Transcript Vi behöver ett nytt rasbegrepp

Käre användare!
Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats
(www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.
Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton.
Med vänlig hälsning
Redaktionen
Läkarvetenskapen bryter med gammalt tabu:
Vi behöver ett
nytt rasbegrepp
Forskning om genetiska skillnader mellan etniska grupper är idag politiskt inkorrekt.
Att göra det ur ett medicinskt perspektiv låter direkt motbjudande. Det kan ändå vara
rätt tänkt, om vi vill garantera alla patienter bästa möjliga behandling.
G
enetiskt sett är alla jordens folkslag nästan lika. Om man tar till
exempel en europé och en afrikan och hittar tio genetiska skillnader
mellan dem, så skulle man finna nio
av dem vid en motsvarande jämförelse
mellan europén och en annan europé.
Med andra ord är skillnaden mellan
europén och afrikanen mer ett uttryck
för att de är två individer än att de har
var sin etniska bakgrund. I förstone skulle man därför inte tro att det låg någon
medicinsk vinst i att intressera sig för vår
etniska härkomst – eller att dela in oss
efter den. Även blotta tanken på detta
kan verka frånstötande för de flesta av
oss och på många sätt även direkt oetiskt.
Trots det har flera forskare på senare
tid tagit upp det kontroversiella ämnet.
Det visar sig nämligen att sjukdomar inte
drabbar alla folkslag med samma frekvens, och att människor från en del av
världen ofta behöver en annan behandling än personer med ett annat ursprung,
även om de lider av samma sjukdom.
38
Av Gorm Palmgren
Skenet
bedrar
CORBIS/SCANPIX & HENNING DALHOFF
Klassisk rasuppdelning inte bra
Indier är till exempel fyra gånger mer
utsatta för diabetes än vad engelsmän
är, medan ett ofta använt läkemedel mot
högt blodtryck har visat sig vara effektivare vid behandling av vita amerikaner
än av deras svarta landsmän. Denna
kunskap är naturligtvis viktig, när man
vill optimera både diagnostik och be-
handling av den enskilde patienten – och
när man skall utveckla nya effektiva läkemedel. Att ignorera skillnaderna skulle
inte vara etiskt försvarbart.
Läkarvetenskapen behöver alltså kunna dela in mänskligheten i grupper,
som avspeglar risken för att utveckla
vissa sjukdomar. Den klassiska uppdelningen i raser efter hudfärg, ansiktsdrag och hår är emellertid inte lämplig
i det här avseendet. Dels är den politiskt känslig, och dels är den för grov
och osäker. Därför håller forskarna på
att utveckla en helt ny indelning av
jordens befolkningsgrupper, en indelning
som endast har sin utgångspunkt i en
jämförelse av vår arvsmassa.
Det räcker inte att se på
hudfärgen för att avgöra
vår genetiska härkomst.
Till exempel kan en
person med mycket mörk
hud ha en stor del av sina
gener från Europa och
Asien – och kanske har
just dessa gener en större
medicinsk betydelse.
Sjukdomsgener är urgamla
Att vissa befolkningsgrupper överhuvudtaget kan vara mer disponerade för en
sjukdom än andra beror på att en lång
rad sjukdomar är genetiskt betingade.
Tittar vi bara ett par tusen år tillbaka i
människans historia, har flera av dessa
sjukdomar varit relativt ”harmlösa”, sedda
i ett biologiskt perspektiv. Tidigare var
livstiden så kort att människor dog
långt innan till exempel cancer eller
hjärtkärlsjukdomar hann uppkomma och
leda till döden. Även nuförtiden, då vi
med vår längre livstid riskerar att få
stifta bekantskap med dessa sjukdomar,
drabbar de oss vanligtvis först långt efter
att vi har bildat familj och satt barn till
Illustrerad Vetenskap nr 10/2004
EUROPA
ASIEN
För européer är risken att drabbas
av cystisk fibros tio gånger större
än för genomsnittet på jorden.
Å andra sidan bär upp emot 15
procent av skandinaverna på en
mutation som skyddar mot HIV.
Asiater behöver av genetiska orsaker lägre doser
medicin än andra. Det
gäller till exempel medicin
mot smärta, hjärtsjukdomar
och psykiska sjukdomar
PIA E. HENRIQUES
Sjukdomarna
drabbar olika
Statistiken visar att frekvensen av
flera sjukdomar är helt olika runt
om i världen. Orsaken är inte
bara olika sätt att leva utan även
befolkningens genetiska arv.
världen. Det betyder att om en sjukdomsframkallande mutation har uppkommit,
kan den nästan helt obehindrat överföras
från en generation till nästa.
På så sätt är sjukdomsframkallande
mutationer nära knutna till besläktade
folkslag, och vår individuella genetiska
konstitution blir därmed avgörande för
vilka sjukdomar vi riskerar att drabbas av.
Illustrerad Vetenskap nr 10/2004
AFRIKA
För afrikaner söder om Sahara är risken för
högt blodtryck tio gånger större än globalt.
Risken för att drabbas av blodsjukdomen
sicklecellanemi är hela 30 gånger större.
det faktum att de enskilda befolkningsgrupperna ofta har olika livsstil och inte
alltid har samma tillgång till sjukvård. I
ett antal fall håller forskarna nu på att bli
övertygade om att det etniska ursprunget
spelar en avgörande roll.
Människor med indisk härstamning
har visat sig vara speciellt utsatta för livsstilssjukdomar, som leder till förhöjning
av kolesterol i blodet. När indier runt om
i världen går över till ett västerländskt sätt
att leva, ökar risken för att dö av hjärtkärlsjukdomar vid ung ålder avsevärt. En
undersökning från 2001 visade att amerikaner med indisk härkomst hade en
mycket stor förekomst av en viss mutation i en av de gener som bidrar till att
reglera blodets kolesterolhalt. En indisk
undersökning har bekräftat att nästan
var tredje indier är bärare av mutationen,
medan den är sällsynt hos européer.
Högt blodtryck drabbar skevt
Ännu mer slående är att en rad sjukdomar i långt större utsträckning drabbar
amerikaner med afrikanskt ursprung
än de vita landsmän som har rötterna i
Europa. Svarta amerikaner löper tio gånger så stor risk att drabbas av njursvikt,
tre gånger så stor risk att få slaganfall
och förstorat hjärta samt dubbelt så stor
risk att drabbas av diabetes. Alla dessa allvarliga sjukdomar har en koppling till
högt blodtryck, som även det är speciellt
utbrett bland USAs svarta befolkning.
Indier löper en större risk
att få kolesterolrelaterade
livsstilssjukdomar.
Dessutom är risken för
diabetes fyra gånger större
än världsgenomsnittet.
Hittills har forskarna hittat tre olika gener,
som medverkar till att reglera blodtrycket
och som i speciellt hög grad är muterade
bland personer med afrikansk härstamning. En av generna påverkar hjärtats
förmåga att reagera på hormonet adrenalin, och förra året kunde en amerikansk
forskargrupp dokumentera att den sjukdomsframkallande mutationen finns hos
omkring 40 procent av alla undersökta
amerikaner med afrikanskt ursprung,
medan den praktiskt taget inte fanns hos
andra befolkningsgrupper.
Medicin är gjord för vita
Afrikaner är inte bara mer drabbade
av högt blodtryck; de har även visat sig
vara mindre mottagliga för den vanliga
behandlingen av sjukdomen. Kroppens
viktigaste verktyg för att reglera blodtrycket är gasen NO (kväveoxid), och den
vanligaste blodtryckssänkande medicinen
fungerar genom att påverka det enzym
som producerar NO i kroppen.
Enzymet finns dock i olika varianter,
som reagerar olika på läkemedlet. Den
variant som ger bäst behandlingsresultat
förekommer hos 60 procent av amerikaner med europeisk härstamning, medan
den finns hos endast hälften så många
med afrikanskt ursprung. Svarta amerikaner har med andra ord sämre chans att
bli botade än sina vita landsmän.
Dessa nedslående behandlingsresultat
speglar det faktum att de allra flesta
▲
Mutationer skyddar mot AIDS
De mest slående exemplen omfattar sjukdomar, som beror på en mutation i en
enskild gen. Sicklecellanemi, som försämrar de röda blodkropparnas förmåga att
transportera syre men som å andra sidan
ger en ökad motståndskraft mot malaria,
är omkring 30 gånger vanligare bland
människor med afrikanskt ursprung än i
världens befolkning som helhet. Cystisk
fibros är tio gånger så utbredd bland
personer, som kommer från Nordeuropa
som bland dem som kommer från Asien.
Mindre känt är nog att upp emot 15
procent av alla skandinaver och vissa
andra nordeuropéer har en mutation,
som gör dem motståndskraftiga gentemot HIV, medan den mutationen är så
gott som okänd i Afrika, där den skulle
göra stor nytta genom att skydda den
utsatta befolkningen mot AIDS.
För sjukdomar med mer komplicerad
genetisk bakgrund kan det vara svårt
att fastställa om en ökad sjukdomsrisk
beror på genetiska skillnader eller bara
INDIEN
39
Asiater behöver mindre medicin
Ett annat amerikanskt läkemedelsföretag,
Genaissance Pharmaceuticals, har har
tagit fasta på att européer, afrikaner och
asiater regerar helt olika på läkemedel.
Nästan alla läkemedel bryts gradvis ned
i kroppen, och för att garantera rätt
dosering måste läkarna ta hänsyn till
hur snabbt det aktiva ämnet bryts ned.
Genaissance Pharmaceuticals har isolerat
några av kroppens enzymer som omsätter
läkemedel och har mätt deras aktivitet i
de olika befolkningsgrupperna.
Det visade sig att upp emot 40
procent av asiaterna har en mutation,
som gör att enzymerna inte fungerar så
bra och därför bryter ned medicin långsammare. På så sätt får asiater en högre
koncentration av det aktiva ämnet än
européer och afrikaner, hos vilka mutationen endast förekommer hos mindre
än fem procent av försökspersonerna.
Upptäckten förklarar vad läkare länge
har vetat, nämligen att många asiater
behöver mindre doser av smärtstillande
läkemedel och läkemedel mot hjärtsjukdomar och psykiska sjukdomar.
Forskarna gör hela tiden framsteg och
kartlägger allt fler mutationer, som är ansvariga för att vi inte är riktigt lika utsatta
för sjukdomar och för att vi reagerar olika
40
på samma behandling. För att man skall
kunna utnyttja den informationen optimalt skulle varje individ idealiskt sett få
sina gener kartlagda omedelbart efter
födelsen. Sedan skulle denna information
lagras i ett mikrochips på patientbrickan.
En person är både svart och vit
Det är högst troligt att vi förr eller senare
kommer att nå dithän, men det kommer
att ta minst två decennier. Fram till dess
måste vi hålla till godo med den näst
bästa lösningen. Den innebär att dela in
världens befolkning i grupper, som på det
mest pålitliga sättet avspeglar utvecklingsmässig släktskap och därmed även genetiska likheter och släktskap.
Även om man traditionellt har delat
upp jordens invånare i olika raser, som till
Generna
ljuger inte
CORBIS/SCANPIX & HENNING DALHOFF
▲
patienter är vita i de kliniska försök
som görs för att testa fram nya läkemedel.
Merparten av vår kunskap om hur sjukdomar skall behandlas bygger alltså på
erfarenheter från européer eller amerikaner med europeiskt ursprung. Om
medicinen fungerar olika på olika befolkningsgrupper, är denna praxis i hög grad
oändamålsenlig. Det har fått de amerikanska hälsovårdsmyndigheterna att uppmana alla läkemedelsföretag att notera
försökspersonernas rastillhörighet, när de
provar nya läkemedel.
Det amerikanska företaget NitroMed
har redan tagit det första steget i den
riktningen och håller nu på att utveckla
ett läkemedel, som uteslutande riktar sig
till blodtryckspatienter av afrikanskt ursprung. Läkemedlet, som kallas för BiDil,
skall ges som komplement till en traditionell behandling mot högt blodtryck. Det
är en blandning av tre mediciner, som var
och en på sitt sätt ser till att uppväga de
förhållanden hos afrikaner som gör att
man inte uppnår en tillräcklig effekt av
den vanliga behandlingen.
DNA-studier har kartlagt
hur världens folkslag
inbördes är besläktade
med varandra. En person
kan med hjälp av ett
blodprov placeras i en
grupp som genetiskt sett
matchar bäst. Det ökar
chansen att personen
får rätt medicinsk vård.
en viss del avspeglar det genetiska släktskapet, så är den uppdelningen inte
ändamålsenlig utifrån ett vetenskapligt
perspektiv. Det är ett problem i sig att
definitionen på de enskilda raserna inte
är exakt och kan variera från land till
land. En person som i USA klassificeras
som ”svart” kan i Sydafrika hamna i kategorin ”färgad”, medan samma person kan
betraktas som ”vit” i Brasilien.
Till detta kommer att gränserna
mellan de olika raserna kan vara mycket
flytande, eftersom det nästan alltid förekommer en viss uppblandning. Amerikanska undersökningar har visat att mer
än tio procent av generna hos omkring
var tredje vit amerikan inte har det
förväntade europeiska ursprunget utan
kommer från andra världsdelar. Ännu
större är uppblandningen hos svarta
amerikaner. Här har undersökningar
visat att endast 80 procent av generna i
genomsnitt har ett afrikanskt ursprung.
Variationen mellan enskilda individer är
dock mycket stor. Vissa har sålunda en
hundraprocentigt afrikansk härstamning,
medan hos andra endast 20 procent av
generna stammar från Afrika.
Obrukbar DNA tecknar stamträd
För att få den mest exakta bilden av befolkningens inbördes släktskap har forskarna hittat en annan lösning. De jämför
den del av arvsmassan som ligger utanför
själva generna. Man kan grovt säga att
generna är den del av vår arvsmassa som
används till något och direkt präglar vår
kropp. I princip kommer en mutation i
arvsmassan utanför våra gener inte att ha
någon som helst betydelse och kommer
alltså inte att påverka vår förmåga att
överleva. Den kommer därför att få lov
att finnas kvar, så att den oförändrad kan
ges vidare till påföljande generationer.
Om en grupp individer kännetecknas
av att ha exakt samma mutation på precis
samma ställe, så är sannolikheten att de
har en gemensam förfader med samma
mutation mycket stor. Den här typen av
mutationer kallas för polymorfier, och
genom att jämföra förekomsten av dem
hos en grupp personer kan forskarna få
en bra bild av deras inbördes släktskap.
I ett försök jämförde genetikern
Michael Bamshad vid University of Utah,
USA, förekomsten av 100 polymorfier hos
565 försökspersoner från hela världen.
Utan att veta från vem de enskilda proIllustrerad Vetenskap nr 10/2004
ven kom försökte forskarna gruppera
personer efter deras genetiska släktskap.
De visade sig delas upp i fyra väl åtskilda
grupper, och då forskarna kontrollerade
vem proverna kom ifrån, tecknade sig
en mycket klar bild.
DNA avslöjar vårt ursprung
På flera sätt kan ett DNA-test
visa vår härkomst. Ett av dessa
sätt är att man kartlägger
små DNA-sekvenser kallade
”tandem repeats”, som sitter
på kromosomerna. Det visar
sig nämligen att just det här
”repeats” vanligtvis uppträder
i olika antal hos olika folkslag.
Hos personer med rötter
i Afrika finns en repeat kallad
AAAG till exempel i ett antal
mellan två och sju, medan den
Test bekräftar folkvandringar
Två av grupperna bestod helt och hållet
av personer från Afrika söder om Sahara.
Den tredje gruppen bestod uteslutande
av personer från Europa, medan den sista
gruppen var förbehållen personer från
östra delarna av Asien. Bland försökspersonerna fanns flera personer från södra
Indien, men dessa bildade inte någon
egen grupp. I stället tillföll några av dem
den europeiska gruppen, medan andra
grupperade sig med asiaterna. Resultatet
stämmer överens med den förväntade
genetiska uppblandningen som en följd
av de folkvandringar man känner till.
En annan liknande undersökning från
Stanford University i Kalifornien har på
motsvarande sätt visat att 1000 försökspersoner grupperade sig mycket snävt
efter sitt ursprung i fem olika geografiska
regioner: Afrika söder om Sahara, Europa,
Asien väster om Himalaya, Asien öster
om Himalaya och slutligen en region
bestående av Nya Guinea, Mellanasien
samt Amerikas ursprungliga befolkning.
Regionerna kännetecknas av att de är
åtskilda av oceaner, berg eller öknar, som
har utgjort en naturlig barriär för en
genetisk uppblandning.
Läs mer om ämnet på www.illvet.com
Illustrerad Vetenskap nr 10/2004
AAAG-AAAG-AAAG-AAAG-AAAG-AAAG-AAAG
Om en person på sin ena kromosom bär
sju kopior av AAAG-sekvensen, har den
ena föräldern sannolikt sitt ursprung
i Europa eller i Mellanöstern.
AAAG-AAAG-AAAG-AAAG
Om personen på sin andra kromosom
bär fyra kopior av AAAG-sekvensen,
är den andra av föräldrarna med stor
sannolikhet av afrikansk härkomst.
%
40
Människor med
det angivna antalet
AAAG-sekvenser
Europa och Mellanöstern
Afrika
30
20
10
HENNING DALHOFF
”Genom-medicin” är framtiden
De här resultaten indikerar att ett DNAtest kan ge en mer exakt och väldefinierad bild av vårt ursprung, och att metoden
är pålitligare än den traditionella uppdelningen i raser utifrån utseendet.
För de flesta kommer det även att
kännas mer betryggande att läkaren ställer diagnos och bestämmer behandling
utifrån en genetisk analys av ett blodprov
än gissar sig fram utifrån vårt utseende.
Orden ”ras” och ”medicin” har en obehaglig klang, när man sätter samman
dem, medan ett uttryck som ”genommedicin” inte känns alls lika hotfullt.
Mycket tyder emellertid på att de nya
medicinska principerna kan bli mycket
viktiga i kampen för en bättre hälsa hos
alla människor på jorden.
hos personer med europeiskt
eller mellanösternursprung finns
i ett antal mellan fem och åtta.
Eftersom vi ju bär på
kromosomer från både vår pappa
och vår mamma, kan undersökningen även visa något om
vilket ursprung våra föräldrar har.
Det skall dock understrykas
att det endast går att med säkerhet fastställa vår härkomst, om
man kartlägger repeats på flera
olika kromosompar.
2
3
4
5
6
7
Antal AAAG-sekvenser
8
41