Läsguide - Minabibliotek.se

Download Report

Transcript Läsguide - Minabibliotek.se

1
Läsguide
till Lars Widdings
Pigan och härligheten
”Gapande iakttog Ida Kristina Blomberg all denna härlighet och förundrades över att hon på något sätt var delaktig i
detta. För det var hon ju. Här gick hon raka vägen fram mot rådhuset i Umeå stad och hon var en av stadens
människor, det var rent otroligt fast inte desto mindre sant.”
Om denna läsguide
Denna läsguide är tänkt som en sorts inspiration för dig som vill leda eller starta en
bokcirkel eller ett boksamtal eller på annat sätt arbeta kring Lars Widdings Pigan och
härligheten.
Läsguiden ger dig frågeställningar som är uppdelad efter teman där man kan diskutera
olika teman på olika träffar. Självklart kan man också välja andra sätt att lägga upp sina
träffar på, exempelvis kapitelindelat. Kanske kommer ni på andra teman som ni vill
diskutera. Kanske vill ni diskutera omkring olika citat som ni valt ut ur boken, eller så
vill ni diskutera det ur ett författarperspektiv, ni kanske hellre vill diskutera de känslor
boken, bokens delar och karaktärer gett er, kanske vill ni diskutera alla dessa olika saker
eller inget av dem.
Du kan alltså själv välja vad du vill ta med eller inte utifrån intresse och förutsättningar.
Vill du starta en bokcirkel?
Kontakta ABF för råd och hjälp:
090-71 16 00
Mer information och material kring Pigan och härligheten hittar du här:
www.minabibliotek.se/umearegionenlaser
Läsguiden är framtagen av Grubbebiblioteket i Umeå 2014 som en del i Umeåregionen läser Pigan och härligheten.
Den är fri att använda, sprida och kopiera!
2
Teman att samtala kring
Pigan
Lars Widding använde sig av en verklig person som förebild för pigan Ida Kristina. Vem
var denna person? Hur mycket använde han sig av från den riktiga förebilden och hur
mycket svävade han ut och gick ifrån förebilden?
I början av boken får vi ta del av en bit av Ida Kristinas uppväxt. Hur hennes mor dör och
hur hennes far tappar livslusten, och hur hon och hennes syskon till slut utackorderas
och får tjäna som lillpigor. Hur tror ni att detta påverkar Ida Kristina? Hade hennes liv
kunnat se helt annorlunda ut under andra förutsättningar?
Om ni skulle säga att Ida Kristinas liv representerade ett tema eller en tendens för den
tiden, vilken skulle denna vara?
Varför tror ni Widding valde att berätta ur pigans perspektiv och låta boken heta Pigan
och härligheten?
Upplever ni att Widding porträtterat en pigas liv trovärdigt?
Staden
Redan i kapitel 2 då Ida Kristina anländer till Umeå får vi vår första beskrivning av
staden.
Utanför järnvägsstationen leder en björkallé raka vägen ner mot stora torget och rådhuset>, hade det
stått i brevet hon fått. > Gå till rådhuset och vik av till vänster på den gata som går bakom det
parallellt med älven” … Järnvägsesplanaden fram. Stora torget. Rådhuset. ”… och följ sedan denna
gata, Storgatan, förbi kyrkan och ett kvarter så syns genast på vänster hand en stor brun trävilla med
grönt tak och då är man framme hos träpatron Sulliwan…
Tycker ni att staden porträtteras korrekt? Kan ni hitta felaktigheter i Lars Widdings
beskrivelser av Umeå? Känner ni igen er? Vilka ställen har ni själva sett? Vilka
byggnader kan ni känna igen och vilka står kvar än idag? Vad har ändrats sen Ida
Kristinas tid?
Det är inte bara själva staden utan även områden runt omkring som beskrivs i boken,
känner ni igen dessa?
Läsguiden är framtagen av Grubbebiblioteket i Umeå 2014 som en del i Umeåregionen läser Pigan och härligheten.
Den är fri att använda, sprida och kopiera!
3
Klass och genus
Klass
I kapitel 1 får vi ta del av faderns avskedsord till Ida Kristina;
-
Jaha, nu ska du alltså ut och tjänas på egen hand, sa han och kliade sig på hakan. Få se nu
om du minns det viktigaste jag lärt dig?
Att jag inte är nån sämre människa än någon annan levandes person bara för att man
tjänar.
Det är rätt, sa järnvägarn. Och en sak till ska du aldrig glömma. Det är att du går i egna
skor.
Jag går i egna skor, upprepade hon.
Och så att du måhända är fattig men för den skull inte har nån synd med dej.
Fattig är jag men jag är utan synd.
Tänk på det om du råkar ut för elakt folk. Eller läsare.
Ett tema som genomflödar hela boken är klass och sociala hierarkier. Vi får även genom
bokens karaktärer ta del av olika synsätt på detta. Hur ställer sig Ida Kristina till detta
med klass? Andra karaktärer i bokens syn på klass? Siri till exempel, har hon samma syn
på klass som Ida Kristina? De olika karaktärerna av det Sulliwanska släktet, hur ser
deras syn på saken ut? Är deras syn ständig? Eller kan man se förändringar genom
boken eller tidpunkter.
Ida Kristina blev så andäktig att hon måste hejda sig och fastän landshövdingskan stod med ryggen
åt henne kände hon sig manad att markera sin ställning i samhället (vad nu än pappa hade lärt
henne om människovärde) och hon neg hastigt och djupt två gånger mot den ädla ryggtavlan…
Finns det saker som visar på vilken klass de olika karaktärerna tillhör? Finns det de som
ändrar klass? Hur mycket påverkar klass i samhället och karaktärerna i Widdings bok?
Kan Widdings egen klass påverkat hur han skriver om detta i boken? Är perspektivet
mer riktat uppifrån eller nedifrån? Vad menar Widding med ”Jättarna”, när han
beskriver den övre klassen? Görs det skillnad på klass och status eller hänger dessa
ihop? Får vissa klasser större plats i boken än andra?
Ida Kristina - Får man pension när man fyller femtiofem?
Siri - Ja om man varit tillräckligt fin här i livet. Värdsligt fin alltså. Men pigor pensioneras aldrig, ska
du veta. Man får slita till dess man inte längre mäktar med nåt.
Genus
I kapitel 2 får vi till ta del av patrons syn på genus via olika kommentarer. Tyra Sofias
klagan på att hennes liv känns meningslöst avfärdas av patron med ordet
”herrskapsfrusjuka”. Och vad gäller eget yrke är det bara trams till ingen nytta enligt
patron. Tjafsande om fruntimmernas lika värde är, enligt patron, orsakat av att de skall
få rösträtt vilket stigit viss kärringar åt huvudet. Patrons bror majoren verkar dock inte
alltid hålla med fullt ut?
Läsguiden är framtagen av Grubbebiblioteket i Umeå 2014 som en del i Umeåregionen läser Pigan och härligheten.
Den är fri att använda, sprida och kopiera!
4
Hur ser genuslandskapet ut i boken? Hur är det med jämställdheten? Hur ser kvinnornas
vardag ut och hur ser männens ut? Hur ser kvinnorna och männen i boken på genus?
Har de olika karaktärerna i boken olika syn på detta? Tycker ni att Widding korrekt
porträtterat tidpunktens genuslandskap? Finns det paralleller eller skillnader till dagens
genuslandskap?
Ida Kristinas läsning/kunskapslusta
Ida Kristina visar en stor läslust, på vilket sätt uttrycker detta sig? Och hur påverkar
hennes läsning henne? Till exempel nämner hon att hon läst om tre kvinnor som hon
identifierar sig med. Christina Nilson som tog sig fram på egen hand och trots sin låga
börd kämpade och skapade sig en framtid. Fredrika Bremer som hade ordet i sin mak
och reste omkring, som kämpade för kvinnan. Och Elsa Brändström som värnade om de
svaga i samhället. Stämmer denna identifikation med bilden ni får av Ida Kristina? Vad
är hennes drivkraft för läsningen? Kunskap för lärande? Kunskap för förändring?
Nöjesläsning?
Ida Kristina – Man kan väl bli annat än piga här i världen. Om man skaffar sig de rätta kunskaperna
kan man gå andra vägar.
Andra karaktärer i boken
Ida Kristina är bara en av karaktärerna i boken. Det finns en mängd andra karaktärer
såsom Patron Robert Sulliwan, Beatrice Sulliwan, Siri, Majoren o.s.v. Vad har de
gemensamt? Vad skiljer dem åt? Representerar de något tema eller tendens i samhället?
Har de, såsom Ida Kristina, någon förebild i verkligheten och i sådana fall kan ni gissa
vilka? Finns det någon ni känner igen er i? Hur upplever ni de olika karaktärerna?
Läsguiden är framtagen av Grubbebiblioteket i Umeå 2014 som en del i Umeåregionen läser Pigan och härligheten.
Den är fri att använda, sprida och kopiera!