Transcript Restidsmätning i Falu tätort (pdf)

Restidsmätning i Falu innerstad
Jakob Sennerby
Therese Rosendahl
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
Inledning
Bakgrund
Problemformulering
Syfte
3
3
3
3
Väderstreck
Målpunkter
3
4
5
Vädersträck
Målpunkter
7
7
7
Metod
Resultat
Slutsats
9
Diskussion
9
2
Sammanfattning
I denna rapport kan du läsa om hur vi gick tillväga för att göra en
restidsundersökning i Falun. Det vill säga, en undersökning om hur lång tid
det tar att ta sig till olika ställen i Falun med olika färdmedel. Vi kom fram
till att det oftast går snabbare att cykla till de destinationer som vi valt än att
åka bil eller ta bussen.
Inledning
Bakgrund
Den genomsnittliga svensken reser ungefär fem gånger längre per år idag
jämfört med 1950. Men trots att vi reser mycket längre använder vi oss av
ungefär lika lång tid för att förflytta oss. Vi tycks i genomsnitt inte vilja
använda mer än ca 50-70 minuter per genomsnittsdygn till resande. Att vi
kommer så mycket längre kan delvis förklaras med att de snabba
kommunikationsmedlen har ökat på bekostnad av de långsamma. Med andra
ord så köper vi oss hastighet. Vi har råd att resa längre eftersom våra
inkomster har ökat. (Kågeson, 2008)
Problemformulering
Vägverket har i en studie visat att ungefär hälften av alla bilresor är kortare
än 5 kilometer. I tätorter är generellt sätt en mycket stor andel, ca 70-80%,
kortare än 3-4 kilometer (Vägverket, 2001). Detta gör det intressant att
studera förhållandet mellan tid och sträcka. Behöver vi köpa oss hastighet
inom 5 kilometer för att vinna tid? Hur konkurrenskraftiga är de olika
färdsätten tidsmässigt i Falu tätort?
Syfte
Syftet med undersökningen är att åskådliggöra framkomligheten för olika
färdsätt och beskriva de faktiska förhållandena vad gäller restider. Resultatet
ska kunna användas dels som faktaunderlag till rapporten i FOTH-projektet
och dels, i dialog med tjänstemän, politiker och allmänhet.
Metod
Mätningen avser endast restid och hastighet och väger inte in aspekter som
kostnad, bekvämlighet, miljö och andra faktorer som kan vara minst lika
betydande som restid.
3
Vid mätningarna på cykel försöker vi hålla en medelhastighet på 17 km/h
eftersom detta är snitthastigheten enligt ???. Hastigheten påverkas dock
givetvis av yttre omständigheter så som vind och lutning. Det händer därför
att vi håller en högre eller lägre hastighet, eller i vissa fall går och leder
cykeln.
Två varianter av tidsmätningar kommer att göras:
Väderstreck
Mätningen görs utifrån en startpunkt (Stora Torget) ut till olika väderstreck.
Tidsnoteringar görs efter 5, 10, 15, 20 och ibland 25 minuter med hjälp av
GPS och koordinater. Varje mätning görs två gånger. Resultatet redovisas på
en karta över Falu tätort som isokroner.
Det vi har mätt är hur lång tid det tar att cykla hela vägen och hur långt man
kommer med fem minuters mellanrum. Vi har även undersökt hur långt man
hinner gå i riktningen, dock inte hela vägen utan endast 15 minuter.
När vi har cyklat har vi börjat med att se ut vilken väg som verkar mest
logisk att ta med hjälp av kartan. Vi antecknar datum, tidpunkt, väder och
vilken sträcka vi ska cykla. Sedan har vi tagit oss till startpunkten, i det här
fallet har vi valt Engelbrektstatyn vid Stora Torget. Där har vi nollställt
sträcka och hastighetsmätaren på cykeln. Vi antecknar koordinaterna för
startpunkten. Vi nollställer även klockan (sp) på tidtagaruret. Vi ställer in
alarmet (tr) på tidtagaruret på 5,00. Vi gör oss redo och börjar cykla
samtidigt som vi startar både klockan (sp) och nedräkningen på alarmet.
När vi cyklar försöker vi hålla en snitthastighet på 17 km/h. Om vi kommer
till en mycket svår uppförsbacke som vi inte klarar av går vi. Om vi behöver
stanna kollar vi hur lång tid vi står still så att vi sedan kan anteckna det.
Efter fem minuter, när alarmet börjar pipa, stannar vi. Vi stoppar då även
klockan. Vi kontrollerar och antecknar sträckan vi cyklat från startpunkten i
km med upp till två decimaler. Vi antecknar även koordinaterna för den
plats vi befinner oss på, till vår hjälp har vi en GPS-mottagare. Vi ställer åter
in alarmet på fem minuter och startar det och klockan samtidigt som vi
börjar cykla.
Vi fortsätter på samma sätt efter 10, 15, 20 och 25 minuter tills vi kommer
fram till vår målpunkt. Vi nollställer inte sträckan eller klockan, utan
antecknar hela tiden sträckan från startpunkten. Vid målpunkten stannar vi
klockan och antecknar den totala tiden, sträckan och koordinaterna för
punkten. Vi antecknar olika kommentarer till sträckan, som till exempel att
vi var tvungna att stanna två gånger och att stopptiden totalt blev 35
sekunder eller att det var kraftig motvind eller att vi gick en bit.
Nu nollställer vi sträck-mätaren på cykeln och klockan. Vi gör oss redo att
åka tillbaka samma väg. Vi ställer in alarmet på fem minuter och startar
detta och klockan samtidigt som vi börjar cykla. Vi stannar var femte minut
4
på samma sätt som när vi cyklade ut. När vi kommer fram antecknar vi total
tid, sträcka och kommentarer.
När vi går gör vi på ungefär samma sätt. Skillnaden är att vi inte mäter
någon sträcka, samt att vi går max 15 minuter. Vi planerar vilken väg som
passar bäst, antecknar sträcka, datum, tid och väder. Vi börjar vid
startpunkten, startar alarmklockan på fem minuter och går tills den börjar
pipa. Då stannar vi, antecknar koordinaterna, startar om alarmklockan och
fortsätter vidare.
När vi gått totalt femton minuter antecknar vi koordinater och även
kommentarer, t.ex. om stopp och stopptid. På vägen tillbaka gör vi som
tidigare, men använder även klockan för att se om det är någon total skillnad
på att gå åt de olika hållen. Klockan stannar vi var femte minut när vi kollar
koordinaterna. När vi kommer tillbaks antecknar vi tid och kommentarer.
Vår utgångspunkt har varit stora torget. Vi har valt ut punkter i 7 olika
riktningar som vi cyklat till och gått mot:
 Källviken
 Gruvriset
 Lilltorpet
 Stångtjärn
 Stennäset
 Högbo
 Hosjö
Målpunkter
Mätningar har även genomförts från dörr till dörr med olika färdmedel;
cykel, buss, bil samt till fots. Tydliga start- och målpunkter bestämdes där
snabbaste och mest naturliga vägval används. Nedan följer några faktorer
som har att beräknats.
 Körtid
 Antal stopp, stopptid
 Sträcka
 Hastighet
När bil används tillkommer ytterligare en aspekt:

Gångtid, till och från, bilparkeringen vid både start- och målpunkten.
Varje mätning på cykel och buss genomförs 2 gånger. Detta ger ett
medelvärde som är något mer tillförlitligt. Väder, trafik och andra faktorer
påverkar resultatet och av den anledningen har vi försökt att utföra
mätningarna olika dagar och tider på dygnet för att få ett mer sannolikt
medelvärde
5
Målpunkterna ska fungera som exempel på resor mellan bostad och arbete
eller studier men även som resor mellan bostad och inköp etc.
När vi har cyklat mellan målpunkterna har vi först valt ut en bra väg att
cykla. Sedan har vi antecknat datum, tid, väder samt målpunkter. Vi startar
från stadshusets entré, nollställer km-mätare, nollställer klockan, och ger oss
av samtidigt som vi startar klockan. Vi försöker hålla en hastighet på 17
km/h. När vi kommer fram stannar vi klockan, antecknar tid, sträcka,
koordinater och eventuella kommentarer. Sedan nollställer vi klocka och
km-mätare, och tar tid igen när vi cyklar tillbaks. När vi är tillbaka antecknar
vi tid, sträcka och eventuella kommentarer.
När vi har gått mellan målpunkterna har vi först valt ut en bra väg att gå.
Sedan har vi antecknat datum, tid, väder samt målpunkter. Vi nollställer
klockan och startar den samtidigt som vi börjar gå. När vi kommer fram
antecknar vi tid och koordinater, om vi inte har koordinaterna sen tidigare.
Vi antecknar även eventuella kommentarer. Vi nollställer klockan och går
tillbaks på samma sätt. När vi är tillbaka antecknar vi tid och kommentarer.
När vi har åkt bil mellan målpunkterna har vi först valt ut en bra väg att åka.
Sedan har vi antecknat datum, tid, väder samt målpunkter. De två
utgångspunkterna vi valde för bilåkningen var de två centrala
gratisparkeringarna: tiskenparkeringen och gamla herrgårdsparkeringen. Vi
undersökte vilka destinationer som var närmast vilken parkering så att vi
visste vilken utgångspunkt som skulle användas för vilka destinationer. Vi
började med att ta oss till gamla herrgårdsparkeringen och ställde oss i stort
sätt i mitten av den och nollställde sträckmätaren. Vi började sedan åka mot
den valda destinationen samtidigt som vi startade tidtagaruret. Varje gång
som vi fick lov att stanna på vägen mot vår valda destination så antecknade
vi hur länge stoppet varade. När vi väl kommit fram till destinationen och
parkerat så stannade vi tidtagaruret, antecknade hur lång tid det tagit och
sträcken vi åkt. Om platsen vi cyklade till tidigare inte var inom räckhåll för
bilåkning så tog vi också tid på hur lång tid det tog att gå dit. Sedan
repeterades detta för tillbakavägen. När vi hade åkt alla destinationer för
gamla herrgårdsparkeringen så åkte vi alla destinationer för
tiskenparkeringen. När vi sedan var klara med all bilåkning så kontrollerade
vi hur lång tid det tog att gå från stadshuset till parkeringarna så att vi kunde
räkna med det i den totala transporttiden.
När vi har åkt buss mellan målpunkterna har vi först valt ut en bra buss att
åka. Sedan har vi antecknat datum, tid och målpunkter. Vi har startat vid
stadshuset, nollställt klockan och startat den när vi börjat gå. Vid
busshållplatsen har vi stoppat klockan snabbt, kollat tiden, nollställt och
startat klockan igen. Tiden vi avläst antecknar vi under ”Gåtid”. När bussen
kommer och vi kliver på gör vi på samma sätt. Tiden vi får nu antecknar vi
under ”Väntetid”. Om bussen står kvar en stund innan den åker vidare mäter
vi även denna tid, och stoppar, nollställer och startar om precis när bussen
börjar åka. Tiden på den stillastående bussen adderar vi till väntetiden. När
vi går av bussen stoppar vi tiden på samma sätt och antecknar den under
”åktid”. När vi börjar gå mot vår målpunkt startar vi om klockan. När vi
6
kommer fram stannar vi klockan och adderar tiden till ”gåtid”. Vi startar om
klockan och gör på samma sätt på vägen tillbaka.
Våra målpunkter är:


Statshuset
Bostadsområden
o Slätta
o Bojsenburg
o Galgberget
o Nedre Norslund
o Hälsinggården
o Gamla berget
o Östra Främby
o Järlinden
7
Resultat
Målpunkter:
Från Stadshuset till Galgberget
Från Galgberget till Stadshuset
50
50
40
Färdtid
30
Gåtid
20
Väntetid/stopptid
Minuter
Minuter
40
10
Färdtid
30
Gåtid
20
Väntetid/stopptid
10
0
0
Cykel
Gång
Bil
Buss
Cykel
Färdsätt
Gåtid
Väntetid/stopptid
Bil
Minuter
Minuter
Färdtid
35
30
25
20
15
10
5
0
Buss
Färdtid
Gåtid
Väntetid/stopptid
Cykel
Färdsätt
Färdtid
20
Gåtid
10
Väntetid/stopptid
0
Buss
Minuter
Minuter
30
Bil
Bil
Buss
Från Norslund till Stadshuset
40
Färdsätt
Gång
Färdsätt
Från Stadshuset till Norslund
Cykel Gång
Buss
Från Slätta till Stadshuset
35
30
25
20
15
10
5
0
Gång
Bil
Färdsätt
Från Stadshuset till Slätta
Cykel
Gång
35
30
25
20
15
10
5
0
Färdtid
Gåtid
Väntetid/stopptid
Cykel
Gång
Bil
Färdsätt
8
Buss
Från Stadshuset till Bojsenburg
Från Bojsenburg till Stadshuset
30
30
25
20
Färdtid
15
Gåtid
10
Minuter
Minuter
25
Väntetid/stopptid
5
20
Färdtid
15
Gåtid
10
Väntetid/stopptid
5
0
0
Cykel
Gång
Bil
Cykel
Buss
35
30
25
20
15
10
5
0
Färdtid
Gåtid
Väntetid/stopptid
Gång
Bil
Färdtid
Gåtid
Väntetid/stopptid
Cykel
Buss
Bil
Buss
Från Järlinden till Stadshuset
30
30
25
25
20
Färdtid
15
Gåtid
10
Minuter
Minuter
Gång
Färdsätt
Från Stadshuset till Järlinden
Väntetid/stopptid
5
20
Färdtid
15
Gåtid
10
Väntetid/stopptid
5
0
0
Cykel
Gång
Bil
Cykel
Buss
Gång
Bil
Buss
Färdsätt
Färdsätt
Från Stadshuset till Gamla Berget
Från Gamla Berget till Stadshuset
40
40
Färdtid
20
Gåtid
10
Väntetid/stopptid
Minuter
30
30
Minuter
Buss
35
30
25
20
15
10
5
0
Färdsätt
Färdtid
20
Gåtid
Väntetid/stopptid
10
0
0
Cykel
Gång
Bil
Cykel
Buss
Gång
Bil
Buss
Färdsätt
Färdsätt
Från Stadshuset till Hälsinggården
Från Hälsinggården till Stadshuset
60
50
50
Färdtid
30
Gåtid
20
Väntetid/stopptid
10
Minuter
40
Minuter
Bil
Från Östra Främby till Stadshuset
Minuter
Minuter
Från Stadshuset till Östra Främby
Cykel
Gång
Färdsätt
Färdsätt
40
Färdtid
30
Gåtid
20
Väntetid/stopptid
10
0
0
Cykel
Gång
Bil
Färdsätt
Buss
Cykel
Gång
Bil
Färdsätt
9
Buss
Slutsats
Om man kollar på diagrammen från varje destination så kan man lätt se att
det oftast går fortast med cykel om det inte är alldeles för mycket
uppförsbacke. Man kan också se att om man ska åka bil så blir oftast
gångtiden längre än själva åktiden med bilen.
Diskussion
Eftersom vi inte hade lagt upp någon riktigt plan eller hade gjort några
ordentliga tidsplaneringar så kan det ha uppstått en del faktorer som kan
påverka resultatet. Det var meningen att vi skulle cykla flera sträckor 3-5
gånger för att få mer pålitliga resultat men på grund av tidsbrist så blev det
högst 2 gånger på vissa sträckor. Det är självklart svårt att planera allt och
komma ihåg alla faktorer som kan påverka resultatet men vi hade knappt
någon ordentlig planering alls.
Vi har inte heller tagit hänsyn till att man oftast får lägga ner några minuter
på att hitta en parkering när man åker bil.
När det kommer till bussresandet så har vi tagit en genomsnittlig väntetid på
5 minuter då det är den ungefärliga tiden man får vänta om man vet när
bussen ska åka från den valda busshållsplatsen.
10