad passar till vilket ämne. Makroekonomi – I makroekonomin studerar man BNP, inflation och arbetslöshet m.m. Så när du läser om grundläggande teorier för ekonomisk tillväxt samt den svenska långsiktiga utvecklingen och problem som gäller för små öppna ekonomier av Sveriges typ tycker jag att du samtidigt kan dricka en öl som är svensk. Spendrups bryggeri har tagit fram en lageröl som heter Pistonhead spring edition och kommer bara att finnas för försäljning under en begränsad till (ypperligt tillfälle att titta på den ekonomiska tillväxt försäljningen av Pistonhead skulle medföra och kanske göra en fin graf över konsumtionen i förhållande till varaktighet i butikerna). Pistonhead har en arom av citrus och grapefrukt och har inspirerats av den amerikanska mikrobryggerikulturensamt har ett kaxigt utseende på flaskan i stil med Calaveradödskallar. Politisk teori 2 - Eftersom många av de teorier och analyser som finns om demokrati är skrivna av amerikanare, både de som skriver om det historiska perspektivet men även de som gör analyser på den moderna demokratins problem. Det skulle därför vara passande att samtidigt som man läser exempelvis Demokratin och dess antagonister av Robert A.Dahl så ska man då också dricka någon öl som är gjord i USA. Det finns då ett härligt utbud och sorter från Samuel Adams. Samuel Adams produceras av Boston Beer Company. Om vi börjar med Boston Ale så är det en mellanmörk ale och är en ganska fyllig öl. Den har en del maltsötma, medelstor beska och lätt rostad karaktär. Det är min personliga favorit av de i Samuel Adams familjen då den också har en härlig kryddig ton. Men det finns även en Black lager som är mörk med brända toner av choklad och rostat bröd. Säsongsölen som finns inne på [HG] just nu är Winter alen och är en mellan/mörk lager med inslag av torkad frukt och kryddiga toner av bland annat ingefära och koriander. Det finns med andra ord mycket amerikansk känsla som du kan få fram när det är dags att plugga teorier om demokrati och dess problem, inte bara det något patriotiska som amerikanska författare kan få till eller de extremt långa texterna utan också i den härliga ölen som finns till hands. Statsvetenskapliga metoder Samtidigt som man läser om statsvetenskapliga kvalitativa och kvantitativa analysmetoder skulle jag rekommendera något som verkligen har kvalité. Och eftersom den kvalitativa forskningen är mer kopplad till idén om att det möjligen inte finns en objektiv verklighet därute som vi kan mäta och väga så är ölen precis detsamma, det är överhuvudtaget inte en objektiv åsikt men för mig är det en öl med hög kvalitet. Den kommer från Gotlands Bryggeri och heter Sitting Bulldog IPA och finns på tapp på [HG] tillsammans med tre andra från Gotlands Bryggeri. Denna IPA är något bärnstensfärgad och har en markerad beska med uns av honung. Enligt mig finns det nästan inget bättre. Makroekonomisk teori och politik – Kort- och mellansiktigt makroekonomisk konjunkturanalys pluggas här intensivt där efterfrågesidan förklaras av ISLM modellen och utbudssidan förklaras av en modell för arbetsmarknaden, WSPS modellen. Jag fokuserade på ISLM modellen där IS är investering och sparande, och LM är likviditet och pengar. IS-kurvan är ju negativt lutande, alltså behöver man inte spara pengar på ölen som köps, LM-kurvan är positivt lutande därför spenderas mycket pengar på ölen. Visst är logiken i mitt resonemang bra? Den teoretiska modellkonstruktionen belyses löpande med historiska och aktuella makroekonomiska exempel så därför blir det en öl som funnits länge så även denna kan studeras. Westmalle dubbel, har bryggs sedan 1856 och är en trappistöl från Belgien. Det är en mörk ale som är smakrik och fyllig med lätt syrlig smak och toner av rostad malt. Passar bra till mörk choklad för den som gillar tentagodis. Marknadsstruktur och företagsstrategi – Tanken är att skärpa färdigheterna i att tillämpa ekonomisk teori för att studera och analysera olika problem. Tillämpningen medför att man avlägsnas från den rena och ideala marknadsmodellen och analyserar vad olika avvikelser innebär för effektivitet och beteende. Beteendet handlar om strategier för att öka marknadsinflytande, t ex gentemot konkurrenter, strategier för prissättning osv. Eftersom man ska analysera olika avvikelser tyckte jag det var passande att man i detta fall faktiskt dricker två olika öl. Detta för att kunna tillämpa tänket med vilka olika strategier de har använt sig av med marknadsinflytande, prissättning osv. Produkt nr 1. Anchor steam beer, kommer från San Francisco, USA. Har en fyllig smak med en bränd ton och en viss känsla av ale och medelstor beska. På grund av det varmare klimatet i Kalifornien så tvingades producenterna till att använda underjäst vid överjäsningstemperatur, detta resulterade i det mellanting mellan lager och ale som Anchor Steam beer är. Produkt nr 2. Duvel, är ett belgiskt överjäst gyllenfärgat öl. Har en fyllig smak med markerad beska. Duvel kan serveras både ”varm” och kall och det beror på att vissa aspekter i tillverkningsprocessen som är ovanligt omständig. Det tvåradiga sommarkornet mältas i Frankrike och Belgien tills det får en färg mellan 2,5 och 5,5 EBC (det färdiga ölet har 7-9). Så passa nu på att göra en strategi för var och en då de båda har olika speciella saker som är speciellt för just dem, och glöm inte att njut av den goda ölen! Valbara kurser- Det går alltså även att välja kurser, hör och häpna, inom den statsvetenskapliga inriktningen. Det är kurser som utrikespolitisk analys, Europapolitik, byråkrati och politik, mångakulturalism och medborgarskap i global tid samt globaliseringens lokala avtryck. Jag tycker att har man så många möjligheter att välja mellan vill man göra det enkelt för sig. Så därför, beställ en vanlig Spendrups. Billigt och bra! Text av Hanna Johansson En tårta är aldrig fel! För att fira en klarad tenta, en extra betydelsefull födelsedag eller för att våren snart är här. Eller bara för att det är så gott! Citronbotten 6 ägg 5 dl strösocker 2 tsk vaniljsocker 100 g smör 2 dl mjölk 7 dl vetemjöl 1 msk bakpulver Skal och saft av 2 citroner Vit chokladmousse 150 g vit choklad 2 dl vispgrädde 2 ½ dl kesella (10%) Skal av en citron 1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa valfria formar, en stor och en mindre. 2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker. 3. Smält smöret och rör i mjölken, blanda med äggsmeten. 4. Blanda vetemjöl och bakpulver och vänd ner i smeten. Rör i skal och saft av citronerna. 5. Fyll den stora formen med ca 3/4 av smeten och fyll den mindre med resterande. 6. Grädda i omgångar i mitten av ugnen ca 15-20 minuter. 1. Smält chokladen i vattenbad. 2. Vispa grädden och vänd ner kesella och citronskal. 3. Blanda ner ”gräddkesellan” i chokladen och rör tills moussen är slät. 4. Ställ i kylen tills moussen tjocknat lite. Chokladbotten 3 ägg 2 ½ dl strösocker 1 tsk vaniljsocker 50 g smör 1 dl gräddfil 3 ½ dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 4 msk kakao 100 g mörk choklad Mörk chokladmousse 100 g mörk choklad 1 äggula 1 msk muscavadosocker 1 msk varmt kaffe Skal och saft av en apelsin 1 ½ dl vispgrädde 1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa valfria formar, en stor och en mindre. 2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker. 3. Smält smöret och rör i gräddfilen, blanda med äggsmeten. 4. Blanda vetemjöl och bakpulver och vänd ner i smeten. 5. Smält chokladen i vattenbad och rör sedan ner i smeten. 6. Fyll den stora formen med ca 2/3 av smeten och fyll den mindre med resterande. 7. Grädda i omgångar i mitten av ugnen ca 15-20 minuter. 1. Smält chokladen i vattenbad. 2. Vispa äggula och muscavadosocker. 3. Rör ner kaffe och skal och saft av apelsin. 4. Blanda ner den smälta chokladen. 5. Vispa grädden lätt och vänd ner i smeten. 6. Ställ i kylen tills moussen tjocknat lite. När man sätter ihop tårtan får man självklart göra lite som man vill! Här är ett förslag. Till garnering behövs i detta fall vispgrädde, bär och choklad. 1. 2. 3. 4. 5. Dela den stora citronbottnen så att det blir två skivor och lägg en av dem på ett tårtfat. Fyll med ett lager vit chokladmousse. Lägg på chokladbottnen och fyll med ett lager mörk mousse. Tryck ner t.ex. hallon i moussen. Lägg på den andra citronbottnen. Tryck ner några avklippta sugrör eller blompinnar i mitten av tårtan som kan stödja upp det övre lagret. 6. Lägg den mindre citronbottnen i mitten av tårtan och fyll med valfri fyllning, antingen om det finns mousse kvar eller köp en förpackning som man blandar med mjölk. 7. Bred ett lager vispad grädde över hela tårtan och garnera på valfritt sätt. Text och bild Therese Sjödin Nationalekonom – doktorand – en intervju med Emelie Heintz Under höstterminen mötte vi Pol.kand tvåor Emelie Heintz . En doktorand vid Linköpings universitet som när vi stötte på henne föreläste i Mikroekonomi. Emelie har en doktorand plats på Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT,) här i Linköping. Och här i en intervju svarar hon på frågor om sin utbildning samt hur det går till och är att vara doktorand! Hej vad heter du? Emelie Heintz Vad har du för utbildning? Internationella ekonomprogrammet, inriktning nationalekonomi och spanska. magisterexamen i nationalekonomi. Jag tyckte att utbildningen i stort var väldigt bra. Framför allt uppskattade jag kontakten med nationalekonomilärarna väldigt mycket. Mer hjälpsamma och ödmjuka lärare får man nog leta efter. Thomas Sonesson är ju dessutom ett pedagogiskt geni och jag kommer aldrig att glömma Inger Asps outtömliga entusiasm över ekonometriska formler. Jag hade dock gärna sett att man hade bjudit in mer folk som arbetar med nationalekonomi för att berätta om vad de jobbar med. Just därför tycker jag att det är viktigt att finnas tillgänglig och berätta lite om vad jag gör. Hur tänkte du när du valde utbildning? Har du jämt vetat vad du ville läsa vidare till? Nej, jag har nog flackat runt lite mellan olika idéer. När jag gick på gymnasiet ville jag bli läkare och innan dess tror jag det var journalist. Sen hade jag en period som jag ville bli naturgeograf och studera vulkaner och andra naturfenomen men det gick nog över ganska snabbt. När jag började på internationella ekonomprogrammet var egentligen tanken att läsa företagsekonomi. Jag hade jobbat ideellt som verksamhetsledare inom Röda korset i Stockholm och tyckte att jag behövde lära mig mer om hur man kunde styra och administrera olika projekt. Samtidigt jobbade jag som tågvärdinna på SJ och hade av en resenär som jobbade inom läkemedelsindustrin fått tipset om internationella ekonomprogrammet i Linköping. Ganska snabbt upptäckte jag dock att företagsekonomi inte riktigt var min grej. Nationalekonomi tyckte jag däremot var jättespännande även om jag inte riktigt kunde se vad man skulle kunna jobba med. Vad tyckte du om din utbildning? När tog du din examen, vad har du examen i? Jag tog min examen 2007 och det blev en Hälsoekonomi är kanske inte det första man tänker på när man har läst ekonomi, hur blev du intresserad av det? Under mitt utbytesår i Buenos Aires började jag söka en massa på nätet om olika jobb för nationalekonomer och hittade lite info om hälsoekonomi som jag på en gång tyckte lät jätteintressant. För mig var det ju en klockren kombination; att få blanda nationalekonomi med medicin. Tack vare min pappa som jobbat inom läkemedelsindustrin fick jag tag på en person som arbetade som hälsoekonom och jag fick svar på alla mina frågor. Hon tipsade mig om att det fanns ett stort center för hälsoekonomi på Linköpings Universitet och rekommenderade mig att ta kontakt med Lars-Åke Levin som nu är min handledare. Vad har hänt efter att du tog din examen? Jag skrev min magisteruppsats inom hälsoekonomi och fortsatte arbeta med den direkt efter examen. Den blev faktiskt till slut publicerad i ”British Journal of Obstetrics and Gynaecology”. Kort därefter blev jag antagen som doktorand och började jobba med min avhandling. Utöver arbetet med min avhandling har jag dessutom varit involverad i en del andra projekt som bland annat handlat om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation. Hur kommer det sig att du blev doktorand? Vart är du doktorand? Jag är doktorand på Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) som tillhör avdelningen för Hälso- och sjukvårdsanalys uppe på Hälsouniversitetet. Jag hade aldrig haft en tanke på att bli doktorand (tyckte att det verkade jättetråkigt) innan jag kom in på hälsoekonomi men upptäckte under min magisteruppsats att det faktiskt inte alls var som jag hade trott. Det är mycket mer socialt än vad jag trodde och så länge man har ett ämne som man är intresserad av tror jag att det kan vara ett av världens bästa jobb. Jag tycker det är en lyx att få tid till att kunna bli riktigt bra på det man tycker är roligt. En bonus är ju även att få åka iväg på olika internationella konferenser och prata om det man gör. Vad doktorerar du i och hur gick det till? Och hur fungerar det? Mitt ämne är hälsoekonomiska utvärderingar men avhandlingen handlar mer specifikt om hälsoekonomiska aspekter av ögonkomplikationer som följd av diabetes. Jag blev rekryterad till ett projekt som handlade just om denna sjukdom. I avhandlingen ingår fyra delstudier och för att få disputera måste två av studierna vara publicerade i internationella tidskrifter. Sen ska man skriva ihop en ”kappa” som är en slags sammanfattning av de olika delstudierna. Man har fyra till fem år på sig att skriva ihop avhandlingen och under hela doktorandtiden har man en handledare som stöd. Kan du förklara lite mer kring ditt område? Vad handlar din avhandling om? Min första studie är en kostnadsstudie där vi först tagit reda på hur stor andel av alla diabetiker som har just den ögonsjukdom vi undersöker och hur mycket det kostar att behandla den sjukdomen varje år. Sen har jag arbetat med två studier som handlar om hur patienternas livskvalitet påverkas av sjukdomen. För att koppla det till nationalekonomi kan man säga att livskvaliteten är tänkt att reflektera nyttan av hälsotillståndet som patienterna befinner sig i. Den fjärde studien är tänkt att bli en hälsoekonomisk utvärdering av ett visst läkemedel riktat till patienter med den här sjukdomen. Får man välja vad man ska doktorera i? Det kan se lite olika ut. Ibland kan ämnet man rekryteras till vara väldigt brett och då får man själv styra vad det ska handla om väldigt mycket. Andra gånger kan det vara till ett mer specifikt projekt. Hur som helst händer det alltid en massa på vägens gång som gör att man får tänka om så det finns alltid utrymme för att styra en hel del själv. Vad inbegriper hälsoekonomi? Hälsoekonomi är egentligen ett väldigt brett område. Det innefattar allt där ekonomi appliceras på hälsa och hälso- och sjukvård. Det kan alltså t.ex. handla om hur läkares beteende styrs av olika ekonomiska incitament, fördelningen av hälsa bland befolkningen och efterfrågan på hälsooch sjukvård. På CMT är vi mer inriktade på hälsoekonomiska utvärderingar av olika läkemedel eller andra teknologier. Det innebär att vi studerar kostnader och effekter av olika behandlingar och försöker uttala oss om vilka behandlingar som kan anses vara kostnadseffektiva (har en rimlig kostnad i relation till dess effekt). Vad kan du göra en vanlig arbetsdag? Oj, det kan vara helt olika. Vissa dagar sitter jag och söker artiklar, läser eller skriver. Andra sitter jag i massa möten om olika projekt. Utöver min avhandling har jag på uppdrag av olika organisationer och företag jobbat en del med andra projekt inom hälsoekonomi. Ibland är jag iväg och håller föredrag om det jag gör på olika ställen och ibland är jag ju iväg och undervisar hos er också. Just nu är jag i England och besöker ett akademiskt center som på uppdrag av det brittiska hälsodepartementet utvärderar olika medicinska teknologier. Jag ska vara här i fem veckor och tanken är att jag parallellt med mina egna studier ska vara involverad i några av deras projekt för att lära mig mer om hur det fungerar här. Vill du fortsätta inom detta område när du är klar med din avhandling? Absolut men kanske inte nödvändigtvis inom universitet. Det finns massor att göra inom hälsoekonomi inom såväl akademin, på statliga institutioner som inom läkemedelsindustrin. Det bästa vore kanske om man kunde kombinera att jobba på en myndighet/företag med att vara kvar på en viss procent på universitetet. Jag vill inte släppa forskningen helt. Vi stötte som sagt på dig när du undervisade under vår Mikroekonomi kurs, är undervisning på universitetsnivå något du vill fortsätta med? Min största skräck när jag sökte som doktorand var att jag skulle behöva undervisa. Sen visade det sig till min lättnad att det inte ingick i arbetet som doktorand på CMT. Istället har jag av någon konstig anledning själv sökt mig till att undervisa. Första gången tror jag att det mest var för att komma över rädslan. Nu tycker jag istället att det är fantastiskt roligt, det är faktiskt en av de roligaste sakerna med jobbet idag. Ibland kan jag tycka att det är lite konstigt att jag inte förstod det innan jag testade men man har ju så mycket förutfattade meningar om saker och ting. Jag vill absolut fortsätta att undervisa men man kan ju göra det i olika former, inte nödvändigtvis inom universitetet. Men vi får väl se vart jag hamnar efter att min avhandling är färdig. Har du något du slutligen vill tillägga? Ja, jag skulle vilja säga att man inte ska vara orolig för att inte få jobb som nationalekonom. Det finns så otroligt många jobb man inte vet om när man studerar. Däremot skulle jag rekommendera att om man vet om vad man vill göra, försöker ta reda på vad som krävs för det jobbet och kanske skriva uppsats om något närliggande ämne. Eftersom vi inte har så många inriktningar på nationalekonomin i Linköping blir ju uppsatsen den chans man har att specialisera sig. Om man skulle vara intresserad av att doktorera kan det nog vara bra att söka sig till den avdelning man skulle vilja doktorera på redan under studietiden for att höra sig för om möjligheten och kanske få kontakt med en möjlig handledare. Intervju med Emelie Heintz Masterstudent inom stats vid Stockholms universitet Tårar har fällts, blod har tappats, pennor och vassa tungor har vässats. Gröt och billigt kaffe har varit dieten under två veckor. Nej, detta är inte en rapport från en krigszon, men det är bra nära. Jag har studerat Pol.kand under tre år (plus ett år litteraturvetenskap men det var mer förfinade studier, typ man läser en bok och tänker lite) och det har inte alltid varit en dans på rosor. Eller det är precis vad det har varit. Man har tänkt hur svårt kan det vara, och det går bra först - rosorna är fina, de doftar gott, man dansar med nån stilig typ på en kravall där och dricker fredagsöl med trevligt folk där och pang! Så har man blivit stucken av en satans tagg och ett stort U på den senaste tentan ler hånfullt rakt upp i ansiktet. Men efter tre år blev jag i våras klar, efter ett antal taggar i foten. Så vad gör jag nu undrar ni ivrigt. Är jag på någon cool myndighet som min vän och tidigare kollega Hanna som är på Sida? Åker jag jorden runt och sprider mina statsvetenskapliga kunskaper? Nä, jag kände att jag behövde lite mer av den goda varan. Så jag fortsatte helt enkelt. Jag går ett mastersprogram på Stockholms Universitet som heter Offentlig Politik och Organisation. Min ambition är med andra ord att bli statsvetare ända ut i fingerspetsarna. Är det då en stor omställning att helt plötsligt vara mogen masterstudent i jämförelse med att ha släntrat runt i A - husets korridorer som blivande kandidat? På vissa sätt ja och på vissa sätt nej. Undervisningen sker mycket enligt devisen frihet under ansvar; man har oftast två seminarier i veckan där det är vi studenter själva som ska leda diskussionen och förutsätts vara väl förberedda inför varje träff. Det är ganska likt hur undervisningen såg ut under det sista Pol.kand-året när man kom upp i c-nivå. Men det är en stor skillnad på det sättet att man helt plötsligt förväntas veta saker, eftersom man redan är färdig statsvetare. Man får repetera ganska mycket för sig själv när man kommit hem (eller söka på wikipedia på telefonen i smyg under seminariet) men trots det känner jag att jag har en bra grund att stå på i och med min pol kand. När jag satt och slet mitt hår i datasalarna i Dhuset över att regression var ett omöjligt ämne trodde jag nog aldrig att jag skulle säga det här men jag är glad att jag har tre kurser statistik i bagaget. Samma sak gäller nationalekonomin och juridiken, man får en bredd som gör en dels attraktiv på den framtida arbetsmarknaden och dels ger en andra perspektiv på statsvetenskapen man läser senare. Det är lätt att bli insnöad och få ett slags tunnelseende när man bara läser statsvetenskap som jag gör nu, och då är det verkligen värt att kunna se saker eller analysera eller överhuvudtaget förstå saker på ett annat sätt en det strikt statsvetenskapliga. Mitt val att läsa vidare grundades inte enbart på att studentlivet är tryggt, skönt och behagligt utan även på strategiska aspekter. På den framtida arbetsmarknaden som vi statsvetare ska konkurrera om jobb är det guld värt att ha en specifik inriktning som konkret visar vad man kan. Pol.kand i all ära, men det säger inte så mycket mer än att du har inriktat dig på statsvetenskap. Jag kommer kunna visa att jag har kunskaper inriktade specifikt på frågor som rör offentliga förvaltningar, politik och organisationer. Det är en väsentlig skillnad mellan tre grundår och fem. Detta är såklart beroende på vilka förutsättningar man har, många är (kanske sunt nog) trötta efter tre år och känner att de behöver se världen eller göra något konkret med sina kunskaper och andra (som jag) känner att det är lika bra att köra på allt i ett svep och bränna CSN medan man fortfarande är ung. Som med allt annat gör ni väl som ni vill. Text och foto av Lydia Wefer Varför demokrati? Demokrati sägs handla om alla människors lika värde, ett system med mänskliga rättigheter där alla får vara med och bestämma. Men hur ligger det egentligen till med demokratin? Vilka värderingar fäster vi vid begreppet? Vem har mest att vinna på styrelseskicket, och klarar styrelseformen av att lösa de långsiktiga problem världen står inför? Under första veckan i maj arrangerar UF Linköping, med stöd från Forum Syd via Sida, fem lunchföreläsningar från 2 maj till 6 maj. En föreläsningsserie i syfte att uppmärksamma och understryka globala utmaningar. Med frågeställningen varför demokrati? som utgångspunkt tittar vi närmare på detta förespråkade men samtidigt sköra system. Är demokrati en realistisk verklighet eller bara en förskönad utopi? Veckan leds och planeras av UF Linköping genom Oscar Granbom, projektansvarig, Alexander Balzereit, program, Darcy Parks, program, Jakob Mökander, program och Linda Ingmarsson, program, PR. Program över UF:s kommande föreläsningar 2/3 Lars Ohly - "Sveriges anpassning till NATO" 8/3 Kårallen Vagina Monologues, 20:00, Gasquen 10/3 Rape as a Weapon in Armed Conflicts (Maj Britt Theorin), 17:30, C2 16/3 Niklas Ekdal "FNs förfall under Ban Ki-moon" 23/3 Paneldiskussion: "Socialdemokratins framtid" Hittills har Stig-Björn Ljunggren, statsvetare med drag åt (S), och Jytte Guteland, ordförande i SSU, tackat ja. 29/3 USAs ambassadör - "Foreign Policy, Goals and Challenges in the 21st century", 13:3014:30 30/3 Marika Griehsel - Om läget i Sudan inför södra delens stundande självständighet. 31/3 Lessons Learned from the BP Oil Spill (Charles Woolfson), 17:30, C2 14/4 Democracy movements in the Middle East (Leif Stenberg), 17:30, C2 26/4 Gudrun Schyman 16:30-18:00 - "Jämställdhet - en självklarhet men inte en verklighet" 27/4 Riksbankschefen 12:15-13:00 Stefan Ingves - "Internationell ekonomi" 27/4 Mattias Gardell – Islamofobi Välkomna! Stuff – en intervju med Jennifer Jansson "Kåren finns till för dig och utgörs av dig och dina medstudenter. Du påverkar vad din avgift går till genom att rösta i valet eller delta i kårens arbete." FLiNS är en sektion som tillhör StuFF, en av de tre studentkårerna vid Linköpings universitet. StuFF för studenternas talan samt stöttar studenter, sektioner och föreningar vid de filosofiska och utbildningsvetenskapliga fakulteterna. I styrelsen för StuFF sitter det nio personer, varav tre är studenter från Pol. Kand/ mag. I höstens Nollemik svarade Niklas Hellström som nytillträdd kårordförande på våra frågor och nu har vi vänt oss till Jennifer Jansson, ett annat av våra kända ansikten bakom StuFFs styrelse verksamhetsåret 10/11, för att be henne berätta lite mer om hur det är att jobba för StuFF. Vad sitter du på för post? Jag är Utbildningsutvecklare med studiesocialt ansvar i styrelsen som just nu består av nio personer vilka utgör en liten del av de aktiva studenterna inom kårens verksamhet. Vi väljs på ett års mandat med skifte i slutet av juni och är alla arvoderade. Sju av oss, däribland jag, har uppehåll från studierna som i mitt fall sker på Pol. Kand - programmet där jag annars skulle ha läst mitt tredje år, och arbetar heltid för kårens räkning och två av oss arvoderas per styrelsemöte. Vad gör man som studiesocialt ansvarig? På just min post ligger, förutom det generella styrelseansvaret och därmed förvaltningen och styrningen av kårens verksamhet på uppdrag av fullmäktige, bland annat att arbeta med mottagningen av nya studenter, ansvara för arbetsmiljöfrågor, Lika villkor och att sitta med i Studenthälsans styrelse. Som utbildningsutvecklare sitter jag också med i olika råd, styrelser och nämnder och får därigenom möjlighet att utöva påverkan på de flesta olika nivåer. En annan väldigt viktig del av uppdraget är att driva studentfall där jag hjälper enskilda studenter med olika problem som uppstår under utbildningen. Vilken har varit den största utmaningen under året som gått? Den 1 juli 2010, samma dag som jag officiellt klev på min styrelsepost, avskaffades det kårobligatorium som gjorde att det var obligatoriskt att vara medlem i en studentkår. Under året jag arbetat har vi alltså varit tvungna att förändra kåren i grunden, och försökt få studenterna att vilja fortsätta vara medlemmar för att ha möjligheten att fortsatt kunna vara ett stöd för just studenterna. Hade inte vi studenter samlats och bedrivit kårens verksamhet hade vi inte haft det enorma inflytande vi faktiskt har på såväl universitetet som kommun och arbetsmarknad. För att StuFF skall fungera krävs det dock ett starkt stöd från våra medlemmar för att skapa en legitimitet gentemot universitetet. Vad är du mest nöjd med hittills? Egentligen är jag väldigt nöjd med allt jag och mina kollegor har åstadkommit under den här omställningsperioden, men om jag ska välja något inom ett specifikt område för min post är det nog utfallet av Nolle-P då jag, förutom att det generellt sett var mycket att sätta sig in i som nyvald och nytillträdd, lyckades med den utmaning det var att sätta sig in i allt som börjat planeras sedan länge (då kårernas verksamhetsår sträcker sig från en sommar till nästa och jag själv sitter mitt uppe i planeringen av nästa års Nolle-P just nu, något som jag sedan ska lämna över till min kommande efterträdare) och vi tillsammans med alla aktiva genomförde en lyckad mottagning – något som jag tror sätter standarden för hela studietiden. Vad har du fått ut av ditt år hittills? Detta år är det otroligt spännande att vara engagerad i kåren eftersom det är så mycket som är nytt och som har eller håller på att förändras. Förutom den insyn jag har fått i kårens verksamhet, universitetet och nationell studentpåverkan har jag även breddat mitt kontaktnät och vuxit som människa. Dessutom tror jag att jag ytterligare har bättrat på mitt CV eftersom det är min åsikt att engagemang är ett av de bästa sätten att visa för kommande arbetsgivare att man är drivande och ansvarstagande. På vilka sätt kan den som läser detta bli aktiv i StuFF? Att engagera sig behöver inte vara svårt eller komplicerat och du behöver inte avsätta 24 timmar om dygnet, det finns ju flera sätt att engagera sig i olika frågor. Förutom att utnyttja ditt medlemskap till att göra din röst hörd i kårvalet eller kanske rent av ställa upp på en lista som kandiderar till fullmäktige är det möjligt att sitta på en av alla de studeranderepresentantplatser som StuFF tillsätter och på så sätt vara med och påverka utbildningen. En bra inkörsport till att engagera sig i kåren är också att engagera sig i sektionen och dess utskott, jag började själv min studietid med att sitta som viceordförande i just FLiNS styrelse. Som sagt finns det olika vägar att gå, det viktiga tycker jag är att du engagerar dig, sen blir engagemanget och påverkan vad du gör det till och ju mer man engagerar sig ju mer medinflytande får man förhoppningsvis. Avslutningsvis vill jag också uppmuntra till att gärna ta kontakt med mig eller mina kollegor i StuFFs styrelse om du har idéer, tankar, klagomål eller frågor, för vi finns här för studenterna och hoppas att just du vill vara med och göra skillnad i framtiden. Intervju med Jennifer Jansson