och behovskort Lekar och övningar till känslo – och behovskort På

Download Report

Transcript och behovskort Lekar och övningar till känslo – och behovskort På

Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
Känslo- och behovskort
På
www.friareliv.se
kan
du
köpa
två
vackra
kortlekar
med
ord
för
känslor
och
en
med
ord
för
behov.
De
kan
användas
för
aU
underläUa
samtal,
vid
beslutsprocesser,
medling
och
för
aU
lära
sig
mer
om
aU
kommunicera
med
utgångspunkt
i
känslor
och
behov.
EU
roligt,
enkelt
och
kreaTvt
säU
aU
uSorska
mysteriet
med
kommunikaTon
i
olika
situaToner.
De
kort
vi
har
tagit
fram
innehåller
44
kort
med
ord
för
känslor
och
44
kort
med
ord
för
behov.
Varje
kort
har
eU
ord
skrivet
både
på
svenska
och
på
engelska.
Nedan
finns
övningar,
lekar
och
idéer
för
hur
korten
kan
vara
en
hjälp
för
aU
förstärka
samtal.
Här
finns
inspiraTon
för
både
individer
och
grupper.
Vi
tar
gärna
emot
förslag
på
lekar
och
övningar
som
korten
kan
användas
Tll
om
du
vill
bidra
med
aU
fler
får
Tllgång
Tll
dem.
Vi
kommer
konTnuerligt
aU
uppdatera
med
nya
övningar
och
lekar
på
www.friareliv.se
För
er
som
vill
använda
korten
med
barn
så
finns
eU
antal
lekar
och
övningar
som
involverar
känslo‐
och
behovskort
speciellt
anpassade
för
barn
i
”Lilla
känsloboken”
av
Liv
Larsson.
Se
www.friareliv.se
Lekar och övningar till känslo – och behovskort
I
vissa
av
övningarna
har
vi
valt
aU
använda
begreppet
huvudperson
om
den
person
som
t.ex.
tar
upp
något
eget
exempel
eller
som
just
då
fokuserar
på
aU
lära
sig
något
om
en
viss
sak.
I
vissa
av
övningarna
kan
det
vara
värdefullt
aU
ha
listor
över
känslor
och
behov
utskrivna
aU
se
på.
Det
finns
aU
skriva
ut
från
www.friareliv.se
men
också
i
slutet
av
de
flesta
böcker
som
är
utgivna
om
NVC.
Observera
aU
de
ord
som
finns
på
listorna
och
de
som
finns
på
korten
inte
nödvändigtvis
är
samma.
På egen hand
AU
använda
korten
på
egen
hand
kan
hjälpa
dig
aU
möta
behov
av
Tll
exempel
klarhet,
självacceptans,
empaT
och
kontakt.
Många
av
kortspelen
för
grupper
kan
också
användas
på
egen
hand
med
små
förändringar.
Sätt ord på dina behov
Dra
eU
behovskort
och
ta
sedan
kontakt
med
det
behovet
inom
dig
på
det
säU
som
passar
dig.
Kanske
vill
du
siUa
i
tystnad
en
stund
och
tänka
på
det
här
behovet.
Kanske
vill
du
hellre
skriva
ner
de
tankar
som
kommer
upp
när
du
tar
kontakt
med
vad
det
här
behovsordet
sTmulerar
i
dig.
Påminn
dig
om
aU
behovet
är
skilt
från
de
olika
säU
som
finns
aU
Tllgodose
behovet.
Behovet
i
sig
finns
inom
dig.
Hur
känns
det
i
kroppen
aU
ta
kontakt
med
det
här
behovet?
På
vilket
säU
skulle
du
vilja
Tllgodose
det
behovet
i
diU
liv?
Förbered dig för en utmaning
Lägg
alla
behovskorten
så
aU
du
kan
se
alla
orden.
Tänk
på
någon
situaTon
du
har
framför
dig
–
t.ex.
något
du
ska
göra
idag,
kanske
en
utmaning
du
vet
aU
du
kommer
aU
ställas
inför.
Fundera
på
vilka
behov
det
är
du
vill
Tllgodose
genom
aU
göra
just
det
här.
Fundera
på
om
det
finns
några
behov
som
inte
är
Tllgodosedda
i
relaTon
Tll
den
här
situaTonen.
Finns
det
några
fler
säU
aU
hantera
den
här
situaTonen
där
alla
dessa
behov
kan
Tllgodoses?
Träna på att koppla ihop känslor och behov
Dra
eU
kort
från
behovsleken
och
säU
ord
på
vad
du
skulle
kunna
känna
när
det
behovet
är
TllgodoseU
och
när
det
inte
är
det.
Dra
eU
känslokort
och
koppla
det
Tll
eU
behov
som
är
TllgodoseU
eller
inte.
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
För att skapa klarhet i nära relationer
Du
kan
förbereda
dig
inför
eU
samtal
med
någon
om
er
relaTon
genom
den
här
övningen
men
gör
även
gärna
övningen
Tllsammans
med
dem
eller
dem
som
det
berör.
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
dig.
Börja
med
aU
fokusera
på
1. Vilka
3
behov
som
du
upplever
är
mest
Tllgodosedda
i
er
relaTon.
(Du
kan
förstås
välja
eU
annat
antal)
2. Vilka
3
behov
du
skulle
vilja
ha
mer
Tllgodosedda
i
er
relaTon.
Sedan
gör
du
samma
sak
och
gissar
vad
den
andra
personen
skulle
välja
för
behovskort
på
både
frågorna.
Ställ
dig
sedan
frågan:
I
vilken
form
kan
du
dela
med
dig
av
det
du
har
kommit
fram
Tll
den/de
andra?
Vad
skulle
bidra
Tll
kontakt
mellan
er?
Vad
kan
ni
göra
för
aU
de
behov
ni
har
valt
ut
ska
bli
bäUre
Tllgodosedda
och
firade?
Vad
kan
du
uUrycka
för
önskemål
Tll
dig
själv?
Vad
kan
du
uUrycka
för
önskemål
Tll
den/de
andra
personen/personerna?
Vad
kan
du
uUrycka
för
önskemål
Tll
någon
annan?
Morgonbehov
Dra
eU
kort
från
behovsleken
på
morgonen
och
låt
det
behovet
vara
diU
huvudfokus
under
dagen.
Finns
det
några
säU
du
helst
skulle
vilja
Tllgodose
det
här
behovet
under
den
här
dagen?
Du
kan
göra
samma
sak
med
eU
känsloord.
Kvällsbehov
Dra
eU
kort
från
behovsleken
på
kvällen
och
tänk
Tllbaka
på
din
dag
och
hur
det
här
behovet
har
varit
TllgodoseU
eller
inte
under
dagen.
Finns
det
några
säU
aU
bäUre
Tllgodose
det
här
behovet
som
du
inte
tänkte
på
under
den
här
dagen?
Du
kan
göra
samma
sak
med
eU
känsloord.
Firande av tillgodosedda behov
Dra
eU
kort
från
behovsleken
och
tänk
Tllbaka
på
någon
situaTon
i
diU
liv
när
det
här
behovet
blev
TllgodoseU.
Tillåt
dig
aU
njuta
av
det,
känn
känslan
som
uppstår
när
vi
tar
kontakt
med
eU
behov
som
är
TllgodoseU.
Kanske
finns
det
någon
du
vill
uUrycka
uppskaUning
Tll,
någon
som
var
eU
stöd
för
dig
aU
Tllgodose
behovet?
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
Använd kortlekarna i grupp
Skapa kontakt genom behov
Deltagarantal:
Det
ska
finnas
Tllräckligt
med
behovskort
så
aU
alla
får
3‐5
vardera.
(Om
ni
har
en
behovskortlek
från
Friare
liv
så
kan
ni
alltså
vara
14
stycken
med
tre
kort
vardera.
Är
ni
fler
personer
i
gruppen
behöver
ni
anTngen
fler
kortlekar
eller
dra
färre
kort
per
person).
När:
‐
I
starten
av
en
grupp
för
aU
göra
en
så
kallad
”runda”.
‐
Som
en
avslutning
för
aU
utvärdera
vad
vi
lämnar
gruppen
med.
‐
För
aU
förankra
teori
om
behov.
Instruk=oner:
Varje
gruppmedlem
tar
3‐
5
behovskort.
Sortera
dina
kort
så
aU
det
behov
du
upplever
som
vikTgast
ligger
högst
upp
och
det
minst
vikTga
ligger
längt
ner.
Lägg
upp
korten
så
aU
de
är
synliga
för
alla.
Varje
person
delar
sedan
med
sig
om
varför
hon
eller
han
har
lagt
sina
kort
i
den
ordning
de
ligger.
Påminn
varandra
i
starten
aU
det
inte
finns
något
räU
eller
fel
säU
aU
prioritera
korten.
Kom
också
ihåg
aU
ordningen
är
unik
för
varje
person
och
aU
prioriteringsordningen
kan
förändras
om
en
minut,
en
Tmme
eller
en
vecka
beroende
på
hur
livet
utvecklas.
Känslor i olika sammanhang
När:
För
aU
förankra
teori
om
känslor
eller
för
aU
skapa
mer
kontakt
Tll
exempel
i
starten
av
eU
möte
eller
kurs.
Huvudpersonen
drar
eU
känslokort
och
håller
upp
kortet
så
aU
alla
ser
det
men
utan
aU
själv
TUa
på
det.
Gruppmedlemmarna
säger
saker
i
sTl
med:
"Jag
kanske
skulle
känna
så
om
…”
och
beräUar
en
omständighet
där
de
förmodligen
skulle
uppleva
den
känslan.
Huvudpersonen
gissar
vilken
känsla
det
är.
När vi har blandat ihop strategier med behov:
Kor<ördelning:
Huvudpersonen
väljer
en
situaTon
när
hon
eller
han
inte
rikTgt
har
kontakt
med
sina
behov.
Hur:
Huvudpersonen
beräUar
kort
vad
hon
eller
han
behöver.
De
andra
gissar
sedan
i
turordning
och
med
hjälp
av
sina
kort
vad
huvudpersonen
behöver.
Exempel:
“Jag
behöver
aU
hon
börjar
bry
sig
om
andra
och
aU
hon
slutar
bete
sig
som
hon
var
jordens
miUpunkt”
Möjliga
behovsgissningar
–
aU
bli
sedd,
respekt,
omsorg,
respekt.
Reflektera
mellan
varje
del
över
skillnaden
mellan
strategier
och
behov.
Rollspel kring behov
Någon
beräUar
kort
om
en
egen
situaTon.
Varje
gruppmedlem
har
5‐7
behovskort.
De
gissar
i
tur
och
ordning
på
vad
personen
behov
kan
vara
med
hjälp
av
de
kort
de
har
fåU
i
handen.
Gärna
med
bara
eU
kort
i
taget
så
aU
den
som
har
delat
med
sig
av
sin
situaTon
hinner
med
aU
smälta
och
ta
in
gissningarna.
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
Precis
som
i
en
vanlig
konversaTon
svarar
huvudpersonen
på
gissningarna.
Ni
kan
göra
en
några
replikskiDen
innan
ni
byter
situaTon.
Obs
–
i
den
här
övningen
är
det
vikTgt
aU
de
som
gissar
verkligen
gissar
–
och
inte
analyserar
eller
tror
sig
veta
vad
som
pågår
i
huvudpersonen.
Empatipoker
Bestäm
vid
starten
ungefär
hur
mycket
Td
varje
omgång
kan
ta
och
hur
många
av
er
som
vill
vara
”huvudperson”
i
den
här
övningen.
Dela
ut
alla
känslo–
och
behovskort
mellan
de
som
är
del
av
gruppen,
förutom
Tll
”huvudpersonen”.
Kom
ihåg
aU
ni
kan
förenkla
steg
1
–
4
genom
aU
huvudpersonen
direkt
väljer
sina
känslokort
ur
leken.
Ni
går
då
miste
om
steget
aU
gissa
känslor
men
får
mer
Td
Tll
aU
gissa
behov.
Hur:
1. Huvudpersonen
beskriver
ytligt
en
konflikt
eller
eU
firande.
Det
kan
vara
något
som
hänt
väldigt
nyligt
eller
eU
exempel
från
för
längde
sedan
men
som
forSarande
påverkar
personen.
Huvudpersonen
försöker
beräUa
vad
som
verkligen
har
skeU
utan
aU
lägga
Tll
tolkningar,
bedömningar
eller
eTkeUer
på
andra
människor.
Historien
beräUas
med
100
ord
eller
färre.
Kom
ihåg
aU
inte
sväva
ut
i
historien
eDersom
de
som
lyssnar
läU
kan
tappa
kontakten
då.
2. Grupp
medlemmar
TUar
på
sina
känslokort
och
hiUar
en
känsla
eller
två
de
upplever
representerar
huvudpersonens
känslor.
Varje
person
placerar
eU
eller
två
känsloord
framför
huvudpersonen
och
frågar
samTdigt
”Känner
du
…?”
Huvudpersonen
känner
eDer
om
orden
stämmer
med
vad
hon
eller
han
upplever.
3. Gör
1‐3
rundor
utan
aU
huvudpersonen
kommenterar.
4. Huvudpersonen
väljer
2‐3
känslokort
av
de
som
gruppen
har
gissat
som
matchar
hans
eller
hennes
känslor
och
ta
bort
alla
de
andra
korten.
OBS!
Om
ni
har
kort
om
?d,
eller
vill
fokusera
på
a@
träna
på
a@
komma
fram
?ll
behov,
kan huvudpersonen
istället
välja
egna
känslokort
direkt
ut
leken
och
med
hjälp
av
dem
berä@a
sin historia.
5. Gruppmedlemmarna
väljer
ut
de
behovskort
de
har
i
sin
hand
som
de
tror
skulle
kunna
återspegla
de
behov
som
huvudpersonen
har
uUryckt.
Varje
person
lägger
i
turordning
ner
eU
behovskort
framför
huvudpersonen
och
frågar,
”Är
det
så
aU
du
behöver…”
6. Gör
två
Tll
tre
rundor
där
alla
lägger
ut
högst
eU
kort
per
gissning.
Huvudpersonen
känner
i
tystnad
eDer
om
orden
stämmer
med
vad
hon
eller
han
upplever.
7. Som
nästa
steg
väljer
huvudpersonen
vilka
behovskort
som
mest
beskriver
hennes
eller
hans
upplevelse
av
sin
situaTon.
Hon
eller
han
benämner
den
och
avslutar
med
aU
beräUa
om
på
vilket
säU
det
här
har
hjälpt
honom
eller
henne
aU
uppleva
sig
förstådd
och
hörd.
Obs!
I
den
här
övningen
är
det
vik?gt
a@
de
som
gissar
verkligen
gissar
–
och
inte
analyserar
eller
tror sig
veta
vad
som
pågår
i
huvudpersonen.
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
För kontaktskapande
När:
– För
aU
skapa
kontakt
i
en
grupp
människor,
i
starten
eller
när
det
behövs
som
mest.
– För
aU
förankra
eU
teoriavsniU
om
behov.
Lägg
ut
alla
behovskort
framför
er
med
ordet
för
behov
uppåt
så
det
syns
för
alla.
Varje
person
får
välja
1‐3
kort
–
beroende
på
hur
mycket
Td
ni
vill
använda
Tll
övningen.
Varje
person
beräUar
kort
om
en
situaTon
då
de
behov
som
står
på
de
kort
de
har
valt
anTngen
har,
1. TllgodoseUs
2. inte
har
TllgodoseUs.
Alterna=v
Samma
start
som
ovan
men
nu
väljer
varje
person
1
behov
var
och
frågar
sedan
någon
i
gruppen
eller
alla
i
gruppen
om
några
situaToner
när
deUa
behov
anTngen
var
TllgodoseU
för
dem
eller
inte.
Utforska skuld
Huvudpersonen
tänker
på
en
specifik
situaTon
där
hon
eller
han
kände
skuld
och
forSarande
känner
skuldkänslor.
Huvudpersonen
säger
"När
jag
känner
skuld,
säger
jag
Tll
mig
själv
”jag
borde
inte
…
eller,
jag
borde
…”
Alla
behovskort
delas
ut
i
gruppen.
Alla
gissar
i
turordning
“Känner
du
skuld
(rädsla,
besvikelse,
sorg,
frustraTon
och
så
vidare)
eDersom
du
behöver/värdesäUer/vill
ha
...?
När
någon
har
gissat
på
eU
av
de
behov
vars
kort
de
har
i
handen
lägger
de
också
ner
det
kortet
framför
huvudpersonen.
När
ni
har
gåU
2‐3
rundor
beräUar
huvudpersonen
vilka
av
de
behovsord
de
har
valt
som
bäst
återger
vad
som
pågick
i
hans
eller
hennes
situaTon.
Utforska ilska
Huvudpersonen
tänker
på
en
specifik
situaTon
när
hon
eller
han
kände
sig
arg
och
som
forSarande
väcker
ilska
aU
tänka
på.
Speciellt
innan
ni
har
gjort
övningen
är
övningen
mer
effekTv
om
ni
använder
den
i
en
situaTon
med
en
annan
person
(eller
eU
flertal
personer).
Den
som
väljer
situaTon
behöver
också
vara
intresserad
av
vad
som
kan
hända
om
de
får
djupare
kontakt
med
sig
själva
kring
den
här
övningen
och
inte
ha
inställningen
aU
det
här
redan
har
hänt.
Tänk
på
aU
ilska
kan
vara
väldigt
laddat
och
känslomässigt
sårbart
så
var
lite
varsam
med
hur
ni
bemöter
den
person
som
delar
med
sig.
Huvudpersonen
säger,
"När
jag
kände
mig
arg,
säger
eller
tänker
jag
om
den
andre;
”Du
borde
inte
…”
eller
”Du
borde
…”
(Det
kan
vara
vad
som
helst,
t.ex.
du
borde
inte
skylla
saker
på
mig,
du
borde
ha
gjort
dina
läxor,
osv.)
Alla
behovskort
delas
ut
mellan
gruppmedlemmarna.
Var
och
en
av
grupp
med
får
en
chans
aU
gissa
aU
”du
är
arg
(eller
rädd,
besviken,
ledsen,
frustrerad,
irriterad
och
så
vidare)
eDersom
du
behöver/värderar/vill
…?
Och
lägger
ner
eU
av
sina
behovskort
framför
huvudpersonen.
Använd
bara
eU
behov
per
gissning
för
aU
ge
personen
Td
aU
smälta
och
känna
eDer
hur
gissningen
berör
dem.
EDer
2‐3
rundor
beräUar
huvudpersonen
vilka
behov
som
mest
har
varit
aktuella
i
hans
eller
hennes
situaTon.
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
Översätt budskap som är svåra att höra
Hur:
Lägg
ut
alla
känslo‐
och
behovskort
på
eU
bord
eller
på
golvet
framför
er
Huvudpersonen
väljer
eU
budskap
som
hon
eller
han
tycker
är
en
utmaning
aU
höra
och
delar
det
med
gruppen.
Gruppen
gissar
med
eller
utan
hjälp
av
korten
på
golvet.
Huvudpersonen
svarar
på
varje
gissning
för
aU
hjälpa
gruppen:
Till
exempel,
"Ja,
jag
känner
mig
VÄLDIGT
arg!
Jag
behöver
respekt!"
eller
"Nej,
jag
känner
mig
inte
ledsen,
jag
känner
mig
rädd".
Gruppen
kan
också
delas
in
i
mindre
grupper,
där
varje
grupp
gissar
känslor
och
behov.
Känslocharader
Huvudpersonen
drar
eU
känslokort
och
håller
upp
det
så
aU
gruppen
kan
se
det
men
utan
aU
själv
TUa
på
det.
Gruppens
medlemmar
visar
vilken
känsla
det
är
med
sina
ansikten
och
kroppar,
det
vill
säga
utan
ord.
Huvudpersonen
gissar
känslan.
Eventuellt
kan
ni
vara
två
personer
i
taget
som
hjälps
åt
med
aU
gissa.
Känslorunda
Huvudpersonen
drar
eU
känslokort
och
alla
i
gruppen
beskriver
kort
en
situaTon
där
de
känt
den
här
känslan.
Namnge känslan
Huvudpersonen
drar
eU
känslokort
och
visar
det
inte
för
gruppen
utan
beräUar
för
gruppen
om
en
situaTon
där
hon
eller
han
kommer
ihåg
aU
ha
känt
den
här
känslan,
eller
om
en
situaTon
där
hon
eller
han
kanske
skulle
känna
den.
Gruppmedlemmar
gissar
känslan.
SäU
ord
på
behov
del
1
Jag
har
behov
av…
Huvudpersonen
drar
eU
behovskort
och
håller
upp
det
så
aU
gruppen
kan
se
det,
utan
aU
själv
TUa
på
det.
Gruppens
medlemmar
beräUar
om
en
situaTon
där
de
skulle
vara
i
kontakt
med
det
här
behovet
inom
sig
(utan
aU
använda
själva
ordet).
Sätt ord på behov del 2
Huvudpersonen
drar
eU
behovskort
och
visar
det
inte
för
gruppen
utan
beräUar
för
gruppen
om
en
situaTon
där
hon
eller
han
kanske
skulle
behöva.
Gruppmedlemmar
gissar
på
behovet.
Att glädjas över att behov har blivit tillgodosedda - Uppskattning
Alterna=v
1:
Med
syDe
aU
fira
men
också
aU
lära
sig
aU
gissa
på
behov
som
är
Tllgodosedda.
Huvudpersonen
drar
eU
behovskort
och
beskriver
sedan
en
situaTon
som
hon
eller
han
känner
sig
tacksam
för
och
där
deUa
behov
Tllgodosågs
hos
honom
eller
henne.
Hon
eller
han
beräUar
vad
som
hände
som
bidrog
Tll
aU
behovet
Tllgodosågs.
Gruppens
medlemmar
gissar
behovet.
Om
någon
gissar
i
närheten
kan
huvudpersonen
säga,
"Ja
och
det
är
eU
annat
behov
också",
och
så
får
gruppen
gissa
igen
Tlls
de
hiUar
behovet.
Alterna=v
2:
Med
syDe
aU
fira
med
hjälp
av
aU
beräUa
om
Tllgodosedda
behov.
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
När gruppen behöver energi - uppskattning
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
de
som
deltar
i
samtalet.
Låt
var
och
en
som
vill
ta
upp
eU
kort.
Den
personen
får
sedan
beräUa
för
de
andra
på
vilket
säU
någon
ur
gruppen
(någon
som
är
närvarande)
har
hjälpt
den
personen
med
aU
Tllgodose
deUa
behov.
(Jean
Morrison
och
ChrisTne
King
har
skapat
två
kortlekar
på
engelska
som
de
kallar
GROK.
En
hel
del
av
övningarna
här
är
inspirerade
av
deras
arbete.
Se
mer
om
deras
material
på
www.nvcproducts.com)
I situationer som kan vara en extra utmaning att hantera
För att skapa klarhet i nära relationer
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
de
som
deltar
i
samtalet.
Under
samtalets
gång
idenTfiera
och
hjälps
åt
med
aU
plocka
fram
de
behov
som
ni
benämner.
Låt
varje
person
dela
med
sig
om
3. Vilka
3
behov
som
den
personen
upplever
är
mest
Tllgodosedda
i
er
relaTon.
(Ni
bestämmer
förstås
själva
om
ni
vill
välja
eU
annat
antal)
4. Vilka
3
behov
den
personen
skulle
vilja
ha
mer
Tllgodosedda
i
er
relaTon.
Avsluta
med
a>
ställa
frågan:
Vad
kan
ni
göra
för
aU
bäUre
Tllgodose
de
behov
ni
har
valt
ut?
Vid svåra samtal
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
de
som
deltar
i
samtalet.
Under
samtalets
gång
idenTfiera
och
hjälps
åt
med
aU
plocka
fram
de
behov
som
de
olika
personerna
i
samtalet
benämner.
Avsluta
med
a>
ställa
frågan:
Vad
kan
ni
göra
för
aU
Tllgodose
de
behov
som
ni
har
valt
ut
mer
effekTvt?
Konflikthantering
(utan
medlare)
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
eller
annan
yta
framför
de
som
deltar
.
Under
samtalets
gång
idenTfiera
Tllsammans
vilka
behov
som
inte
är
Tllgodosedda
hos
de
olika
personerna
i
samtalet.
Om
ni
har
idenTfierat
många
behov
som
inte
har
varit
Tllgodosedda
kan
ni
välja
ut
några
som
parterna
upplever
extra
vikTga
aU
Tllgodose.
Avsluta
med
a>
ställa
frågan:
Vad
kan
ni
göra
för
aU
Tllgodose
de
behov
som
ni
har
valt
ut
mer
effekTvt?
Förberedande medlingssamtal (med en formell tredje part närvarande)
**Se
mer
om
hur
skyUelmedling
kan
gå
Tll
i
boken
Skapa
kontakt
och
…
Liv
Larsson
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se
Användningsområden
för
känslo‐
och
behovskort.
Hur:
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
de
som
deltar
i
samtalet.
När:
När
parterna
i
en
konflikt
inte
vill
träffas
i
samma
rum.
Som
en
förberedelse
inför
aU
träffas
för
eU
gemensamt
medlingssamtal.
Närvarande:
Medlaren
Ena
parten
–
kan
vara
en
person
eller
en
grupp.
Medlaren
frågar
olika
frågor
beroende
om
det
här
är
eU
förberedande
samtal
eller
eU
samtal
där
parterna
inte
vill
träffas.
Medlaren
kan
bland
annat
fråga,
”Vilka
behov
är
inte
Tllgodosedda
i
den
situaTon
som
medlingen
handlar
om?”
”Vilka
behov
ligger
i
vägen
för
aU
du/ni
ska
säga
ja
Tll
aU
träffa
den
andra
parten
för
en
medling?”
”Är
det
några
behov
du/ni
särskilt
vill
aU
jag
ska
kommunicera
med
den
andra
sidan
och
vad
har
du/ni
då
för
önskemål
som
skulle
kunna
Tllgodose
det
här
behovet?”
Under
samtalets
gång
idenTfierar
och
hjälper
medlaren
Tll
med
aU
plocka
fram
de
behov
som
denna
part
benämner.
Lägg
korten
på
eU
separat
ställe
så
aU
de
är
synliga
för
den/de
som
är
del
av
samtalet.
Om
ni
har
idenTfierat
många
behov
som
inte
har
varit
Tllgodosedda
kan
ni
välja
ut
några
som
upplevs
extra
vikTga
aU
Tllgodose.
När
behoven
är
tydliga,
ställer
medlaren
frågorna:
”Vad
kan
ni
göra
för
aU
Tllgodose
de
behov
som
ni
har
valt
ut
mer
effekTvt?”
”Vad
har
du/ni
för
önskemål
Tll
mig
eller
den
andra
parten?”
Medling (med en formell tredje part närvarande)
**Läs
mer
om
hur
medling
kan
gå
Tll
i
boken
Skapa
kontakt
och
…
Liv
Larsson
Närvarande:
Medlaren
Parterna
–
kan
vara
två
(eller
flera)
personer
eller
två
(eller
flera)
grupper.
Om
det
är
grupper
kan
de
som
är
närvarande
också
vara
där
som
representanter
av
gruppen.
Hur:
Steg
1.
Lägg
ut
alla
behovskort
på
eU
bord
framför
de
som
deltar
i
medlingen.
Steg
2.
Under
samtalets
gång
idenTfierar
och
hjälper
medlaren
parterna
aU
plocka
fram
de
behov
som
de
olika
personerna
i
samtalet
benämner.
Steg
3.
Om
ni
har
idenTfierat
många
behov
som
inte
har
varit
Tllgodosedda
kan
ni
välja
ut
de
som
parterna
upplever
extra
vikTga
aU
Tllgodose.
Om
ni
har
valt
många
behov
kan
nästa
steg
upplevas
överväldigande
och
inte
så
produkTvt.
Ni
kan
allTd
gå
Tllbaka
Tll
steg
2
om
ni
märker
aU
det
var
några
vikTga
behov
som
ni
missade
aU
få
med.
Medlaren
kan
hjälpa
Tll
med
aU
exempelvis
fråga,
”Vilka
fem
behov
ser
ni
som
de
mest
centrala
i
den
här
situaTonen?
Steg
4.
När
behoven
är
tydliga,
ställer
medlaren
frågan.
Vad
kan
ni
göra
för
aU
Tllgodose
de
behov
som
ni
har
valt
ut
mer
effekTvt?
Hi@a
fler
Nonviolent
Communica?on
resurser
på
www.friareliv.se