Transcript Evidensbeskrivning av lekarbetsmetoden

Gunhild Westman
Universitetslektor i pedagogik, fd.
Uppsala
2013 10 01
1/2
Lekarbete – en evidensbaserad metod
Vad står evidensbaserad för ?
” Evidensrörelsen strävar efter att lärares och rektorers praktik så långt som möjligt bör
baseras på den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns”. ”Det här har forskningen
sett är gynnsamt, det här har vi sett fungerar”.” Samtidigt gäller skollagens krav på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” Skolverket i P M 12 02
Lekarbete. Lekarbete utgår från mycket tillförlitlig kunskap om barns utveckling och lek.
Det är en metod för barn /elever som behöver särskilt stöd i förskolan, grundskolan och
särskolan. Se bifogad beskrivning i Lekarbete i förskola och skola.
I lekarbete får barnet möjlighet att utnyttja leken, som är en medfödd resurs för lärande och
utveckling, i en ostörd, förutsägbar miljö med tydliga ramar tillsammans med en utbildad
lekarbetspedagog,. Barnet/ eleven har ofta lekarbete en gång i veckan i 30 minuter.
Utbildning i lekarbetspedagogik sker på universitetsnivå och är av hög kvalitet. Bland annat
ingår videoanalys av tio praktiktillfällen. Det bidrar sannolikt till de bra resultat, som
utvärderingar har visat.
Lekarbete är utvärderat i 30 rapporter. Den första gjordes 1983 inom fyra rektorsområden i
Örnsköldsviks kommun av skolpsykologen och två studierektorer. Resultaten var positiva för
samtliga elever.
Många rapporter ingår i den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen i Umeå, Gävle,
Stockholm, Örebro, Linköping och Malmö. De är granskade, godkända och bygger på
vetenskaplig grund. Detsamma gäller för uppsatser om lekarbete, som ingår i magister /
masterutbildning vid universiteten i Göteborg, Uppsala och lärarhögskolan i Stockholm.
Rapporterna fokuserar ofta på barnets/elevens utveckling under en period med lekarbete.
Vid Umeå universitet, institutionen för speciallärarutbildning, gjordes 1989 en uppföljning
av hur 21 elever, som haft lekarbete på låg- och/eller mellanstadiet i Söderhamns kommun,
klarade sig på högstadiet. I den beskrivna gruppen av 14 pojkar och 7 flickor hade lekarbete
haft en tydligt förebyggande effekt för problem på högstadiet. Det gällde samtliga elever.
Undersökningen gjordes av universitetslektor Gunhild Westman.
Under åren 2001 – 2011 har elva rapporter publicerats om lekarbete enbart vid högskolan i
Malmö. I dessa har drygt hundra barns/elevers utveckling följts. Bedömningarna har gjorts av
lärare, rektorer och i några fall även föräldrar. Dessutom finns i en av uppsatserna en
sammanställning av drygt tvåhundra lekarbetspedagogers beskrivning av sina erfarenheter av
metoden. - För samtliga barn/elever som uppmärksammas i de elva rapporterna vid
högskolan i Malmö har det skett en positiv utveckling under tiden med lekarbete, särskilt när
det gäller kamratrelationer, språkutveckling och självkänsla.
Det finns en beskrivning av lekarbete av skolpsykolog, leg barnpsykoterapeut Cecilia Berge,
Örebro, i rapporten Lek på blodigt allvar, 1996, gjord vid Svenska Morenoinsinstiutet.
Leg psykolog Ingrid Öhman skriver om lekarbete 2011 i Det viktigaste är att kunna leka:
”Barn i förskola och skola som har svårt att förstå och uttrycka sina känslor, föreställa sig och
samspela med andra barn kan ha glädje och nytta av att delta i lekarbete”.
Föreningen Lekarbetspedagogik har med pengar från Allmänna arvsfonden genomfört 2 /2
en utvärdering av ett projekt med lekarbete i Haninge kommun. Professor Siv Fischbein
vid institutionen för specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm anlitades som
handledare och filosofie magister, förskollärare Tuula Tähkäaho som utvärderare.
Projektet omfattade 15 barn från tre förskolor och en grundskola och pågick i 1½ år.
Tuula Tähkäho sammanfattar resultaten i rapporten, som kom 2005. Hon skriver:
”Studien visar att lekarbete är en metod som kan stödja barnet i dess utveckling. Genom
den tydliga och hårt strukturerade verksamheten kan barn få stöd, lugn och ro för att
utvecklas.
Metodens tydlighet ger lekarbetspedagogerna möjlighet att stödja barnets utveckling utan att
dra slutsatser om de svårigheter barnen har. Barnet själv får en möjlighet att finna sin väg
genom leken tillsammans med en understödjande vuxen. ” Rapporten Utvärdering av
Lekarbete i Haninge kommun, finns att hämta i pdf-format på ://www.lhs.se /iol/
publikationer. 2005
Under ca åtta år har lekarbete använts som stöd för barn inom socialtjänsten i Örebro och sen
en tid i Göteborg och några fler kommuner. Ett antal barn, som bor på kliniker för kvinnor
som varit utsatta för våld i hemmet och deras barn, har fått lekarbete som ett tydligt
barncentrerat komplement till övrig verksamhet. Metodens positiva effekter beskrivs i
rapporten Time out 2012 från Göteborg av Ingrid Sande´n, universitetslektor, Malmö.
Sedan mitten av 90- talet arbetar specialpedagog Laila Lindberg med traumatiserade
flyktingbarn, som barnläkare vid asylhälsovården i Söderhamn remitterar till henne för
lekarbete. Hon beskriver ett tiotal av dessa barn i boken Att rita och måla för att förstå en
obegriplig värld, som kom 2011, se www,lekarbetspedagogik.se .
Genomgående för alla barn / elever, ca 3 – 11 år, som följts upp i de 30 rapporter, som gäller
lekarbete, är att alla barnen / eleverna utvecklats positivt, särskilt vad gäller social
kompetens, språkförmåga och självkänsla, vilket redan beskrivits.
Ett förhållande, som inte nämnts tidigare, är att alla barn /elever tycker om att ha lekarbete
och ofta längtar till nästa lekarbetstillfälle. De är motiverade för metoden.
Lekarbete är en evidensbaserad metod för barn / elever i behov av särskilt stöd.
Lekarbete, en elev – en lekarbetspedagog, sker ofta 30 minuter en gång i veckan.
Rapporterna visar att lekarbete är en tillförlitlig, gynnsam och effektiv metod, som barn är
motiverade för. Lekarbete kan ge långvariga, positiva effekter och barnen/ eleverna får
lättare att samarbeta och lära tillsammans med andra barn/ elever.
De forskningsresultat, som nämnts ovan, visar att lekarbete är en framgångsfaktor
för barn/elever i behov av särskilt stöd och att lekarbete kan understödja inkludering.
En beskrivning av Lekarbete i förskola och skola bifogas
Uppsala 1 oktober 2013
Gunhild Westman,
universitetslektor, fd,
[email protected],
tel 018 – 55 42 58