pdf-fil här - Sveriges Energiting

Download Report

Transcript pdf-fil här - Sveriges Energiting

Sveriges Energiting 2011 Allmän information

Lokaler

FH - Folkets Hus NL - Norra Latin

Hålltider

Dag 2

09.00 - 10.00 Inregistrering (FH) 10.00 - 12.30 Inledning (FH) 12.30 - 13.30 Lunch (FH) 13.30 - 15.00 Sessioner (FH & NL) 15.00 - 15.30 Kaffe (FH & NL) 15.30 - 17.00 Sessioner (FH & NL) Från 17.00 Mingel och underhåll ning (FH)

Dag 2

08.00 - 09.00 Inregistrering (FH) 09.00 - 10.30 Sessioner (FH & NL) 10.30 - 11.00 Kaffe (FH & NL) 11.00 - 13.00 Sessioner (FH & NL) 13.00 - 14.00 Lunch (FH) 14.00 - 15.30 Avslutning (FH)

Programmet är hämtat 2011-03-18, kl 15:00 Senaste versionen finns att hämta på vår hemsida www.sverigesenergiting.se

09.00-10.00 Registrering och kaffe

INLEDNINGSPROGRAM 21 MARS

10.00-10.15

VÄLKOMMEN

Tidigare generaldirektör Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten, och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting hälsar välkommen.

Thomas Korsfeldt har tidigare bl a arbetat både i riksdagen och i regeringskansliet. Han innehar för närvarande flera uppdrag inom energiområdet. Bl.a. utreder han på uppdrag av Svensk energi ”Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem”.

10.15-11.05

STOCKHOLM - EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD

Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd hälsar välkommen till Stockholm - Europas första miljöhuvudstad, en utmärkelse från EU-kommissionen.

Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret.

Hur tog sig Stockholm an uppdraget och vad hände i staden under året? Hur fortsätter arbetet framåt i ett Stockholm i världsklass.

11.05-11.30

BENSTRÄCKARE MED FRUKT

11.30-11.55

PRESENTATION SVENSKT FLYG

Anna Wilson, generalsekreterare vid Svenskt flyg, presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg. 11.55-12.20

ADOLFS FREDRIKS BARNKÖR

12.30-13.30

LUNCH

2

Inledning

21 mars 10.00

Thomas Korsfeldt hälsar välkommen

Thomas Korsfeldt: fd Generaldirektör för Statens Energimyndighet (1998-2008), och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting.

Svenskt flyg

Anna Wilson generalsekreterare vid Svenskt flyg presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg.

Stockholm: Europas första miljöhuvudstad

Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd och Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret.

EU-kommissionen utsåg Stockholm till Europas första miljöhuvudstad 2010. Priset delas ut årligen till en stad som kan verka som förebild för andra europeiska städer inom hållbar stadsutveckling.

Mingel och Underhållning

21 mars 17.00

Liverpool

Mingel och underhållning av Liverpool avslutar konferensen första dag, den 21 mars.

Avslutning

22 mars 14.00

Beyond Green

Den 22 mars kl 14.00 avslutas konferensen med en inspirerande föreställning som tar oss på en resa genom klimatproblematiken och allas våra tankar runt den med igenkänning och humor. Pub liken bjuds på en intensiv show och en föreläsning med exempel på morgondagens lösningar som inte lämnar någon oberörd. BEYOND GREEN stimulerar både magen, hjärnan och hjärtat! Ger underhåll ning, senaste fakta och framtidshopp!

FROSSA olika förhållningssätt till de stora utmaningar vi står inför idag. FROSSA är en underhållande påminnelse om varför arbetet med hållbar utveckling är nödvändigt.

FROSSA

Teater Barbaras kritikerrosade, berörande och galet underhållande klimatfars FROSSA bjuder in publiken till många skratt! FROSSA uppdaterar er i klimatfrågan på ett sätt som ni garanterat aldrig sett förut. Med relevanta fakta, dråplig komik och bitsk satir speglar

GlobalFOCUS

GlobalFOCUS ger en föreläsning om de mest fantastiska klimaten treprenörerna världen över. GlobalFOCUS ger en inblick i framtiden med exempel på innovationer, företag och organisationer som leder omställningen till ett hållbart samhälle! De berättar de senaste trenderna inom hållbar utveckling. 3

21 mars 13.30

Öppen arena

SESSION 1 (NL - LOKAL 354)

13.30-17.00

Nya perspektiv för energibranschen

Ordförande: Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost

Dags för nya perspektiv för energibranschen?

Två småländska energibolag har förstått!

“Vi måste kunna nå alla potentiella kunder, vi har omedvetet haft ett smalt kundperspektiv förut”.

Genom att delta i projektet “Nya perspektiv för energibranschen” har två energibolag i Småland börjat granska sitt kundbemötande utifrån mångfald och jämställdhet.

Varför vill man göra det? Hur har man gått tillväga? Vad förväntar man sig för resultat?

Energifrågor är fortfarande på många sätt manligt dominerade. Därför har Energikontor Sydost genomfört några projekt med fokus på genusfrågan. Syftet med projekten har varit att öka jämställ dheten i energibranschen och på så vis få fram nya perspektiv och idéer. I projektet “Nya perspektiv för energibranschen” har två energibolag deltagit och med olika utgångspunkter påbörjat att jämställdhetsintegrera hela sin verksamhet.

Jämställdhetskonsult

Christina Ahlzén, Konsult

Personalchef

Lena Björkqvist, Växjö Energi

KAFFE 15.00-15.30

Debatt: Når du kunden?

Christina Ahlzén, Jämställdhetskonsult

En workshop som ger nya perspektiv

SESSION 2 (NL - LOKAL 252)

15.30-17.00

Nyheter inom Energistandardisering

Ordförande: Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute

Standarder får världen att fungera - information från SIS

Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute

Nya svenska standarder för att klassa byggnaders energiprestanda?

Åsa Wahlström, CIT Energy Management AB

Standard för verifiering av energianvändning.

Stig Lundberg, Visem AB

Energisystem och samhälle

SESSION 3 (FH - LOKAL 307)

13.30-17.00

Peak oil och ekonomin: är välstånd utan tillväxt möjligt?

Ordförande: Mats Lindqvist, ASPO Sverige

Betyder Peak Oil att vi får Peak Globalisering?

Kjell Aleklett, Uppsala Universitet

Hur påverkas scenarierna av ekonomiska fakto rer?

Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet

Bank- och penningsystem för en hållbar, rättvis och meningsfull framtid.

Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform

Forts nästa sida...

4

KAFFE 15.00-15.30

Pengar, inflation och decivilisationsprocessen

Joakim Fagerström, Ludwig von Mises institutet i Sverige

Penningsystemet efter peak oil

Oscar Kjellberg, Fristående konsult, ekonom, Lokalekonomerna

Debatt: Energi och ekonomi - kan penningreform mildra effekterna av Peak Oil?

Mats Lindqvist, ASPO Sverige

Paneldiskussion/debatt om frågan peak oil och ekonomin: kan ett annorlunda penningsystemn förebygga effekterna av Peak Oil?

Oscar Kjellberg, JAK Medlemsbank Kjell Aleklett, Uppsala Universitet Joakim Fagerström, Ludwig von Mises Institutet i Sverige Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet

SESSION 4 (NL - LOKAL 351)

13.30-17.00

Samverkan och drivkrafter mot ett hållbarare samhälle

Ordförande: Thomas Ögren, Preem AB

Sessionen kommer att beskriva olika utmaningar och behov av samverkan för att kunna producera och lansera mer miljöanpas sade drivmedel på den svenska marknaden.

Utmaningar för ett modernt drivmedelsbolag

Michael G:son Löw, Preem

Hållbara råvaror - finns Sveriges gröna drivmedel i skogen?

Olof Johansson, Sveaskog

Från råtallolja till råtalldiesel - så förädlar man kåda till grön diesel

Tomas Becker, Sunpine

Bioraffinering - så gör vi världens bästa standard diesel

Bertil Karlsson, Preem

Så väljer vi fordon och miljöanpassade drivmedel

Anders Endertorp, Dagab

KAFFE 15.00-15.30

Inledning - samverkan

Thomas Ögren, Preem

KNEG - ett nätverk inom näringslivet

Lars Mårtensson, Volvo lastvagnar

Samverkan och nätverk

Kjell Avergren, Trafikverket

Så testar vi framtidens bränsle DME

Lennart Pihlskog, Volvo Lastvagnar

SESSION 5 (FH - LOKAL 203-204)

13.30-15.00

Nästa steg i näringslivets klimatarbete

Ordförande: Mattias Goldmann, Klimatexpert Tricorona

Trender i näringslivets klimatarbete. Vad gör de stora företagen just nu? Vad är nästa steg? Företag integrerar allt oftare klimatfrågan i den övergripande strategin och agerar för minskade utsläpp. Nästa steg är att företagen börja inspirera andra att göra detsamma. Ett steg till är att agera för att minska klimatpåverkan utanför företagens traditionella ansvar genom klimatpositiva initiativ som leder till beteendeförändringar hos kunder, leverantörer, anställda, konkurrenter och politiken. Detta kan leda till utsläppsminskningar som kan vara långt större än den egna verksamheten ger upphov till. Möt det nya företagsnätverket Hagainitiativet som vill visa att det är lönsamt för företag att göra goda affärer och samtidigt ta sitt klimatansvar.

Trender och insikter i näringslivets klimatarbete

Nina Ekelund, Program Director Hagainitiativet

Vi och våra kunder - så minskar vi vår klimat påverkan

Fredrik Wirdenius, VD Vasakronan/medlemsföretag Hagainitiativet

Små och stora steg för minskad klimatpåverkan

Johanna Schelin, Miljöchef Coca-Cola Enterprises Sverige/ medlemsföretag Hagainitiativet

Forts nästa sida...

5

Så hjälper vi våra kunder minska sin klimatpåver kan

Åsa Domeij, Chef miljö och socialt ansvar Axfood/medlemsföretag Hagainitiativet

KAFFE 15.00-15.30

SESSION 6 (NL - LOKAL 251)

13.30-17.00

Oändliga energi eller energi som ändlig

Ordförande: Eva Hallström, Gröna kvinnor

Vad har Energi med Genus att göra?

Ewa Larsson , f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Det föreligger ett demokratiskt underskott i energidebatten och maktordningen kring beslut om energi, den är tämligen enkönad. Det påverkar visionen kring framtida energival och infrastruktur.

Kärnkraftens förbannelse och vägen ur.

Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespe lare. I ett avlångt glesbyggt blåsigt land, med nästan lika många soltim mar som Tyskland och vatten som redan är uppdämt, där produce ras ca 40 procent av all el med kärnkraft som förutsätter uran och avger ett livsfarligt avfall.

Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden.

Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor.

Det finns möjligheter till energieffektiviseringar och förnyelsebar energi. En del klimatförhandlare tror att urandriven kärnkraft är klimatneutral energi. Kvinnor vill satsa på oändlig energi som sol, vind och vatten.

Vad har Energi med Genus att göra ?

Ewa Larsson , f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor

Kärnkraftens förbannelse och vägen ur

Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespe lare

KAFFE 15.00-15.30

Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden.

Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor

SESSION 7 (FH - LOKAL 203-204)

15.30-17.00

Klimatkompensera mera!

Ordförande: Nina Ekelund, Tricorona

Då och då hörs att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri, men hur ser det ut i verkligheten? FN:s CDM-mekanism (Clean De velopment Mechanism) har idag förhindrat 548 miljoner ton CO2e utsläpp i utvecklingsländer. Det tar tid för företag att genomföra åtgärder för att minska sina ut släpp, under tiden behöver de kompensera för sin klimatpåverkan. Samtidigt vill utvecklingsländerna att industriländerna möjliggör förnybar och energieffektiv teknik i deras länder.

Klimatkompensation genom CDM möjliggör allt detta.

Klimatkompensation ökar företagens klimaten gagemang

Per Egstam, Tricorona

Om möjligheterna med miljöteknikexport genom CDM

Susanne Häfeli-Hestvik, Tricorona

Var gör klimatpengarna störst nytta?

Mattias Goldmann, Tricorona

Energieffektivisering

SESSION 8 (FH - LOKAL 501)

13.30-17.00

Miljömärkta butiker och hus som tar klimatansvar

Ordförande: Veronica Eade, Miljömärkning Sverige AB

Miljömärkning Sverige driver utvecklingen mot ett hållbart sam hälle genom sina miljömärken Svanen och EU Ecolabel. Ett av våra prioriterade områden är energifrågor. På vårt seminarium möter du våra sakkunniga samt representanter från våra miljömärkta företag inom hus- respektive butiksbranschen.

Forts nästa sida...

6

Svanen antar klimatutmaningen - om Svanens klimat- och energikrav

Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert

Den energieffektiva butiken

Cecilia Ehrenborg Williams, affärsområdeschef, Svanen.

Märk skillnaden - gör miljö och klimat till en kon kurrensfördel!

Karin Carlsson, marknadschef Svanen

KAFFE 15.00-15.30

Det energisnåla huset

Veronica Eade, Svensk representant i projektgruppen för utarbe tande av kriterierna för Nordisk Miljömärkning, tidigare anställd i Miljömärkning Sverige, idag energiexpert Svensk Byggtjänst.

Byggbransch i förändring - en marknadsanalys över Svanenmärkta hus i Norden

Karin Carlsson, marknadschef Svanen

Hemlig programpunkt - ny licensinnehavare pre senteras och gratuleras

Karin Carlsson, Miljömärkning Sverige

Hus med klimatansvar

Johnny Kellner, teknik- och miljöchef Veidekke

Framtidsvisioner - Svanens utveckling som klimatmärke

Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert

Tid för frågor och avslutning

Karin Carlsson, marknadschef Svanen

SESSION 9 (NL - LOKAL 353)

13.30-15.00

Effektivisering fordrar mera verktyg och mindre snack.

Ordförande: Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsför eningen

Effektivisering - en blind fläck? 7 Politiska krav för ett energismartare Sverige

Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Effektivisering - grunden för ett hållbart energi system

Anna Wolf, Energihandläggare, Naturskyddsföreningen

Bra och dåliga styrmedel

Hans Nilsson, Ordförande Energirådgivarna

Top Ten ger konsumentmakt

Jesper Petersson, Handläggare, Bra Miljöval el, Naturskyddsfören ingen

Bra verktyg för energieffektivisering

Roland Jonsson, Energichef HSB

Vägen till Energineutralitet - ett inspirerande ex empel

Andreas Molin, Doktorand, Linköpings universitet

KAFFE 15.00-15.30

SESSION 10 (FH - LOKAL 503)

13.30-17.00

3.7 miljarder skattekronor om året i sjön - energieffektivisering med garanterad lönsamhet

Ordförande: Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation, och Stefan Sjölin, Schneider Electric

Energieffektivisering av befintliga fastigheter är lönsamt. Så lönsamt att leverantörer vågar skriva avtal med garanterade besparingar. Trots det visar nya beräkningar att 3.7 miljarder i skattekronor om året fortfarande går till byggnader som läcker värme och slösar elektricitet istället för till lönsamma effektiviseringar som dessutom sparar på miljön.

Sessionen visar i siffror, fakta och konkreta exempel hur stor be sparingspotentialen är, hur det går till och hur det redan har gjorts av många aktörer. Dessutom diskuteras den självklara frågan varför ännu fler ändå inte gör detta och vad som krävs för att kunna nå målet 50% till 2050.

Ursäkta vi släckte Landskrona - kronor, ören och kilowattimmar som redan har sparats och hur det går till

Stefan Sjölin, Affärsområdesansvarig Schneider Electric

Forts nästa sida...

7

Konkret exempel: Gavlefastigheter sparar energi, miljö och miljoner

Cathrine Holgersson, VD Gavlefastigheter AB

Konkret exempel: Mål, mätning och uppföljning - enkla medel och stora resultat genom energief fektivisering inom industrin

Gustav Gustavsson, Energispecialist Schneider Electric

Konkret exempel: Säker, energisnål och lönsam drift av sjukhus

Jonas Larsson, Energistrateg Region Skåne

KAFFE 15.00-15.30

Marknaden för energieffektiviseringstjänster - status och utvecklingsmöjligheter

Christian Stenqvist doktorand, Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Debatt: Vem ansvarar för att slöseriet upphör? Hur kommer vi vidare för att uppnå 50% effekti vare energianvändning till 2050?

Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation

Varför går omställningen inte snabbare trots att potentialen är välkänd? Behöver det bli mer kännbart att äga fastigheter som läcker energi? Vem har egentligen ansvaret? Och är det realistiskt att nå 50% år 2050?

En expertpanel diskuterar ansvar, roller och initiativ för att driva på energieffektivisering i fastigheter. Klarar vi av utmaningen med befintliga sätt att arbeta eller är vi i behov av nya grepp? Vad krävs för att lyckas?

Madeleine Nobs, Skanska Miljonhemmet Cathrine Holgersson, Gavlefastigheter AB Christian Stenqvist, LTH Stefan Sjölin, Schneider Electric

SESSION 11 (FH - LOKAL 202)

13.30-17.00

Energieffektiv vägbelysning

Ordförande: Martin Strid, Trafikverket

Nytt ljus, ett utvecklingsprojekt (nyttljus.se)

Martin Strid, Trafikverket

Försök i Kalix med diodlampor, induktionslampor och plasmalampor på väg

Stefan Ericsson, Trafikverket

EU-projekt om intelligent anpassningsbar belys ning (esoli.org)

Ingemar Johansson, Trafikkontoret, Göteborgs stad

ESOLI arbetsuppdrag WP3

Lena Siewert, Kreativtljus

KAFFE 15.00-15.30

Effektstyrning med kabelsignaler (PLC), försök med Monolit

Stephan Mangold, Stiftelsen Chalmers industriteknik

En beställares erfarenheter av Monolit

Joakim Frank, Trafikverket

Effektstyrning med radiosignaler (RF), försök i Göteborg

Niclas Norlén, Lumen Radio

Debatt: Hur mycket ska det lysa? När?

Martin Strid, Trafikverket

Eleffektivisering på väg? Mycket står på spel; energi, klimat, kostnader, trygghet, trivsel, fauna. Hur mycket el går att spara med effektdämpning och tidsstyrd släckning? Vad krävs för att vi ska sänka elförbrukningen rejält?

Alexandra Charles, 1,6 miljonerklubben Hans Nilsson, FourFact

Byggnader/bostäder

SESSION 12 (NL - LOKAL 253)

13.30-15.00

Framtidens hållbara städer

Ordförande: Peter Örn, Delegationen för hållbara städer

Järvas miljonprogramsområde ska bli en viktig förebild i hållbar utveckling. Hur halveras energianvändningen i bostäderna? Ta del av satsningarna på förnybar energi, hållbara transporter samt ökad delaktighet och kunskap hos de boende.

I Västra hamnen i Malmö byggs Sveriges största område med ener gieffektiva byggnader. Genom ett nära samarbete med byggherrar har långtgående hållbarhetslösningar kunnat förverkligas.

Forts nästa sida...

8

Hur arbetar Umeå lokalt med hållbar stadsutveckling och hur kan erfarenheter av till exempel miljöteknik spridas till omvärlden?

Från miljonprogram till miljöprogram - Hållbara Järva

Lisa Enarsson, Miljöförvaltningen, Stockholms stad

Fullriggaren - hållbar stadsutveckling i Västra hamnen

Tor Fossum, Miljöförvaltningen, avd. för stadsutveckling och klimat, Malmö stad

Hållbara Ålidhem och Umeås arbete med hållbar stadsutveckling

Royne Söderström, Kompetensspridning, Umeå AB

KAFFE 15.00-15.30

SESSION 13 (FH - LOKAL 201)

13.30-17.00

Modern Solenergi, integrerad i energismarta klimatlösningar

Ordförande: Robert Sundquist, S-Solar AB

Möjligheter och utmaningar i arkitektoniska energisystem.

Integrationsprocessen från stugans entréplan till 30 våningars hotell.

Möjligheter och utmaningar ur en teknisk aspekt.

Med integrerade lösningar blir investeringen låg, ofta under en 1 % av byggkostnaden men ger ca 50 % lägre energiförbrukning under byggnadens hela livslängd.

Resultaten blir lika goda sett ur ett miljö- och CO²- perspektiv.

Solenergi i arkitektoniska lösningar

Robert Sundquist, S-Solar AB

KAFFE 15.00-15.30

Multifunktionella solenergisystem

Lars Andrén, DrivKraft AB

Debatt: Paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led

Lars Andrén, DrivKraft AB

Sessionen avslutas med paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led.

Robert Sundquist, S-Solar AB Charlotta Winkler, WSP Bengt Simonsson, Teknikmarknad KTH

SESSION 14 (FH - LOKAL 504)

13.30-17.00

Fjärrvärme och fjärrkyla i världen - en bro till minskat fossilbränsleberoende och minskad klimatpåverkan

Ordförande: Håkan Knutsson, SweHeat and Cooling

District Heating and Cooling - the best kept secret in the world.

Hur vi kan minska fossilbränsleberoendet, klimatförändringen samt skapa nya gröna jobb. Fjärrvärme och fjärrkyla är en av de teknik lösningar som snabbast och mest kostnadseffektivt kan minska världens CO2-utsläpp och fossilbränsleberoende. I Östeuropa finns ineffektiv värmeförsörjning, baserad på kolpan smutsiga pannorna kan alltså stängas. Nästa steg, i Östeuropa verkningsgraden i elproduktionen. nor, som kan minska förlusterna med upp till 50 %. Hälften av de men ännu mer i resten av den industrialiserade världen, är att öka Dagens kondenskraftverk utnyttjar endast 1/3 av primärbränslet. Konvertering till kraftvärme utnyttjar 90 % av bränslet. Fjärrvärmen kan ersätta värme baserad på el, olja, gas och kol. Fjärrkyla kan ersätta elintensiva kylmaskiner.

SweHeat and Cooling - export av svensk miljötek nik.

Håkan Knutsson, SweHeat & Cooling

Climate Bridge - hur fjärrvärme och fjärrkyla kan sänka världens CO2-utsläpp.

Peter Anderberg, Logstor/SweHeat

Exportsamverkan i Ukraina - minst 10 ggr bättre klimateffekt än projekt i Sverige.

Magnus Edin, Alfa Laval/SweHeat

Export av kunnande från svenska Energibolag.

Hans Bywall, Dala Energi/SweHeat

KAFFE 15.00-15.30

Storbritannien - Tillväxt inom Avfallsförbränning, fjärrvärme och fjärrkyla.

Rutger von Essen, Exportrådet

Forts nästa sida...

9

Energileverantör och fastighetsägare minskar ef fekt- och energibehovet

Thomas Wildig, Ekofektiv

Disussion om ökad exportsamverkan

Håkan Knutsson, SweHeat and cooling

SESSION 15 (FH - LOKAL 300)

13.30-17.00

Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad

Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB

EU kraven och hur passivhus klarar målet

Anders Kyrkander, Kanenergi AB

Passivhuscertifiering med PHPP-beställarens kva litetsgaranti för hela bygget

Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån

Energitänkandet i första skissen, lärdomar från passivhusworkshop på Chalmers

Anders Linde, Passivhuscentrum

Utbildning Certified Passive House Designer i Sverige

Sonja Ritscher, Tyréns AB

KAFFE 15.00-15.30

Det går att göra fina passivhus

Marcus Jansson, Horisont Arkiteker AB

Partneringprojekt med Passivhuskomponenter, flerbostandshus i Stockholm

Andreas Behm Fredin, Tyréns AB

Vägledning till passivhuslokaler i Sverige

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Debatt: Kvalitetssäkring passivhus

Simone Kreutzer, Tyréns AB

Kvalitetssäkring passivhus: upphandling, projektering, under byggnation, PHPP beräkningshjälp och checklista passivhus

Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån Andreas Behm Fredin, Tyréns AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Sonja Ritscher, Tyréns AB Anders Kyrkander, Kanenergi AB

Industri

SESSION 16 (NL - LOKAL 254)

13.30-17.00

Pyrolysis - the total picture

Ordförande: Alexandra Angelbratt, COWI AB

Pyrolysis, a process to produce bio-oil from lignocelluloses. In this session different technologies are discussed. What is the advantage and disadvantage of the process compared to other paths like gasification? Listen to financing aspects from a project owner point of view. Which applications and how to upgrade the bio-oil to vehicle fuel grade by using existing refinery capacity. In other words, Pyrolysis, the total picture.

Moderator

Lennart Larsson , Cowi

RTP - Rapid Thermal Processing: A Proven Pat hway to Renewable Liquid Fuel

Monique Streff, Envergent Technologies

Biomass to liquid

Gerhard Muggen, Btg-Btl

KAFFE 15.00-15.30

Upgrading of pyrolysis oils by catalytic hydrotre atment

Erik Heeres, Rijksuniversiteit Groningen

A Pyrolysis project from a project owner point of view

Dan Riise, CWC Biofuels

Pyrolysis - An overview

Karin Van Der Salm, COWI AB

Forts nästa sida...

10

Transporter

SESSION 17 (NL - LOKAL 253)

15.30-17.00

EU:s energiskattedirektiv - ödesstund för klimatet och bioenergin

Ordförande: Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environment

Översyn av EU energiskattedirektiv - avgörande för transporternas klimatpåverkan

Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environ ment

Framtida styrmedel för biodrivmedel och EU:s energiskattedirektiv

Alarik Sandrup, Lantmännen Energi

Cleantech

SESSION 18 (NL - LOKAL 255)

13.30-17.00

Syntetiska drivmedel

Ordförande: Andreas Eklund, EcoPar AB

Flytande syntetiska drivmedel och deras olika tillverknings-proces ser ger höga utbyten av drivmedel ur nästan vilka energiråvaror som helst.

De kan designas så att de passar helt vanliga, energieffektiva die selmotorer. De kan i vissa fall göras mycket rena, varvid avgaserna blir renare, luktsvagare och mindre irriterande.

Världen rör sig mot en råoljebrist, vilket kommer att göra vanlig råoljebaserad bensin och dieselolja dyr.

Alternativa drivmedel behövs även av ekoomiska skäl.

Biobaserade, syntet-drivmedel ur jordbruksavfall till vanliga dieselmotorer

Andreas Eklund, EcoPar AB

Ultra-rena syntet-drivmedel till arbetsmaskin, lastbil, buss, m.m.

Andreas Eklund, EcoPar AB

Syntet-drivmedel ur avfall istället för sopförbrän ning; Ger mer intäkter

Andreas Eklund, EcoPar AB

KAFFE 15.00-15.30

Miljöorganisationen NOOW mot utsläpp av växt husgaser presenteras

Jan Govella, NOOW

Debatt: Alternativa drivmedel till helt vanliga die selmotorer behövs - Höga dieselpriser förväntas

Andreas Eklund, EcoPar AB

Världen går mot en råoljebrist inom några år, säger bl.a. ASPO och International Energy Agency (IEA). IEA:s chefsekonom Faith Birol har uttryckt det offentligt. Då är det ännu angelägnare med alternativa drivmedel till de fordon som redan finns, t.ex. fordon med dieselmotorer som finns i: Långtradare, bussar, arbetsmaski utbyten av drivmedel, och är energisnåla.

ner, bilar, m.m. Alternativa drivmedel som ger renare avgaser, lägre CO2-utsläpp och som inte är framställda av råolja, kan framställas syntetiskt ur en mängd olika råvaror. Syntetiska processer ger höga

Jan Govella, NOOW Roland Davidsson, SERO

SESSION 19 (NL - LOKAL 352)

13.30-17.00

Concentrating Solar Energy - heat, power and cooling for large buildings

Ordförande: Joakim Byström, Absolicom

Koncentrerad solenergi - el, värme och kyla för stora byggnader och närvärmenät

Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator

KAFFE 15.00-15.30

Solenergi för processvärme inom industrin

Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator 11

22 mars 09.00

Öppen arena

SESSION 20 (NL - LOKAL 351)

09.00-10.30

Öppen session CCR, Carbon Capture & Recycling

Jan-Gerhard Hemming, Royal Swedish Academy of Agriculture

Lönsam kundorientering - från kundmätning till kundinsikt

Mari Nilsson, Svenskt Kvalitetsindex

Energilösningar - ett nytt sätt att agera

Tommy Lööf, Lunds Energikoncernen & Energykey

Kraft att förändra - hur Sverige kan få en folkrö relse för förnybar energi!

Yvonne Ruwaida och Valter Mutt, Författare till boken

KAFFE 10.30-11.00

SESSION 21 (FH - LOKAL 504)

09.00-10.30

Affärssystem som tjänst med garanterad basfunktionalitet & nya affärsmöjligheter med elektronisk fullmaktshantering

Ordförande: Mats Rosén, Zavann AB

Affärssystem som tjänst med garanterad basfunk tionalitet!

Claes Nilsson, Zavann AB

Ökat kundinflöde och nya affärsmöjligheter med elektronisk hantering av fullmakter.

Cilla Holmström, Zavann AB

KAFFE 10.30-11.00

Energisystem och samhälle

SESSION 22 (NL - LOKAL 253)

09.00-13.00

Kärnkraft

Ordförande: Jonas Andersson, MILKAS

Kärnkraftens ursprung - om uranets väg till Os karshamns kärnkraftverk.

Fredrik Loberg, Tidningen Östran, Oskarshamn

Debatt: Panelsamtal om Kärnkraftens ursprung

Kristina Nyström, Moderator

Samtal kring artikelserien Kärnkraftens ursprung. Kärnkraft, uran brytning, kärnbränsletillverkning och slutförvar. Representanter från de politiska partiernas ungdomsförbund.

Forts nästa sida...

Olle Lundberg, Ung Vänster Yuri Silva, Grön Ungdom Erik Scheller, Liberala ungdomsförbundet Rickard Nordin, Centerpartiets ungdomsförbund

KAFFE 10.30-11.00

Nuclear Pollution and Fraudulent Science - The Betrayal of Mankind by the Radiation Protection Agencies

Paul Zimmerman, The Swedish Environmental Movements Nuclear Waste Secretariat

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 23 (FH - LOKAL 503)

09.00-10.30

Renewable energy in Scandinavia from the trader´s perspective

Ordförande: Kristian Gjerløv-Juel, Nordjysk Elhandel

Præsentationen kommer til at indeholde en kort præsentation af hvordan elmarkedet fungerer. Der kommer råd til hvordan investo rer forholder sig til de store prisrisici i elmarkedet, samt til hvordan fornybar energi kan handles som alternativ til konventionelle produktionsformer. Endelig kommer der vurderinger af konkur rencesituationen og dens påvirkning af de fremtidige priser på den fornybare energi.

Metoden bliver korte oplægsblokke med eksempler, som lægger op til diskussioner med publikum

Renewable energy in Scandinavia from the trader´s perspective

Dirk Kaiser, Nordjysk Elhandel A/S

KAFFE 10.30-11.00

SESSION 24 (FH - LOKAL 503)

11.00-13.00

Global Energianalys

Ordförande: Lars Linde, Innovation Hunters

Global Energianalys visar en samlad bild över alla världens energikällor. Den totala energikonsumtionen med procentuella fördelningar med avseende på olika energikällor. Stirlingmotorer för elproduktion (småskaligt eller storskaligt) med sol eller biogas. Småskalig elproduktion med vertikalvindkraftverk. Kraftvärme med biogas eller nygammalt miljövänligt bränsle enligt nobelpristagaren professor Olah.

Småskalig bygglovsfri vindkraft och nygammalt miljövänligt bränsle

Daniel Ritter/ Claes Helgesson, Windforce AB/ Jabe Konsult AB

Debatt: Global Energianalys

Lars Linde, Innovation Hunters

Global energianalys med tonvikt på förnyelsebara bränslen framför allt småskalig elproduktion, solkraft och biobränslen, småskalig kraftvärme. Energilagring med nygammalt bränsle som fram ställs med koldioxid och egenproducerad vätgas. (Vätgasgruppen Göteborg). Vätgas produceras med stirlingmotorer som drivs i första hand med solenergi-paraboliska reflektorer eller med brännbar gas framför allt biogas.

Lars Linde, Innovation Hunters Daniel Ritter, Windforce AB Claes Helgesson, Jabe Konsult AB

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

12 13

SESSION 25 (NL - LOKAL 251)

09.00-10.30

Samhälle och energismarta lösningar

Ordförande: Ewa Larsson och Eva Hallström, Gröna kvinnor

Att göra husen energieffektiva och energismarta Mia Torpe, miljöchef HSB, berättar om några goda exempel från HSB Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande.

Ewa Larsson, samhällsvetare och ordförande Gröna kvinnor ger exempel på hur demokrati och jämställdhet ger miljövinster.

Infrastuktur baserade på lokala behov och förnyelsebar energi.

Eva Hallström, Gröna kvinnors klimatstrateg ger exempel på icke tärande och långsiktig mobilitet.

Hållbar stadsplanering - Vad kan Sverige lära av tyskt energismart byggande?

Ninni Löwgren, Tysk-Svenska Handelskammaren

Det goda exemplet att spara energi vid byggna tion. samt klimatförhandlingarna

Mia Torpe, Miljöchef HSB

Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande

Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor

Infrastuktur baserade på lokala behov och förny elsebar energi

Eva Hallström, Gröna kvinnor

KAFFE 10.30-11.00

Energieffektivisering

SESSION 26 (NL - LOKAL 355)

09.00-13.00

Energieffektivisering Att predicera energitjuvar. Presentation av en teoretisk analysmetod med fokus på produkters bruksfas.

Sophie Thornander, Chalmers tekniska högskola

Vilka faktorer styr utfallet av ett energieffektivise ringsprojekt?

Stefan Källman, Siemens AB

KAFFE 10.30-11.00

Vad är lönsam energieffektivisering?

Stig Lundberg, VISEM AB Energy management

Livscykelkostnader - till vilken nytta för miljön och plånboken

Berit Goldstein, Miljökonsult B Goldstein

Energisimuleringar på gasokroma smarta fönster i svensk-japanskt samarbete

Andreas Jonsson, Uppsala universitet

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

Byggnader/bostäder

SESSION 27 (FH - LOKAL 307)

09.00-13.00

Bebyggelsens energi, tekniska status och energianvändning

Ordförande: Nikolaj Tolstoy, Boverket

Boverket har på uppdrag av regeringen genomfört en rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö, BETSI.

Data samlades in genom besiktningar, mätningar, intervjuer, enkäter och ritningar. Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka 1 800 byggnader i 30 kommuner under 2007-2008. Boende i bland annat de besiktigade bostadshusen har svarat på enkäter om hur de upplever inomhusmiljön och lämnat uppgifter om sin hälsa. Särskilt fokus har lagts på att få fram underlag om skador och bris tande underhåll samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Vad visar resultaten? Av miljöstörningar är buller det som påverkar flest människor. Fukt och mögel ses ofta vid besiktning, men det är relativt få husägare som svarat att de har besvär. Det är vanligare med byggnadsskador i småhus än i flerbostadshus. De flesta skador och bristande underhåll som registrerats bedöms dock inte som allvarliga.

Uppgifterna i BETSI kan till exempel jämföras med ELIB (Elhushåll ning i bebyggelsen) en landsomfattande teknisk undersökning av inneklimatet i svenska bostäder som gjordes 1991-1992.

Statistiska urvalsundersökningar för att beskriva Sveriges byggnader - historik, bakgrund och syfte

Nikolaj Tolstoy, Boverket

Sveriges byggnader - resultat från projektet BETSI

Madeleine Hjortsberg, Boverket

Mögel och tilläggsisolering

Olle Åberg, Boverket

KAFFE 10.30-11.00

Buller, dagsljus, luftkvalitet och radon - hur ser innemiljön ut i våra bostäder

Joakim Thunborg, Boverket

Ventilationssystem, luftomsättning och OVK i våra bostäder

Bertil Jönsson, Boverket

Minskad energianvändning i bebyggelsen - för utsättningar, åtgärder och kostnader för att nå riksdagens miljömål om energi

Björn Mattsson, Boverket

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 28 (FH - LOKAL 300)

09.00-13.00

Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad

Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB

Förskolan med passivhuskomponenter i Skellef teå

Kristian Nilsskog, Tyréns AB

Uppföljning första internationell certifierade pas efter första vintern

Simone Kreutzer, Tyréns AB

sivhusförskola Skogslunden i Åkersberga, resultat Passivhuskontor i Borlänge- smarta tekniklös ningar för passivhuslokaler

Tommy Wesslund, EnerWex

Passivhus norr om polcirkeln - passivhuslösning ar i Kiruna

Simone Kreutzer, Tyréns AB

KAFFE 10.30-11.00

Forts nästa sida...

14 15

NCCs väg till framgångsrika passivhus

Christian Johansson, NCC Teknik

Kunskap, byggteknik och samarbete resulterar i svensk passivhusleverantör

Michael Staffas, Bestahus AB

Passivhus i massivträ

Karin Franzén, Kaufmannhus AB

Debatt: Passivhuskomponenter i Sverige, hur långt har vi kommit?

Simone Kreutzer, Tyrens AB

Passivhuskomponenter i konstruktion och teknik. Vad behövs att utvecklas? Vilka produkter finns och hur kan man hitta de?

Michael Staffas, BestaHus Tommy Wesslund, EnerWex Karin Franzén, Kaufmannhus Christian Johansson, NCC

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 29 (NL - LOKAL 252)

09.00-13.00

Energikalkyler och individuella mätningar i byggnader Energikalkyler på webben

Georg Saros, Energivision Stockholm AB

Individuell värmemätning i svenska lägenheter

Arne Jönsson, KY-utbildningen

Individuel mätning och debitering IMD

Göran Svensson, Hyresgästföreningen, Riksförbundet

KAFFE 10.30-11.00

Large end use energy variations in apartment buildings: causes and solutions

Itai Danielski, Mid Sweden University

Miljöbedömning av energianvändningen i byggna der

Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle

Mätning och reglering av värme i flerbostadshus med kollektiv temperatur

Arne Jönsson, KY-utbildningen

Vi vet hur man hittar pengar i dina fastigheter

Stefan Källman, Siemens AB

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 30 (FH - LOKAL 203-204)

09.00-13.00

Energitjänster i praktiken Eco2 Energy

Jonas Häggqvist, Eco2 Energy

Energitjänster - så här hjälper vi kunderna att inte köpa energi av oss

Mats Mårtensson, Göteborg Energi ab

Energitjänster i energibolag - med kunden i cen trum

Kerstin Sernhed, Grontmij AB

KAFFE 10.30-11.00

Steget före med prognosstyrning!

Johan Björling, eGain Sweden AB

CultureBee - Trådlöst System för Energibesparing i Kulturhistoriska Byggnader

Shaofang Gong, Linköpings Universitet

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

Forts nästa sida...

16

SESSION 31 (NL - LOKAL 254)

09.00-10.30

Carbon Zero, koldioxidnegativt byggande med EKOMER

Ordförande: Hillevi Kuhne, Karlsonhus AB

KarlsonHus lanserade redan 2006 sitt klimatsmarta huskoncept EKOMER. Idag, 2011, har många småhustillverkare börjat arbeta mot energieffektivare hus, men det är fortfarande få småhustillver kare som tar hänsyn till att deras hus i övrigt påverkar miljön. Med EKOMER får konsumenten ett koncept som omfattar hela huset, från den välisolerade bottenplattan, till väggarna med effektiv cellulosaisolering och solfångarna på taket. EKOMER sparar inte bara konsumentens pengar utan även på miljön. EKOMER använder naturliga material som är återvunna och eller återvinningsbara. Resultaten från en livscykelanalys utförd av IVL visar att EKOMER husen faktiskt är koldioxidnegativa.

Inledning: EKOMER bakgrund och utveckling samt samarbetet med Miljösmarta Hus i Småland.

Hillevi Kühne, KarlsonHus

Hur blir ett hus Energy Zero och Carbon Zero?

Kennet Karlsson, KarlsonHus

Hasopor, ett återvunnet och återvinningsbart isolermaterial

Stefan Nordal, Hasopor

Isocell, klimatskalet och miljövänlig isolering.

Andreas Östlund, Miljöbyggsystem

EKOMER, ett flexibelt system.

Varis Bokalders, Arkitekt

Den ultimata uppvärmningen

Åke Hjort, Euronom

Vad visar beräkningarna?

Kennet Karlsson, KarlsonHus

EKOMER från en säljares perspektiv

Robert Mellin, Hussäljare

Avslutning och sammanfattning

Kennet Karlsson, KarlsonHus

KAFFE 10.30-11.00

Industri

SESSION 32 (NL - LOKAL 255)

11.00-13.00

Energieffektivisering i industrin Energy Management, en ständig förbättringspro cess

Jos Klein Woud, Siemens AB

Lastprofilbaseradprestandaoptimering av ångtur biner

Michael Mazur, Siemens Industrial Turbomachinery

Energieffektiviserande drivsystem

David Wiik, Siemens AB

Erfarenheter från Energieffektivisering inom indu strin

Martin Lindström, Dynamate Industrial Services

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

Transporter

Industrial Services 17

SESSION 33 Session 33 är nu sammanslagen med session 35. Se vidare session 35.

SESSION 34 (NL - LOKAL 352)

09.00-13.00

Energieffektivisering av transporter genom ny teknik, styrmedel och beteendeförändringar Så förbättrar ett svänghjul elfordons prestanda

Johan Lundin, Uppsala universitet

New applications for biogas in transport – lessons from Sweden & the Netherlands

Age Van der Mei, Duinn

KAFFE 10.30-11.00

Att leva med en laddhybrid - hur är det?

Sara-Linnéa Östervall, Vattenfall Power Consultant

Uppfatta - förstå - agera: Utformning av “eco driving support systems”

MariAnne Karlsson, Chalmers tekniska högskola

Energieffektivare vägutformning

Svante Berg, Ramböll Sverige AB

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 35 (FH - LOKAL 202)

09.00-13.00

Transporter med biogas och andra alternativa bränslen

Ordförande: Björn Hugosson, WSP Analys & Strategi

Biogas som bränsle i Europa - projekt Biogasmax

Björn Hugosson, WSP

Stockholms stads strategi för biogas

Milla Sundström, Miljöförvaltningen i Stockholm

Så får man ut mer biogas ur en befintlig anlägg ning

Cajsa Hellstedt, WSP

KAFFE 10.30-11.00

Heavy duty electrical transport - Pilots and new global markets

Harris Stamatopoulos, Duinn Svensk Filial

Svenskt flygbränsle för Stockholm - Arlanda Air port

Tomas Ekbom, Grontmij AB

Marknaden för biogassubstrat - nu och i framti den

Michael Mc Cann, Vattenfall Power Consultant

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

18

SESSION 36 (NL - LOKAL 353)

09.00-13.00

Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel - från åker till tank

Ordförande: Alarik Sandrup, Lantmännen Energi

Från den första januari 2011 tillämpas EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetskriterierna har sin grund i EU-direktivet om främjande av förnybar energi och är införda för att garantera påtaglig klimatnytta med biodrivmedel samt att råvaran inte kommer från skyddsvärda marker med högt kolinnehåll.

Enligt direktivet måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda för att användningen av biodrivmedel ska kunna räknas in i det bindande målet på 10 % förnybar energi av den totala energianvändningen i transportsektorn. Dessutom är endast biodrivmedel som uppfyller kriterierna berättigade till skattebefrielse eller andra styrmedel som finns för att gynna dem.

Hur fungerar tillämpningen av hållbarhetskriterierna i praktiken och vad innebär implementeringen för inblandade aktörer? Bidrar hållbarhetskriterierna till att spelreglerna förändras på drivmedels marknaden?

Välkommen till ett seminarium som belyser dessa frågor med representanter från myndigheter, oljebolag och biodrivmedelspro ducenter.

Lantmännen Energi önskar deltagarna välkomna och inleder sessionen

Alarik Sandrup, Lantmännen Energi

Energimyndighetens roll i implementeringen av EU:s hållbarhetskriterier i Sverige

Paul Westin, Energimyndigheten

Implementeringen av hållbarhetskriterier för bio diesel

Anders Hultgren, Perstorp BioBroducts AB

Lantmännens arbete med implementeringen av hållbarhetskriterierna

Per Erlandsson, Lantmännen Energi

KAFFE 10.30-11.00

Statoils arbete med hållbarhetskriterier för bio drivmedel

Sissel Dyrhaug, Statoil

Preems arbete med hållbarhetskriterier för bio drivmedel

Sören Eriksson, Preem

Ett svenskt och internationellt perspektiv på håll barhetskriterierna. Vad händer framöver?

Sven-Olov Ericson, Närningsdepartementet

Debatt: Paneldiskussion med dagens föredragshållare.

Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Per Erlandsson, Lantmännen Energi Paul Westin, Energimyndigheten Anders Hultgren, Perstorp BioProducts AB Sissel Dyrhaug, Statoil Sören Eriksson, Preem Sven-Olov Ericson, Näringsdepartementet

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

Cleantech

SESSION 37 (FH - LOKAL 201)

09.00-10.30

Ska jag tanka Etanol?

Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol?

Debatt: Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol

Mattias Johansson, FORES

Ska konsumenter som vill agera miljövänligt köra fordon som drivs på etanol? Sänks verkligen utsläppen när folk tankar E85 istället för bensin? Och riskerar en ökad etanolproduktion att ta mark i anspråk som istället kunde användas till att odla livsmedel?

Forts nästa sida...

19

Välkomna till presentation och paneldebatt.

FORES presenterar en studie av KTH-professorn Semida Silveira som syftar till att nyansera debatten och slå hål på några av myterna kring användandet av etanol. Här ges exempel på vad samhället vinner på en ökad produktion och användning av etanol inom transportsektorn, såväl för miljön som för ekonomin. Likaså visar den på de positiva effekter etanolen har i de utvecklingsländer där främst sockergrödor odlas, särskilt vad avser en modernisering av jordbruks- och industrisektorerna. I ett särskilt avsnitt diskuteras också industriländernas generella behov av en högre tillgång till alternativa drivmedel.

Studien ser positivt på en utbyggd produktion av etanol som drivmedel, men betonar tydligt att det inte får vara den enda vägen framåt. Behövliga satsningar inom etanolindustrin ska inte utesluta eller ske på bekostnad av utvecklingen av andra förnybara bränslen.

Semida Silveira, KTH Björn Carlén, VTI Jacques Wallner, Dagens Nyheter Per Ankersjö, (C) Stadsmiljöborgarråd, Stockholms stad

KAFFE 10.30-11.00

SESSION 38 (NL - LOKAL 354)

09.00-13.00

Cleantechlösningar för energieffektivisering Energisparsystem för belysning

Mårten Dahlstedt, TD Light

Planering för energieffektivare väg- och gatube lysning

Annika Jägerbrand, VTI

KAFFE 10.30-11.00

Vi måste skapa ökad förståelse för cellulosabase rad etanol i det svenska transportsystemet

Lars Fritz, NBE Sweden AB

KLIMP för biogas - en succé?

Daniel Tamm, BioMil AB

Förlustfri säsonglager av solvärme.

Julius Eyem, Instchemas AB

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 39 (FH - LOKAL 201)

11.00-13.00

Cleantech för framtiden Artificiell Fotosyntes: Vi är nästan där

Björn Åkermark, Organisk kemi, Stockholms Universitet

Utveckling från kW- till MW-maskiner ger vind kraften konkurrenskraft

Hans Carlsson, Siemens AB

Transportation of Biofuel to Biomass heating plants in Europe

Gerald Petschner, Innofreight Speditions GmbH

LUNCH 13.00-14.00

AVSLUTNING Teater Beyond Green 14.00-15.30

SESSION 40 (FH - LOKAL 501)

09.00-10.30

Teknik och lösningar för framtidens biogassystem, BioMil AB

Ordförande: Marita Linné, BioMil AB

Förhydrolys och förbehandling av biogassubstrat för hygienisering och effektivare biogasproduk tion

My Carlsson, AnoxKaldnes

Forts nästa sida...

20

Havet som biogasproducent och hur tillgodogör man sig näringsämnena

Marita Linné, BioMil AB Gunnar Thelin, Ekobalans AB

Möjligheterna till att utnyttja den lantbruksbase rade biogaspotentialen - har vi kommit igång? Hur utnyttjas den bäst?

Martin Fransson, BioMil AB

Energiflöden i biogassystem med bränsleceller och gasuppgradering

Daniel Tamm, BioMil AB

KAFFE 10.30-11.00

21

Utställning.

Utställningen arrangeras av:

Europas fjärde största teknikkonsultbolag

Grontmij är tekniska konsulter inom energi, samhälls byggnad, husbyggnad, projektledning, arkitektur och miljö. Med omkring 11000 medarbetare på närmare 300 kontor i Europa och ytterligare 50 kontor världen över, är Grontmij Europas fjärde största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med ca 800 kon sulter på ett 25-tal orter.

Elektroniska komponenter

Carlo Gavazzi AB med huvudkontor i Karlstad ansvarar för försäljningen av de elektroniska komponenter för industriautomation som designas och tillverkas inom Carlo Gavazzi Group i Italien. De produkter vi erbjuder våra kunder i Sverige omfat tar olika typer av sensorer, kontrollreläer, solid state reläer inklusive mjukstartare och växelriktare, system för energimätning och vårt unika bussystem Dupline med installationssystemet SmartHouse samt produkter för förnyelsebar energi som vindkraft och solceller. Vi är ett företag som alltid jobbar med fokus på våra kunder och en ambition att leverera en service som överträffar kundernas förväntan.

En global energispecialist

Schneider Electric är en global energispecialist med 100 000 anställda och verksamhet i mer än 100 länder. Företaget har ett starkt fokus på energieffektivisering och erbjuder integrerade lösningar för industriell auto mation, fastighetsautomation, avbrottsfri kraft, eldistri bution och elinstallation.

Schneider Electric möjliggör säker, pålitlig och effektiv energiförsörjning för kunder i alla branscher. För kon takt och mer information www.schneider-electric.se

22

För bättre samhällen

Tyréns AB är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhälls-byggnad. Vi erbjuder kundanpassade tjänster inom områdena stadsbyggnad och infrastruktur samt byggnads- och fastighetssektorn.

Tyréns har kompetensen att erbjuda helhetslösningar med energifrågorna i centrum. Vi arbetar med bla passivhuskonceptet i både ny byggnation och renovering samt erbjuder tidig ener gisamordning inom alla typer av projekt.

Teknikkonsult inom samhällsbyggnad

Bengt Dahlgren är ett privatägt teknikkonsultföretag som är verksamt inom hela bygg- och förvaltning sprocessen.

Företaget grundades 1952, och har sedan dess vuxit till att bli en av Sveriges ledande oberoende konsulter utan bindningar till vare sig entreprenörer eller till verkare. Bengt Dahlgren-koncernen har drygt 300 medarbetare som verkar i hela landet men även in ternationellt. Vår omsättning under 2010 var ca 275 miljoner kronor.

Webbaserade affärssystem

Zavanns webbaserade affärssystem med tillhörande tjänster används framgångsrikt av flera elleverantörer. Fokus ligger på intelligenta och användarvänliga lösn ingar, skräddarsydda för elbranschen. Zavanns system och tjänster ger effektivare organisationer och lägre kostnader för våra kunder. Tjänsten webbfullmakt.se är ett prisvärt, snabbt och enkelt alternativ för er att få de uppgifter som behövs för att kunna få en ny elkund. Spara pengar genom att låta oss göra arbetet, så får ni in fler kunder till en lägre kostnad utan att tumma på kvaliteten!

23