Transcript Kenth Hedevågs föreläsning

2014-03-24
”När mallen inte stämmer…”
GR Göteborg 140321
Kenth Hedevåg
[email protected]
www.trippelkommunikation.se
Kenth Hedevåg - Kungälv
Standardmall
Hm…
Standardmall
Hm…
12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka
till ett nationellt program på gymnasiet (2013)
• Större tolerans i samhället
• Större tolerans i samhället
• Större krav i samhället
• Större krav i samhället
40% = Av alla unga vuxna i åldern 20-24 år
utan gymnasiekompetens är arbetslösa
Kenth Hedevåg - Kungälv
•
•
•
•
•
Kenth Hedevåg - Kungälv
Information förr och nu:
Skolan nu och skolan förr:
Mängden information ökar stort
Vi får allt kortare processtid
Mycket information sker verbalt
Kraven på hur vi bearbetar information ökar
Kraven på hur vi reagerar på information ökar
Skillnader?
• Undersökande arbetssätt
• Mindre fakta och mer krav på reflektion nu.
• Betygens roll. Nu betyg från skolår 6.
• Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat.
Mer info
Snabbare info
• Innehållet i undervisningen har förändrats. Nu
ställs högre krav på den verbala förmågan.
Mer verbal info
• Mer teori och mindre praktik.
Ska bearbetas
Svar önskas
Kenth Hedevåg - Kungälv
• Allt större krav på att ta emot, processa och
analysera information. Sätta den i sammanhang.
Kenth Hedevåg - Kungälv
1
2014-03-24
”The Big Five”
De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för
att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11.
(Göran Svanelid i ”Pedagogiska Magasinet” 2011-11-08)
Analysförmåga
Kommunikativ
förmåga
Metakognitiv
förmåga
Saxat från jobbannonser i
GP 16/3:
• ”Nyfiken”
• ”Tycker om ett högt arbetstempo”
• ”Stort eget driv”
• ”Hög social kompetens - kundorienterat arbetssätt”
• ”Ett genuint intresse för människor”
• ”Hög kommunikativ och social kompetens”
• ”Flexibel och självständig”
Förmåga att
hantera information
Begreppslig
förmåga
Kenth Hedevåg - Kungälv
Antonovsky:
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
• ”Gärna jobbar i team”
• ”God förmåga att organisera”
Kenth Hedevåg - Kungälv
Stress är obalans mellan krav och förmåga
Verka i ett begripligt/obegripligt sammanhang
Stress är obalans mellan krav och förmåga
Inkludering –Integrering - Exkludering
Diagnos? Individuell profil?
Vår uppgift:
Att ändra sammanhanget efter
de personer vi möter. Inte
behandla alla generellt.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Exempel på starka reaktioner som en konsekvens
av att befinna sig i ett ”obegripligt sammanhang”:
Går ej i skolan
Vägra undervisning
Utmattningssyndrom
Kompensationsbeteenden
Depression
Sovstörning
Verbalt utagerande
Ätstörning
Fysiskt utagerande
Passiv/dagdrömmeri
Sökande efter ett ”mer
begripligt sammanhang”
Låg självvärdering
Självskadande beteende
Droger/alkohol/spelmissbruk
o För att undvika stress bör kraven anpassas
efter förmågan.
o Om förmågan varierar så bör också kraven
variera.
o Kravanpassa helst från start och inte efter hand
o Det är upp till dig som inte är i akut stress att
vara smart och flexibel!
Kenth Hedevåg - Kungälv
Ibland möter vi barn, ungdomar och vuxna som har
ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera
på information
Svårigheter tar sig olika uttryck
Gemensamt:
Att våra standardstrategier, traditionella
pedagogiska verktyg och metoder inte räcker…
Vi måste göra något annat!
Låg Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
2
2014-03-24
Framgångsfaktorer:
• Insatser vid tidig ålder
• Insatser i ett tidigt skede
• Individuellt utformade insatser
• Goda vuxenrelationer med bra
förhållningsstrategier
• Hög delaktighet
• Samarbete med hemmet
• Noggranna övergångar!
• Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis m.fl.
Du gör skillnad!
• Öka begripligheten, hanterbarheten och
meningsfullheten
Kenth Hedevåg - Kungälv
Hjärnans sätt att hantera informationsflödet
Funktioner och förmågor som
ungdomar behöver för att:
• Nå målen i skolan
OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell!
Information
• Fungera i arbetslivet
• Inte hamna i utanförskap
• Sekreteraren (förmedveten nivå)
• Bibliotekarien (förmedveten nivå)
• Chefen (medveten nivå)
Luria/Edby/Hedevåg
Kenth Hedevåg - Kungälv
Sekreteraren:
• Uppmärksamhet
• Prioritering
• Organisera/planera
• Aktivitets/
vakenhetsreglering
• Känsloreglering
• Impulsreglering
• Övr. regleringar
• Arbetsminne
• Startenergi
• Tidsuppfattning
• Processtid
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Hjärnans informationstolerans
Infokapacitet
För lite eller för mycket belastning gör att
hjärnan inte längre kan effektivt ta emot
och processa information
Vid för högt
tryck söker sig
hjärnan till ett
”informationsvaccum”
Ref. Matti Bergström: ”Hjärnans resurser”, 1990
Infotryck
Kenth Hedevåg - Kungälv
3
2014-03-24
Bibliotekarien:
• Föreställningsförmåga
• Kommunikation-ut
• Kommunikation-in
• Generalisering
• Helheter-sammanhang
• Tolkning och analys
• Skapa inre rubriker
• Socialt samspel
Att kunna skapa gemensamma inre föreställningar är
avgörande för kommunikation, samspel och för att ge
en grundtrygghet inför nya situationer, platser och
aktiviteter
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Vi följer Kalle:
Konsekvenser av bristande
föreställningsförmåga:
• Svårt att processa information som man inte sett
eller varit med om själv
• Svårt att lista ut information som inte klart framgår
Det Kalle ”ser
med ögonen”
det kommer
han ihåg.
Kalles förmåga
att ”se med
tanken” ligger
inte alls i linje
med hans ålder
och intellektuella
nivå.
• Svårt att generalisera/värdera/tolka information
• Svårt att koppla ihop detaljer till större sammanhang
• Svårt att reflektera och analysera
• Stora konsekvenser för samspel och kommunikation
• Stora svårigheter att nå målen i skolan
• Stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden
Kenth Hedevåg - Kungälv
När Kalle skulle börja
skolan kunde han redan
läsa, skriva och räkna.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Skolår 7-9
Kalle går i
vanlig klass
en del av
tiden
Kalle går i
särskild
undervisnings
-grupp en del
av tiden
En skola med över 500
elever i ålder 13-16 år
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kalle går ut gymnasiet med bra
betyg
Kenth Hedevåg - Kungälv
4
2014-03-24
Tack Kalle!
Bad comments
Bad comments
”Ibland går de rakt
in i hjärtat och skapar
skavsår i själen”
”Ibland så studsar de
bara tillbaks! Som om jag
hade pansarplåt på mig”
Låg känsla av sammanhang!
Kalle fyller på varor i
hyllorna
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kalle hjälper en kund
Kenth Hedevåg - Kungälv
Slutsatser:
Chefen:
•
•
•
•
•
•
•
IQ
Aktivt tänkande
Självkänsla
Driven av succe’
Nyinlärning
”Chefsform”
Kränkbarhet
1. ”Chefen” fattar aldrig bättre beslut än underlaget
som kommer från ”Sekreteraren” och
”Bibliotekarien”.
2. För många måste ”Chefen” kompensera för
bristande ”Sekreterar- och Bibliotekariefunktioner”.
Detta ger en större risk för en stressad och utbränd
”Chef”.
3. Det går åt mycket energi när ”Chefen” måste göra
sekreterarens och bibliotekariens jobb. Detta gör
att det fungerar ibland. Man kan prata om en
varierande ”Chefsform” istället för dagsform.
4. ”Chefen” vill vinna undviker helst ”förlorararenor”.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Speciellt utsatta grupper:
• Alla ungdomar som saknar: Begriplighet –
Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky)
Kenth Hedevåg - Kungälv
Bokstavsdiagnoser
Aspergers syndrom
Autismliknande tillstånd
• Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som
t.ex. ADHD och Aspergers syndrom
• Ungdomar som har delar av funktionshindren men
som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos
• Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen
• Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan
AST
Autism
AST = Autismspektrumstillstånd
ADHD
Dyslexi
DAMP
Tourettes syndrom
Intellektuella funktionshinder
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
5
2014-03-24
Skollagen 3 kap 10 §
”Det särskilda stödet ska ges på det sätt och
i den omfattning som behövs för att eleven
ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås”
Riskprofil:
IQ 100
• Begåvning i nedre normalzonen
Kartläggningens betydelse
Förklaringsmodell
Detta ser vi!
”Problem”
+
Förklaring
Detta gör vi!
=
Insats
• Sämre verbalt – bättre praktisk
Ytterligare vanliga riskfaktorer:
• ADHD
• Sociala faktorer
• Läs/skrivsvårigh.
• Språksvårigheter
IQ 70
Kenth Hedevåg - Kungälv
”Utan spaning ingen aning!”
Kenth Hedevåg - Kungälv
K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning
K3-modellen:
Kartläggningen är mycket viktig!
Kartläggning:
Den hjälper oss att:

Samordna och individualisera insatserna

Sätta konkreta mål och delmål

Skapa en strategi och välja metoder

Balansera anpassning och utveckling

Öka delaktigheten

Utgå från starka sidor och intressen
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kom ihåg! Insatser och hjälpmedel ser olika ut
Nu ska vi lista ut
vad som passar
dig bäst!NuHm
Information från personal
Föräldrainformation
Information från barn/elev
Övrig information
Individuell profil:
En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både
styrkor och svårigheter
Åtgärdsprogram:
Här beskrivs de mål som
bestämts och de insatser som
ska göras samt vem som
ansvarar för dessa.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Visuellt stöd för att:
• Ge information
• Få information (samtal)
Ska det behövas?
En kartläggning av styrkor och svårigheter avgör val av
insatser och hjälpmedel. Vid utformning av olika stöd
är det viktigt att tänka på både funktion och design.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
6
2014-03-24
Konkret
Abstrakt
Visuellt stöd!
För att ge info
Varför?
• Lämna information och ta emot information
• Visuell information finns kvar. Kan visas för andra.
• Ger längre processtid
• Lättare dela varandras ”bilder” och föreställningar
• Utan krav på ögonkontakt och att tolka kroppsspråk
• Hjälp till att strukturera tankar och åsikter
• Ge ett underlag till anpassningar
• Skapa utveckling och delaktighet
• Ritad bild? Digitalbild? Skriven text? Visa?
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Veckoschema
Sammanhangsmarkera!
Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet
MÅNDAG
TISDAG
08.00
ONSDAG
09.00
NO
SO
LU
B21
NI, VC
D19
9.05-9.45
SO
NI, VC
D19
LU, AT B21
Vad är det som ska göras?
Var?
Var ska uppgiften göras?
Med vem?
Ensam? Med vem/vilka?
Hur?
På vilket sätt? Hur mycket?
9.45-10.40
10.00
EA
LU
8-8.45
9.40-10.30
9.50-10.40
MA
9-9.55
9.05-9.55
ENG
ID
UN, AT
D19
HA
Sal B
MA
LU
10-10.40
Tillsamman
LU
10.20-11.20
LB, AT D19
10.35-11.35
SV
NO
LU, AT
B21
11.00
LB
När ska den göras?
12.00
12-12.55
ID
Språkv.ENG
UN, VC D19
14.00
När tar det slut? Tid?
Sedan?
Vad ska ske när den är klar?
14-14.50
MA
LU
15.00
LB
Kenth Hedevåg - Kungälv
Visuellt stöd!
För att få info
Klädsel:
Lunch:
12-12.55
VC
Raster:
EA
EA
LU
LU
SO
NI, VC
D19
13.55-14.55
Slöjd
CL/LB, VC
C10/11
13.10-14.05
Språkv.ENG
UN, VC D19
13-13.50
13.15-13.55
Språkv.ENG
EA
UN, VC
D19
LU, LB, VC
D19
14-15
Handledare:
Om du är sjuk:
Startplats:
14.00-15.00
NO
EV
LU
B21
15-16
SV
16.00
HK/BD
12.15-13.05
12.50-13.50
13.00
Vad går det ut på? Motivation?
Hur länge?
ENG
UN, VC
D19
HA
Sal B
13.15-13.55
Varför?
Dina arbetstider:
11.30-13.10
11.45-12.40
När?
Praktikplatsen:
8.45-9.35
NO
Vad?
FREDAG
8-9
MU
9.05-9.35
KR
TORSDAG
8-8.40
VC, C1
I klassrummet
I grupprummet
Annan plats
Kenth Hedevåg - Kungälv
Sammanhangsmarkera!
Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är
att få information:
Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten!
Vem håller i samtalet?
Var ska samtalet ske?
Hur länge kommer samtalet att vara?
Vilken samtalsform ska användas?
Vilka stöd/hjälpmedel ska användas?
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
7
2014-03-24
Ex. skalfrågor:
Skalfrågor
Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda
i samtal eftersom vi genom att kartlägga med
skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord
som bra – dåligt, viktigt – oviktigt, mycket – lite,
roligt – tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och
ungdomar också är vana med. Mycket mäts med
skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på
många olika sätt och ger oss också därmed bra
möjligheter att anpassa form efter varje elev.
Jag blir störd när andra pratar på arbetet (ringa in ett
alternativ)
1
2
3
4
5
Inte alls
lite
Så där
mycket
väldigt
mycket
mycket
Hur viktig är praktiken på en skala?
1 …………………………………………………………………………… 10
Inte viktig
mkt viktigt
Kenth Hedevåg - Kungälv
Ex. skalfrågor:
10
0
Kenth Hedevåg - Kungälv
Stressmätaren veckodagar :
Stressmätaren på jobbet:
10
Fikaraster
Skriftliga
arbetsorder
Lunchraster
Muntliga
arbetsorder
Passa tider
Eget förslag
Nya moment
Att hinna med
0
MÅN
TIS
ONS
TOR
FRE
LÖR
SÖN
Prata med kunder
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Ex. på plus- och minuslista:
Plus- och minuslistor
Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och
negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en
plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre
kunna värdera och förmedla till andra vad man
tycker och tänker.
+ Detta fungerar mycket bra på praktikplatsen
0 Detta är OK
- Detta fungerar inte så bra
+
Visa kunder
Handledaren Karin
Chefen är bra
Köttavdelningen
0
Plocka upp
varor
Kartongerna
Städa
Arbetskläderna
Arnes humor
Arbetstiderna
10.30-15.30
Kenth Hedevåg - Kungälv
Lunchen
Raster
Jag blir trött
Kenth Hedevåg - Kungälv
8
2014-03-24
Ex. påståenden:
Påståendematerial
Detta är jag bra på:
Ringa in de saker som du är bra på:
Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge
hjälp med öppna frågor. I kartläggningar är det lätt att
vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till
exempel ”Vad är du bra på?”, ”Vad tycker du är roligt
att göra?”, ”Hur skulle du vilja att läraren hjälpte dig
när du blir arg?” och så vidare. För en del vi möter så
är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa
frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga
(att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då
kan påståendematerial vara till hjälp.
Texta snyggt
Korsord
Fotboll
Filmkunskap
Läsa
Prata med kunder
Hålla tal
Matte
Stava rätt
Laga mat
Hålla ordning
Passa tider
Historia
TV-spel
Snickra
Cykla
Dans
Geografi
Komma ihåg namn
Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och
schack
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Ex. påståendeformulär:
+ = stämmer ofta
0 = stämmer ibland
- = stämmer inte
Jag blir lätt trött när jag gör uppgifter på arbetet
Jag blir lätt störd av annat när jag jobbar
Jag tycker det är svårt att sitta still
Jag tycker det är svårt att lyssna på personal när han/hon pratar
Jag säger eller gör saker innan det är min tur
-0+
□□□
□□□
□□□
□□□
□□□
Jag tycker det är svårt att börja med uppgifter
Jag tycker det är svårt att avsluta uppgifter
Jag blir inte klar med uppgifter i tid
Jag glömmer ofta bort eller tappar bort saker
Jag vet inte vad jag skall göra om jag inte kan en uppgift
Jag tycker det är jobbigt när personal ber mig göra olika uppgifter
Jag tycker det är svårt när jag får välja mellan olika saker
-0+
□□□
□□□
□□□
□□□
□□□
□□□
□□□
Stödinsatser:
• Ökade utbildningsinsatser till personal
• Insatser i tidig ålder
• Insatser i tidigt skede
• Individuella stödinsatser – ej generella
• Ge information och samtala med visuellt stöd
• Bättre kartläggningar av den ”Individuella Profilen”
• Alternativa skolformer från start (ex. Beda Hallberg)
• Fler skolalternativ efter misslyckande (ex. Beda
Hallberg, KomVux, Folkhögskola m.fl.
• Kommunen hyr ut arbetskraft till företag som inte
vill ha ett arbetsgivaransvar
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Litteraturförslag:
Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006),
Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009)
Hattie/SKL: ”Synligt lärande” (2011)
Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005)
Peter Währborg: ”Stress och den nya ohälsan” (2002)
Torkel Klingberg: ”Den översvämmade hjärnan” (2007), Den lärande
hjärnan (2011)
Clay A. Johnson: ”The Information Diet” (2012)
Göran Svanelid: ”Lägg krutet på ”The Big Five” (artikel i Ped.mag.)
Kenth Hedevåg: Artiklar www.trippelkommunikation.se
Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011
Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i
skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och
Aspergers syndrom (rapport 334)
Skolinspektionen: ”Inte enligt mallen” Skolinspektionens rapport 2012:11
Diarienummer 40-2011:1445
Vermeulen, Peter: Autistic thinking. This is the title. Jessica Kingsley
Publishers, UK (2001)
Kenth Hedevåg - Kungälv
9