Transcript No hate lärarmaterial.indd

Lärarmaterial
no hate
i skolan
TILLSAMMANS MOT NÄTHAT
www.nohate.se
Till dig som är lärare
D
HEJ!
et här materialet är till för dig som arbetar i skolan, och handlar
om hur du tillsammans med eleverna kan uppmärksamma och
arbeta mot näthat. I dag är näthat tyvärr en del av verkligheten
för många unga. Enligt en undersökning som Ungdomsbarometern gjort på
uppdrag av Statens medieråd svarar 59 procent av de tillfrågade ungdomarna att de har sett någon råka illa ut i sociala medier. Åtta procent har själva
blivit utsatta. Dessutom ser 85 procent allvarligt på näthat.
Materialet är tänkt som ett stöd för ni ska kunna diskutera, reflektera över
och lära er mer om ämnet näthat. Det är uppbyggt så att du som lärare visar det tillhörande elevmaterialet på storbildskärm. Ni lyssnar på poddarna
tillsammans, analyserar fallexempel och diskuterar utifrån de förberedda
frågorna.
Materialet är tänkt att användas på högstadiet och gymnasiet. Det kan med
fördel användas på lektioner som är avsedda för mentorstid, då innehållet
kan kopplas till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag. Men det går
även att användas i exempelvis samhällskunskap. Det kan därtill kopplas
till skolans likabehandlingsarbete som grundar sig i skollagen och diskrimineringslagen, men även till elevernas arbetsmiljö där alla barn ska kunna
känna sig trygga och kunna vara sig själva.
Det är viktigt att komma ihåg att skolan har ett juridiskt ansvar att inte
diskriminera eller kränka eleverna, att arbeta aktivt för att främja elevernas
lika möjligheter och rättigheter, att förebygga och förhindra trakasserier
och kränkande behandling och att anmäla, utreda, dokumentera och åtgärda trakasserier och kränkande behandling i samband med verksamheten.
I slutövningen får eleverna möjlighet att koppla arbetet till skolans likabehandlingsplan.
NO HATE SPEECH
2
METODMATERIAL
Upplägg
UPPLÄGG
Materialet består av fem övningar som tar cirka
20-40 minuter vardera att genomföra. Innehållet har
strukturerats utifrån ett individperspektiv, eleven står
i centrum och blickar ut över näthatets olika aspekter.
Materialet består av:
• Ett elevmaterial i form av en Powerpoint, som kan visas på storbild
direkt i klassrummet.
• Detta lärarmaterial, som är tänkt att användas som stöd till elevmaterialet.
Metoder
De metoder som används i materialet är välkända. En återkommande
övning är ”Linjen”, en form av värderingsövning där man tänker sig att
en linje går genom klassrummet. Linjens ändar är de avgränsningar som
framgår av övningen. Eleverna placerar sig utifrån hur de ställer sig till
påståendet och de alternativ som finns i linjens ändar. För att få eleverna att fundera på olika aspekter, är det viktigt att ställa följdfrågor till
påståendena och låt eleverna förklara varför de ställt sig där de gjort.
Ett exempel:
• Påstående: Rött är den vackraste färgen
• Linjens avgränsningar: Håller med – Håller inte med
Förberedelse och fördjupning
Se längst bak för tips på ytterligare material om du vill förbereda dig
eller fördjupa arbetet mot näthat i skolan.
NO HATE SPEECH
3
METODMATERIAL
no hate speech movement
VAD ÄR NO HATE
SPEECH MOVEMENT?
S
tatens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement i
Sverige. Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos
barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande
former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.
För mer information, gå till nohate.se
Vad är Statens medieråd?
Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att
stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda
dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas
medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för
att hantera sin medievardag och förstå mediers roll i samhället, att
kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, uttrycka
sig och själva skapa innehåll i olika medier. För mer information,
gå till:
• MIK-rummet: mik.statensmedierad.se
• Myndighetens sajt: www.statensmedierad.se
NO HATE SPEECH
4
METODMATERIAL
innehåll
06
Viktigt att tänka på
Övning 1: Jag vet vad näthat är!
Syftet med detta avsnitt är att introducera ämnet.
07
Övning 2: Jag vet vad det beror på!
Detta är ett längre pass som tar upp bakomliggande
orsaker och exempel utifrån ett normkritiskt perspektiv.
12
Övning 3: Jag vet vilka konsekvenser det får!
Vad händer för individen och för samhället?
16
Övning 4: Jag vet vad som gäller på nätet!
Fallexempel utifrån olika brottsrubriceringar.
18
Övning 5: Jag vet vad som måste göras!
Åtgärder: vad kan du som individ göra, vad kan klassen
göra och vad kan skolan göra? Hur kan arbetet kopplas till
Likabehandlingsplanen?
Arbeta vidare och fördjupning
Referenser
Hjälp att få
NO HATE SPEECH
5
METODMATERIAL
23
25
29
31
förberedelser
VIKTIGT ATT
TÄNKA PÅ
D
et finns förmodligen några i klassrummet som själva varit
utsatta, eller som utsatt någon annan för kränkningar på
nätet. Därför är det viktigt att du som lärare inte morali­
serar, skuldbelägger eller trivialiserar elevernas resonemang. Vinkla
samtalet till att handla om omvärldens strategier för att undvika att
situationerna sker igen, i stället för att ha fokus på den drabbades
even­tuella ansvar.
Vissa av exemplen i materialet innehåller kränkande exempel som
kan upplevas som obehagliga. Syftet med dessa exempel är att synliggöra och problematisera hur näthat hänger ihop med kränkningar av
människors lika rättigheter och värde. Det är viktigt att förklara detta syfte och berätta varför ni tar upp dessa exempel. Be eleverna att
vara respektfulla och inte förstärka diskriminerande normer genom
skämt eller nedvärderande kommentarer.
De flesta exempel är formulerade som att de händer någon annan
än eleven själv, för att undvika att eleven skuldbelägger sig själv. Det
är heller inte säkert att en elev som varit med om en kränkning själv
upplevde att det var det. Om en av dina elever delar en självupplevd
kränkande händelse är det viktigt att fånga upp det och att eleven får
den hjälp och det stöd hen behöver.
Här kan du få hjälp och mer information: www.nohate.se
NO HATE SPEECH
6
METODMATERIAL
övning 1
JAG VET VAD NÄTHAT ÄR!
I denna del är det begreppet näthat som är i fokus. Hur
ser elevernas förförståelse av begreppet ut, hur tar det
sig uttryck och har de stött på det i någon form?
Förberedelser
• Se till att det finns tillräckligt med utrymme i klassrummet för att göra
Linjen.
• Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm.
• Se till att det finns uppkoppling och koppla in ljud.
Att göra
Börja med en introducerande värderingsövning som syftar till att introducera ämnet. Den ska bearbetas i form av Linjen.
Påståenden
• Nätet är ett bra ställe att träffa nya kompisar på.
• Att chatta är lika bra som att prata i telefon.
• Det är lätt att anmäla kommentarer som innehåller hat eller hot.
• Det är lätt att göra något åt rasism på nätet.
• Det är lätt att göra något åt sexism på nätet.
• Det är lätt att ta bort elaka kommentarer på sin egen Facebookprofil.
• Det är svårt att bestämma vad som ska få stå kvar på ens Instagram.
• Det är bra att kunna vara anonym på nätet.
• Det vore bra om fler visste mer om sina rättigheter och skyldigheter på
nätet.
• Det är svårt att anmäla hatiskt innehåll på sociala medier.
• Det är viktigt att visa vad man tycker på nätet.
• Det är lätt att säga ifrån när någon skriver hatiska saker på nätet.
• Det är viktigt att veta vilka lagar och regler som gäller på nätet.
NO HATE SPEECH
7
METODMATERIAL
övning 1
Linjens avgränsningar: Håller med – Håller inte med
Exempel på följdfråga: Vad är det som gör det lätt eller svårt att ta bort
kommentarer, anmäla eller reagera om man ser något jobbigt på nätet?
Vad är näthat?
Övningen syftar till att fånga upp elevernas föreställningar kring och
kunskaper om begreppet och företeelsen näthat.
Att göra
• Visa bild 3. Lyssna på första avsnittet i serien Juridikpodden som tar upp
vad begreppet näthat är. Programmet tar även upp Instagrammålet och
vad man kan göra om man blir utsatt för näthat. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren (12 min):
www.nohate.se/podcasts/74
• Följ upp med en diskussion kring podden. På sidan 9-11 finns mer bakgrundsinformation om något är oklart.
• Visa bild 4. Diskutera:
• Har ni träffat på näthat?
• Om ja, hur ser det ut och var är det vanligast?
• Har ni koll på vad man kan göra om man blivit utsatt för näthat?
• Visa bild 5 med definitionen av begreppet näthat för att samla
ihop diskussionen.
NO HATE SPEECH
8
METODMATERIAL
övning 1
Bakgrund och fakta
I podden pratar Mårten Schultz och Tove Lindgren om skillnaden mellan
straffrättsligt och civilrättsligt ansvar. Här är en sammanfattning om vad
som gäller.
Sammanfattning – ansvar och skadestånd
1. På internet gäller på det stora hela samma regler som i den fysiska verkligheten. Man får inte hota, förfölja eller kränka någon på internet, lika
litet som i skolan eller någon annanstans.
2. Det finns olika regler om ansvar: straffansvar och skadeståndsansvar.
3. Straffansvar gäller när någon har gjort något som är förbjudet enligt lagen,
alltså när någon har begått ett brott. Om man gör något förbjudet kan man
dömas till straff som fängelse, ungdomstjänst eller böter.
4. Man kan inte dömas till straffansvar före 15 års ålder.
5. Skadeståndsansvar uppkommer när någon skadat eller kränkt någon
annan, till exempel genom ett brott. Den som är skadeståndsskyldig ska då
ge den utsatte ersättning i pengar.
6. Barn kan vara skadeståndsansvariga för brott även om de inte kan dömas
till ett straff i domstolen.
7. Om ett barn gör sig skyldig till ett brott och ska betala skadestånd så blir barnets föräldrar betalningsskyldiga upp till 8 000 kronor för varje skadehändelse.
Ur: Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? (s 11). För bakgrund och fakta till
Övning 1, se sid 25.
Instagrammålet - Hur var det i verkligheten?
Den 16 december 2012 öppnade två tjejer i Göteborg kontot gbgsorroz på Instagram. På kontot la de ut en uppmaning om att folk skulle tipsa om ”orrar”
(dvs slampor) i göteborgsområdet via Kik. De la sedan ut bilderna tillsammans med texterna på Instagramkontot. Tjejerna stängde själva ned kontot
före midnatt den 18 december. När kontot stängdes ned följdes det av cirka
8 000 personer och det fanns bilder på ett stort antal personer tillsammans
med kommentarer om att de var lössläppta på olika sätt, inklusive mer eller
mindre ingående detaljer om deras kroppar, sexliv och preferenser.
NO HATE SPEECH
9
METODMATERIAL
övning 1
En anledning till att målet blev särskilt uppmärksammat var för att det
uppstod en ”upploppsliknande händelse” utanför en gymnasieskola i centrala Göteborg efter att det gått rykten om vem som stod bakom kontot.
En av tjejerna erkände att hon stod bakom kontot. Den andra nekade,
men domstolen ansåg att det låg utom rimligt tvivel att hon varit med om
att skapa och uppdatera kontot. De dömdes för grovt förtal och fick betala
skadestånd (kränkningsersättning) om 15 000 kronor till 38 målsägande,
totalt 570 000 kronor. Deras vårdnadshavare blev ansvariga för 8 800
kronor av skadeståndet i vartdera fallet.
Vad kan man göra?
Om någon lägger upp kränkande bilder eller information om dig eller
någon annan på nätet, kan du:
• kontakta den personen och säga att du vill att materialet tas bort.
• kontakta de som ansvarar för sidan (till exempel sidans moderator
eller ansvariga utgivare) och be dem ta bort materialet.
• anmäla det till det företag som äger webbplatsen där bilden publicerats
och be dem ta bort materialet.
• kontakta det webbhotell som sidan ligger på och be dem ta bort
materialet.
• vända dig till polisen och göra en anmälan (om materialet inte tas bort).
• hjälpa polisen att samla bevis genom att spara skärmdumpar och skriva
ned information om när och hur materialet har publicerats och spridits.
• blockera personen, eller ta bort den som vän, för att förhindra ytterligare
kränkningar.
Om någon hotar, kränker, trakasserar eller förföljer dig på nätet bör du:
• anmäla det till personal på skolan (om det är någon annan i skolan som
utsätter dig för kränkningarna).
• anmäla det till polisen.
• hjälpa polisen att samla bevis genom att spara skärmdumpar och skriva
ned information om när och hur personen har hotat eller trakasserat dig.
Ur: Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till skriften Hat på nätet
(s 17, 30).
NO HATE SPEECH
10 METODMATERIAL
övning 1
Hur definieras kränkning i lagen?
Begreppet kränkning används i många lagbestämmelser. De handlar om
kränkningar av en persons integritet eller ära och heder, av individens
fri- och rättigheter eller av statens gränser. Det kan också handla om
kränkande behandling av personuppgifter eller kränkande fotografering.
I skadeståndslagen finns en bestämmelse om ersättning till den som blivit
utsatt för en kränkning. Den bestämmelsen utgår från att den som blivit utsatt för vissa brott (brott mot person, frihet, frid eller ära) också har
blivit utsatt för en kränkning. Det beror på att reglerna om brott syftar till
att skydda olika intressen – till exempel personers integritet, ära, heder och
mänskliga rättigheter samt statens integritet. Om någon har brutit mot
lagen kan man säga att hen har kränkt det skyddade intresset.
Skillnaden mellan kränkande behandling och
trakasserier?
Medan skollagen tar upp kränkande behandling tar diskrimineringslagen upp trakasserier. Båda reglerar skolans ansvar vid kränkningar med
anknytning till skolverksamheten. Skillnaden ligger i om kränkningarna
handlar om en diskrimineringsgrund (funktionshinder, nationell eller etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder). Exempelvis är det
kränkande behandling att kalla någon för tjockis, planka eller kommunist
på ett nedsättande sätt, men trakasserier att kalla samma person för bög,
blatte eller judesvin. I båda fallen har skolan en skyldighet att förebygga
och förhindra sådan behandling samt utreda och vidta åtgärder om någon
har utsatts för kränkningar.
Ur: Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till skriften Hat på
nätet. (s 20).
NO HATE SPEECH
11
METODMATERIAL
övning 2
JAG VET VAD DET BEROR PÅ!
Syftet med de här övningarna är att undersöka bakomliggande orsaker till näthat och varför vi beter oss som
vi gör på nätet. Avsnittet kan med fördel delas upp i
två delar, där en del handlar om anonymiteten och en
del handlar om normkritik. Syftet är att få eleverna att
reflektera över vad som styr vårt beteende på nätet.
Förberedelser
• Se till att det finns tre avgränsade utrymmen för grupparbetet.
• Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm.
Olika reaktioner, eller?
Syftet med övningen är att försöka åskådliggöra om det är någon skillnad
på hur man agerar om man får vara anonym, och inte behöver ha ögonkontakt med den man pratar med. Dela in klassen i tre grupper.
Att göra
• Visa bild 7 på storskärm: ”Det är i mitten av maj och några veckor kvar
till sommarlovet. Rektor skickar ut ett meddelande om att från och med
i år så ska sommarlovet förkortas med två veckor. Hen ger ingen förklaring.”
• Se till att ge instruktioner så att inte grupperna hör varandra.
• Instruktion till grupp 1: Er grupp har blivit utsedd att gå upp till rektor
som representanter för eleverna på er skola. Vad vill ni säga till er rektor?
Förbered ett kort ”tal”.
• Instruktion till grupp 2: Skoltidningen har skapat ett debattforum på
skolans intranät där ni får möjlighet att kommentera förslaget anonymt.
Vad vill ni skriva?
NO HATE SPEECH
12 METODMATERIAL
övning 2
• Instruktion till grupp 3: Ni har fått möjligheten att skriva ett brev till skol­
ledningen som ska undertecknas med namn och klass. Vad vill ni skriva?
• Låt eleverna lösa uppgiften på cirka fem minuter.
• Låt grupp 1 redovisa först. Därefter de två andra grupperna.
• Reflektera och diskutera kring eventuella skillnader.
• Exempel på följdfrågor:
• Vad beror de eventuella skillnaderna på?
• Vad finns det för fördelar med att kunna vara anonym (jämför
med exempelvis meddelarfrihet och möjligheten att kunna avslöja
oegentligheter, eller att kunna få stöd om man mår dåligt)?
Tips!
Låt grupp 2 använda verktyget padlet: www.sv.padlet.com. De kan med
hjälp av detta enkla verktyg skriva in kommentarer anonymt. Skicka ut
länken på lämpligt sätt till deltagarna i gruppen. Vid redovisningen visas
länken och kommentarerna i storbild. Avgör om detta verktyg är lämpligt
för just din elevgrupp, då kommentarerna görs anonymt.
Anonymiteten som förklaring
Syftet med denna övning är att reflektera kring en av huvudförklaringarna
till vårt beteende på nätet. Den kan göras som en uppföljning till övningen
innan, men den kan också göras separat.
Att göra
• Visa bild 8: ”Att vi är mer elaka på nätet än i verkliga livet har psykologer
förklarat med att anonymiteten får oss att släppa alla hämningar. En ny
studie visar att det framför allt är avsaknaden av ögonkontakt som får oss
att tappa koncepterna.”
• Diskutera i mindre grupper:
• Hur ser ni på detta, stämmer det eller inte? Försök att ge några konkreta
exempel utifrån era egna erfarenheter.
• Går det att åtgärda på något sätt?
• Hur stämmer detta med den förklaring ni arbetade fram i övningen innan?
NO HATE SPEECH
13
METODMATERIAL
övning 2
Rasism som förklaring
• Visa bild 9. Lyssna på podden Rasism och främlingsfientlighet
(www.nohate.se/podcasts/rasism-och-framlingsfientlighet, avsnittet är
14 minuter och börjar 47:45 min in i programmet).
• Programmet handlar om Angela Larsson som fick sin första rasistiska
kommentar som 13-åring. I dag har hon startat Instagramkontot Asiatisk
kvinna och har skrivit krönikor under det fiktiva namnet Ulf Vederholm
för att jämföra om hon får andra typer av kommentarer om hon framstår som en vit, medelålders man. Programmet tar också upp frågan om
rasistiskt näthat som ett demokratiskt problem eftersom vissa grupper i
samhället kan tystas av rädslan för hat och hot.
• Här är en artikel där Angela Larsson berättar om experimentet (innehåller även exempel på kommentarer): www.sourze.se/2013/02/09/undercover-som-vit-medelalders-man__81085#.VH8MY8nWg24
• Visa bild 10. Diskutera:
• Vian Tahir från Nätaktivisterna menar att rasistiskt näthat är ett hot
mot yttrandefriheten, varför?
• Angela Larsson fick andra kommentarer när hon utgav sig för att vara
vit, medelålders man. Varför tror ni att det är så?
Sexism som förklaring
• Förbered eleverna på att den bild som kommer innehåller grova och
kränkande kommentarer.
• Visa bild 11 med några av kommentarer på Twitter när svenska damlandslaget i fotboll spelade EM 2013. Just dessa kommentarer efter att de
spelat oavgjort mot Danmark.
• Visa bild 12. Analysera kommentarerna utifrån frågorna.
• Av vem? Mot vem? Hur? Varför?
• Ytterligare frågor:
• Vilka kommentarer tror ni att det svenska herrlandslaget fått om de hade
spelat en liknande match?
• Vad tror ni gör att de som kommenterar tycker att de har rätt att skriva
såhär?
• Vad har dessa kommentarer för likheter med exempelvis Instagrammålet?
NO HATE SPEECH
14 METODMATERIAL
övning 2
• Visa bild 13 med citatet från professor Susanna Hedenborg: ”Traditionellt
sett har idrott, inte minst lagbollssporter, varit förknippade med manlighet eller maskulinitet. Kvinnor har då på olika sätt förlöjligats, både
skrattats åt men också sexualiserats.”
• Visa bild 14. Samhälleliga normer skapar olika handlingsutrymme för till
exempel män och kvinnor, och kränkningar kan användas för att få människor att anpassa sig till normen. Diskutera:
• På vilket sätt kan kommentarer som i exemplet begränsa människor?
• Vad tror ni att det finns för skillnader när sexism och homofobi uttrycks
på och utanför nätet?
Normkritiska perspektiv på nätet
Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera
och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen
och sammanhang har normer, och det gäller även platser på internet. Ett
normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar tonen på nätet, eller mer specifikt på vissa
webbplatser eller i vissa kommentarsfält, samt vilka personer eller grupper
som osynliggörs eller stöts bort. Ett normkritiskt perspektiv syftar också till
att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier.
Ur: Näthat i skolan. (s 44).
NO HATE SPEECH
15
METODMATERIAL
övning 3
JAG VET VILKA
KONSEKVENSER DET FÅR!
Syftet med detta avsnitt är att diskutera vilka
konsekvenser näthatet kan få. Det handlar dels om
konsekvensen för individen och dels om konse­kvenser för samhället i stort.
Förberedelser
• Se till att det finns tillräckligt med utrymme i klassrummet för att
göra Linjen.
• Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm.
Att göra
• Visa bild 16. Gör linjeövningen där klassen får ta ställning till påståendet:
• ”Den som är på nätet får nätet tåla.”
• Linjens avgränsningar: Håller med – Håller inte med.
• Visa bild 17 med artikeln om att artisten Kajsa Grytt ställer in sin turné
efter näthat mot henne i samband med tv-programmet ”Så mycket
bättre” under hösten 2014.
• Visa bild 18 med en av de kommentarerna som artikeln fått. Låt eleverna
diskutera i grupp:
• Vad tror ni att den som skrivit kommentaren menar?
• Hur tänker ni kring det?
• Visa bild 19. Diskutera:
• Politiker och journalister är andra grupper som ofta blir utsatta för näthat,
vad tänker ni kring det?
• Vad kan det få för konsekvenser om alla människor vänjer sig vid att de blir
utsatta för näthat? För enskilda och för samhället.
NO HATE SPEECH
16 METODMATERIAL
övning 3
• Visa bild 20 med artikeln om Julia. Julia skrev ett inlägg i H & M:s
kommentarsfält på Facebook där hon kritiserade en t-shirt med den sexualbrottsdömde rapparen Tupac. Det utlöste på kort tid väldigt
mycket näthat mot henne.
• Visa bild 21. Diskutera:
• Vilka konsekvenser fick Julias kommentar för henne?
• Hur reagerade hon? Vad har hänt idag? Undersök.
• Varför blev vissa så provocerade av hennes inlägg?
• Visa bild 22. Se bakgrund om Instagrammålet på sid 9.
• Undersök och diskutera:
• Vad fick Instagrammålet för konsekvenser för de inblandade?
Bakgrund och fakta - utsatta politiker
Enligt BRÅ’s rapport Politikernas trygghetsundersökning 2013 uppger en av
fem förtroendevalda att de har utsatts för brott eller en liknande incident i
samband med sitt politiska uppdrag. Utsattheten utgörs främst av hot och
trakasserier (19 procent). Den vanligaste incidenten var hot eller trakasserier via sociala medier (41 procent av de som utsattes).
Fördjupande poddar
Gå till www.nohate.se och lyssna på de fördjupande poddarna:
• Rasism och främlingsfientlighet
• Rasistiskt näthat
• Näthat i gamingvärlden
• Sexism på nätet
NO HATE SPEECH
17 METODMATERIAL
övning 4
JAG VET VAD SOM
GÄLLER PÅ NÄTET!
Denna del handlar om vilka lagar och regler som styr
det som sker på nätet. Syftet är att väcka frågan om
vad som är tillåtet på nätet.
Förberedelser
• Se till att det finns varsin lapp med ”ja” respektive ”nej” till alla i klassen.
• Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm.
• Vad får man egentligen säga?
Att göra
• Dela ut lappar med ”ja” och ”nej” till alla i klassen.
• Läs upp frågorna (bild 24-32). Låt eleverna fundera i 20 sekunder innan
de håller upp lapparna.
• Lyft några kommentarer efter varje ställningstagande.
• Presentera det rätta svaret och ställ eventuella följdfrågor. Fråga vad de
tror är poängen med just den här lagen.
NO HATE SPEECH
18 METODMATERIAL
övning 4
Fråga 1: Ytrandefrihet
Är det olagligt att lägga ut en film på Vimeo där din kompis har en t-shirt
med texten ”Häng Gud”?
Svar: Nej, att uttrycka sig negativt om religioner och dess symboler är inget
brott i Sverige. Den fråga man bör ställa sig är om det är nödvändigt med
hänsyn till dem för vilka detta är en mycket viktig symbol.
Ytterligare frågor:
- Vad skulle du göra om din kompis hade en t-shirt med ett kränkande budskap om en religion?
- Undersök vad skolans likabehandlingsplan och/eller ordningsregler säger
om detta.
Fråga 2: Hets mot folkgrupp
Får din klasskompis ha ett hakkors som profilbild?
Svar: Nej, det räknas som hets mot folkgrupp, det vill säga när: ”den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning
för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.
Ytterligare frågor:
- Var tror ni gränsen går för vad som räknas som folkgrupp?
- Vad skulle du göra om du upptäckte detta?
Fråga 3: Barnpornografi
Din kompis har tagit en bild av sin kille när han poserar naken och
skickar bilden till dig. Du och din kompis är 16 år och din kompis kille
är 15. Du visar bilden för en annan kompis innan du raderar den.
Har din kompis som tagit bilden begått ett brott? Har du?
Svar: Ja, att spara bilder av sexuell karaktär av en person under 18 år är ett
barnpornografibrott. Även om bilden är tagen i samtycke. Ja, eftersom du
visade bilden för en annan kompis, har du spridit en bild av sexuell karaktär
av en person under 18 år. Det spelar ingen roll att du inte hade bett om den,
eller att du raderade bilden efteråt.
NO HATE SPEECH
19 METODMATERIAL
övning 4
Fråga 4: Förtal
Någon på din skola lägger upp en bild på Instagram på din kompis och
skriver att hen är en ”jävla hora som ligger med allt som rör sig”. Är det
här förtal?
Svar: Ja. Förtal innebär att någon sprider uppgifter som får omgivningen att
uppfatta en människa som ”dålig”. Att sprida uppgifter om någons sexuella
liv och vanor på ett sätt som typiskt sett ger omgivningen en negativ bild av
personen, skulle alltså kunna klassas som förtal.
Ytterligare frågor:
- Vad skulle du göra om du såg det här?
- Skulle det spelar någon roll om det inte var din kompis, utan bara någon
på din skola?
- Tror ni att det är någon skillnad mellan hur omgivningen uppfattar rykten
beroende på kön?
Fråga 5: Kränkande fotografering
Får din kompis fota en annan kompis som sover utan att kompisen vet
om det?
Svar: Nej. Det är olagligt att i hemlighet fotografera eller filma någon som
befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara
privat, om det sker utan samtycke.
Fråga 6: Förtal
Någon har lagt ut en bild på Facebook av en elev på din skola som är jättefull och halvnaken. Din kompis delar bilden, men skriver inte någon
kommentar till den. Är det olagligt?
Svar: Det kan det vara. Att dela en bild som kan påverka omgivningens
uppfattning av personen negativt, kan innebära förtal. När du delar bilden
sprider du ju den vidare till dem som följer dig.
Ytterligare frågor:
- Vad skulle du göra om du såg en sådan här bild?
- Om det hade varit du, vad hade du velat att andra gjorde?
NO HATE SPEECH
29 METODMATERIAL
övning 4
Fråga 7: Förtal
En kompis till dig har lagt upp en bild av sig själv där hen poserar utan
så mycket kläder på sig. I kommentarsfältet skriver flera personer att
hen är billig och ser äcklig ut. Skulle kommentarerna kunna klassas
som förtal?
Svar: Ja, taskiga kommentarer kan vara förtal. Förtal innebär att man sprider
uppgifter om en person som får omgivningen att tycka att personen är en
”dålig” människa. OBS! Uppgifterna måste inte ha skrivits eller spridits i ett
eget blogginlägg. Även kommentarer till någon annans blogg eller bilder kan
vara förtal.
Ytterligare frågor:
- Hur skulle du kunna hjälpa din kompis?
Fråga 8: Förolämpning
Är det lagligt att skriva ”Du är så sjukt ful?” på någons Facebookvägg?
Svar: Nej. Det kan vara ett brott som heter förolämpning. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är att förtal handlar om att sprida uppgifter
om någon så att omgivningen får en negativ uppfattning om den personen
(till exempel ryktesspridning). Förolämpning är ett uttalande som är riktat
direkt till någon för att skada personens självkänsla. Att skriva att någon är
ful och liknande hatiska kommentarer upprepade gånger kan också vara ett
brott som heter ofredande.
Fråga 9: Olaga hot
Din kompis försvarar en kompis som blivit attackerad anonymt på Ask.
Efter ett tag dyker en ny kommentar upp: ”Jag vet var din lillebror går på
dagis så om jag var du skulle jag ta det jävligt lugnt”. Din kompis blir oerhört rädd. Är det här ett olaga hot?
Svar: Ja, olaga hot innebär att du känner allvarlig fruktan för din egen, eller
andras säkerhet eller person. När någon uttrycker sig hotfullt om din lillebror, och dessutom påstår att hen vet var din lillebror är om dagarna, kan
det alltså klassas som olaga hot.
NO HATE SPEECH
21 METODMATERIAL
övning 4
Fördjupning
I följande Juridikpoddar reder juridikprofessorn Mårten Schultz och
juristen Tove Lindgren ut vad som gäller på nätet vid brott som:
- Förtal
- Kränkande fotografering
- Barnpornografibrott
- Hets mot folkgrupp
- Ofredande
- Olaga hot
- Olaga förföljelse
Lyssna här: www.nohate.se/kategori/juridiken
NO HATE SPEECH
22 METODMATERIAL
övning 5
JAG VET VAD SOM
MÅSTE GÖRAS!
Detta avsnitt handlar om åtgärder och vad skolan kan
göra. Syftet med avsnittet är att eleverna ska skaffa sig
kunskaper om vad som redan gäller, samt även fundera
över hur de skulle vilja ha det i framtiden. Tänk på att
eleverna behöver få tillgång till skolans ordningsregler
och likabehandlingsplan.
Förberedelser
• Se till att ha tillgång till skolans ordningsregler och likabehandlingsplan.
• Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm.
Att göra
• Inled med att visa bild 35 med texten ”Det är vi tillsammans som
formar nätet!?”.
Vad kan jag göra?
•
•
•
•
Visa bild 36.
Eleven ska fundera själv och anteckna sina svar.
Vad kan jag själv göra för att motverka näthat?
Formulera detta i fyra regler som du alltid ska följa.
Vad kan vi göra?
•
•
•
•
Visa bild 37.
Arbeta i grupp.
Presentera era regler från övningen “Vad kan jag göra?”.
Diskutera och reflektera.
NO HATE SPEECH
23 METODMATERIAL
övning 5
• Bestäm er för fyra gemensamma regler utifrån era personliga regler.
• Kom fram till detta genom diskussion eller genom någon form av
demokratisk röstning.
• Skriv ner era regler i någon form.
Vad kan klassen göra?
• Visa bild 38.
• Alla grupper presenterar sina resultat.
• Klassen röstar om vilka fyra av dessa regler som ska bli klassens egna.
Detta kan till exempel ske via prickröstning. Varje elev får fyra prickar var
att fördela hur den vill på de presenterade förslagen.
• De fyra bestämda reglerna dokumenteras.
• Jämför med tipsen från No Hate Speech Movement (bild 39).
Vad kan skolan göra?
Här behöver eleverna ha tillgång till skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Övningen kan kräva mer tid då en del information ska läsas in.
Att göra
• Visa bild 40.
• Undersök skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Finns det
något som behandlar näthat där?
• Fundera på hur näthat bör behandlas i dessa skoldokument. Bör det som
skrivs ändras eller om inget skrivs, vad måste läggas till?
• Utgå från klassens egna regler och skriv ett eget förslag.
• Kontakta skolledningen och framför ert förslag.
Tips!
Se skriften Näthat i skolan från Diskrimineringsbyrån Uppsala för mer
fördjupande information om att koppla arbetet mot näthat till likabe­
handlingsplanen: diskrimineringsbyran.se
NO HATE SPEECH
24 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
ARBETA VIDARE OCH
FÖRDJUPNING
På kampanjsajten Nohate.se finns material för att
arbeta vidare och ytterligare fördjupning.
Mer information
No Hate-podden
Längre poddar (cirka en timme) där Malin och Kristoffer Triumf bjuder
in gäster och tar upp olika aspekter av näthat: rasism, sexism, föräldrarna,
publicisterna, lag och rätt samt näthat i gamingvärlden.
www.nohate.se/kategori/no-hate-podden
Vad gäller juridiskt på nätet?
Poddar (fem till femton minuter långa) som beskriver de lagar som gäller
kränkningar på nätet. www.nohate.se/kategori/juridiken
Metodmaterial – vad gäller juridiskt på nätet?
Ett metodmaterial med diskussions- och faktafrågor till var och en av de
nio No hate-poddarna om juridik.
www.nohate.se/kampanjmaterial
Digitala utbildningar
Utbildningar med faktafrågor och övningar samt ett avslutande test.
Digital utbildning för moderatorer: www.moderatorutbildning.nohate.se
Digital utbildning för bloggare: www.bloggutbildning.nohate.se
NO HATE SPEECH
25 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
Material om näthat från Statens medieråd
MIK för mig – digital utbildning i medie- och informationskunnighet för elever
Ett av avsnitten handlar om näthat. Avsnittet innehåller ett upplägg med ett
case, värderingsövningar och reflektionsfrågor som går att använda direkt i
klassrummet. Klicka dig fram till avsnittet ”Våra relationer”. Högstadiet och
gymnasiet. mik.statensmedierad.se/utbildning/elever
MIK för mig – övningar för klassrummet i medie- och
informationskunnighet
Ett lärarmaterial där avsnittet ”Medielandskapet och våra relationer” (sid
7-14) innehåller upplägg för fyra lektioner. Bland annat övningar som utgår från de poddar om juridik som finns på Nohate.se, samt övningar om
civilkurage och anonymitet. Högstadiet och gymnasiet.
mik.statensmedierad.se/utbildning/lararmaterial
Mobbning och kränkningar på nätet
Faktatext på MIK-rummet kompletterat med reflektionsfrågor, lektionstips
och fördjupningsmaterial.
mik.statensmedierad.se/interagera-och-skapa/mobbning-och-krankningar-pa-natet
Jag <3 Internet (högstadiet)
Ett elev- och lärarmaterial med praktiska övningar och lektionsupplägg där
ett avsnitt tar upp hat och mobbning på nätet (sid 17-18). Materialet innehåller även övningar om rättigheter, internetsäkerhet och sex och porr på
internet.
www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/jag-hjartar-internet-hg
Jag <3 Internet (mellanstadiet)
Ett elev- och lärarmaterial med övningar såsom exempelvis ”Känslobarometern” som tar upp frågor kring känslan av att vara kränkt, samt diskussionskort utifrån olika case kopplade till rättigheter och skyldigheter online.
www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Jaghjartarinternet
NO HATE SPEECH
26 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
Mer fördjupning om näthat
Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet?
En skrift om juridiken kring näthat. Vad gäller vid hot, trakasserier och
kränkningar på internet och vem bär ansvaret för vad vi säger och skriver
i sociala medier eller i andra internetsammanhang. Den här boken kan
fungera som en start för den som vill veta mer kring vad som är tillåtet och
förbjudet på nätet. Högstadiet och gymnasiet.
Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
www.mucf.se/publikationer/hat-pa-natet
Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till
skriften Hat på nätet.
En lärarhandledning som vänder sig till lärare och annan skolpersonal,
men även till fritidspersonal, ideellt engagerade och andra pedagoger. Innehåller information om skolans ansvar enligt skollagen och diskrimineringslagen, tips i samtal kring näthat, en introducerande lektion om näthat
samt ytterligare förslag på lektionsupplägg. Högstadiet och gymnasiet.
Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
www.mucf.se/publikationer/far-man-skriva-vad-man-vill-pa-internet
Näthat i skolan
För mer fördjupande information om skolans roll och vad skolan kan och
bör göra i arbetet mot näthat kopplat till likabehandlingsplanen finns i
Näthat i skolan från Diskrimineringsbyrån Uppsala. De har även skrifterna:
- PraLin – praktiskt likabehandlingsarbete i skolan
- Nätaktivistboken
- Agera mot näthat
- Företag mot näthat
- Näthat. Juridisk lathund.
Avsändare: Diskrimineringsbyrån Uppsala
http://diskrimineringsbyran.se/om-du/publikationer/publicerat-material
NO HATE SPEECH
27 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
Ses offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet.
Ett metodmaterial som vänder sig till lärare och annan skolpersonal, men
även till fritidspersonal, ideellt engagerade och andra pedagoger. Materialet
ger kunskap och inbjuder till samtal och diskussioner med unga om integritet, gränssättning, sex och relationer via internet. Ett kapitel tar specifikt
upp kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Högstadiet och gymnasiet.
Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
www.mucf.se/publikationer/ses-offline
Materialet innehåller även sex filmer:
https://www.youtube.com/user/usexpo
Justitia – Internettrakasserier
UR-program med lärarhandledning. Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga
Fanndis blir trakasserad och hotad, både i skolan och på internet. Till slut
väljer hon att polisanmäla de som trakasserar henne. Vad säger juridiken?
Är det lika allvarligt att hota och mobba någon på internet som i brev eller i
verkliga livet? Högstadiet.
Avsändare: Utbildningsradion
www.ur.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier
Motverka nätmobbning
En guide som ger konkreta, användbara tips till föräldrar, professionella och
andra vuxna på hur de ska agera runt unga online. I guiden finns också en
lättöverskådlig redogörelse för de juridiska spelregler som gäller för nätet.
Avsändare: Bris och .SE
www.iis.se/guide/motverka-natmobbning
NO HATE SPEECH
28 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
Referenser
DN.se. Ögonkontakt minskar näthat. Dagens Nyheter. 2012-09-17.
www.dn.se/nyheter/vetenskap/ogonkontakt-minskar-nathat
Larsson, Angela. Undercover som vit medelålders man. Sourze.
2013-02-09. www.sourze.se/2013/02/09/undercover-som-vit-medelalders-man__81085#.VH8MY8nWg24
Rosenqvist, Simon. Näthatet mot landslaget: ”Lesbiska horor”.
Sveriges Radio P3. 2013-07-11.
www.sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5588953
Lind, Maja. Kajsa Grytt ställer in turnén efter näthatet. Aftonbladet. 201412-01. www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/samycketbattre/article19946786.ab
Politikernas trygghetsundersökning 2013. Brottsförebyggande Rådet.
Rapport 2013:9.
www.bra.se/download/18.221265bc145ae05f27a604/1399558608978/2014_9_
Politikernas_trygghetsundersokning_2013.pdf
Barkman, Clas. Nu skickar Julia kravbrev till näthatarna. Dagens Nyheter.
2014-04-29.
www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nu-skickar-julia-kravbrev-till-nathatarna
NO HATE SPEECH
29 METODMATERIAL
fördjupning och vidare arbete
hjälp att få
Är du eller någon annan utsatt finns det flera
myndigheter och organisationer som du kan kontakta:
diskrimineringsbyran.se – Hos Diskrimineringsbyrån Uppsala
kan du få hjälp att göra en anmälan om du är utsatt för näthat med
koppling till skolan
www.natvandrare.fryshuset.se – Fryshusets Nätvandrare finns
på nätet om du behöver prata.
www.bris.se – Till BRIS kan du ringa, chatta eller mejla om det är
något du vill prata om.
www.juridikinstitutet.se, www.polisen.se – Här kan du få hjälp
att anmäla nätbrott.
www.skolinspektionen.se/BEO – Tar emot anmälningar mot
kränkningar i förskolan och skolan.
www.friends.se – Friends finns som ett stöd om du behöver hjälp.
www.rfsl.se/brottsoffer–RFSLharensärskildbrottsofferjourfördigsom
är homo- eller bisexuell, transperson eller queer.
Detta material ges ut i samarbete med arvsfondsprojektet Nätakti­
visterna – Antirasism på nätet som utbildar gymnasieelever i vilka
lagar som gäller på nätet och vad de själva kan göra för att agera
mer antirasistiskt på nätet. För att boka en utbildning gå till:
www.nataktivisterna.se
NO HATE SPEECH
30 METODMATERIAL