Transcript BULLETINEN - Ålands handikappförbund

handikapp
Nr 1 - 2013
BULLETINEN
Information från Ålands handikappförbund r.f.
Vardagshjältar
www.handicampen.ax
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
handikapp
Ledare ................................................................. 3
Information från förbundet ................................. 4
BULLETINEN
Information från föreningarna:
Ålands Neurologiska förening. ........................... 5
Nr 1 - 2013
Erikas historia...................................................
D.U.V. på Åland.. ............................................6-7
Viktig att tänka på för personer med
utvecklingsstörning och deras anhöriga ...........
Ålands Lungskadeförening ................................. 7
Föräldraföreningen för barn med särskilda
UTGIVARE
behov r.f. ............................................................. 7
Ålands handikappförbund r.f.
Samarbetsorgan för handikapporganisationer på
Åland
Upprätthåller gemensamt kansli
Agerar i handikappfrågor
Informerar om funktionshinder
Ålands Hörselförening.. ................................... 8-9
Adress:
HandiCampen
Skarpansvägen 30
AX-22100 Mariehamn
Föreningen Vårt Hjärta ..................................... 12
E-post:
Telefon:
Diabetesföreningen på Åland.. .................... 14-15
Allt fler hörselslingor på Åland........................
Ålands Cancerförening ................................ 10-11
Karoliina målar bort sin cancer ........................
Ålands Synskadade.. ......................................... 13
Syntolkning på Åland.......................................
[email protected]
+358-(0)18-527 360 (växel)
Också för diabetikerna är hjärtat en hjärtesak ..
Prenumeration:
Åland
16 €/år
Utanför Åland
19 €/år
Handikapp-Bulletinen ingår i medlemsavgiften till
respektive medlemsförening eller stödgrupp.
Ålands Reumaförening ................................ 16-17
Handikapp-Bulletinen kan på förfrågan
skickas per e-post i Word-format för de som har
uppläsningsprogram på datorn.
Fixtjänst ............................................................ 19
Förbundets kansli handhar sammanställning, layout
samt distribution av tidningen.
Nyheter i HandiCampens bibliotek ............. 20-22
Pärmbild: Kevin Johansson
ÅHF-styrelse 2013 ............................................ 23
Att leva med Ehlers-Danlos Syndrom (EDS) ..
Demensföreningen på Åland. ........................... 18
Intresseföreningen för psykisk hälsa-Reseda. .. 19
Öppethållningstider, kontaktuppgifter .............. 23
2
Ledare
information till personer med funktionsnedsättning för
att trygga tillgången till samhällets stöd och insatser.
Personligt ombud kan exempelvis erbjuda konkret
stöd vid myndighetskontakter och hjälpa till med att
göra ansökningar. Personligt ombud kan genom att
följa med den enskilda personen under en längre tid
dels skapa en förtroendefull relation, dels skapa sig en
god helhetsbild av personens situation. Syftet med
verksamheten är att tillsammans med den enskilda
personen se till att stödformerna på bästa tänkbara sätt
stöder vardagen och de individuella behoven och målsättningarna. Ombudet fungerar som språkrör mellan
klient och myndighet, samordnar tillsammans med sin
klient stöd- och serviceformer och ser till att klienten
kan ta till vara sina rättigheter i samhället.
Vi firar en pigg 25-åring i år!
När ni läser detta har jag redan hunnit gå på moderskaps- och föräldraledighet och har med varm hand
lämnat över verksamhetsledarposten till min vikarie
Yvonne Larpes, preliminärt t.o.m. den 20 maj nästa år.
Några saker vill jag passa på att särskilt lyfta fram
inför hösten.
Samordning av social service, inklusive
handikappservicen
Arbetsgruppen för samordning av den sociala servicen
på Åland (den s.k. ”Susannegruppen”) i vilken jag har
suttit med som sakkunnig gällande handikappservicen
ur ett brukarperspektiv, har presenterat sin slutrapport.
Ni hittar rapporten via http://www.reform.ax/
rapporter. Gruppens förslag är att det inrättas en ny
myndighet som tar över den kommunala socialvården.
Dock skulle barn- och äldreomsorgen, åtminstone i ett
första skede, lämnas kvar i kommunerna. Tanken med
förslaget är att socialvården med det nya upplägget
skulle präglas av en högre grad av rättssäkerhet och
jämlikhet oavsett boningsort. Reformarbetet inom det
sociala området är en stor och viktig fråga på Åland
och kommer också att vara ett betydelsefullt område
för förbundet att följa med! Det pågående arbetet med
socialvårdsreformen, med speciellt fokus på en sammanslagning av handikappservicelagen och specialomsorgslagen, på fastlandet är också något som förbundet kommer att följa med.
Servicen som personligt ombud erbjuder kan på ett
lämpligt sätt komplettera det befintliga samhällsstödet
till personer med funktionsnedsättning. Det personliga
ombudets arbete kan i vissa fall delvis beröra myndigheters uppgifter, men ska inte ersätta det arbete som
utförs av exempelvis intressebevakare, kontaktpersoner inom psykiatrin eller personliga assistenter.
Tillgänglighetsarbetet fortsätter
under hösten
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
är ett ständigt aktuellt tema som glädjande nog börjar
få mera synlighet i samhället. Förbundet uppmärksammar, tillsammans med föreningarna, tillgänglighetsfrågor lite extra under 2013 och ordnar den 3 december,
på Internationella handikappdagen, en föreläsning på
temat tillgänglighet och bemötande med läkaren
Victoria Webster som själv har en funktionsnedsättning och har fått kämpa mot fördomar och okunskap
om personer med funktionsnedsättning i sitt liv.
Nya verksamheten personligt ombud
kör igång
Förbundets styrelse utsåg vid sitt möte den 17 juni
Harriet Storsved till den nya tjänsten som personligt
ombud. Hon finns redan inom förbundet som organisationssekreterare och kommer att påbörja sin anställning under september. Personligt ombud ska, utgående
ifrån individens behov och situation, erbjuda från
myndigheter fristående och koordinerat stöd och
Som ni märker är det fortsättningsvis mycket på gång
inom förbundet och i höst firar vi 25-årsjubileum.
Firandet planeras gå av stapeln i samband med förbundets höstmöte i november, men mera om det kommer
senare!
Ha en riktigt skön höst!
Susanne Vinberg
Verksamhetsledare
3
Ny verksamhet PERSONLIGT OMBUD
hället erbjuder. Av erfarenhet vet jag alltså att en del
”faller mellan stolarna” och antagligen kunde ha
nytta av hjälp och stöd från personligt ombud. Jag
hoppas och tror att mina tidigare arbetserfarenheter
kommer att vara till nytta i mitt kommande arbete. I
skrivande stund känner jag mig både stolt och glad
över utmaningen att få inleda den nya verksamheten
personligt ombud på Åland.
Vad erbjuder personligt ombud?
I september inleder Ålands handikappförbund den nya
verksamheten personligt ombud i form av ett tidsbundet projekt. Tanken är att ombudet skall fungera som
kontaktskapande länk mellan klienten och myndigheterna, exempelvis FPA och klientens hemkommun. De
tjänster som personligt ombud erbjuder riktar sig till
personer med funktionsnedsättning.
Några ord om mig
Syftet med den nya verksamheten personligt ombud är
att ombudet tillsammans med den enskilda personen
ser till att samhällets stödformer på bästa möjliga sätt
stöder vardagen och de individuella behoven och målsättningarna.
Jag är född och uppvuxen i Jakobstad och efter studietiden i Åbo flyttade jag och familjen till Mariehamn
som kom att bli vår nya hemstad 1997. Jag är gift
och har två fina tonåringar. På min fritid tar jag gärna
en cykeltur i det natursköna landskapet och allra
bästa trivs jag vid havet. Friskvård och scrapbooking
är något som jag också ägnar mig åt för att tanka
energi i vardagen.
Harriet Storsved personligt ombud
Sedan fyra år tillbaka finns jag inom handikappförbundet som organisationssekreterare och kommer att börja
jobba som personligt ombud i september. Tidigare har
jag arbetat inom Ålands hälso– och sjukvård som
huntingtonkoordinator och socialkurator. I mina tidigare arbeten har jag kommit i kontakt med personer
som gått miste om förmåner och rättigheter som sam-
Jag kommer att göra mitt allra bästa i
arbetet som personligt ombud.
Kontakta personligt ombud via
handikappförbundets växel tel. 527 360.
INTERNET TIPS!
Papunet är också en mötesplats. I bloggen på de
finskspråkiga sidor publiceras inlägg som har att göra
med lättläst språk, kommunikation som ersätter eller
stödjer tal, och kommunikationshjälpmedel. Bloggen
är en kanal där man kan föra fram sina egna erfarenheter och texter.
Vad är Papunet?
Information om kommunikationshandikapp och
material för kommunikation
Du kan bekanta dig mer med Papunet med hjälp av
översiktssidan. Med funktionen ’Sök’ kan du leta i
hela innehållet.
Papunet är en webbplats med information om
talhandikapp och olika kommunikationsmetoder:
lättläst språk och metoder som ersätter tal (bilder,
tecken och blisspråk).
Det är Papunets webbenhet som upprätthåller webbplatsen. Läs mera om deras omfattande verksamhet
på enhetens egna sidor: www.papunet.net/enhet.
Sidorna är riktade till personer som har särskilda
behov när de kommunicerar, till deras familjer och
anhöriga, till social- och hälsovårdspersonal, studerande och alla andra som är intresserade av ämnet.
Papunet erbjuder information och material för kommunikation, sidor med lättläst språk och spelsidor
som är enkla att använda. Spelens innehåll och
användargränssnitt är gjorda med tanke på målgruppernas behov.
Text och bild: Internet
4
Ålands Neurologiska förening r.f.
Ålands Invalider r.f. heter numera Ålands Neurologiska förening. Föreningen bytte namn i samband med
”Må bra dagen” den 11 maj, då ett 30-tal personer
besökte oss och tog del av de aktiviteter som erbjöds.
Våra hälsofrämjande kurser startar i september:
Yoga med Seija, måndagar kl. 18-19, start 9 sept.
Vattengymnastik på Gullåsen, fredagar kl. 14,
start 13 sept.
Träning på Medimar, torsdagar kl. 18-19,
start 12 sept.
Närmare information i medlemsutskick.
NYHET!
Vi bjuder in alla föreningar till
FÖRENINGSBINGO!
Tid: 10.9, 8.10, 5.11 kl. 18.30
Plats: HandiCampen, Skarpansv.30
Eva Helling, organisationssekreterare
[email protected]
ERIKAS HISTORIA
Rätt till assistent!
Om mig
Efter många möten med
kommunen fick jag till sist
tag på rätt kontaktperson
som äntligen informerade
mig om lagen, att jag verkligen har rätt till assistent!?
Så nu har jag assistent
hemma hos oss under tiden
min man är på jobb.
Jag heter Erika Strömberg-Jansson, är 31 år och bor i vårt
nybyggda hus i Mariehamn. Jag är gift och har en son som
heter Elias och är 1 år. Jag har svårbehandlad epilepsi sedan
barndomen och jag vet att jag är känd som hon där med
epilepsi vilket är riktigt bra. Det är bra när man bor i ett litet
samhälle som Mariehamn, då man har en sådan allvarlig
diagnos som epilepsi, att många vet om det, ifall jag ramlar
omkull på gatan under ett anfall. Det finns oftast folk som
kan ringa ambulans ifall det behövs. Jag har alltid sagt att
man klarar allt man vill, inget är omöjligt, och jag har i
princip alltid klarat allt jag bestämt mig för men jag har
alltid fått kämpa för mina mål. Under hela min studietid så
blev jag mobbad (förutom i högskolan), men jag kämpade
och gav inte upp utan jag tog examen både i gymnasiet och
högskolan och idag har jag en fin examen. Jag har alltid fått
kämpa för att få ett bra deltidsarbete. Eftersom jag äter
starka mediciner behöver jag mer sömn än andra och av
erfarenhet så vet jag att deltidsarbeten är det som passar
mig bäst. Nu har jag hittat rätt och är organisationssekreterare på en förening inom Ålands handikappförbund, ett jobb
som passar mig jättebra, men nu är jag mammaledig/
vårdledig.
Eftersom jag inte bär Elias så försöker jag att ändå vara så
nära honom hela tiden, jag sitter mycket på golvet och jag
är mån om att det är mig som han ty sig till och inte min
assistent. Det är mycket kämpande med papper fram och
tillbaka, men har man bara rätt kontaktpersoner så får man
nog hjälp. Det är som jag säger att man ska inte ge upp. Hur
skulle vårt liv annars se ut idag?!
Jag har färdtjänst beviljat för hela året och har haft det sedan jag var 18 år. Många frågar mig om jag inte saknar att
ha bil, men samtidigt så kan man inte sakna något som man
aldrig haft. Men visst saknar jag friheten som alla andra har,
att bara gå och ta sin bil och åka iväg, när jag vet att epilepsin är orsaken och det är jätte sorgligt.
Många anfall i veckan
Startade grupp på Facebook
Jag har flera anfall i veckan och efter ett anfall är jag förvirrad och ibland blir jag väldigt trött. Min man är jätte duktig
och har tagit emot mig många gånger då han sett att nu håller jag på att få ett anfall. Det blir ju naturligtvis mycket
ansvar på honom eftersom jag inte kan bära vår son ifall jag
skulle tappa honom i samband med anfall, det har varit min
stora skräck, men allt har gått bra hittills och ingen olycka
under graviditeten i samband med anfall heller.
När jag blev mammaledig så öppnade jag en sluten grupp
på Facebook: Mammor med epilepsi, och när vi startade
var vi sex mammor och nu är vi fjorton mammor med epilepsi. Där diskuterar vi allmänna barnproblem och problem
som tillkommer när man har diagnosen epilepsi. På Åland
är just nu ett stort problem att vi blivit av med vår neurolog,
så det är ju ett ämne som vi diskuterat. Många mammor har
jag träffat tidigare i Finland eller i Sverige, så de är vänner
sedan jag var liten. Det är roligt att jag fått kontakt med
dem igen.
Självklart att skaffa barn
Att skaffa barn har alltid varit en självklarhet för mig,
kanske också på grund av att min tidigare läkare alltid påpekade att vissa mediciner inte passar ihop med graviditeter,
att då måste jag ta kontakt så att vi kunde göra upp en plan.
Jag mådde jätte bra under graviditeten och i augusti 2012
födde jag vår son, vår lilla guldklimp, i Åbo.
Eftersom jag alltid sagt så att jag har fått kämpa för allt i
mitt liv så har det också gjort att jag lärt mig att bli glad för
det lilla i livet, för små saker. Jag hoppas Elias kommer att
lära sig det av mig!
5
Viktigt att tänka på för personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga
Boende som ordnas med stöd av specialomsorgslagen
ska garantera en utvecklingsstörd person sådana individuella tjänster och stödinsatser som han/hon är i behov av för att reda sig i det dagliga livet både hemma
och utanför hemmet. Även personer med lindrig utvecklingsstörning kan ha rätt till boendetjänster i det
fall de är i behov av hjälp och stöd i sitt boende. Kom
ihåg att ta reda på dina rättigheter och skyldigheter när
du t.ex. flyttar hemifrån. Ta reda på hyra, hyreskontrakt, övriga kostnader och regler för boendet. Har du
tillgång till t.ex. egen nyckel, kokmöjligheter, toalett,
vänner som övernattar osv. Hör gärna av dig till DUV
när du är på väg att flytta, här finns många som har
personlig erfarenhet och tips.
Serviceplanering
En mycket viktig del av helheten av tjänster och
stödinsatser för personer med utvecklingsstörning utgörs av planeringen av tjänsterna och stödinsatserna.
Planeringen av tjänsterna sker med hjälp av handikappservicelagens serviceplan och specialomsorgslagens specialomsorgsprogram. Bägge har stor betydelse för personens rättsskydd och på ett flexibelt
samarbete mellan kommunen och
den funktionsnedsatta personen.
Serviceplan
Är en skriftlig plan för de tjänster
och stödinsatser som en funktionsnedsatt person är i behov av för att
klara av sitt dagliga liv. De tjänster
och stödinsatser som ingår i planen ska personen med
utvecklingsstörning separat ansöka om. Det är viktigt
att framföra behovet av tjänster, trots att tjänsterna
inte genast beviljas. Serviceplanen görs av den sociala
myndigheten i din kommun.
Serviceavgifter för
Boende
Den grundläggande principen är att en person med
utvecklingsstörning själv står för normala kostnader i
anslutning till boende, dvs. kostnader för sitt uppehälle. Uppehälle är alla normala utgifter som är oberoende av personers funktionsnedsättning, som hyra,
mat, tvättmedel, vatten och elektricitet.
Kommunen ska ersätta kostnader för
olika slag av tjänster och stödinsatser
som en utvecklingsstörd person är i
behov av. Avgifter som inte kan tas ut
av personer med utvecklingsstörning är
t.ex. säkerhets-, städ- och ledsagartjänster.
Specialomsorgsprogram
Är ett dokument med uppgifter om alla de tjänster en
person har beviljats med stöd av specialomsorgslagen.
I programmet ingår en plan över genomförandet av
specialomsorgerna samt uppgifter om när programmet
ska granskas. I programmet fastställs förutom genomförandet av specialomsorgerna också de individuella
tjänster och stödinsatser som en person får. Dessa kan
vara t.ex. arbets- och dagverksamhet, stöd för boende,
korttidsvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet
för skolbarn. Tjänster som ges i form av specialomsorg och transporter i anslutning till tjänsterna är i
regel avgiftsfria.
Klagomål
Vem som helst kan göra ett klagomål. För ett klagomål finns ingen angiven tidpunkt och ett klagomål är
en fritt formulerad skrivelse. Ett klagomål görs hos
regionförvaltningsverket i den egna regionen dvs. den
tidigare länsstyrelsen.
I specialomsorgsprogrammet ingår inte tjänster som
en person har beviljats med stöd av exempelvis handikappservicelagen, det beviljas via de sociala myndigheterna i din hemkommun. Mer information om specialomsorgen får du på Ålands Omsorgsförbund k.f.
Mer om ovanstående tjänster och stödinsatser kan du
läsa mera om i FDUV:s ”Serviceguide 2013”. Guiden
är utgiven av Kehitysvammaisten Tukiliitto, uppdaterad av jurist Tanja Salisma och översatt av Åsa Öhrman. Guiden finns på DUV:s hemsida under fliken
viktig information. Du som inte har tillgång till internet är välkommen in till DUV:s kansli så får du den
till pappers.
Boende
Kommunen ska ordna boende för en utvecklingsstörd
person antingen med stöd av handikappservicelagen
eller med stöd av specialomsorgslagen. Det viktigaste
är att boendetjänsterna ordnas med tanke på personens
individuella behov. Enligt socialvårdens klientlag och
högsta förvaltningsdomstolens
rättpraxis ska klientens åsikt och
önskemål särskilt beaktas då beslut fattas om hur serviceboende
ordnas.
6
De Utvecklingsstördas Väl på Åland r.f.
Innebandy/fotboll
Start: 5 september
Plats: Strandnäs Högstadieskola
Tid: 19.00 - 20.00 på torsdagar
Terminsavgift: 35€
Ansvarig ledare: Fredrik Scott
OBS! Kom ihåg benskydd och vattenflaska.
Fritidsaktiviteter hösten 2013
Fritidsverksamhet för ungdomar 12-19 år
Start: 2 september
Plats: Uncan
Tid: 18.00 - 20.30 på måndagar
-ingen avgift
Ansvarig ledare: Fredrik Scott
Folkdans
Start: meddelas senare.
Plats: Röda Korsgården, Västra Esplanadgatan 8
Tid: onsdagar kl. 19.00 - 20.30
Kursavgift: Medisavgift
Ansvarig ledare: Solveig Krogell
Fritidsverksamhet för ungdomar i ålder 20 år och
uppåt
Start: 2 september
Plats: Café MUG, Köpmansgatan 11, Emmaushuset
- ingen avgift
Tid: 18.00 - 20.30 på måndagar
Oves Humoristiska dramagrupp
Start: 30 september, måndagar
Plats: Uncan
Tid: kl. 18.00
Bowling
Start: 3 september
Plats: Idrottsgården
Tid: 16.00 - 17.00 på tisdagar
Terminsavgift: 35€
Ansvarig ledare: Fredrik Scott
Ålands Lungskadeförening r.f.
Vattengymnastiken startar torsdag 12 september
i ÅHS bassäng på Gullåsen och slutar 12 december.
Avgift: 60€ per termin för både vuxna och barn.
Lembötedagen sön 20 oktober kl. 10-16. I samband
med Lembötedagen hålls vårt stadgeenliga höstmöte
ca. kl. 15. Hoppas att så många som möjligt kan delta!
*Barngruppen startar kl. 18.
*Vuxengrupperna startar kl. 19 och kl. 20.
Anmälan till HandiCampen tel. 527 360.
Tacokväll sön. 17 november kl. 15 på HandiCampen
Pris: 5€/ familj.
Anmälan till HandiCampen senast 11 november,
tel. 527 360 eller [email protected]
Information om barnverksamheten
ger Pernilla Karlsson tel. 21896.
Gunnel Boström tel. 21012
svarar på frågor gällande vattengymnastiken för vuxna.
Vi deltar i Godbymässan så som tidigare.
Se mera info om verksamheten för både barn och
vuxna i föreningsaktuellt i lokaltidningarna.
Trevlig sensommar och höst!
Styrelsen
Lemböte lägergård.
Källa: Internet
Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f.
Vi äter snacks, dricker läsk och har trevligt
tillsammans. Pris: 5 euro/familj som betalas
senast 25 september till konto: 660100-2310092.
Välkommen med på familjekväll med
DISCOBOWLING
på Idrottsgården lördag
28 september kl. 14-16
Bindande anmälan till HandiCampen senast
tisdag 25 september, tel. 527 360.
Välkomna!
7
Allt fler HÖRSELSLINGOR på Åland
Ålands hörselförening sammanställer varje år en broschyr med vilka samlingssalar och servicepunkter i
landskapet som är utrustade med hörselslingor.
Tina Landell på
Bio Savoy visar
hörlurarna man
kan låna där.
Biosalen har
också hörselslinga. Det
var självklart
för Tina och
maken Patrik
att installera
hörselslinga när
biografen renoverades, fem av
deras sex barn
är hörselskadade.
I årets upplaga finns ett 50-tal platser med allt från
apotek och banker till plenisalen och auditoriet i
Ålands lagting, självstyrelsebyggnaden. Ålandsbankens huvudkontor i Mariehamn har förutom hörselslinga i kundrådgivningen även en bärbar slinga
som kan lånas då man diskuterar privat med banktjänstemän.
Mariehamns och Ålands enda biograf Bio Savoy
totalrenoverades för ett par år sedan och då installerades hörselslinga i biosalen. Där kan man dessutom få
låna hörlurar och koppla in i hörselslingan eller helt
enkelt höja ljudet med.
Tina och Patrik Landell som driver Bio Savoy har
själva stor erfarenhet av hörselskador. Tina har själv
nedsatt hörsel och fem av deras sex barn är hörselskadade. Det är fantastiskt att våra barn nu kan njuta av
Biofilmer som andra. De använder också sådana här
hörlurar hemma när de ser på tv.
tillgängligheten kunde vara betydligt bättre för hörselskadade.
Det kan också noteras att landskapets största idrottsarena, Wiklöf Holding arena i Mariehamn, har hörselslinga på en del av läktaren. Av landskapets sexton
kommuner är det dock bara två, Mariehamn och
Sund, som har hörselslinga i fullmäktigesalen.
Viking Line har uppgett att hörselslingor finns på
endast två av deras fartyg. På nya Viking Grace har
en hörselslinga installerats i konferenssalen efter att
färjan togs i bruk och på Mariella som går mellan
Helsingfors och Stockholm finns hörselslinga i receptionen.
Ålands handikappförbund ordnade i år en Tillgänglighetsdag där bland annat politiker fick information och
för en stund prova på hur det är att ha en funktionsnedsättning.
Här – åtminstone - finns hörselslingor på Åland:
Centralapoteket
Nya apoteket
Andelsbanken
Ålandsbanken
Ålands ömsesidiga försäkringsbolag
Alandica Kultur & Kongress
Brändöhallen
Havsvidden i Geta
Hotell Arkipelag
Ålands hotell- och restaurangskola
Ålands hälso- och sjukvårds reception och
konferenscenter
Godbyhallen
Wiklöf Holding Arena
Ålands golfklubb
Ålands idrottscenter i Godby
Källbo skola
Annagården i Kumlinge
Omsorgshemmet på Kökar
Lemlands kommunkanslis mötesrum och reception
Mariehamns stad, fullmäktigesalen och receptionen i
stadshuset
Saltviks kommuns mötesrum
Det finns inte hörselslingor i Ålands första riktiga
köpcentrum, Maxinge Center, som öppnade i Mariehamns grannkommun Jomala i slutet av april. Däremot har arkitekten Michael Donalds tänkt mycket på
akustiken när han planerade gallerian. Större delen av
väggarna är täckta av träpanel som dämpar ljuden, det
finns mycket växter och musiken får inte vara för
hög. Michael Donalds har inte tänkt speciellt på oss
med hörselnedsättningar utan på alla besökare när han
jobbade med ljudmiljön. Han ville få en åländsk prägel på köpcentret, säger han, och Åland är för honom
lugn och ro och ingen stress. En bra ljudmiljö sänker
definitivt stressnivåerna, till och med på ett ställe där
man förväntas konsumera.
Antalet hörselslingor har ökat rätt mycket på Åland
de senaste åren, och ännu fler ställen har satsat på bra
högtalarsystem. Men ännu finns det många ställen där
8
Ålands Hörselförening r.f.
Hörselslingor på Åland... Fortsättning
Sunds kommun, auditoriet, fullmäktigesalen och
konferenslokalen
Finströms kyrka
Jomala kyrka
S:t Görans kyrka, församlingshem och begravningskapell, Margaretagården och S:t Mårtensgården
Saltviks kyrka
Sunds kyrka
Vårdö kyrka
Föglö kyrka
Kökar kyrka
Missionskyrkan
Hammarlands kyrka
Eckerö kyrka
Ålands museum och konstmuseum
Posten i Mariehamn
Ålands lagting, plenisalen och auditoriet
Källbo skola, två klassrum och hörsal
Ålands lyceum, hörsalen
Ålands yrkesgymnasium, hörsalen
Bio Savoy
Folkhälsan på Åland, Allaktivitetshuset i Mariehamn
Röda korsgården i Mariehamn
Färjan Mariellas reception
Ålands handikappförbund, Mariehamn
Ålands sjöfartsmuseum, fast slinga i auditorium och
reception, mobila i utställningarna
Ålands tingsrätt, slinga för en person i stora sessionssalen
Ålands Hörselförening r.f.
Tel.
E-post:
527 365
horselforeningen
@handicampen.ax
Adress:
Skarpansvägen 30
22100 Mariehamn
Kontorstid: måndag-tisdag kl.9-15
onsdag
kl.9-12
Förfrågningar och anmälningar görs enklast genom
att ringa HandiCampen tel. 527 360 måndag-fredag
kl. 9-15 eller hörselföreningen tel. 527 365
måndag-tisdag kl.8-16, onsdag kl.8-12.
Anki Johansson
Sture Söderlund
Hörselrådgivningen fortsätter i september.
Jämna veckor (tidsbokning) kl. 13.00-15.00.
Ojämna veckor (ingen tidsbokning) kl. 16.30-17.30.
Text: Anne Sjökvist
Aktiviteter under hösten 2013
September
November
*Tisdag 17 september
Äventyrsgolf med kvällsmåltid i Östra hamnen.
*Lördag 16 november
Höstmöte i Ålands Sjöfartsmuseum med information
om nya muséet. Skrivtolk och hörselslinga.
Oktober
*Lördag 5 oktober
Guidad tur på geostigen ”Genom eld och is” på Eckerö
kombinerat med lunch. Guidningen med hörselhjälpmedel.
December
I oktober är även hörseltestkvällar med audionom inplanerade. Testerna är ämnade för dem som inte redan
har hörhjälpmedel.
Närmare information som tider, anmälning och priser
finns i augusti månads medlemsbrev.
*Torsdag 5 december
Vi avnjuter julbord i Restaurang Hjorten vid Ålands
Hotell-och Restaurangskola
9
Ålands Cancerförening r.f.
Höstens FÖRELÄSNINGAR:
Tel. 22419
E-post: [email protected]
Hemsida: www.cancer.ax
Yogahuset So Ham och
VEDA SAMTAL
Ordnar kurs i samarbete med Cancerföreningen.
Hormonell behandling vid bröstcancer
Föreläsare: från Onkologiska kliniken vid Södersjukhuset/Karolinska universitetssjukhuset.
Vi vet att bröstcancerpatienter slutar behandlingen i
förtid och att det vanligen beror på klimakteriella biverkningar som man inte fått hjälp med. Öka dina kunskaper om både sjukdomen och behandlingen, men
också hur du kan lindra biverkningar som kan uppkomma. Innan föreläsningen har Karoliina Hellén
vernissage, ”Vardagshjältar”, se sid 11.
Tid: Torsdag 5 sept. kl. 18.30, fritt inträde
Plats: Hotell- och restaurangskolan
Innehåll: Övningar för kroppen, sinnet och själen.
Du får lära dig andningsteknik som är både lugnande
och helande. Yogaövningar för att mjuka upp leder,
muskler och frigöra energi för att hjälpa kroppen att
öppna upp och återhämta sig i egen takt, avslappningsövningar m.m. Kursen avslutas med en guidad
meditation och möjlighet till reflektion och frågor.
Tid: Tisdagar kl. 13.00-14.30, start 24 sept.
Plats: Yogahuset So Ham - Torggatan 20.
Anmälan: tel. 22419 eller [email protected]
Diagnostik och behandling av prostatacancer
Föreläsare: Verksamhetschef Mikael Lagerqvist,
specialist i urologi vid S:t Görans sjukhus.
Tid: onsdag 11 sept. kl. 19, fritt inträde.
Plats: Ålands Hotell- och restaurangskola.
ANITA-KVÄLL onsdag 9 okt. kl. 18.30 på HandiCampen. Anitas representant i Finland visar Bh:n och
baddräkter för bröstcanceropererade. Möjlighet att
beställa modeller som kommer ut 2014.
Kaffeservering och trevlig samvaro! Välkomna!
Kom med i våra GRUPPER:
VATTENGYMNASTIKEN börjar v. 36
Bröstcanceropererade: måndag kl.16-17 och 18-19,
torsdag kl.17-18 på Gullåsen.
Herrgrupp: måndag kl.19-20 på Gullåsen -NYHETBlandad grupp: måndag kl.17-18 på Gullåsen,
tisdag kl.17.30-18.20 i Godby (även anhöriga)
Deltagaravgift: Patienter 20 €/termin
(anhöriga 45 €/termin endast i Godbygruppen).
Alla (nya och tidigare) skall anmäla sitt deltagande,
tel. 22419.
Är Du Anhörig till någon med cancersjukdom?
Cancerföreningen ordnar gruppträffar för anhöriga.
Du får utbyta tankar och erfarenheter. Information och
kunskap om cancersjukdomar, behandlingar och vård.
Tid: En gång/månad med start 3 sept kl. 18.30-20.00
Plats: HandiCampen, ingen förhandsanmälan.
Samtalsgrupp/stödgrupp för cancerpatienter
I perioder av kris betyder det mycket att få tala om
sina problem med andra. Kom med i Cancerföreningens samtalsgrupp! Gruppen är öppen, du börjar och
slutar när du själv känner för det.
Tid: Vi träffas 2:a tisdagen i månaden kl. 18.30-20.00
Plats: Handicampen, Skarpansvägen 30. Ingen förhandsanmälan. Start 13 augusti.
Frågor? Kontakta Ålands Cancerförening Monica
Toivonen, tel. 22419 eller cancersjukskötare Gunilla
Jansson, tel. 535 175.
FÄRGER GER ENERGI
Kom med och skapa med färg tillsammans med
Karoliina Hellén (projekt Vardagshjältar se sid. 11).
Tid: tors. kl.10.30-12.30, startdatum meddelas senare
Plats: Cancerföreningens kansli
Ingen förhandskunskap krävs. Material och mellanmål
ingår i kursen. Kostnadsfri för dig som är medlem.
Anmälan: tel. 22419 eller [email protected]
LOOK GOOD - FEEL BETTER
En kväll för kvinnor som behandlas för cancer. Här
möts kvinnor under två timmar för en kortare genomgång i hur de kan lägga en makeup för att bland annat
förebygga och/eller korrigera utseenderelaterade
biverkningar av de behandlingar som de går igenom.
Du får även tips på olika varianter att knyta huvudscarfen.
Öka ditt självförtroende och välbefinnande i en svår
situation, samt få en skön stund för dig.
Tid: 16 okt kl.19.00, som medlem deltar du gratis
Plats: HandiCampen, Skarpansvägen 30.
Intresserad? ring 22419 eller [email protected]
MYSSÖNDAG på Mariebad
Tid: söndag 17 november kl. 18-21.
Enbart för medlemmar i Ålands Cancerförening.
Levande ljus utställda över badavdelningen, avslappnande musik, aromabastu med bastuviftning kl.19 och
20 i damernas och herrarnas bastu, servering.
Hela badavdelningen är reserverad för oss.
Aktiviteter leds av Gujan Östman:
18.00-18.45 Stepbräda, max 16 pers.
19.15-20.00 Vattengymnastik därefter avslappning
21.00 Mariebad stänger
Anmäl dig om du vill delta i någon aktivitet
senast 14.11, tel. 22419. Annars, kom en stund och
njut! Du deltar gratis, välkommen!
ROSA- OCH BLÅBANDET GALA 5 OKTOBER
10
KAROLIINA målar bort sin cancer
Hej, jag heter Karoliina Hellén och har diagnostiserats
med Hodgkins lymfom. Jag är egentligen massör till
yrket, men min stora passion här i livet är att rita,
teckna, illustrera, måla, sjunga, skriva sångtexter - ja,
sånt som kan kallas Skapande Glädje har jag mycket
av. Jag har ju också studerat, efter högstadiet, konst
och formgivning på Metall- och trälinjen i Jurva i
finska Österbotten.
Särskilt nu under cytostatikabehandlingarna, som nu
har pågått sedan december 2012, har jag börjat måla
mer och mer med akvarell och det fungerar väldigt
mycket som terapi för mig. I och med akvarellmålningen har jag lärt mig lite av att släppa kontrollen,
vilket känns väldigt nyttigt för en skapande perfektionist som mig. Akvarell och cancer har som gemensamt
drag, att du kan som människa inte styra det, utan du är
helt enkelt tvungen att släppa kontrollen.
Foto: Therese Andersson
Mina alster kommer att bli uppvisade på utställning i
Mariehamn under hösten, vernissage i september.
Förhoppningsvis ska så många människor som möjligt
kunna se bilderna, jag drömmer även om att kunna
skapa en väggkalender av bilderna, som skulle finnas
till salu och pengarna skulle gå exempelvis till att öka
trivseln och livskvaliteten hos cancerbarn och deras
familjer, gärna ett flerårigt projekt med olika mål varje
år. Man vill ju hjälpa till. Jag är mycket glad över den
goda respons som projektet fick, både från deltagarna
och de som har hjälpt mig att förverkliga projektet
ekonomiskt, praktiskt och moraliskt, Ålands Cancerfond, Ålands Cancerförening, personalen på onkologiska avdelningen på Ålands Centralsjukhus och, inte
minst, fotograf Therese Andersson.
Efter ett kurstillfälle på Ålands Cancerförening en
kväll i vintras, där vi fick lyssna på en psykologs tankar och teorier om kris- och stresshantering, fick jag en
blixtidé - jag skulle vilja visa omgivningen hur vi cancerpatienter lever vår vardag. Detta projekt fick som
arbetsnamn Vardagshjältar. Först och främst för att
visa vilka hjältar de är, de som orkar kämpa sig igenom alla cancerbehandlingar, starka mediciner, undersökningar, biverkningar - ja, ni vet kanske själva hur
ett sådant liv kan se ut. Jag ville i akvarell måla av fotografier föreställandes en cancerpatient, det kunde
vara ett porträtt, sidoprofil, hårlös skalle, en anonym
kroppsdel, tårar, skratt. Det finns inget vackert eller
fult, bara verklighet med cancern, allt detta ville jag få
fram - måla de här hjältarna och deras verklighet.
Min kropp ville ta paus från cellgifterna för tillfället
(strax inför midsommar), så det ger mig möjligheten
att satsa fullt ut på att fullfölja mitt målarprojekt, därför målar jag dagen lång. Jag ser fram emot en varm
och skön sommar, huset fullt med mina tre barn, man
och en famn full med fyrbenta vänner. Samtidigt ser
jag också fram emot att få börja dra en akvarellmålningskurs på cancerföreningen i höst, lite som färgterapi och just för att få släppa loss - tappa kontrollen
och ha kul med lek av färg och vatten, skapa nytt och
tömma sina känslor på papper. Det har varit en enorm
kraftkälla för mig, och är så tacksam över att en av
mina vänner, Sussi, drog mig i princip med våld på
akvarell kurs efter nyår. En viktig läxa för mig har
varit sedan jag själv blev sjuk är att låta andra hjälpa
till och att skruva ner tempot och kraven på mig själv,
räcka till precis som man är. Jag har enormt fina vänner och vår familj är så fin. Där av har jag fått stor
vilja få hjälpa till andra drabbade, jag har ju fått så
mycket stöd och hjälp av människorna i min omgivning. Nu väntar man på PET skanningen och håller
tummarna ut av tusan!
De bilder jag
fick från olika
människor visade sig innehålla stora
mängder livsglädje och hopp,
men även sorgen och tröttheten. På flera av
bilderna fanns
också sådana
faktorer och
sådana personer
som har drivit
och hjälpt dem
att kämpa genom cancern.
Text: Karoliina Hellén
Foto: Therese Andersson
11
Föreningen Vårt Hjärta r.f.
e:post: [email protected]
hemsida: www.hjarta.ax
Anmäl intresse! Vartefter hittar du exakt info om
start för de olika verksamheterna i tidningarnas föreningsnytt och även på www.hjarta.ax!
Minns att föreningens verksamhet riktar sig både till
dig som har haft hjärtkrångel och till dig som jobbar
på att inte få hjärkärlbesvär. (AB)
Vad vill Du göra?
Nu är vi inne i höstterminen 2013 och föreningen
erbjuder bl a löpande basverksamhet som: ledd vattengymnastik med Eva Helling, Gujan Östman och Lillemor Svens, för fem grupper i Gullåsen, Godby och
Mariebad, ledda Hjärtrundepromenader varje söndag
kl. 11 med start från Baltichallen och kiosken vid Rökerirondellen, rehabiliterande och förebyggande yoga
med Daniel Flöjt och Eila Mattsson, hjärtfriskgympa
med Tomas Söderberg, livsstilsförändring i Hjärtlaget,
samtalsgrupp för strokepatienter och anhöriga,i samarbete med Ålands Lungskadeförening - Rökstopp,
coaching av mentaltränare Christoph Treier.
Hjärtstartare även i HandiCampen
Personalen i Handicampen har gått kurs i hjärtlungräddning och användning av hjärtstartare och Vårt
Hjärta har därmed placerat ut en hjärtstartare i lokalen.
HandiCampen är härefter mer hjärttrygg än tidigare
att vistas i. Hjärtstartaren finns tydligt utplacerad
intill receptionen! (AB)
Projekt Hjärtstartare på Åland
Vi gör Åland tryggare och kan rädda liv!
vården finns möjlighet till 60 % avdrag för inköp av
hjärtstartare och första hjälp-utbildning av personalen. Projektet tillhandahåller kontaktuppgifter till de
lokala återförsäljarna.
Föreningen Vårt Hjärta, Folkhälsan och Röda Korset
på Åland är gemensamma initiativtagare till projektet
Hjärtstartare på Åland som till största delen finansieras
med PAF-medel. Från 1 april 2013 finns en projektledare anställd på 50 % för tre år framåt, under förutsättning att PAF-medel beviljas för hela perioden.
Projektet informerar om och uppmuntra till inköp av
hjärtstartare samt utbildning inom hjärt- och lungräddning med hjärtstartare. Målsättningen är att hela Åland
ska täckas med hjärtstartare inom 10 minuters radier
samt kunskap och beredskap hos allmänheten för hur
man hanterar plötsliga hjärtstopp utanför sjukhuset.
Det övergripande målet är att rädda liv! Vid ett plötsligt hjärtstopp måste livräddande insatser påbörjas
inom tio minuter i väntan på ambulans.
Alla kan använda en hjärtstartare – det går inte att
göra fel! Med hjälp av elektroder känner hjärtstartaren av den nödställdes hjärtstatus och talar om vad
som behöver göras och elstötar avges endast vid
behov.
Utbildning
Alla kan använda en hjärtstartare men vid en nödsituation är det betydligt tryggare för den som har genomgått en 4 timmars första hjälp-kurs med hjärtstartare. Flera lokala aktörer erbjuder utbildningar. Projektet tillhandahåller kontaktuppgifter.
www.hjartstartare.ax
I september publiceras projektets hemsida, där förhoppningsvis alla åländska hjärtstartare registreras och
markeras på en karta. Informationen är tillgänglig för
allmänheten och lagras även hos Alarmcentralen som
vid 112-samtal vägleder personen som ringer var
närmaste hjärtstartare finns och hur den används.
Det enda fel man kan göra när någon drabbas av
hjärtstopp är att inte göra någonting alls!
Ring 112, starta hjärtkompressioner och använd
hjärtstartaren i väntan på
ambulansen! (GGN)
Välkommen att ta kontakt!
Projektledare
Gunilla G Nordlund
tel. 0457 3424 998,
[email protected]
Hjärtstartare
Det finns ett flertal återförsäljare av olika hjärtstartarmärken på Åland. Alla märken håller en god kvalitet
men mindre variationer finns i pris och serviceavtal.
Prisnivån ligger runt 2 000 euro. Via företagshälso-
12
SYNTOLKNING på Åland
Syntolkning av fotboll
Syntolkning av teater och film
Kenneth Nylund syntolkar alla MIFK´s hemmamatcher sedan flera år.
Lasse Nylund är en av dem som syntolkar bland annat
teater och film. Här är förberedelserna viktiga.
Beroende på teaterns storlek bör man se en pjäs 1-2
gånger innan för att ta in all information som utspelar
sig på scenen. Allt från vem skådespelarna är, vad de
har på sig, hur scenen och kulisserna ser ut till vad de
säger och gör.
Kenneth är själv väldigt sportintresserad och har via
sin far Fjalar Nylund kommit i kontakt med Ålands
Synskadade r.f. Föreningen frågade om Kenneth
kunde tänka sig att syntolka fotboll och det har han
gjort sedan hösten 2009. Alla MIFK’s hemmamatcher
syntolkas idag, även någon damfotbollsmatch om förutsättningarna finns. Det krävs ett stort eget intresse av
fotboll för att lyckas tolka en fotbollsmatch och återge
den till dem som lyssnar.
När man syntolkar teater säger
Lasse att hans lärare i kursen om
syntolkning sade att det allra viktigaste var att berätta allt man ser
men inte vad man själv tycker.
Man måste alltså vara objektiv
och återge det som utspelas utan
sina egna åsikter.
Det meddelas i kalendern i de lokala
tidningarna när det är en match som
syntolkas och Kenneth möter sedan
upp sina ”lyssnare” vid södra grinden på WHA. Utrustningen har
Kenneth då haft på laddning allt från
ett par timmar till ett dygn. De styr
stegen till arenan där Ålands Synskadade alltid har
samma 8 platser reserverade. Kenneth har ett eget rum
där han sitter och har ständig uppsikt över sina lyssnare. Det måste han ha för att se om det är något problem med utrustningen som uppkommer under matchens gång, han testar under hela matchen att allas
utrustning fungerar och om något tillstöter vinkar lyssnarna för att meddela att de behöver hjälp. De hör
Kenneth men Kenneth hör inte dem. Rummet måste
han också ha eftersom han pratar non-stop hela matchen igenom. Allt som händer under matchen återger
han med en så detaljerad beskrivning som möjligt,
händer det mycket måste han givetvis prioritera själva
matchen och lämna bort de mera målande beskrivningarna just då.
Det kräver sin man att tala nonstop, lite pauser är tacksamma för att ta lite vatten och få en liten stunds vila
för rösten.
Innan föreställningen börjar berättar Lasse det han kan
om teatern/filmen, dvs allmän information. Sedan under teaterns gång berättar han detaljer som syns men
inte hörs! Under en film kan det vara svårt att hinna
återge allt då allting förändras så snabbt. Det gäller
även här för tolken att ha full koncentration och verkligen registrera allt för att kunna återge så mycket detaljer som möjligt.
Även Lasse bör ha uppsikt över sina lyssnare för att
kunna upptäcka om det är något bekymmer med utrustningen, men han bör ändå sitta så att han inte
”stör” resten av publiken.
Vi försöker få så många pjäser som möjligt tolkade
under sommaren.
Vi är så glada över alla dem som syntolkar, de är guld
värda för våra medlemmar!
När det gäller syntolkning av fotboll kan man ju inte
som i övrig syntolkning, gå på en ”förhandsvisning”
för att bilda sig en uppfattning. Det gäller att där och
då under matchen återge allt från det stora till det lilla!
Det kräver full fokus och koncentration av tolken för
att se allt som händer och återge det på ett bra sätt.
Syntolkningen av fotbollen är omtyckt och Kenneth en
duktig syntolk med ett brinnande intresse för fotboll.
Så länge intresse finns och så länge han står på benen
så fortsätter han med tolkningen, det är våra fotbollsintresserade medlemmar mycket glada för!
Ålands
Synskadade r.f.
13
Också för diabetikerna är hjärtat en HJÄRTESAK
Vilka råd ger de nya riktlinjerna för tolkningen
av kolesterolvärdena hos diabetiker?
I stället för att koncentrera sig på totalkolesterolvärdet måste man titta lite närmare på andelen ickeHDL-kolesterol. Det går till så att man drar av HDLkolesterolet från totalkolesterolet. Det som då blir
kvar är värdet för icke HDL-kolesterol. Riktlinjerna
anger att detta värde skall vara högst 0,8 mmol/l
större än LDL-kolesterolet. Om målet alltså är ett
LDL-kolesterolvärde under 2,5 mmol/l, blir målet
för icke-HDL-kolesterolet under 3,3 mmol/l.
Det har kommit nya europeiska riktlinjer för behandling av blodfetter och kärlsjukdomar.
Vilket är budskapet till diabetikerna?
Docent Mikko Syvänne på Hjärtförbundet svarar.
Varför skall diabetiker vara uppmärksamma på
blodfetterna?
Avvikande blodfettsvärden är en risk för hjärta och
kärl. Man har redan länge vetat att diabetiker löper
ökad risk för att få sjukdomar i artärerna. I de nya
europeiska riktlinjerna sägs det att män med diabetes
har en trefaldig risk att drabbas, inte tvåfaldig som
man tidigare trodde. Hos kvinnor har risken stigit från
fyrfaldig till femfaldig.
Vilka kolesterolvärden bör diabetiker eftersträva?
Det viktigaste är fortfarande att följa upp LDLkolesterolet, men också att hålla ett öga på ickeHDL-kolesterolet. Den som har mycket hög risk för
artärsjukdomar bör ha ett LDL-kolesterol under 1,8
mmol/l. Studier har visat att utvecklingen av artärsjukdomar då stannar upp och att kolesterolmassa
kan försvinna från artärväggarna. För övriga räcker
det med ett LDL-värde under 2,5 mmol/l.
Vad säger de nya europeiska riktlinjerna om diabetikernas risk att få hjärt- o kärlsjukdom?
Tidigare fanns det två grupper när man talade om risken för kärlsjukdomar, t. ex hjärt- och hjärninfarkt,
nämligen lågrisk eller högrisk. I högriskgruppen
ingick alla typ 2 diabetiker och de typ 1 diabetiker
som haft sin sjukdom länge och hade äggvita i urinen.
De nya riktlinjerna har fyra nivåer. I den högsta gruppen ingår självfallet alla som har någon sjukdom i artärerna. Till den högsta gruppen ingår också alla typ 1
och 2 diabetiker som utöver sin diabetes har andra
riskfaktorer eller diabetiska senkomplikationer, framför allt läckage av äggvita i urinen. Till nivå två, högriskgruppen hör alla andra med typ 1 eller typ 2 diabetes.
När är det dags att sänka kolesterolvärdet med
läkemedel?
De europeiska riktlinjerna talar ganska entydigt om
att diabetiker bör använda sådana läkemedel för att
förebygga artärsjukdomar, också när inga sådana har
hunnit utvecklas. Men Syvänne anser att medicineringen alltid bör sättas i relation till LDL-kolesterolvärdena. Unga typ-1 diabetiker har vanligen goda
kolesterolvärden, medan de flesta typ 2 diabetiker
över 40 år har nytta av sådan medicinering.
Vad är det största problemet med fettmetabolismen hos diabetiker?
De typiska rubbningarna i fettmetabolismen vid diabetes är lömska eftersom de vid första anblicken inte ser
så farliga ut. Det är vanligt att triglycerinvärdet är högt
och det goda HDL-kolesterolet är lågt, men totalkolesterolet ser trots allt bra ut.
Problemet är att det onda LDL-kolesterolet består av
extra små och täta partiklar, vilka lätt fastnar inne i
artärväggarna. De ger dessutom lätt upphov till inflammationer.
Vad säger riktlinjerna om blodsockervärdena?
På senare år har ett flertal studier visat att personer
med långvarig diabetes och med flera andra sjukdomar har svårt att nå normala blodsockervärden. När
man strävar efter normala värden sjunker blodsockernivån många gånger för mycket och vikten påverkas negativt.
Det generella målet är att HbA1c värdet skall ligga
under 7 %. Det är främst nyinsjuknade typ 2 diabetiker som skall sträva efter normala eller nästan normala HbA1c-värden under 6 eller 6,5 %.
Finns det något annat som ökar risken för diabetiker att få sjukdomar i artärerna?
Diabetiker har ofta högt blodtryck. Rubbningar i sockeromsättningen kan medverka till att det samlas glykosylerade proteiner i artärväggarna som medverkar till
förträngningar. Diabetes stör koagulationssystemet,
vilket gör att koagulationsprocessen sätts i gång lättare
och kan resultera i infarkter.
Bukfetma gör att fettet i bukhålan frisätter inflammatoriska transmittorer. Det gör att kroppen drabbas av
systemisk inflammation som ökar risken för artärsjukdomar i och med att de är inflammatoriska sjukdomar.
...fortsätter på nästa sida...
14
Kan fiskolja hjälpa diabetiker att bekämpa artärsjukdomar?
Det är bra att äta fisk, eftersom fisken innehåller
mjuka fetter och andra nyttiga näringsämnen. I en
färsk studie om fiskolja som kosttillskott deltog
12 500 personer med förstadie till eller nydebuterad
typ 2-diabetes. Studien upptäckte inga skillnader mellan dem som tog ett gram fiskolja i sex års tid och dem
som fick placebo. Men fiskoljan var inte heller till
skada.
Andra kosttillskott förutom D-vitamin är vanligen inte
heller till någon nytta. D-vitamin är det enda kosttillskottet på burk som rekommenderas till personer med
diabetes.
Vad bör vara målet för blodtrycket?
I de nya europeiska riktlinjerna har målvärdena modifierats en aning. De talar för ett blodtryck under
140/80 vid diabetes. Men strikta mål är inte till någon
större nytta eftersom de är så svåra att uppnå och
skapar onödig stress. I stället bör man försöka nå måttliga mål – och det är inte alls heller lätt.
Skall diabetiker använda acetylsalicylsyra för att
förebygga sjukdomar i artärerna?
Detta rekommenderas numera bara till personer med
någon sjukdom i artärerna. För övriga har nyttan inte
kunnat påvisas i nyare studier.
Tidningen DIABETES 1/2013
Vad gör diabetesföreningen?
Diabetesföreningen har 388 medlemmar, både barn
och vuxna.
På vår hemsida, www.handicampen.ax/diabetes, kan
man också läsa om föreningen och aktuell verksamhet.
Vår aktivaste verksamhet är Familjeträffen för familjer
där det finns barndiabetiker. Familjeträffens sammankomster ordnas flera gånger i året med olika aktiviteter
ss. discobowling, go-cart, skridskoåkning eller julpyssel. En del av aktiviteterna har riktat sig till alla medlemmar i föreningen. På våren ordnas en endagsresa
till Sverige i samarbete med Lungskadeföreningens
barn- och ungdomsverksamhet. Resmålet är en aktivitet som passar barnfamiljer.
Föreningen deltar tillsammans med övriga föreningar i
mån av möjlighet i HandiCampens arbete i samhället.
I våras deltog föreningen i prova-på-tillfället för politikerna i lagtingets aula. Politikerna fick en kopp kaffe
med smörgås, såvida de klarade av matteuppgiften att
räkna ut rätt mängd insulin i förhållande till kolhydraterna i brödet.
Föreningen vill via sin verksamhet underlätta vardagen för diabetikerna och deras familjer genom att
samla dem till gemenskap, ge allmänheten kunskap
om diabetes och bevaka diabetikernas förmåner.
För barn upp till 17 år subventionerar vi ett 10 ggr
simkort endera till Godby simhall eller Mariebad.
Inom verksamheten för barndiabetikerna ordnar vi
även i samarbete med ÅHS ett informationstillfälle
kring barn med diabetes för skol- och dagispersonal
och anhöriga till barndiabetiker.
Kommande aktiviteter i höst är discobowling, julpyssel och så uppmärksammar vi Världsdiabetesdagen
den 14.11. I samband med höstmötet ordnas föreläsning eller annan aktivitet.
För vuxendiabetiker subventionerar vi fotvårdsbesök
och ordnar föreläsningar i samband med vår- och höstmötet. Utöver detta ordnas en utflykt varje år. Även
initiativ till andra gemensamma aktiviteter har tagits.
Välkomna med!
Via vårt medlemsnytt informerar vi om våra aktiviteter, som vi dessutom publicerar i tidningarnas föreningsspalter. Medlemsnytt innehåller även information
om rehabiliteringsverksamhet, läger och annan svenskspråkig verksamhet som ordnas inom Diabetesförbundet i Finland. Annan aktuell information för diabetikerna publiceras också.
DIABETESFÖRENINGEN PÅ ÅLAND
15
Ålands Reumaförening r.f.
Gilla oss på
Vi hoppas att Ni alla haft en riktigt skön sommar!
Nu är det igen dags att fundera på höstens aktiviteter.
Hoppas du hittar något som intresserar dig.
AKTIVITETER hösten 2013
Varmvattengymnastik (7 grupper)
Grupperna planeras starta vecka 37
(onsdag 11.9 och torsdag 12.9)
Avkopplande akvarellmålning
På HandiCampen.
Start den 24.9.
Tisdagar kl.13- 15 (10 gånger/termin)
Ledare: Raina Clemes.
På Gullåsen med Elisabeth Westling
Grupp 1
onsdagar
kl.16-17
Grupp 2
onsdagar
kl.17-18
Grupp 3
onsdagar
kl.18-19
Grupp 4
onsdagar
kl.19-20
Medicinsk Yogakurs
I Folkhälsans Allaktivitetshus
Start den 17.9
Tisdagar kl. 18.00-19.00
Ledare: Daniel Flöjt
På Gullåsen med Hannele Vaitilo
Grupp 5
torsdagar kl.16-17
I Folkhälsans hus med Camilla Eklund
Grupp 6
onsdagar
kl.13-14
Grupp 7
onsdagar
kl.15-16
Avspänningsträning
Under planering - Håll utkik i tidningarnas föreningskalendrar, på vår hemsida och på facebook för
närmare information.
Artrosgymnastik (2 grupper)
I Folkhälsans allaktivitetshus.
Start den 9.9 och 10.9.
Måndagar kl. 10– 11
Tisdagar kl. 11 – 12.
Ledare: fysioterapeut Gun-Lis Andersson.
Artros-gruppträffar
Torsdagarna 10.10, 7.11 och 12.12 kl. 18.00
på HandiCampen.
Ledare: fysioterapeut Erika Gustafsson.
Anpassad gymnastik för dig med ont i lederna
(1 grupp)
I gymnastiksalen på Gullåsen.
Start den 12.9.
Torsdagar kl. 18-19.
Ledare: fysioterapeut Isabel Marcos
Bingokvällar
Tisdagarna 10.9, 8.10 och 5.11 kl.18.00
på HandiCampen.
I samarbete med övriga föreningar.
Internationella Reumatikerdagen
uppmärksammas den 12.10.
Switchingträning (1 grupp)
På Avancia.
Start den 10.9.
Tisdagar kl. 15-16
med egen instruktör (Emelie Westerlund).
Kom ihåg
Reumaföreningens
hyllnings- och
kondoleansadresser
Anmälningar och frågor till Kerstin
tel. 527 370 eller e-post
[email protected]
Finns till försäljning på
HandiCampen
Skarpansvägen 30
10€
www.handicampen.ax/reumaforeningen
16
Att leva med Ehlers-Danlos Syndrom (EDS)
EDS är en medfödd bindvävssjukdom som påverkar
leder, hud. Förändringen i bindväven beror på bristfällig bildning av kollagen, ett av kroppens grundläggande
byggnadsmaterial.
Jag har blivit beviljad städhjälp 4 timmar i veckan. Det är
guld värt!
Jag skall nu få ett joystick installerad i min bil, för jag kan
inte köra med ratten mera. Cykeln är även borta!
Det finns mer än tjugofem olika typer av kollagen i hud,
ben, senor, brosk blodkärl, tandkött, basalmembran,
hornhinna, ögats glaskropp och stödjande vävnader i
inre organ.
Min sjukdom har lärt mig bl.a:
Att inte ta någonting för givet och uppskatta de lilla jag
kan göra.
Försök bli vän med sin sjukdom, men överge aldrig dina
drömmar utan försök hitta andra vägar att nå dem.
Att leva med en osynlig sjukdom är väldigt svårt. Man
borde ha EDS inristat i pannan. Man får ofta höra att
man inte ser sjuk ut, tyvärr!
Ge aldrig upp.
Det finns inget botemedel för EDS, det får man acceptera. Men kanske i framtiden, hoppet finns alltid där.
Framför allt lära sig säga nej till saker man inte orkar.
Umgås med personer som förstår, sålla bort energitjuvarna.
Att inte bry sig om vad andra människor tycker,
jag måste göra saker på mitt sätt.
Detta är min historia:
Jag heter Katrina Böling och är 48 år, gift med Niklas, inga
barn men 2 underbara kattor. Är deltids sjukpensionär sedan
2006. Jobbar 50 % på Viking Lines kontor som bokförare.
Har fått all hjälp på sjukhuset ORTON. Där har mina operationer gjorts och jag åker dit 3 gånger i året på rehabilitering. Där finns special kompetens på EDS. Ordnas svenska
veckor för EDS patienter.
Fick min EDS diagnos 2008 (hos Folkhälsans genetiska
klinik i Helsingfors).
Har även diagnosen Spondylarthropatia seronegativam (är
en reumatisk sjukdom som inte syns i blodprover).
Medicineras med:
värkmedicin, muskelavslappnande, insomningsmedicin,
magmedicin.
Jag har haft överrörliga leder med smärta sedan tonåren.
Men det har varit svårt att hitta förklaring till mina problem.
Ett knä och en höft har jag opererat. Speciellt för mig har
varit mina axlar. De besvär jag haft med dem är att axlarna
luxerar (hoppar ur sitt läge, kort sagt ledkulan far ur ledskålen) . Jag har gjort 5 spänningsoperationer, men oftast innan
sjukskrivingen varit över, har axlarna börjat luxera igen.
1999 opererades en protes in i vänster axel, även den började krångla med värk och nervsmärtor ganska omgående.
På röntgen visade sig att runt cementet i armen började kollagenet luckras upp pga. att kollagenet är för glest. Protesen
togs bort, axeln stel opererades 2006 och januari 2013 stelopererades min högra axel. Så nu finns ingen led i axlarna,
vilket medför att jag bara kan använda dem från armbågen
och neråt.
EDS medför för mig även:
Mycket besvär med magen IBS (Colon irritable).
Smärtor i muskler och nerver.
Smärtskolios i ryggen, vilket medför stelhet i ryggen.
Stresskänslig.
Trötthet. Ibland känns kroppen utmattad, fast man inte
gjort något.
Influensaliknande symtom.
Tunn cigarettpappers- liknande hud. Torr, fnasig och
ormskinnsliknande.
Grusiga torra ögon.
Dåliga fötter, man får acceptera att det går att använda
skor utan klackar fast det är fest.
Yrsel. Kommer oftast från nervvärken i nacken, den får
jag leva med.
Svårt att greppa saker fast bara en kaffemugg, skakiga
händer.
Eftersom jag inte kan använda mina armar så lider jag av
Muskelsvaghet, muskelatrofi. Även det aktiva rörelsemönstret i halsryggen är kraftigt nedsatt.
Har även 2 riktigt nära släktingar som är unga, men båda har
diagnostiseras med EDS.
Jag önskar man kunde starta dagen med obegränsade möjligheter, de friska har lyxen av ett liv utan val. Man måste
komma ihåg att ta vara på det. Men som sjuk har jag lärt
mig så otroligt mycket. Det är som en berg- och dalbana.
Jag vet oftast när jag vaknar hur min dag kommer att se ut,
jag känner min kropp så bra nuförtiden. Tar jag i lite extra
någon dag, så kommer smällen dagen efter. Men ibland är
det värt det. Man måste få unna sig lite nöjen också!
Man skall komma ihåg att symtomen kan variera från person till person.
Men detta är min berättelse. Jag är ute efter mera förståelse
för oss drabbade, men vill inte att någon skall tycka synd
om mig!
Hoppas ni haft en skön sommar allihop!
Det finns ett talesätt som säger att man har många önskningar, men bara en när man är sjuk.
Katrina Böling ([email protected])
17
DEMENSFÖRENINGEN på Åland
Välkommen till anpassningskursen
En dag för anhöriga
”Lära sig leva med demens”
Stockholms stadshus lördag 5 oktober 2013
på Lemböte lägergård hösten 2013
Du som är anhörig är välkommen med på Demensföreningens rekreationsresa till Stockholms stadshus
där det blir öppet hus med föreläsningar,
underhållning, utställare och mingel. Gratis inträde.
Kursen riktar sig till personer med demens som bor
hemma och till deras närmaste anhörig.
Kursen syftar till att lära sig hantera och leva med en
förändrad livssituation, att få information och ökad
kunskap och att få dela erfarenheter och gemenskap
med andra i liknande situation.
Kl. 10.00 öppnas portarna till Blå hallen.
Där kommer ett fyrtiotal utställare att vara på plats,
liksom Stockholms ansvariga äldrepolitiker.
Förmiddagens föreläsare behandlar bl.a. anhörigas
livssituation och hur ett bra stöd till anhörigvårdare
kan se ut.
Under lunchpausen serveras kaffe och smörgås i
Blå hallen. Adolf Fredriks musikklasser uppträder.
Under eftermiddagen tar professor Johan Lökk upp
de senaste rönen kring Parkinsons sjukdom och en
samtalsterapeut talar kring temat livsglädje.
Yrkesverksamma på Silviahemmet berättar om att
vara ung och drabbad av demenssjukdom.
Evenemanget avslutas kl. 16.00.
Arrangör är Demensföreningen på Åland r.f. med stöd
av Penningautomatföreningsmedel (PAF) beviljade av
Ålands landskapsregering. Kursen genomförs i
samarbete med Ålands hälso- och sjukvård och
Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab.
Kursen hålls vid Lemböte lägergård i Lemland under
nio onsdagar kl. 13.00 – 15.30. Kursen inleds den 25
september och avslutas den 4 december.
I kursprogrammet ingår föreläsningar, samtal och
aktiviteter under ledning av demensrådgivare,
närvårdare, läkare, minnessjukskötare och andra
sakkunniga.
Avfärd med Viking Line Buss och m/s Rosella
lördag 5 oktober kl.07.45.
Närmare information om deltagaravgift och
påstigningsplats kommer i nästa medlemsbrev.
Anmälan senast måndag 30 september 2013
till demensrådgivare Regina Österlund
på nedanstående kontaktuppgifter.
Välkommen med på resan!
Kursen har följande innehåll:
25.09 Välkommen till kursen.
02.10 Minnesfunktion, demens, utredning
och behandling.
09.10 Samhällets resurser och stöd.
23.10 Praktiska hjälpmedel.
30.10 Språk, tal och munhälsa.
06.11 Psykiska och sociala behov.
13.11 Anpassning till förändrade livsvillkor.
20.11 Kostens och rekreationens betydelse.
04.12 Kursavslutning.
En dag för anhöriga arrangeras av Svenskt Demenscentrum
tillsammans med Anhörigas riksförbund, Anhörigkonsulenterna i Danderyd, Vaxholm och Stockholms stadsdelar,
Hälso- och sjukvårds-förvaltningen i Stockholms läns landsting, Hjälpmedelsinstitutet, Nationellt kompetenscentrum
Anhöriga, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.
Frågor om minnesfunktion och demens?
Kontakta Demensrådgivningen!
- Avgiftsfri Regina Österlund
Kursen är kostnadsfri för deltagarna.
Lättare servering ingår under kurstillfällena.
Kursdeltagarna ordnar själva sin transport.
Färdtjänst kan användas.
Demensrådgivare
HandiCampen
Skarpansvägen 30
22100 Mariehamn
Tel:
527 369
Mobil:
0457 548 3818
E-post:
[email protected]
Hemsida:
www.handicampen.ax/demens
Anmälan senast måndag 16 september 2013
till demensrådgivare Regina Österlund,
Skarpansvägen 30 i Mariehamn, telefon 527 369 eller
e-post: [email protected]
Meddela behov av specialkost vid anmälan.
Foto: Sebba Södergård, 2008
18
Intresseföreningen för psykisk hälsa - Reseda r.f.
Hel lunch kostar 9,50 euro/person.
Lätt lunch kostar 6,50 euro/person.
”Psykiatrins dag”
Tid:
Torsdagen den 10 oktober 2013
Ha gärna jämna pengar med dig för inlösen av gästkupong för måltiden och för undvikande av köbildning
Plats:
Ålands hälso- och sjukvårds
konferenscenter
14.00
15.00
16.00
Klockan:
09.00 – 16.00
Moderator under hela dagen är Mia Hanström
Arrangemanget förutom lunchen är avgiftsfritt för alla
intresserade
Program och tidtabell:
09.00
09.05
10.00
10.45
11.00
13.00
Brukarberättelse
Paneldiskussion
Avslutning
Invigningstal av social- och miljövårdsministern Carina Aaltonen
Presentation av Pelarens verksamhet
Anhörigberättelse
Kaffepaus
Socialpsykolog och forskare Alain Topor
från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet (talar om ämnet återhämtning, att återhämta sig, och vad krävs för att
återhämta sig från en psykisk sjukdom )
Lunch
Det finns möjlighet att mot egen avgift att äta
i sjukhusets matsal.
Att komma ihåg !!! Parkeringsmöjligheterna inom
ÅHS området är starkt begränsade, så kom gärna på
något annat sätt till detta evenemang.
(4 timmars besöksplats och parkeringstidskort gäller)
En dag i samarbete mellan:
Intresseförening för psykisk hälsa-Reseda rf,
Klubbhuset Pelaren - Fountain house,
ABF- Åland och ÅHS´s psykiatriska klinik
Kontaktuppgifter:
Ordförande Henrik Lagerberg tel.0400 478 884
Fixtjänst
Vill du prova på något nytt?
Vi säljer våra produkter
enligt mottot:
Vill du tjäna en slant?
En bra arbetsplats och
nöjda kunder är en
oslagbar kombination!
Vill du träffa nya kompisar?
Fixtjänst är en arbetsplats för personer med fysisk eller
psykisk funktionsnedsättning.
Kontaktuppgifter
För oss är det viktigt att alla har en meningsfull sysselsättning trots olika funktionsnedsättningar.
Föreståndare: Charlotte Danielsson (vik.)
Telefon: 018-22735
Adress: Dalkarbyvägen 4, AX-22100 Mariehamn.
E-post: [email protected]
Hemsida: www.fixtjanst.ax
Förutom att vara en trevlig och öppen arbetsplats har vi
också tillverkning och försäljning av flaggor, vimplar
och snickeriprodukter.
Öppet:
Måndag-torsdag 8.00-16.00
Fredag 8.00-14.30
Vi utför olika monteringsarbeten och vi demonterar
datorer och kontorsmaterial för företag och kommuner.
19
NYHETER i HandiCampens BIBLIOTEK
Magen: Bakterier, buller och brak
VIKTIG: Från matmissbruk till
träningsförebild
När magen inte sköter sig är
det troligen bakterierna som
hamnat i obalans.
Vi har omkring ett kilo bakterier i magen och tarmarna,
eller 100 miljarder bakterier
per milliliter.
Terese Alvén inspirerar
varje vecka tusentals tjejer
till ett hälsosamt liv genom
sin populära träningsblogg
"Spark i baken". Men det
har inte alltid varit så.
Terese har haft en allvarlig
ätstörning som var nära att
kosta henne livet. I denna
självbiografi visar hon upp
delar av sig själv som
många i hennes närmsta
omgivning inte vet om.
Läsarna får följa hennes
resa från osäker tjej till anorektiker och patient på ätstörningsklinik, vidare till den förebild hon försöker
vara idag. Terese gick igenom ett personligt helvete,
men hon kom ut på andra sidan. Nuförtiden är hon
stolt över den hon är.
De flesta är våra vänner, de
ser till att vi får ut näring av
maten vi äter och de skyddar
oss. Men om balansen i
denna tarmflora störs ökar
risken för att fientliga bakterier får fäste.
Författare: Peter Benno med flera
Förlag: Karolinska Institutet University Press
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 191
Författare: Terese Alvén
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 276
Ett sötare blod
om hälsoeffekterna av ett sekel med socker
I Ett sötare blod granskar
vetenskapsjournalisten Ann
Fernholm historien bakom
våra kostråd.
Hon ger en ny bild: socker
höjer dina blodsocker. Det
triggar en inflammation som
påverkar hela din kropp:
hjärta, hjärna, blodådror och
muskler.
Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker
som nu.
Är du full? Nej, jag har haft stroke
Bokens författare och
huvudperson, Dr Magnus
Edner, berättar här utifrån
patientens egenupplevda
perspektiv om sin komplicerade rehabilitering och
långa väg tillbaka efter en
stroke med komplicerad
symtombild.
Boken Ett sötare blod visar hur snabba kolhydrater kan
påverka allt från nyföddas vikt till tidpunkten för puberteten, möjligheter att bli gravid och risken för cancer. Det är en lättläst berättelse om hur din hälsa påverkas av vad du äter.
Läsningen är både nedslående och upplyftande på
samma gång.
Författare: Ann Fernholm
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 255
Författare: Magnus Edner
Förlag: Sivart Förlag
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 109
20
NYHETER i HandiCampens BIBLIOTEK
Reumatism
Modig nog att leva
Hjärtopererad som
6-åring och senare
mamma till Jesper som
föds med Downs
syndrom och ett komplicerat hjärtfel.
Reumatism är ett ord som
förr sände rysningar av obehag genom den som hörde
det, och det är en sjukdom
som också är vanlig idag.
Men det som förr betydde en
dom till livslångt lidande är
numera en diagnos där det
finns goda möjligheter att
förhindra och lindra en
invalidiserande utveckling.
När man lever med
döden ständigt närvarande krävs det mod att
våga leva. Under hela sitt
liv har Marie sökt genom
dåtid, nutid och framtid
för att hitta en hållbar
mark att stå på.
Jesper blir den nyckel hon behöver till lycka och försoning.
"Fortfarande vet inte läkarna
varför många av de reumatiska sjukdomarna uppkommer, men framför allt
forskningen om immunsystemet och utvecklingen av
nya läkemedel ger anledning till optimism.", säger
Johan Frostegård. Johan Frostegård är professor vid
KI och specialist i internmedicin och reumatologi.
Genom Jesper, som nu fyllt 16 år och får vård i livets
slutskede, hittar Marie sig själv. För Jesper har ett
alldeles särskilt och klokt sätt att möta livet på. Han
är, liksom Marie, modig nog att leva.
Författare: Johan Frostegård
Förlag: Karolinska Institutet University Press
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 159
Författare: Marie Winald Karlström
Förlag: Linnefors förlag
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 230
Vardagsliv med Aspergers syndrom
Tinnitus: Min förlorade tystnad
I boken ges svar på många
av de frågor som kan dyka
upp under den första tiden
med en ny diagnos. Boken
beskriver både möjligheter
och svårigheter på ett vardagligt och lättillgängligt
sätt med värme, allvar och
humor.
”Tinnitus - min förlorade tystnad” är en mycket personligt
skriven bok om hur det kan
upplevas att få svår tinnitus!
I boken finns många beskrivningar på hur jobbigt det kan
kännas att ha både tinnitus och
ljudkänslighet. Även den så
viktiga kontakten med vården
finns beskriven, som Berit
upplevde den, och väcker
både frågor och utropstecken!
Du kan läsa boken när det
passar dig; kanske är det
direkt i anslutning till att
diagnosen ställs, kanske är
det när du haft tid att själv fundera. Vi hoppas att
boken ska ge energi och inspiration till lösningar av
problem man kan möta i vardagen, och att den kan
bidra till självkänsla och självkännedom.
I boken kan finnas smärtsamt igenkännande känslor
och upplevelser, där kan finnas källa till förståelse
men framförallt finns där också hopp och framtidstro!
Författare: Carolina Lindberg
Förlag: Gothia Förlag
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 136
Författare: Berit Sjöö
Förlag: Recito Förlag
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 64
21
NYHETER i HandiCampens BIBLIOTEK
Pojkarna: En berättelse om två
utvecklingsstörda bröder
Ett annorlunda liv
Att leva med autism.
I Ett annorlunda liv delar Iris
med sig av sina egna erfarenheter av att som vuxen leva
med autism.
Iris Johansson växte upp i ett
småbrukarsamhälle i Västergötland under en tid då autism
ännu inte fanns i folks medvetande. Men hennes föräldrars vägran att klassa dottern
som utvecklingsstörd, trots att
hon inte utvecklades på
samma sätt som andra barn,
gav Iris en chans att växa och övervinna svårigheter
som hotade att begränsa hennes liv. Genom studier
och sin egen personliga resa har hon lärt sig mycket
om hur människor fungerar och med både värme och
kunskap ger hon råd och exempel på kommunikationens och intimitetens betydelse i kontakten med traumatiserade ungdomar och människor med kommunikationshandikapp.
"Er son kommer inte att
kunna utvecklas som andra
barn och han kommer att få
svårt att klara sig själv. Han
ska kunna gå men förmodligen inte prata. Som vuxen får
han antagligen bo i ett gruppboende, med personal som
ställer upp för honom dygnet
runt."
Det här är berättelsen om hur
Elisabeth och Anders kom
över chocken som drabbade
dem två gånger för att sedan komma tillbaka och
skapa ett bra liv åt sina söner.
Författare: Anders Hansson
Förlag: Instant Book
Utgivningsår: 2010
Antal sidor: 206
Författare: Iris Johansson
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 362
KOL: Våga skaffa ett bättre liv
Idag är KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen
och man tror att så många
som upp till 700 000 människor i Sverige har sjukdomen. De flesta vet inte om
det. Ännu.
Livsstilsboken
Författaren Kjell Larsson är
en framstående lungspecialist, professor vid Karolinska
Institutet, och en erfaren doktor som hjälpt många patienter till en bättre tillvaro. Han
skriver för att ge motivation till den som röker att sluta
röka och hitta en mer hälsosam livsstil. Han skriver
också för att skapa opinion för bättre vård för KOLpatienter. Det här är en bok för dem som röker, för
dem som känner någon som borde sluta röka och behöver hjälp med argumenten.
En hälsosam livsstil är
en av de viktigaste
nycklarna till välbefinnande, både fysiskt och
psykiskt. Det gäller
inte minst för dig som
lever med ett rörelsehinder. Livsstilsboken vägen till ett friskare
och lättare liv för dig
med rörelsehinder är
skriven för att inspirera
och ge dig de nödvändiga kunskaperna.
Här får du en stor mängd anpassade program baserade
på forskning och beprövad erfarenhet, praktiska tips
och dessutom råd från personer med egna rörelsehinder.
Författare: Kjell Larsson
Förlag: Karolinska Institutet University Press
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 142
Författare: Anna-Carin Lagerström
Förlag: Instant Book
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 208
22
Öppethållningstider vid HandiCampen
Ålands handikappförbund r.f.
De Utvecklingsstördas Väl r.f.
måndag - fredag
Tel. 527 360 * (växel)
Yvonne Larpes, verks.ledare (vik.)
Harriet Storsved, personligt ombud
Organisationssekreterare
Bertil Bergens, bokförare
Iréne Johansson, byråsekreterare
måndag - torsdag
fredag
Tel. 527 360 * (växel)
Susan Enberg, verksamhetsledare
Carola Hämmelin, kanslist/bokf.
Fredrik Scott, fritidsledare
Fritidsledare
kl. 9.00-15.00
tel. 527 368
tel. 527 360 *
tel. 527 361
tel. 527 366
tel. 527 360
Biblioteket
kl. 9.00-15.00
kl. 9.00-13.00
tel. 527 371
tel. 527 372
tel. 527 373
tel. 527 364
Ålands Hörselförening r.f.
måndag - fredag
kl. 9.00-15.00
Ålands Cancerförening r.f.
Monica Toivonen
måndag - torsdag
Tel. 22 419
kl. 9.00-15.00
Demensföreningen på Åland r.f.
Regina Österlund
måndag - fredag
Tel. 527 369
kl. 9.00-15.00
Raphael Karlsson
måndag - tisdag
onsdag
Tel. 527 365
kl. 9.00-15.00
kl. 9.00-12.00
Ålands Synskadade r.f.
Bettina Gröning (vik.)
Mobil 0457 343 8950
Ankaret:
måndag-tisdag
tel. 19 670
mpen: torsdag-fredag
HandiCampen:
62
tel. 527 362
kl. 9.00-13.00
kkl. 9.00-13.00
Ålands Reumaförening r.f.
Kerstin Andersson
måndag - fredag
Tel. 527 370
kl. 9.00-15.00
gen 4
Fixtjänst - Dalkarbyvägen
Föreningen Vårt Hjärta r.f.
Annette Bergbo
måndag - onsdag
Tel. 14 195
kl. 9.00-15.00
måndag - torsdag
fredag
Tel. 22 735
Ålands handikappförbund r.f.
Ordinarie styrelsemedlemmar för år 2013
Förening:
De Utvecklingsstördas Väl på Åland
Demensföreningen på Åland
Diabetesföreningen på Åland
Föreningen Vårt Hjärta
Föräldraföreningen för barn med särskilda behov
Intresseföreningen för psykisk hälsa - Reseda
Ålands Cancerförening
Ålands Hörselförening
Ålands Lungskadeförening
Ålands Neurologiska förening
Ålands Reumaförening
Ålands Synskadade
23
Ordinarie
Mikael Holm
Tuula Mattsson
Agneta Brunila
Kauko Salin
Kerstin Jansson
Eva Ringwall
Anders Mattsson
Ralf Hellman
Mona-Lisa Björkman
Viveka Landgärds
Mona Eriksson
Carola Eriksson
kl. 8.00-16.00
8 00 16.0
kl. 8.00-14.30
Har du flyttat?
Vänligen meddela adressändringar till HandiCampen
tel. 527 360
Ålands
handikappförbund r.f.
Samarbetsorgan för handikapprörelsen på Åland
MEDLEMSFÖRENINGARNA
Demensföreningen på Åland
Diabetesföreningen på Åland
D.U.V. på Åland
Föreningen Vårt Hjärta
Föräldraföreningen för barn med särskilda behov
Intresseföreningen för psykisk hälsa - Reseda
Ålands Cancerförening
Ålands Hörselförening
Ålands Lungskadeförening
Ålands Neurologiska förening
Ålands Reumaförening
Ålands Synskadade
www. handicampen.ax
Här kan du läsa om förbundets verksamhet, medlemsföreningarnas aktiviteter m.m.
Gilla oss på
24