#fördigsomarbetarmedunga
Download
Report
Transcript #fördigsomarbetarmedunga
T
A
H
T
NÄ
N
A
L
O
I SK
marbetar
#fördigso
medunga
Introduktion4
Vad är näthat och vad har det med skolan att göra?
5
Skillnad mellan kränkningar på nätet
och kränkningar i skolans lokaler Varför ska skolan arbeta mot näthat?
7
14
Skolans likabehandlingsplan
18
Vad är skolans juridiska ansvar?
22
Vad innebär trakasserier och
kränkande behandling?
Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU)
Kungsängsgatan 74, 753 18 Uppsala, 018-147020
Kontakt: [email protected]
DU:s webbsida: www.diskrimineringsbyran.se
Projektets webbsida: www.natvaro.diskrimineringsbyran.se
ISBN: 978-91-980473-8-7
Författare: Anna Adeniji, Ida Gulbrandsen, Reb Kerstinsdotter
Språkgranskning och korrekturläsning: Majk Michaelsdotter
Illustration: Anne Anttila, Johan Ploski
Grafisk design: Yomaco
Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
Utgivningsår: 2014
© Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera,
kopiera eller printa detta verk för icke kommersiellt bruk.
Källa ska alltid anges.
24
Gränsen mellan skola och fritid
31
Vad säger läroplanen?
34
Främjande arbete för ett demokratiskt internet
37
Digital kompetens – mer än bara teknik!
39
Arbeta med fallbeskrivningar
43
Att synliggöra strukturer och tänka kritiskt
46
Inkludera nätet i skolans ämnen
49
Förebyggande arbete mot näthat
Skolans nätpolicy
53
55
Använd era nätarenor för att informera
om hjälp och stöd
Att utreda och vidta åtgärder mot näthat
Hatsidor på nätet
57
59
61
När och var har skolan ansvar för att utreda
kränkningar på nätet? Resurser och tips
63
66
Organisationer och projekt som arbetar mot näthat 66
Lästips och referenser
70
Exempel på filmer och ungdomsböcker om nätet
73
INTRODUKTION
Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) är en antidiskri
mineringsverksamhet som arbetar för att minska
diskriminering och kränkningar i samhället. På Diskri
mineringsbyrån Uppsala arbetar vi för ett samhälle där
alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och
ta ansvar på likvärdiga villkor. Den här boken har vi
tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som vi driver för
att göra nätet till en tryggare plats för alla.
Boken som du håller i riktar sig till dig som arbetar i skol
an eller vill veta mer om vad skolan kan och bör göra
för att motverka näthat. De flesta tips vi ger är riktade till
pedagoger i skolan, men vi hoppas att tipsen kan vara
användbara även i andra sammanhang där barn och
unga befinner sig. Vi vill att fler ska veta vilket ansvar
skolan har och vilka möjligheter som finns för att arbeta
med frågor om internet och elevernas trygghet på nätet.
DU har även gett ut andra böcker som kan vara till stöd
för dig som vill arbeta mot näthat. Nätaktivistboken ger
tips, råd och strategier för att bli nätaktivist. Den ger
verktyg för att omsätta kunskap om mänskliga rättig
heter till praktiska aktioner på nätet. Boken Agera mot
näthat riktar sig till organisationer som vill förebygga
4
näthat och stötta personer som blivit utsatta för kränk
ningar och brott på nätet. Där går vi igenom olika brott
och former av kränkningar som det finns risk att utsätt
as för på nätet, och hur dessa kan förebyggas. Vi ger
även tips på var den som utsatts för kränkningar och
brott på nätet kan få hjälp och stöd.
I den här boken kommer vi att fokusera på de ramar
lagen och läroplanen sätter för skolors arbete mot
kränkningar i skolmiljön och för att främja ett demo
kratiskt samhälle, och hur detta hänger ihop med att
motverka näthat.
Vad är näthat och vad har det med
skolan att göra?
Ordet näthat har börjat användas under de senaste
åren, och har fått flera olika definitioner. I lagboken
finns inget specifikt som heter näthat, men olika brott
kan kallas för näthat om de begås via internet. Begrepp
et används ofta för att benämna hatiska kommentarer
som förekommer på till exempel kommentarsfält,
forum, i bloggar och på webbsidor.
Det måste inte finnas en känsla av hat eller en hatisk
ideologi bakom en handling för att den ska kallas
5
näthat. Även om det så klart kan finnas en sådan grund.
Näthat kan vara att någon skriver kränkande saker,
skickar sexuella bilder eller publicerar uppgifter om
någon annan för att hen tycker att det är kul, för att hen
anser sig ha rätt att göra så, för att väcka debatt eller
provocera. Näthat täcker alltså in ett brett spektrum
av trakasserier, hot och kränkningar. Mycket av det
som kallas näthat är brottsligt och ska behandlas av
rättsväsendet. Näthat berör dock hela samhället och
inte bara de personer som blir utsatta för brott. Om
barn och ungdomar, samhällsdebattörer och kritiska
röster tystas på nätet, försvagas demokratin. Eftersom
en av skolans grundläggande uppdrag är att förmedla
kunskap om och respekt för mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar är det också helt centralt att
lyfta fram de demokratiska möjligheter och dilemman
som nätet och näthatet skapar.
Många använder ordet näthat för att beskriva nät
mobbning. Nätmobbning är upprepade kränkningar
som sprids via nätet. Ofta, men inte alltid, utförs
mobbning av personer som redan finns i den utsattes
närmiljö, till exempel i skolan eller på fritids, och nätet
är helt enkelt ytterligare ett sammanhang där kränk
ningarna sker. De som arbetar på skolan kan aldrig ha
6
koll på precis allt som händer på nätet men det är vik
tigt att känna till att kränkningar i skolan ofta fortsätter
på nätet, under och utanför skoltid. Det är egentligen
ingen skillnad för skolpersonalen om kränkningar
mellan skolelever sker on- eller offline – men det kan
vara svårare att upptäcka kränkningar som sker på
platser på nätet där de ansvariga vuxna inte befin
ner sig. I den här boken vill vi ge information om var
gränserna för ansvar går, och inom vilka områden ni
på er skola kan jobba för att förebygga kränkningar,
trakasserier och hot på nätet.
Skillnad mellan kränkningar på nätet
och kränkningar i skolans lokaler
Kränkningar, hot och trakasserier kan genomföras på
olika sätt beroende på förutsättningar som plats och
motiv. Det finns dock olika förutsättningar för kommu
nikation online och offline.
Det finns några konkreta anledningar till att hat och
kränkningar frodas på nätet.
För det första är internet uppbyggt som just ett nätverk,
och en av de viktigaste fördelarna med nätet är att vi
kan kommunicera med många personer mycket snabbt.
7
Det betyder tyvärr också att kränkningar kan spridas
fort, till många. Något som är speciellt med sociala
medier, som till exempel Facebook, Twitter eller Insta
gram, är att användarna dessutom kan gilla, följa och
dela varandras status, kommentarer, tweets och bilder.
”Gilla-knappen” skapades som något positivt men kan
också användas på ett negativt sätt – till exempel genom
att gilla någon annans taskiga kommentar riktad mot en
tredje person. På så sätt kan ett ogenomtänkt halvtaskigt
uttalande växa till något jättestort genom att många gillar
den första kommentaren. När flera personer ser att det
är accepterat att gilla den taskiga kommentaren kan det
sätta igång en större spiral där fler uppfattar det som att
det är okej att skriva taskiga saker till en person eller
om en grupp eftersom ”alla andra gör det”.
För att detta inte ska hända är det viktigt att snabbt
stoppa spridningen och hindra att många hänger på
sådant beteende. Det kräver att internetanvändare ser
sin egen roll i vad som händer, är kritiska till uppgift
er och källor som publiceras på nätet och reflekterar
över vilka konsekvenser publicering och spridning
på nätet kan få. Det kräver också att enskilda individer
ser det som möjligt och bra att säga ifrån när de tar del
av kränkande eller hatiska budskap. Detta är en form
8
av nätaktivism som du kan läsa mer om i DU:s bok Nät
aktivistboken.
För det andra är det lättare att vara anonym på nätet,
vilket också påverkar spridningen av hat och kränk
ningar. Det verkar vara enklare att säga elaka eller
hotfulla saker när det finns en fysisk distans mellan
en själv och personen en uttrycker sig om. Stiftelsen
Friends årliga nätrapport visar dock att 80 procent
av de ungdomar som blivit utsatta för kränkningar
via nätet eller mobil vet vem det är som utfört kränk
ningen (Friends, 2014). För skolan är det högst relevant
att undersöka om en kränkning är anonym eller inte
eftersom det kan ha stor inverkan på elevers hälsa och
känsla av trygghet i skolan. Att inte veta vem det är
som trakasserar eller kränker en på nätet, men gissa
att det är någon i klassen, kan skapa en stark känsla av
otrygghet. I sådana situationer kan det vara ett stöd för
eleverna att veta att det går att få stöd från till exempel
lärare, mentorer och kuratorer på skolan att prata om
kränkningar på nätet.
Hat som sprids över nätet och på så sätt att det varken
är en känd gärningsperson eller en specifik person
som utsätts, är i många fall det som kallas hets mot
9
folkgrupp. Det kan handla om lögner eller nedsätt
ande påståenden om eller hot och uppvigling mot en
hel grupp människor (till exempel en etnisk, nationell
eller religiös grupp). Hotfulla bilder eller starkt laddade
symboler, som till exempel hakkors, räknas också som
hets mot folkgrupp. När sådant publiceras på nätet är
det lika allvarligt som om en skolbyggnad blir ned
sprayad med hakkors. När sådant händer bör det ligga
i skolans ansvar att uppmärksamma problemet och
arbeta förebyggande mot vidare kränkningar och tra
kasserier. En skola har till exempel möjlighet att block
era vissa webbsidor så att elever inte kan besöka dem
via skolans datorer. Då är det viktigt att skolledningen
noga tänker igenom på vilka grunder en sida blockeras
och att detta är förankrat bland elever och lärare.
fungerar vi inte på det sättet. De flesta av oss har olika
sätt att tala och föra oss i olika miljöer och tillsammans
med olika människor. Det är i sig varken konstigt eller
oschysst. Problemen uppstår när vi sårar, kränker el
ler gör andra människor illa.
Det är viktigt att skolan tydliggör att nätet är en del
av vårt demokratiska samhälle och att personal och
elever diskuterar mänskliga rättigheter, makt, normer
och värderingar online liksom offline. Det som gäller
mellan människor som möts utanför nätet ska även
gälla dem som möts på nätet.
För det tredje skiljer sig nätet från den rumsliga skol
miljön när det kommer till språk och sociala beteen
den. Vissa ord eller sätt att uttrycka sig på nätet kanske
inte verkar särskilt farliga, men om samma sak hände
i klassrummet skulle många fler reagera. Det här är
någonting som skolan kan ta upp och diskutera, både
i språkundervisning och i samtal om hur vi beter oss
mot varandra. Det är lätt att säga att vi ska bete oss lik
adant mot alla människor överallt, men i verkligheten
10
11
Att vara på och utanför nätet?
Gränsdragningen mellan det som sker på och utanför nätet
är inte alltid så klar som den kan verka vid en första anblick.
Många av dem som utsätts för kränkningar på nätet känner
till vem förövaren är. Det som kallas näthat är alltså inte alltid
helt fristående från det som kan kallas offlinehat. Internet är
också en integrerad del i många ungdomars vardag, vilket
Jag försöker hålla isär mitt privatliv
och mitt yrkesliv genom att ha flera
konton på mail och sociala medier
som jag använder till olika saker och
för att prata med olika personer.
innebär att de till exempel väcks av pushnotiser med inlägg
från diskussionsforum, har sina bästa vänner i spelvärlden,
blir förälskade över nätet eller delar med sig av sina privata
bilder och tankar på sina bloggar. Därför är det viktigt att
inte förstärka en bild av en skarp åtskillnad mellan “on- och
offline”, i samtal om vad som sker på internet. Använd
istället samtalen som en möjlighet att undersöka hur de
olika områdena hänger ihop.
Utdrag från ”Får man skriva vad man vill på internet?
Tycker du också att det är bra
att eleverna på skolan har flera
olika konton på sociala medier, till
exempel ett för bara kompisar, och
ett annat för föräldrar och lärare?
Lärarhandledning till Hat på nätet” (Myndigheten för
Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014)
Fundera och diskutera med dina kollegor: Ser du
någon skillnad på person och person när det kommer
till nätanvändning? Vems personliga integritet ska
skyddas från vem? Vem har möjlighet att stänga av sin
”skolidentitet” och vara privat och vem har det inte?
12
13
VARFÖR SKA SKOLAN ARBETA
MOT NÄTHAT?
Det finns många anledningar till varför just skolan ska
arbeta mot näthat. Här kommer vi att lyfta fram skolans
likabehandlingsarbete (som grundar sig i 6 kap. skol
lagen (1985:1100) och 2 kap. diskrimineringslagen
(2008:567) som berör utbildningsområdet). Skolan har
ett juridiskt ansvar att främja likabehandling och före
bygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling i all verksamhet som skolan har. Eftersom
elever och lärare använder nätet i skolan och i anslut
ning till skolan påverkar det självklart också relationer
och situationer utanför nätet.
Att motverka näthat är också relevant för skolan om
den ska kunna leva upp till sitt värdegrunds- och de
mokratiuppdrag, som beskrivs i läroplanernas mål och
riktlinjer för grundskola och gymnasium. Det gäller
framför allt skolans uppdrag om normer och värden,
kunskapsuppdraget liksom skolans ansvar för elever
nas ansvar och inflytande.
Att arbeta förebyggande mot näthat och medverka till
ett positivt klimat på nätet handlar också om att skapa
14
en bra arbetsmiljö för elever och personal. Det som
händer på fritiden följer ofta med in i skolans miljö – och
tvärtom. Att skolan uppmuntrar till nätaktivism, till ex
empel genom att skapa utrymme för samtal om mänsk
liga rättigheter och träning i att stå upp för sig själv och
andra, gynnar enskilda individers hälsa och motverkar
diskriminering i stort.
Hej Ingrid Elmgren, sakkunnig i skolfrågor
och föreläsare om näthat i skolan:
Varför är det viktigt att skolor arbetar med frågor
om näthat?
Skolans uppdrag – enligt skollag och läroplaner – är
inte bara att ge eleverna kunskap i skolämnen. För att
kunna ta till sig kunskap i matte, slöjd, språk, historia
och alla andra ämnen måste varje elev känna sig trygg
i skolmiljön. Det är precis som vi vuxna på jobbet – om
vi inte trivs med arbetsmiljön eller arbetskamraterna
så presterar vi sämre. Skolan har därför ett uppdrag
att aktivt arbeta för en värdegrund som innebär att
förmedla en demokratisk grundsyn, att värna alla
människors lika värde, att förebygga varje form av
kränkning.
15
Det är alltså det förebyggande arbetet som poängteras
i skollagen och läroplanen. Helst ska vi ju undvika att
någon elev blir kränkt på något sätt. Här inbegrips
sedan en tid tillbaka nätet, helt enkelt eftersom barn
och ungdomar idag lever och agerar minst lika mycket
på nätet som utanför nätet. Utvecklingen går fort, och
mötesplatserna på nätet förändras. Dessutom lever
eleverna ju inte ett slags liv på fritiden och ett helt an
nat när de kommer till skolan – de tar med sig relation
er och eventuella konflikter från fritiden när de går till
skolan på morgonen!
utvecklats till att bli en naturlig mötesplats för barn
och unga. Det första jag kom i kontakt med för många
år sedan var avigsidorna, till exempel då kompisar
lägger ut kränkande bilder på nätet utan att reflektera
över konsekvenserna. Eller att nätkulturen under lång
tid medgivit kränkande formuleringar och rena hot
utan att det lett till samma reaktioner som om man
skulle sagt samma sak i ett klassrum eller vid fru
kostbordet. Jag insåg efter ett tag att ”vi som arbetar i
skolan” inte kan fortsätta låtsas som att nätet bara är en
låtsasvärld som vi inte behöver engagera oss i!
För att skolan ska kunna klara sitt värdegrundsupp
drag och undvika att elever blir kränkta i skolan,
måste man därför se till hela elevens tillvaro – om man
blivit kränkt på nätet, är det svårt att samma dag må
bra i skolan och göra bra ifrån sig på matteprovet… Vi
kan som personal i skolan helt enkelt inte stänga ute
det eleverna upplever på nätet!
Detta innebär självklart också att man måste vara
beredd på en hel del arbete med att agera när kränk
ningar och hot faktiskt uppdagas.
Hur jobbar du själv för att lyfta fram frågan?
Jag har själv arbetat många år som lärare och rektor,
och har – främst i rektorsrollen – sett hur umgänget
mellan elever (och med andra utanför skolan) föränd
rats då nätet de senaste två decennierna växt fram och
16
Vad är dina bästa tips för en skolledning som vill
motverka kränkningar på nätet?
Rektorer och annan personal kan sällan mäta oss med
eleverna när det gäller att hänga med i den tekniska
och sociala utvecklingen av mötesplatser på nätet.
Men det vi kan göra är att ta ansvar som vuxna. Därför
kan och ska vi i skolan:
17
• Prata nätvanor och nätmoral med elever och
vårdnadshavare. Var nyfiken och fråga!
• Markera vad som inte är okej – samma regler och
lagar på nätet som i skolan.
• Visa tydligt var skolan står när det gäller hot och
kränkningar på nätet – det ger viktiga signaler till
eleverna om att skolan finns som stöd om något
händer!
• Förutom detta är det viktigt att skolpersonal (särskilt
rektorer!) har viss juridisk kunskap. Så rektorer;
skaffa er enkel och handfast kunskap i nätjuridik –
då vet ni när ni ska agera och/eller be om hjälp från
annat håll!
samt vad skolan gör när någon utsätts för trakasserier
eller kränkande behandling.
Skolans likabehandlingsplan
Det är också viktigt att likabehandlingsarbetet är
ständigt aktivt och grundas i den specifika skolans
situation ”här och nu”.
Enligt skollagen ska skolan arbeta utifrån en plan mot
kränkande behandling och enligt diskriminerings
lagen en plan mot diskriminering och trakasserier.
Dessa planer skrivs ofta samman i en likabehandlings
plan som varje år följs upp och utvecklas. Likabehand
lingsplanen ska förklara hur skolan arbetar praktiskt
för att säkerställa att alla elever ges förutsättningar att
delta och utvecklas på lika villkor och ska innehålla
konkreta mål för likabehandlingsarbete och rutiner
18
OBS! Granska er likabehandlingsplan för att se om
nätet finns med där. Om inte kan ni bidra med att ta
fram exempel på när och hur nätarenan kan inkluderas i planen.
Det finns vissa framgångsfaktorer för ett bra likabe
handlingsarbete. Till exempel är det mycket viktigt att
hela skolan är delaktig. För detta krävs en drivande
och delaktig ledning, att hela personalgruppen är
inkluderad, samt att eleverna är delaktiga och har
mandat att påverka processen.
För att likabehandlingsarbete ska vara framgångsrikt
i längden behövs även ett normkritiskt perspektiv på
skolans verksamhet och problemområden. Skolverket
har nämligen visat att det finns ett samband mellan
begränsande normer å ena sidan, och diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling å andra sidan.
19
Skolan behöver ta detta på allvar genom att granska
vilka normer skolan själv upprätthåller samt att få en
större förståelse av vilka normer som är dominerande
på de webbplatser som skolans elever besöker.
Läs mer i ”PraLin – praktiskt likabehandlingsarbete
i skolan: Handboken” (Diskrimineringsbyrån
Uppsala, 2012)
I ett skolsamarbete som projektet Nätvaro genomförde
2013–2014 byggde vi en arbetsgrupp bestående av re
presentanter från hela skolan. Det var elever från olika
program, personalrepresentanter från skolledningen
och skolhälsan, skolans kommunikatör och pedagog
er. Blandningen av personal och elever gjorde att vi
tillsammans fick syn på olika roller, uppgifter och
erfarenheter som finns på skolan och på vilka sätt alla
kunde bidra med sina perspektiv i frågan. För det
första skapade vi en gemensam kunskapsgrund kring
vad näthat är, vad det kan få för konsekvenser, hur
lagen ser ut och vilken roll skolan har. För det andra
tog elever och lärare tillsammans fram förebyggande
och främjande åtgärder för att skapa en tryggare miljö
på skolan och på nätet. För det tredje vände vi oss till
alla elever på skolan genom en enkät om hur eleverna
20
upplever sin nätanvändning i relation till skolan och till
kränkande behandling. Slutligen förankrades resultat
en i skolans lärarkollegium för att inkludera arbets
gruppens förslag i skolans likabehandlingsarbete.
Hej Åsa Axelsson, studierektor, som tagit
initiativ till att fördjupa arbetet mot näthat
och för nätaktivism på sin skola!
Varför bestämde ni er för att satsa extra på att
lyfta frågor om näthat och nätaktivism på er
skola?
I vårt kartläggningsarbete hade vi fått reda på att
nätet var ett område där eleverna blev utsatta för
kränkningar. Vi såg ett behov av att skriva in detta i
likabehandlingsplanen och implementera frågorna i
praktiken. Syftet var att hitta fungerande strategier för
det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet,
för trygghet och mot kränkande behandling på nätet.
Vi tror mycket på ett gemensamt förhållningssätt och
ville ha en samsyn att utgå ifrån. Det kändes viktigt att
förankra vårt arbete i aktuell forskning, och inte minst
utgå ifrån våra elevers behov och synpunkter.
21
Vad var det viktigaste du lärde dig under arbetet
mot näthat?
Att vi framför allt ska söka svaren hos våra elever. De är
experterna, inte vi. I kartläggningsarbetet blev det också
tydligt att många är tveksamma till att be skolan om hjälp
när de kränks på nätet. Här behöver vi som skola bli
bättre på att informera om hur vi kan hjälpa våra elever.
Vad är ditt bästa tips till skolor som vill arbeta
med de här frågorna?
Att göra eleverna delaktiga! De kom med många bra tips
och idéer på hur vi kan jobba med detta i undervisning
en. Som skolpersonal är det också bra att komma ihåg att
det inte behöver vara så stort och komplicerat. Inkludera
helt enkelt nätet i det arbete ni redan gör!
Vad är skolans juridiska ansvar?
Det finns flera lagar som reglerar skolans ansvar för
eleverna. Dessa är arbetsmiljölagen, diskriminerings
lagen (kapitel 6) och skollagen (kapitel 2). Det finns fyra
punkter som är allra viktigast att kunna.
22
1.Skolans personal får under inga omständigheter
diskriminera eller kränka eleverna. Det gäller såväl
för huvudmannen som för lärare och annan personal.
2.Skolan ska arbeta aktivt för att främja elevernas
lika möjligheter och rättigheter, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
3.Skolan ska förebygga och förhindra trakasserier
och kränkande behandling genom att kartlägga
verksamheten och avvärja risker.
4.Skolan ska också anmäla, utreda, dokumentera
och åtgärda trakasserier och kränkande
behandling i samband med verksamheten.
Det ska göras omedelbart när någonting
händer och utvärderas för att förhindra att det
sker igen.
Läs mer i ”Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling” (Skolverket 2014).
Den går att ladda ner från Skolverkets hemsida:
www.skolverket.se
23
Vad innebär trakasserier och
kränkande behandling?
Trakasserier och kränkande behandling är begrepp
som beskriver former av ovälkommet beteende, till
exempel förlöjligande, hot, fysisk beröring som inte
är önskvärd, otrevliga kommentarer om ens kropp,
oombedda sms med nakenbilder, extremt tjatande,
eller liknande. Ibland är dessa beteenden brott som
beskrivs i brottsbalken. Det är därför viktigt att anmäla
händelserna till polisen som har till uppgift att utreda
om det har skett ett brott enligt lag.
neringslagen och (3) personen blir utsatt för detta på
grund av en eller flera diskrimineringsgrunder.
Sexuella trakasserier är den typ av kränkningar som
anspelar på sex. Det kan handla om ovälkommen be
röring, att skicka bilder som anspelar på sex eller att
komma med sexuella inviter på annat sätt.
Inte på vår skola, väl?
Att prata om utsatthet, kränkande handlingar eller
trakasserier kopplade till diskrimineringsgrunderna kan
Alla ovälkomna beteenden är dock inte brottsliga även
om de är obehagliga. Där kommer diskriminerings
lagen och skollagen in i bilden. Tillsammans skyddar
de båda lagarna elever och studenter från kränkande
behandling och trakasserier. Diskrimineringslagen
skyddar dessutom särskilt utsatta grupper inom en rad
samhällsområden, till exempel arbetsliv, sjukvård och
vid köp av varor och tjänster.
väcka starka känslor. En av anledningarna till detta kan vara
att åhörarna har egna erfarenheter av att själva vara utsatta,
att ha utsatt andra, samt av att vara åskådare till kränkande
situationer. Därför är det viktigt att poängtera att ni inte
är ute efter att diskutera eller peka ut enskilda personer
(till exempel på skolan), utan att prata om frågorna på ett
generellt plan.
Utdrag från ”Får man skriva vad man vill på internet?
Trakasserier är en form av diskriminering. Det räknas
som trakasserier enligt lag om någon (1) blir utsatt för
ovälkommet beteende, (2) det är i anslutning till något
av de samhällsområden som räknas upp i diskrimi
24
Lärarhandledning till Hat på nätet” (Myndigheten för
Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014)
25
Diskriminerings
grunder
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att en person tillhör en
grupp av personer som har samma hudfärg, samma
nationella eller etniska ursprung eller delar något an
nat liknande förhållande.
Funktionsnedsättning
Detta omfattar en bestående fysisk, psykisk eller
begåvningsmässig begränsning av en persons funk
tionsförmåga. Begränsningen kan ha uppstått till följd
av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen
eller som har kommit senare.
Kön
Kön, i lagens mening, avser att en person juridiskt är
kvinna eller man. Även personer som är transsexu
ella eller som har transsexuell bakgrund omfattas av
diskrimineringsgrunden.
26
Könsöverskridande identitet eller
-uttryck
Detta omfattar hur personer identifierar sig och/eller
uttrycker sin könstillhörighet. Det kan till exempel
handla om en identitet som inte platsar i kategorierna
man eller kvinna, eller att använda kläder eller attribut
på ett sätt som överskrider tvåkönsnormen.
Religion eller annan trosuppfattning
Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfatt
ningar eller uppfattningar som har grunder som är
jämförbara med religion. Exempel på religiösa och
andra trosuppfattningar är buddism och ateism. Etiska,
filosofiska eller politiska åsikter skyddas inte av lagen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas vem någon attraheras av
eller blir kär i baserat på kön. Lagen skyddar bisexuali
tet, heterosexualitet och homosexualitet.
Ålder
Detta handlar om en individs uppnådda livslängd.
27
Att specifika grunder och områden nämns i diskrimi
neringslagen innebär att vissa delar av din person får
ett starkare skydd, men drar också en gräns för vad
diskrimineringslagen inte skyddar dig mot. Till exem
pel är det inte diskriminering, enligt lag, om du har
färgat håret blått och därför inte får komma på en fest
hemma hos en kompis. Varför? Jo, därför att hårfärg inte
är en diskrimineringsgrund och en privat fest inte är ett
skyddat område.
Men vad säger skollagen då? Skollagen innehåller alla
grundläggande bestämmelser om förskola och skola.
Där finns ett särskilt kapitel om kränkningar (6 kap.
Åtgärder mot kränkande behandling), där det beskrivs
så här:
”kränkande behandling: ett uppträdande som utan
att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen
(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.”
Alltså kan kränkande behandling förstås som alla
kränkningar ett barn eller en elev i skolan kan vara
med om utöver den typ av trakasserier som kan kopplas
till en grund och ett område som täcks av diskrimine
ringslagen. Skollagen ger ett större skydd än diskrimi
28
neringslagen på grund av att barn och unga ses som
särskilt skyddsvärda och att vi har en skollag som gör
att barn och unga inte kan välja om de ska gå i skolan
eller inte. Om vi använder oss av samma exempel som
ovan och tillämpar skollagen skulle personen med
det blåfärgade håret kunna skyddas av skollagen om
festen var i anslutning till skolan.
OBS! Skollagen skyddar barn och elever från kränk
ande behandling även om kränkningen inte har
någon särskild grund, medan diskrimineringslagen
skyddar elever från trakasserier och diskriminering
som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
En viktig skillnad mellan brott enligt brottsbalken, å
ena sidan, och diskriminering och kränkningar som
nämns i diskriminerings- och skollagen, å andra sidan,
är vem som är ansvarig att utreda och åtgärda det som
har hänt. Vid enskilda brott är det polis och åklagare.
Vid diskriminering och kränkande behandlingg är
det den som är ansvarig för verksamheten som ska
utreda och åtgärda händelsen. För skolor är det rektor
och skolledning som är ansvariga för att utreda och
åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
29
Hej Barn- och elevombudsmannen!
Hur tolkar ni lagen gällande skolors ansvar för
kränkande behandling och trakasserier när det
kommer till det elever kan bli utsatta för på nätet?
Om en elev anser sig ha blivit kränkt på nätet och det
är elever i samma klass eller vid samma skola som
kränker, har huvudmannen en utredningsskyldighet.
Om det visar sig att kränkningarna även sker i skolan,
vilket är det vanliga, inträder huvudmannens åtgärds
skyldighet enligt Skollagen (2010:800) 6 kap. 10 §
Vad kan och bör skolhuvudmannen göra?
Exakt vad skolhuvudmannen kan eller ska göra vet hu
vudmannen bäst själv efter att ha utrett. Bra vägledning
finns i Skolverkets allmänna råd ”Arbetet mot diskri
minering och kränkande behandling”, såväl avseende
främjande, förebyggande som åtgärdande arbete.
Vad är era bästa tips för skolor som vill ta frågor
om näthat på allvar?
• De vuxna får i samtal med eleverna och genom
iakttagelser under skoldagen en mycket bra bild av
elevkonstellationer, ensamhet, utsatthet och risker.
30
• Eftersom elever som utsätts på nätet många gånger
utsätts fysiskt och verbalt under skoldagen och på
sin fritid bör de vuxna alltid fråga utsatta elever om
eventuella nätkränkningar.
• Kontakta alltid berörda elevers vårdnadshavare.
• Om nätkränkningar förekommer, ta då upp det i
kartläggningen av kränkande behandling och i
likabehandlingsplanen. Beskriv resultatet av arbetet
under föregående år samt hur arbetet ska bedrivas
under innevarande och kommande år.
Gränsen mellan skola och fritid
Många lärare och rektorer känner sig osäkra på hur
långt skolans ansvar sträcker sig när det gäller näthat.
Många människor har tillgång till nätet en stor del av
dygnet, och det kan ofta kännas oklart var gränsen
går mellan skolan och fritiden. Ibland är den gränsen
helt enkelt omöjlig att dra. Här försöker vi beskriva det
så tydligt det går utifrån vad lagen säger, utifrån de
yttranden som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort
och de råd som Skolverket har gett.
Skolans ansvar sträcker sig till den verksamhet som
skolan själv erbjuder och uppmuntrar. Men skolper
31
sonal ska även ta ansvar om en kränkning som sker
utanför skolans verksamhet påverkar skolan. Det kan
till exempel handla om att en elev utsätts för rasistiska
påhopp och hot av andra elever på skolan via sociala
medier. Likabehandlingsarbetet bör därför inkludera
rutiner för att identifiera och åtgärda kränkande be
handling och trakasserier som sker mellan elever även
utanför skoltid, vare sig dessa sker on- eller offline.
Har du gjort läxan än?
Det e en grej jag skulle
behöva hjälp med? :(
Hörde du att Sasha
blev så himla packad
igår? Jag döör...
Gränsen mellan skola och fritid är särskilt svår att dra
om skolan använder sig mycket av nätet för kommuni
kation mellan elever och personal, eller mellan elever.
Det finns till exempel skolor där klasserna har egna
grupper på Facebook. Är det då skolans ansvar att
kolla vad som händer där? Det enkla svaret är: ja, om
det är en grupp som eleverna måste vara med i för att
få reda på saker om skolarbetet och där läraren ger
viktig information kopplad till skolan. Men om det är
en grupp vänner i klassen som startar en grupp på
sociala medier för att diskutera skolarbete och lärarna
inte vet något om gruppen så ingår det inte i lärarnas
uppgift att hålla koll på vad eleverna gör där. Skolper
sonal ska inte övervaka elevernas nätanvändning – det
är integritetskränkande och kan i sig vara en kränk
ning av elevernas värdighet.
32
33
Däremot har skolan ansvar att utreda och åtgärda fall
av kränkningar mellan elever och fall då någon i per
sonalen kränker en elev, oavsett var det sker, om de
får kännedom om det. Det är viktigt att skolan skapar
förtroende hos eleverna, så att eleverna vågar och vill
säga till om de blir utsatta för kränkningar på nätet.
Vad säger läroplanen?
I läroplanerna (2011) för grundskolan, förskoleklass
och fritidshem respektive gymnasieskolan finns en
rad punkter som går att koppla direkt till arbetet mot
näthat och för ett demokratiskt internet. Skolan har
ansvar för att elever i grundskolan ska kunna
• göra medvetna etiska ställningstaganden,
• respektera andra människors egenvärde,
• ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling,
• leva sig in i och förstå andra människors situation,
• använda sig av kritiskt tänkande,
• ha en förståelse för samhällets lagar, normer och
mänskliga rättigheter, samt
• använda modern teknik som ett verktyg för kunskap,
kommunikation, skapande och lärande.
34
I läroplanen för gymnasiet finns även målsättningen att
varje elev bland annat ska
• ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det hen
ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställ
ning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
• utveckla sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad
demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och
• stärka sin tilltro till den egna förmågan att själv och
tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och
påverka sina villkor.
Genom att skolan arbetar aktivt med frågor om näthat
kan elever nå ökad förståelse för vad som händer på
nätet i deras egen vardag och sätta det i samband med
demokratiska processer, mänskliga rättigheter, käll
kritik, normer och etiska ställningstaganden.
Internet är en integrerad del i många elevers var
dag. De gör skoluppgifter, pratar med kompisar, får
information från lärare, spelar spel, kollar på film,
läser bloggar och mycket mera. Det som sker på nätet
påverkar elevers liv både on- och offline. Det betyder
att om något roligt eller jobbigt har hänt, till exempel
på sociala medier, kommer det också att påverka skol
35
arbetet. Skolans engagemang mot näthat blir alltså en
fråga om såväl elevernas hälsa, som god arbetsmiljö
och ett positivt pedagogiskt klimat.
Att (inte) moralisera?
I samtal om trygghet på nätet är det viktigt att inte moralisera
över ungdomars val när de använder internet, förutsatt att
handlingarna inte kränker andra. Det gäller till exempel när
det kommer fram information om hur personliga elever väljer
att vara i sina presentationer på sociala medier, om och när
de väljer att vara anonyma, eller vilken typ av bilder de väljer
att publicera. Givetvis är det viktigt att tydliggöra vad som är
FRÄMJANDE ARBETE FÖR ETT
DEMOKRATISKT INTERNET
I det här kapitlet ger vi exempel och tips på hur skolan
kan arbeta främjande för allas lika värde på nätet.
Ämnet näthat är stort och skolan kan därför behöva
hitta flera sätt att inkludera det i sitt arbete. Vi föreslår
en kombination av å ena sidan återkommande samtal
kring vad barn och unga ser och upplever på nätet,
i exempelvis mentorsgrupper eller liknande, och å
andra sidan integrerad undervisning som berör näthat
och nätaktivism inom de ordinarie skolämnena. För
en förstärkt effekt kan flera ämnen arbeta tematiskt
olagligt och koppla detta till ett samtal om hur vi vill att vi ska
bete oss mot varandra i samhället. Däremot är det viktigt att
enskilda elever inte skambeläggs för att de använder internet på
Främjande arbete
ett sätt som “vuxna” kanske inte är intresserade av, eller förstår.
• syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och
Här kan ni fundera på när och hur det egna perspektivet utgår
• omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk
förstärka respekten för allas lika värde
från ett vuxenperspektiv, och vilka konsekvenser det kan få
för bedömningen av ungdomarnas handlingar.
tillhörighet,religion eller trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning, samt
• riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan
Utdrag från ”Får man skriva vad man vill på internet?
förekommen anledning.
Lärarhandledning till Hat på nätet” (Myndigheten för
Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014)
Definitionen är hämtad ur ”Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling” (Skolverket 2014).
36
37
och komplettera varandra genom att erbjuda olika
perspektiv för att diskutera och lära sig mer om näthat.
I det främjande arbetet är det viktigt att inte stirra sig
blind på de negativa effekterna av näthat utan att också
lyfta fram nätets många positiva aspekter.
Hej Föreningen Norden som arbetar med
projektet Nätaktivisterna!
Varför tycker ni att det är viktigt att skolan
arbetar med frågor om näthat?
Kränkningar på nätet är tyvärr vanligt förekommande
i ungas vardag. Skolan ska vara fri från kränkningar
och därför måste skolan ta sitt ansvar så väl på, som
utanför nätet.
Vilket område tycker ni är viktigt att satsa på för
att förebygga näthat?
Vi tror att det behövs insatser på flera områden, ett av
dem är att skolpersonal behöver lära sig mer om hur
yttrandefrihetens begränsningar ser ut i en nätkontext.
Det är också viktigt att känna till hur rasistiska struktur
er tar sig uttryck på nätet och hur unga kan agera
antirasistiskt på nätet. Genom nätaktivism kan eleverna
använda sina demokratiska rättigheter i vardagen!
38
Vad är era bästa tips för skolor som vill ta näthat
på allvar?
• Behandla nätet likvärdigt med alla andra delar av
livet.
• Skapa ett klimat där elever tar kränkningar på nätet
på allvar och kan be om hjälp.
• Skolpersonal ska vara väl förberedda och samla
information om hur de kan stödja elever som utsatts
för kränkningar, helst innan en situation uppstår.
Digital kompetens – mer än bara teknik!
I den nya läroplanen för grundskolan lyfts digital kom
petens fram särskilt som ett område som ska genom
syra kursplanen. Det är inte främst den tekniska kom
petensen som åsyftas utan de ”kunskaper, färdigheter
och förhållningssätt som är nödvändiga för att klara sig
i dagens kunskapssamhälle”. I det metodmaterial som
Statens medieråd har tagit fram för att stödja lärare i
arbetet med digital kompetens läggs särskild vikt vid
källkritik, ansvarsfull medieanvändning och mediers
roll i en demokrati.
Hur kan ni som pedagoger använda och förstå digital
kompetens inom ert ämnesområde? Ett bra exempel
39
för unga elever är projektet Nalleresan, som började i
Sofielundsskolan i Malmö. Slöjdläraren Barbro Skölden
berg arbetade fram idén tillsammans med klass 3A och
3B som ett sätt att lära sig sy och snickra och samtidigt
lära sig om omvärlden och andra barn. Eleverna sydde
en nalle och byggde ett hus och sen skickade de iväg
Nalle och huset på en resa runt om i landet. Samtidigt
startade de en blogg där de berättade om vad de själva
gjorde i skolan. Alla skolklasser som fick ta hand om
Nalle och huset fick också skriva, berätta och ta bilder
på Nalle och dem själva. Genom projektet fick barnen
lära sig om slöjd och berättande, och fick bättre förstå
else för hur andra har det, bättre geografisk kunskap
om Sverige, kunskap om olika seder och bruk och
mycket mer. Genom att driva själva bloggen fick de
dessutom reflektera över vad som är okej att posta på
bloggen, lära sig att respektera andras text och bild
genom att be upphovspersonen om lov, samt själva
tänka på vad som känns bra att publicera.
Läs mer i ”EXPERT PÅ MEDIER – Digital kompetens
i läroplanen Lgr 11” (Mediekompass och Statens
medieråd, 2011) som går att ladda ner på Statens
medieråds webbplats: www.statensmedierad.se
40
Digital kompetens viktigt i alla
gymnasieämnen
It-kompetens kommer att genomsyra examensmål
och ämnesplaner i den framtida gymnasieskolan.
Men det blir inte ett eget ämne obligatoriskt för alla
elever, meddelade Christina Månberg och Johan
Linder, båda undervisningsråd på Skolverket, när
de talade på Nätverket för informationskompetens
årliga konferens i april 2011.
Svenska gymnasieelever
använder ofta digitala verk
tyg när de skriver uppsatser,
söker information och gör
presentationer. De använder
it ibland när de gör språk
övningar, men ytterst sällan i
matematikstudierna. Det
visar Skolverket i sin redo
visning IT-användning och
IT-kompetens från 2010.
Med detta som avstamp redo
gjorde Christina Månberg och
Johan Linder från Skolverket
för hur digital kompetens tas
om hand i GY2011. En reform
som tillsammans med andra
reformer och lagändringar
kommer att innebära stora
förändringar för gymnasie
skolan. Betygsskalan får
till exempel fler steg och
de teoretiska gymnasie
programmen får en mer
högskoleförberedande
prägel. Yrkesprogramm
en får tydliga re fokus på
yrkesförberedelse med
ökad fördjupning i karaktärs
ämnen. Därtill stärks
skolbibliotekens ställning i
den nya skollagen, även om
det i dagsläget är oklart vad
som ska räknas som ett skol
bibliotek.
41
En av åtta nyckel
kompetenser
Skrivningar om digital
kompetens återfinns på flera
ställen i gymnasiereformens
examensmål och ämnen.
– De genomsyrar hela styr
kedjan. Digital kompetens
finns också med som en av
de åtta nyckelkompetenser
som EU har fastställt och som
regeringen har godkänt, för
klarade Christina Månberg.
Johan Linder och Chris
tina Månberg gjorde en
genomgång av den nya
gymnasiereformen GY2011
och hur den påverkar
läroplan, examensmål och
ämnesplaner (ordet kursplan
försvinner inom gymnasie
skolan). I gymnasieskolans
styrdokument sätts ljuset på
fyra perspektiv av digital
kompetens:
• det medborgerliga
perspektivet
• det pedagogiska arbetet
och lärprocessen
42
• förberedelse för arbetsliv
och fortsatta studier
• it som innovativ kraft
Exakt hur detta skall utform
as i praktiken lämnas åt
skolhuvudmän och skolor att
avgöra. Det är de som ska
verkställa reformen. Men det
är onekligen så att det finns
ämnen där it-kunskaper är
mer centrala. Johan Linder
har själv ansvarat för det
nya samhällsvetenskaps
programmet, och han
konstaterar att medie- och
webbinriktningar kommer
att förutsätta digital kompe
tens hos eleverna. Han av
slutade med att påminna om
att grundskolans läroplan
betonar digitala kunskaper
och att det därför bör finnas
en bas hos eleverna redan
när de börjar gymnasiet.
Artikel av
Thomas Heldmark,
2011-04-07
från Skolverkets webbplats: www.skolverket.se
Arbeta med fallbeskrivningar
Ett sätt att arbeta förebyggande är att diskutera och
analysera verkliga eller påhittade fall av brott eller
kränkningar på nätet. Det kan vara riktiga fall som ni
läser om i tidningen, exempel som ni själva sett på
nätet eller fall som beskrivs i läroböcker. Eftersom fall
som beskriver kränkningar på nätet ofta innehåller
kränkande material finns det en risk att de som arbetar
med fallen känner sig illa berörda av de ord, bilder,
texter och videos ni arbetar med. För att inte normali
sera det kränkande språkbruket eller situationerna i
de exempel som används är det viktigt att ni förbered
er gruppen på detta och är tydliga med att exemplet är
just kränkande.
Det är också viktigt att inte raljera eller moralisera
över hur personer har betett sig i de fall ni arbetar
med. Utgå ifrån att alla de erfarenheter som ni talar
om finns representerade i rummet och måna om
att samtalsklimatet är respektfullt. Många har egna
erfarenheter av kränkningar på nätet – som vittne, som
utsatt och/eller som någon som utsatt andra. Därför kan
samtalet lätt börja handla om huruvida kränkningen
över huvud taget är tillräckligt allvarlig att bry sig om.
En norm som verkar vara stark bland unga är nämli
43
gen att vi ska ”tåla” kränkningar. Det är därför viktigt
att förtydliga att alla har rätt att definiera sina egna
erfarenheter av kränkningar och att ingen ska behöva
vänja sig vid att bli illa behandlad. Det kan också vara
bra att diskutera gränserna mellan nätet och klassrum
met (eller andra platser i samhället), och varför vissa
beteenden och ord normaliseras i vissa sammanhang
och på vissa platser men inte på andra.
Vad är egentligen problemet?
I samtal om lagar och regler är det lätt att fokus hamnar på
vad som är tillåtet och inte. Givetvis är det viktigt att de som
lever i ett land känner till vad som är förbjudet enligt lag, för
att kunna handla därefter. En lag är dock inte ett självändamål
i sig, utan ett redskap för medborgarna i ett samhälle att på
ett demokratiskt sätt besluta om hur samhället ska se ut och
fungera. För att kunna förändra problem som hat, hot och
trakasserier är det relevant att ta ett steg till och låta eleverna
Normkritiska perspektiv på nätet
Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att
synliggöra, problematisera och granska begräns
ande normer som råder i samhället. Alla samhällen
och sammanhang har normer, och det gäller även
platser på internet. Ett normkritiskt perspektiv på
näthat handlar till exempel om att se vilka grupper
och attityder som dominerar tonen på nätet, eller
mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa
kommentarsfält, samt vilka personer eller grupper
som osynliggörs eller stöts bort. Ett normkritiskt
perspektiv syftar också till att förändra de normer
som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier.
reflektera kring varför vi har lagar. Det är också viktigt för
att eleverna skall kunna tillägna sig en djupare förståelse av
lagarnas roll i ett demokratiskt samhälle.
Att prata om kränkningar på nätet kan också mötas av
distansering från ungdomar, och ett synsätt som förmedlar
att “ifall jag blir kränkt tar jag det med en nypa salt”. Det
finns alltså en risk i samtal om näthat, att en bekymrad
vuxenvärld kommer med problembilder som ungdomar
inte känner igen. Ett sätt att bemöta detta är att ni, när
ni pratar om kränkningar på nätet, kan göra kopplingar
mellan enskilda personers utsatthet och samhälleliga
konsekvenser. Detta kan göras till exempel genom att ställa
frågor om vad som kan hända med samhället om internet
blir en plats där vissa personer och grupper systematiskt
trakasseras, hotas och kränks. Det kan också vara bra
44
45
att understryka att näthat inte bara, eller ens främst,
är ett ungdomsproblem, men att ungdomar är en extra
utsatt grupp som dessutom har möjlighet att påverka hur
samhället och internet kommer se ut i framtiden.
Utdrag från ”Får man skriva vad man vill på internet?
Lärarhandledning till Hat på nätet” (Myndigheten för
Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014)
Att synliggöra strukturer och
tänka kritiskt
I det främjande arbetet mot kränkningar på nätet är det
viktigt att synliggöra näthat i ett större perspektiv. Det
finns en risk att samtal om näthat kommer att handla om
enskilda personer som beter sig illa utan att det sätts i
relation till att grupper i samhället faktiskt behandlas
olika. Det finns många exempel på hur rasistiska och
sexistiska uttalanden och jargonger normaliserats på
vissa sociala medier och det påverkar människor på
olika sätt. Näthat handlar alltså inte bara om att enskilda
personer blir direkt utsatta utan också om att vissa
åsikter bland ”näthatare” och odemokratiska aktörer
46
tystar ner och skrämmer individer och grupper från att
våga uttala sig eller ge sig in en debatt. För att främja
alla elevers lika behandling och möjlighet att påverka
samhället är det viktigt att synliggöra de normer som
gör att vissa grupper är mer utsatta än andra. Det är
också viktigt att förklara att dessa normer har att göra
med makt. Rasism, sexism, homofobi och transfobi
bryter mot skolans värdegrundsuppdrag och det är
därför skolans skyldighet att motverka dessa ström
ningar med kunskap. Ett effektivt sätt att motverka
näthat är att utrusta elever med verktyg som
kritiskt tänkande och kunskap om normer och
makt för att bättre kunna säga ifrån när de ser
kränkande kommentarer, bilder och filmer
på nätet.
47
Hej Carina Hasselgren, gymnasielärare!
Varför tycker du att det är viktigt att skolan
arbetar med frågor om näthat?
Nätet är en arena för umgänge bland elever och det
som sker där är en del av det som jag tycker omfattas av
den värdegrund vi som skola ska förmedla och arbeta
med.
Kan du ge något exempel på hur lärare kan
arbeta mot näthat i klassrummet?
Bara att lyfta frågan och att visa sig intresserad av de
ställen eleverna ”hänger” på är en bra början. Att
fråga vad de sett på nätet sedan man träffades sist,
att diskutera om de kunde gjort något åt eventuella
kränkningar som de sett och framför allt prata om hur
man vill ha det och hur man kan göra det bättre.
Vad är ditt bästa tips till skolpersonal som vill
bli bättre på att förebygga näthat?
Att bli medveten! Att intressera sig för det eleverna gör
och att våga lägga sig i lite, vara nyfiken. Det är egent
ligen samma som vi bör göra även utanför nätet, så det
behöver inte vara så avancerat.
48
Inkludera nätet i skolans ämnen
Skolans likabehandlingsarbete ska genomsyra hela
skolans verksamhet, undervisning, raster och externa
aktiviteter. Synliggörande och problematiserande
av nätet och näthat kan med fördel specialiseras och
integreras i särskilda ämnen.
Här nedan ger vi förslag på hur frågor som berör nätet
och näthat kan integreras i undervisning i skolans äm
nen. Förslagen är just förslag – använd er fantasi för att
hitta fler teman och frågeställningar som ni kan arbeta
med och fyll på med de skolämnen som ni saknar!
Samhällskunskap
ŅŅ Hur kan näthat påverka politiken?
ŅŅ Hur kan näthat påverka politikers arbete?
ŅŅ Hur förhåller sig yttrandefriheten till rätten att
inte bli diskriminerad eller kränkt?
ŅŅ Vad är en social rörelse och hur kan sådana ta sig
uttryck på nätet idag?
ŅŅ Vad säger lagen om brott och kränkningar på
nätet?
49
Mediekunskap
Filosofi
ŅŅ Hur är vi källkritiska på nätet?
ŅŅ Hur är olika sociala medier konstruerade och hur
påverkar formen hur vi använder oss av dem?
ŅŅ Vilka individer eller grupper har privilegiet,
kunskap och möjlighet att uttrycka sig på nätet?
ŅŅ Skiljer det sig från andra medier?
ŅŅ Hur kan vi förstå kränkningar på nätet utifrån
etiska frågeställningar?
ŅŅ Vilka argument finns för och emot rätten att
uttrycka sig hatiskt och kränkande på nätet?
ŅŅ Hur ser olika argument ut för och emot rätten att
vara anonym på nätet?
Historia
Psykologi
ŅŅ Hur kan vi förstå internet i ett historiskt
perspektiv?
ŅŅ Vilka funktioner fyller nätet idag och hur gjorde
vi förr?
ŅŅ Hur har hatiska organisationer och ideologier
organiserat sig genom historien?
ŅŅ Hur påverkas vi av att ständigt vara tillgängliga för
kommunikation med andra?
ŅŅ Hur kan vi förstå kommunikation som sker
anonymt?
ŅŅ Hur skapas normer på sociala medier och vad får
de för konsekvenser för oss som använder det?
Språk
Teknik
ŅŅ Hur utvecklas språk via nätet?
ŅŅ Vilka skillnader och likheter finns mellan hur vi
använder språket på och utanför nätet?
ŅŅ Vilken betydelse har nätet när vi lär oss nya
språk?
ŅŅ Hur är nätet uppbyggt och hur kan vi påverka nätet
på ett positivt sätt?
ŅŅ Vilka exempel på IT-utveckling har varit viktiga för
samhället, och på vilka sätt har de varit viktiga?
ŅŅ Vad betyder tekniken för våra sätt att interagera?
50
51
Idrott och hälsa
FÖREBYGGANDE ARBETE MOT NÄTHAT
ŅŅ Vilka positiva och negativa effekter har nätet på vår
hälsa?
ŅŅ På vilket sätt påverkas vår hälsa av hot, trakasserier
och kränkningar på och utanför nätet?
ŅŅ Varför tror ni att vissa sportevenemang, till exempel
fotbolls-VM för damer, följs av hat och grova
kränkningar på nätet? Vilka normer skapar det kring
idrott och idrottande?
Skolans förebyggande arbete mot näthat utformas efter
situationen på just er skola och ska vara direkt kopplad
till de riskområden som ni har identifierat i kartlägg
ningen av hälsa, arbetsmiljö och likabehandling. För
att över huvud taget kunna identifiera nätet som ett
riskområde bör ni alltså inkludera elevernas nät
användning och upplevelser av kränkande behandling
på nätet i kartläggningen. Därför är det viktigt att inte
bara lärare är engagerade i frågor om näthat utan att
också skolhälsovården är uppmärksam på hur elever
påverkas av nätet. Ett förebyggande arbete mot näthat
bör även inkludera skolpersonalens egen användning
Religion
ŅŅ Vilka bilder av olika religioner får vi från nätet?
ŅŅ Hur sprids kunskap om och respekt för olika religioner
via nätet?
ŅŅ Hur sprids negativa budskap om och hat mot olika
religioner via nätet?
Förebyggande arbete
• syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling, och
Sexualkunskap
ŅŅ Hur påverkar all information på nätet den kunskap vi
får om kropp, sexualitet och samlevnad?
ŅŅ Vilka normer kring sex möts vi av på olika platser på nätet?
ŅŅ Hur kan vi agera om vi eller någon vi känner blir
utsatta för sexuella trakasserier på nätet?
52
• omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
Definitionen är hämtad ur ”Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling” (Skolverket 2014).
53
av nätet. Skolan kan till exempel ha gemensamma för
hållningssätt till hur personalen ska uttrycka sig på skol
ans webbforum. För att förebygga att kränkningar och
trakasserier sker behöver all personal känna sig trygg i
skolans värdegrund och veta vilka rutiner som finns.
Att sätta samtalen i ett sammanhang
Att prata om kränkningar kan skapa en öppning för elever med
erfarenhet av egna och andras utsatthet att sätta ord på detta.
Därför bör du ta reda på vad ni på skolan har för rutiner för att
Skolans nätpolicy
Har er skola en policy för nätanvändning? I så fall, kän
ner elever och personal till den? Om ni inte har en är
det bra att så snart som möjligt skapa en. Policyns syfte
bör vara att förtydliga skolans officiella förhållnings
sätt till kränkningar, trakasserier och hat på nätet. Vi
rekommenderar er att ha en nätpolicy som gäller både
personal och elever, och även elevers vårdnadshava
re, eftersom det skapar trygghet när alla vet vad som
gäller. Det är också bra att lärare och elever tillsam
mans skapar gemensamma regler för och önskemål
om hur er nätanvändning i relation till skolan ska se ut.
hantera kränkningar mellan elever (på och utanför nätet).
[…] Att ni arbetar med dessa frågor bör också sättas i relation
till er verksamhets ordinarie likabehandlingsarbete. Samtalen
om kränkningar på nätet ger ett bra tillfälle att informera
eleverna om hur skolan arbetar med dessa frågor, och till
exempel om var de kan hitta er likabehandlingsplan, och vad
de kan göra om de utsätts för kränkande behandling eller
trakasserier på eller utanför nätet.
Utdrag från ”Får man skriva vad man vill på internet?
Lärarhandledning till Hat på nätet” (Myndigheten för
Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014)
54
En gemensam nätpolicy ska handla om hur ni på er
skola ska förhålla er till varandra på nätet. Den kan
till exempel innehålla uppmaningar om att använda
ett schysst språk, att inte kränka varandra och att
alltid fråga om det är okej innan en lägger upp bilder
på eller taggar någon annan. En policy för skolan
bör också innehålla regler för vad som händer om
policyn inte följs, i synnerhet om det sker på skolans
egna nätforum. Någon bör vara ansvarig för att plocka
bort kränkande kommentarer eller ge en varning om
någon beter sig på ett sätt som ni kommit överens om
inte är okej. En nätpolicy kan också innefatta andra
55
typer av åtgärder, till exempel att uppmuntra alla att
säga ifrån direkt om någon blir illa behandlad. Här
följer några exempel på vad som kan stå i en nätpolicy.
Diskutera förslagen med kollegor och med elever på
skolan och lägg till punkter som är viktiga för just er!
ŅŅ Skolpersonal och elever ska inte använda ett kränk
ande språk (till exempel rasistiskt, sexistiskt eller
homofobiskt språk)
ŅŅ Skolpersonal och elever ska alltid fråga innan vi
lägger upp bilder på eller taggar någon annan
ŅŅ Om klassen har en grupp på nätet där vi pratar om
saker som händer i skolan ska alla i klassen vara
med i den gruppen och det ska tydligt framgå vad
gruppen ska användas till
ŅŅ Elever och anställda får inte vara kompisar med
varandra på Facebook
ŅŅ Om någon på skolan ser att någon annan blir illa be
handlad på nätet ska den berätta om det för kurator
ŅŅ Lärare, mentorer och elever ska inte behöva svara
på frågor online efter klockan 18 (om det inte finns
en särskild kontakttid)
56
ŅŅ Tipsa gärna om evenemang som alla kan delta i,
men det är inte tillåtet att göra reklam för saker
som kostar pengar när vi använder skolans an
slagstavla på nätet
Använd era nätarenor för att informera
om hjälp och stöd
Använd skolans egna webbplatser för att informera om
var elever kan söka hjälp om de har frågor om näthat,
samt hur de ska göra ifall att de själva eller någon
annan blir utsatt för kränkande behandling på nätet.
Eftersom det kan vara svårt att be om hjälp är det
viktigt att ni visar att skolan tar näthat på allvar och att
elever alltid kan vända sig till någon i personalen om
de har funderingar. Alla som jobbar på skolan kan inte
vara experter på området, men alla ska veta var de
kan vända sig för att gå vidare och hjälpa eleven.
Tänk på att det finns många olika slags resurser som
kan ge stöd. Länka gärna till andra hemsidor som
har tips, råd och kan svara på frågor. Under rubriken
Organisationer och projekt som arbetar mot näthat
hittar ni exempel.
57
Hej Moa Nyqvist, gymnasieelev som deltagit
i en av Nätvaros utbildningar!
Varför tycker du att det är viktigt att skolan
arbetar med frågor om näthat?
Internet är en sådan stor del av vårt liv. Lärarna skulle
behöva bli mer delaktiga och se hur det går till så att
de kan finnas där som stöd för dem som behöver.
Berätta något som du har lärt dig av att själv
fördjupa dig i vad näthat och nätaktivism är!
Jag tänkte inte på att det var så vanligt som det faktiskt
är. Det värsta är nog att jag blivit så van vid språket över
internet att jag inte lagt större märke till det. Man ska
inte behöva vänja sig vid sådant. Jag tänker allt oftare
på hur folk skriver till varandra och lägger märke till att
mycket är saker folk inte skulle säga i offline. Alla borde
tänka efter en extra gång innan de gör saker på nätet.
Vad är ditt bästa tips till dem som arbetar på
skolan för att elever ska känna sig trygga på
nätet?
Det som skulle göra störst skillnad är att informera
eleverna om att skolan finns där för en. Många tänker
att det bara är kuratorns jobb att ta hand om oss unga
58
som mår dåligt men det är faktiskt lärarnas också.
Elever behöver veta att det är hela skolans ansvar att
jobba med det här.
ATT UTREDA OCH VIDTA ÅTGÄRDER
MOT NÄTHAT
Skolans huvudman har det yttersta ansvaret för att
utreda omständigheterna och vidta åtgärder om det
finns misstankar om att en elev har utsatts för trakas
serier, sexuella trakasserier eller annan kränkande
behandling. Det krävs inga bevis för att en utredning
ska påbörjas. I praktiken är det oftast rektorn som leder
utredningen men det kan också vara någon annan med
liknande ledningsfunktion som huvudmannen utser.
Använd er av det arbete som ni redan har gjort. Ta
fram det material och de rutiner som ni redan har för
att arbeta mot trakasserier, sexuella trakasserier och
kränkande behandling. Gå igenom handlingsplaner,
likabehandlingsplaner och rutindokument och se över
om det finns områden där nätet behöver skrivas in
tydligare. Tänk på nätet som en plats där era elever
59
Åtgärdande arbete
• kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling,
• ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn
eller en elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller
OBS! Ta alltid den som anmäler en kränkning på
allvar oavsett om det har hänt på nätet eller någon
annanstans. Ibland kan kränkningar vara subtila eller uttryckas på ett sätt som du inte förstår. Lyssna!
kränkt, samt
• innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Definitionen är hämtad ur ”Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling” (Skolverket 2014).
befinner sig och som kan påverka dem på positiva och
negativa sätt. Ni har säkert redan rutiner för hur ni ska
agera när en elev har blivit utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling. Kränkningar på nätet är egent
ligen samma sak som kränkningar i skolans fysiska
miljö. Det handlar om barn och ungdomar som far illa.
Det handlar om skolans ansvar för de barn och unga
som går i skolan, och om att skapa utrymme för att
reda ut händelser, prata om vad som har hänt, åtgärda
problem och få upprättelse.
60
Hatsidor på nätet
Näthat handlar inte enbart om elever som kränker
varandra eller personal som kränker elever på nätet.
Det handlar också om hela nätforum, artiklar eller
kommentarsfält som är översvämmade av kränkande
språk och bilder. Skolan har ingen lagstadgad skyldig
het, och knappast heller möjlighet, att utreda och vidta
åtgärder mot dessa platser på nätet, men det är ändå
bra att känna till, diskutera och ha en beredskap för
hur ni hanterar när denna typ av sidor förekommer
inom skolans värld.
Det skolan kan göra är att uppmärksamma vilka
nätkällor och forum eleverna använder sig av i det
direkta skolarbetet. Till exempel om elever hänvisar
till webbplatser som innehåller hatbudskap. Alla i kol
legiet måste ha de kunskaper de behöver för att vara
trygga att säga ifrån om elever hänvisar till källor som
innehåller kränkande material.
61
Ett annat sätt att utreda och vidta åtgärder mot kränk
ningar som sker på nätet är att blockera sidor och forum
så att de inte kan användas i skolan. Det är ett viktigt
skydd av skolan som arbetsmiljö för elever och perso
nal. Vissa skolor har till exempel blockerat sajten ask.
fm eftersom det är en plats där mycket trakasserier och
kränkande kommentarer skickas mellan elever.
Om blockering sker måste det dock föregås av en
grundlig utredning och diskussion kring varför ni
blockerar vissa sidor. Ett mindre lyckat exempel är
när en skola valde att blockera en queer dejtingsajt
eftersom personalen gjorde bedömningen att där
fanns stor risk för sexuellt utnyttjande. Blockeringen
gjordes för att skydda eleverna, men samtidigt stängdes
en plats som kan ha varit viktig för elever som identifie
rar sig som homo-, bisexuella eller transpersoner.
Effekten blev alltså att skolan signalerade att den que
era dejtingsajten inte var okej medan det inte vidtogs
åtgärder mot heterosexuella dejtingsajter. Detta är i sig
diskriminerande.
62
När och var har skolan ansvar för att
utreda kränkningar på nätet?
Skolan har ansvar att anmäla, utreda och åtgärda kränk
ande behandling eller trakasserier som förekommit vid
utbildningen, det vill säga under lektionstid, raster
och i övrigt under skoldagen. Ansvaret är dock vidare
än så – enligt lagtexten är det som sker i samband
med verksamheten också skolans ansvar. Det innebär
att skolan är ansvarig för kränkningar som sker under
verksamhetsförlagd utbildning (VFU), skolresor, studie
besök, i skolbussen, med mera.
När det gäller kränkningar som sker över nätet har
Barn- och elevombudet (BEO) sagt att det ligger i skol
ans ansvar att anmäla, utreda och åtgärda kränkningar
som har koppling till skolan. I sina allmänna råd för
arbete mot diskriminering och kränkande behandling
skriver Skolverket också att kränkningar som begås på
elevernas fritid, exempelvis över internet, och fortsätt
er i verksamheten ska utredas på samma sätt som
kränkningar som bara förekommer i verksamheten.
Det spelar alltså ingen roll om kränkningen sker på
eller utanför nätet, så länge den sker i samband med
verksamheten.
63
Att göra
UU Prata med den som är utsatt för kränkningarna
på nätet.
UU Prata med den eller dem som har utfört kränkningarna och förklara varför det inte är okej att
kränka någon på nätet. Se till att personen eller
personerna förstår varför det inte är okej och att
det inte får hända igen.
UU Kontakta vårdnadshavare till de elever som är
inblandade. Betona att skolan tar kränkningar
på nätet på lika stort allvar som kränkningar i
skolans lokaler.
UU Prata med skolans personal för att få en bredare
bild av situationen och för att utreda på vilka sätt
trakasserierna eller den kränkande behandlingen påverkar skolans verksamhet och elevens
hälsa.
UU Se till att det kränkande materialet tas bort om
det är möjligt. Ju snabbare ni får bort det, desto
mindre är risken att det fortsätter att spridas.
UU Utbilda personalen på skolan så att de blir bra
på att förebygga och tidigt upptäcka kränkningar och trakasserier innan någon blir utsatt igen.
UU Dokumentera vilka sidor som elever anser
innebär en hög risk för trakasserier, sexuella
trakasserier och kränkande behandling och för
en diskussion i kollegiet om skolans policy för
dessa sidor.
UU Anmäl alltid till polisen om det handlar om hot
eller andra brott. Om ni är osäkra på om något
är ett brott eller inte kan ni alltid ringa och fråga
polisen eller höra av er till Diskriminerings
byrån Uppsala för att be om råd.
UU Ta skärmdumpar (bilder av sidan på nätet) och
spara det som dokumentation för utrednings
arbetet.
64
65
RESURSER OCH TIPS
du anmäla näthat och få kontakt med juridikstuderande
som kan svara på frågor och ge juridiskt stöd.
Organisationer och projekt som arbetar
mot näthat
Kränkt.se
krankt.se
Kränkt.se är en webbplats framtagen av Datainspektionen.
Friends
friends.se/natet
Där finns råd till dig som blivit oschysst behandlad på nätet
Friends är en stiftelse vars uppdrag är att stoppa mobbning.
om hur du ska gå till väga. Kränkt.se riktar sig främst till
De hjälper skolor att utveckla sitt arbete mot kränkningar på
unga och vårdnadshavare.
nätet genom utbildningar och informationsmaterial. De riktar
sig till elever, personal och vårdnadshavare. Friends ger
Myndigheten för ungdoms-
ut en årlig nätrapport om erfarenheten av kränkningar via
och civilsamhällesfrågor (MUCF)
mobil, dator och surfplatta bland barn och unga i åldern tio
MUCF är en statlig myndighet som verkar inom två huvud-
till sexton år i Sverige.
områden: ungdomspolitik och politiken för det civila sam-
mucf.se
hället. MUCF hette tidigare Ungdomsstyrelsen. De har tagit
Ins@fe
saferinternet.org
Ins@fe är en organisation och kunskapsresurs på nätet med
fram lärarmaterial, ordnat konferenser och samlat kunskap
om ungdomar och nätet.
stöd från EU. De organiserar Safer Internet Day (SID) den 11
februari varje år för att uppmärksamma ett säkert internet
No hate speech movement nohatespeechmovement.org
användande för barn och unga.
No hate speech movement är en internationell ungdomskampanj med stöd av Europarådet. Där kan du lära dig mer
Institutet för juridik och internet (IJI)
juridikinstitutet.se
Juridikinstitutet – Institutet för Juridik och Internet (IJI) – är
om vad näthat är och hur du kan bli del av internationell
nätaktivim mot hat och hatbrott.
en ideell organisation som arbetar mot internetrelaterade
kränkningar, genom att ge stöd åt dem som kränkts och ge-
Nätaktivisterna – antirasism på nätet nataktivisterna.se
nom att verka för opinionsbildning och upplysning. Där kan
Projektet Nätaktivisterna – Antirasism på nätet drivs av
66
67
Föreningen Norden. De utbildar gymnasieelever i hur rasist
RFSL
iska strukturer fungerar och ger kunskap om journalistik,
RFSL har en särskild brottsofferjour för dig som är homo- el-
yttrandefrihet och nätaktivism för att unga ska känna sig
ler bisexuell, transperson eller queer. Dit kan du höra av dig
trygga i sina värderingar och jobba för ett öppet och demo-
om du har blivit utsatt för brott och kränkningar på nätet som
kratiskt nät.
har samband med din sexualitet eller könsidentitet.
Nätityder
humanitas.se/natityder/
Sibship Society
rfsl.se/brottsoffer/
sibship.se
Diskrimineringsbyrån Humanitas driver sedan 2014 Nätityder
Sibship Society är en ideell förening som har sammanställt en
– ett jämställdhetsprojekt om nättrakasserier och näthat
rapport med strategier och arbetsmetoder som företag, orga-
med koppling till kön och sexualitet. Projektet arbetar med
nisationer och skolor har för att hantera näthatsproblematik.
kartläggning, utbildningsmaterial och ska ta fram en mobilapplikation om sexuella trakasserier på nätet. Projektet
Statens medieråd
genomförs i samverkan med skolor i Eskilstuna och Västerås,
Statens medieråd är en statlig myndighet. De har i uppdrag
och den huvudsakliga målgruppen är gymnasieelever och
att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare
gymnasielärare.
och skydda dem från skadlig mediepåverkan. De har gett ut
statensmedierad.se
en rad olika skrifter och lärarmaterial som berör nätet och
Re:agera
youtube.com/user/ProjektetReagera
näthat. Statens medieråd bedriver också kampanjen No hate
Projektet Re:agera drivs av Byrån mot diskriminering i Öster-
speech i Sverige: www.nohate.se. Där hittar du utbildningar,
götland. Projektet riktar sig till lärare och elever på gymnasiet
podcasts och material.
och de övningar som är framtagna är tänkta att vara inte-
grerade i undervisningen samt ämnesöverskridande. Temat
Surfa lugnt
för projektet är mänskliga rättigheter, antidiskriminering och
Surfa Lugnt är ett nationellt initiativ för att höja vuxnas
nätaktivism och att använda sociala medier strategiskt för att
kunskaper om barns och ungas vardag på internet. Syftet
sprida budskap. De filmer som tagits fram av gymnasieelever
är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som
finns att se på Re:ageras youtube-kanal.
engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och
68
surfalugnt.se
69
samtidigt ge föräldrar och andra vuxna mer kunskap att
ññ Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt?:
hantera fallgroparna på internet. På deras webbplats hittar
barns, elevers, och studerandes uppfattningar om
du råd och tips om ungas nätvanor och länkar till forskning
diskriminering och trakasserier, Stockholm.
kring unga och internet.
ññ Stiftelsen Friends (2014) Friends nätrapport. Finns att
ladda ned.
ññ Myndigeten för undoms- och civilsamhällesfrågor
Lästips och referenser
(2014) Ses offline: Ett metodmaterial om unga, sex och
internet. Ny upplaga med kapitel om kränkningar, hot
ññ Diskrimineringsbyrån Uppsala (2012) PraLin – praktiskt
likabehandlingsarbete i skolan: Handboken
ññ Diskrimineringsbyrån Uppsala (2013) Nätaktivistboken
#fördigsomvillpåverka. Finns att ladda ner på nätet.
ññ Diskrimineringsbyrån Uppsala (2014a) Agera mot
näthat #fördigsomvillförändra. Finns att ladda ner på nätet.
ññ Diskrimineringsbyrån Uppsala (2014b) Näthat. Juridisk
lathund. Finns att ladda ner på nätet.
ññ Diskrimingsombudsmannen (2012) Lika rättigheter i
skolan.
ññ Bromseth, Janne & Hanna Wildow (2007) ’Man
kan ju inte läsa om bögar i nån historiebok’: Skolors
förändringsarbete med fokus på jämställdhet, genus och
sexualitet, Stiftelsen Friends.
ññ Nordenmark, Love & Maria Rosén (2008) Lika värde,
70
och trakasserier på nätet. Finns att ladda ner på nätet.
ññ Myndigheten för Ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (2014a) Nätkränkningar. En
studie av svenska ungdomars normer och beteenden.
Finns att ladda ned.
ññ Myndigheten för Ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (2014b) Hat på nätet. Vad får du
inte skriva på nätet? Finns att ladda ned.
ññ Myndigheten för Ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (2014c) Får man skriva vad man
vill på internet? Lärarhandledning till Hat på nätet. Finns
att ladda ned.
ññ Schultz, Mårten (2013) Näthat – Rättigheter och
möjligheter. Karnov Group Sweden AB, Stockholm.
ññ Skolverket (2011) Nolltolerans mot diskriminering och
lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola,
kränkande behandling: lagens krav och huvudmannens
Liber, Stockholm.
ansvar, Stockholm.
71
ññ Skolverket (2014) Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling. Finns att ladda
Exempel på filmer och ungdomsböcker
om nätet
ned.
ññ Skolverket (2009) På tal om mobbing – och det som
görs: kunskapsöversikt, Stockholm.
ññ Statens medieråd (2011) Handbok: EXPERT PÅ
MEDIER, Digital kompetens i läroplanen Lgr 11. Både
handbok och kopieringsunderlag för klassrummet finns
att ladda ned.
ññ Statens medieråd, m.fl. (2013) Jag <3 internet,
Stockholm. Finns att ladda ned.
ññ Statens medieråd (2012) Nosa på nätet. Material för
skolor med förskoleklass. Finns att ladda ned.
72
ññ Cyberbully (2012) amerikansk spelfilm av Charles
Binamé (regissör) och Teena Booth (manus).
ññ Jag vet vem du är (2013) roman av Kerstin ErlandssonSvevar, Bokförlaget Hegas.
ññ IRL (2013) svensk spelfilm av Erik Leijonborg (regissör)
och Alex Haridi (manus).
ññ Snyggast på nätet (2009) roman av Lotta LöfgrenMårtensson, Argument Förlag.
ññ Gilla “Hata horan” (2012) roman av Johanna Nilsson,
Pocketförlaget.
73
Mina anteckningar
Mina anteckningar
Om Diskrimineringsbyrån Uppsala
Diskrimineringsbyrån Uppsala är en antidiskrimineringsverksamhet som ägs av Uppsala Föreningsråd. Vi arbetar
med att förebygga diskriminering i samhället genom att
hålla kurser och ge information om diskrimineringslagen.
Vi ger också kostnadsfri juridisk rådgivning och driver
ärenden i frågor som handlar om diskriminering.
www.diskrimineringsbyran.se
Om projektet Nätvaro
Nätvaro är ett treårigt projekt (2012–2014) på Diskrimi
neringsbyrån Uppsala som är finansierat av Arvsfonden.
Vi arbetar med frågor om näthat, genom utbildningar till
föreningar, skolor, företag och enskilda personer. Hos oss
kan du anmäla om du har blivit utsatta för näthat. Om det
utgör diskriminering, hatbrott eller kränkningar i skolan
kan vi hjälpa dig att driva ärendet vidare. Vi kan också ge
information om det du har blivit utsatt för är ett lagbrott
och då kan vi hjälpa dig att anmäla brott till polisen.
www.natvaro.diskrimineringsbyran.se
78