Transcript Papperslös dröm blir informationslogistik

Nr 2 – juni 2012
Ett magasin från Combitech AB
Papperslös dröm
blir informationslogistik
Spelet om informationen
20 miljoner unika kunderbjudanden
Vilken rutt ska fartyget ta?
Redaktionen
Nr 2 – juni 2012
Ett magasin från Combitech AB
Ansvarig utgivare
Marie Bredberg
Papperslös dröm
blir informationslogistik
Spelet om informationen
20 miljoner unika kunderbjudanden
Redaktionsråd Nr 2-2012
Charlotte Magnusson
Göran Carlzon, Erichs Communications
Göran Ekberg
Johan Gunnarsson
Vilken rutt ska fartyget ta?
OnTime är en branschtidning
som tar upp olika aspekter av
teknik och samhällsutveckling.
Varje nummer har ett speciellt
tema som sätter lite extra fokus
på ett utvalt område.
Redaktör
Stina Svensson
Nätvariant av OnTime
Läs tidigare nummer av OnTime
på www.combitech.se/ontime
Combitech
Linköping
Box 15042
583 15 Linköping
(Besöksadress:
Universitetsvägen 14)
Jönköping
Box 1017
551 11 Jönköping
(Besöksadress: Änkhusgatan 9)
Växjö
Ljungadalsgatan 2
351 80 Växjö
Övriga orter:
Arboga, Borlänge, Enköping,
Göteborg, Helsingborg,
Hässleholm, Jönköping, Karlstad,
Kista, Kristianstad, Linköping,
Malmö, Norrköping, Norrtälje,
Växjö, Skövde, Sundbyberg,
Trollhättan, Uppsala, Västerås,
Östersund, Oslo, Stavanger.
E-post
[email protected]
Temaintro: Från dröm om papperslöst
samhälle till informationslogistik
3
Metso: Digitala manualer och utbildning
på plats ersätter tryckta manualer
5
”Varför måste jag släpa på den här
femkilosboken?”
6
ICA: 20 miljoner unika kunderbjudanden
7
SJ: Bättre dokumenthantering för
leverantörerna ger fler tåg ute på spåren
9
Origami – konsten att omvandla papper
till skulpturer
11
SMHI: Vilken rutt ska fartyget ta?
12
Spelet om informationen
14
Bahco: Lättare att bli sågbladssäljare
med iPad-app
16
Nyheter från Combitech
18
Hemsida
www.combitech.se
Produktion
Erichs Communications AB, Linköping
Text där annat ej anges: Elin Jansson,
Jessica Hallqvist och Kent Olofsson.
Grafisk design
C apo Marknadskommunikation AB
Tryck
Larsson Offsettryck AB
Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och
kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och
innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet.
Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet
samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället.
Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal
orter i Sverige och Europa. Vi är runt 1200 medarbetare och ingår i
Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med
huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.
Temaintro
Från dröm om
papperslöst samhälle till
informationslogistik
Det papperslösa kontoret, eller för den delen det papperslösa samhället i stort, var den
rådande visionen redan för 30 år sedan. Då hade jag fångats av den digitala tekniken och
författade min uppsats för första gången med hjälp av en dator, en ABC 80. Mitt alster kom
sedan ut på randigt papper med perforeringar i kanterna, utskrivna på en matrisskrivare.
Inte var det snyggt men det var framtiden …
som vi alla vet gick utvecklingen
ler ens det lämpligaste alternativet. Men
snabbt och datorerna blev alltmer
vi är alla vana vid att tänka i dokument.
kompetenta på mycket och framför allt …
Vi ska i detta nummer av OnTime
på att producera papper! Idén om det
belysa de trender som finns idag, med
papperslösa kontoret stötte på patrull,
ett ökat informationsbehov som inte nöd-
eftersom enkelheten i att producera
vändigtvis tillgodoses av papper.
snygga dokument gjorde det mycket mera
papper när datorskärmarna inte kunde
Närmare koppling till
mottagarens problem
hänga med i samma utveckling. Därför
Att kunna informera på rätt sätt kring
blev tillvaron snarare pappersrik än
sina produkter och erbjudanden är
papperslös.
numera en kritisk del av en affärsverk-
praktiskt och bekvämt att läsa texter på
samhet. Ett exempel är ICA, som i ett led
Filtrera information
– en nödvändighet
att marknadsföra sina produkter nyttjar
Men i grunden handlade det inte bara
endast ska få erbjudanden som är intres-
om papper. Enkelheten att författa ett
santa. Detta är ett aptitretande exempel
dokument i ett modernt ordbehandlings-
på hur kunskap om ett kundbeteende kan
program gjorde det möjligt att för alla att
tas tillvara och omvandlas. Resultatet blir
skapa dokument på egen hand. Därför
att kundinformationen kan formas och
har också dokumentskrivandet blivit en
effektiviseras för att bättre nå sitt syfte.
självklarhet i mångas vardag. Allt fler
data över dina tidigare inköp, för att du
Ett annat exempel är SMHI. Väder-
Johan Gunnarsson – nyligen insläppt i
Combitechs lokaler. Ansvarar som CTO för
systemprodukterna UpTime och RODON
som ingår i Combitechs nya division för
Technical Information Solutions. Han
var tidigare CTO på Sörman Information
och har doktorerat inom reglerteknik på
Linköpings universitet samt är grundare
av ett antal företag inom systemstöd för
modellering och simulering.
dokument som sprids till allt fler. Vissa
leksrapporter har blivit alltmer tillgäng-
dokument läses, andra arkiveras, och om
liga och att kunna profilera prognos-
vi ska vara ärliga så finns det nog också
tjänster på marknaden är en allt större
exempel på dokument som bara blivit
utmaning. SMHI har lyckats kombinera
hyllvärmare. Mängden dokument som
sin grundprodukt av avancerade väder-
vi har tillgång till idag via exempelvis
prognoser med att automatiskt tolka
dessa tjänster ska kunna fungera på ett
sökmotorer ger oss ett överflöd av infor-
vilka konsekvenser vädret ger kring
tillfredställande sätt. Ett typiskt exempel
mation som tvingar oss att filtrera. Vi
en specifik affärsnytta, exempelvis att
på denna eftermarknad kan hämtas från
behöver snarast välja bort information för
minska fartygens bränsleåtgång. Här ser
personbilsmarknaden. All den verksam-
att kunna hålla oss informerade.
vi hur informationen kan göras mer re-
het som finns på plats för att kunna ge
levant och komma närmare mottagarens
service, felsökning och tillbehörsför-
eget problemområde.
säljning är beroende av att det också finns
Man kan konstatera att begreppet
dokument i sig är starkt förknippat med
att slutmålet är pappersark. Det grund-
information på plats, som instruerar
vill förmedla information till en läsare
Större behov av tillgång
till informationen
som ska bli informerad på ett så effektivt
För produkter som i sin användning
Det är till och med så att bilköparens
sätt som möjligt. Att detta ska göras via
behöver service, underhåll och sup-
upplevelse av sin bil till stor del är bero-
ett dokument kanske inte är det enda el-
port så krävs mycket information för att
ende av hur ”välinformerade” stödfunk-
läggande syftet är dock att en författare
exempelvis servicepersonalen hur en
specifik bil bäst ska hanteras.
tionerna framstår vara gentemot kunden.
Ju mer informerad bilägaren blir när denne
behöver information och ju mer initierad
serviceorganisationen är, desto nöjdare
och trognare blir kunden. Detta är ett
fundamentalt exempel där välinformerat
agerande ger affärsnytta.
Vill väl, men uppnår motsatt effekt
Tyvärr har det alltid varit ett komplext
problem att förse en serviceorganisation
med rätt och tillräcklig information. Det
klassiska sättet har varit att jobba med
stora mängder dokument. En servicetekniker ska då inte bara vara kompetent i att
utföra sina arbetsuppgifter, utan måste
dessutom vara kompetent i att hitta rätt
information.
Inom detta område har ny teknik gjort
stor nytta i att effektivisera informationsspridningen till eftermarknadens aktörer,
så att rätt information presenteras i rätt
tid, för rätt typ av aktivitet anpassad till
mottagarens kompetensnivå. På detta sätt
blir arbetet effektivare, reparationer mer
korrekta och i slutändan uppnås en mer
positiv kundrelation.
Se informationen som pusselbitar
Nyckelkonceptet för att lyckas med detta
är återigen att lämna ”dokumentet” som
paradigm. Istället kan man se informationen som pusselbitar, som visar det som
behöver visas och enbart det. För att detta
pussel ska kunna hanteras effektivt behövs
systemstöd i form av Content Management Systems (CMS) där Combitechs egna
UpTime är ett av flera exempel.
Vi kommer i denna tidning få se
exempel på hur olika företag, bland annat
Metso Paper, hanterar informationsbehovet för sina serviceorganisationer.
Även för ett företag som tillverkar
pappersmaskiner så finns det en vinst i att
hantera sin information papperslöst.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att om målet tidigare var att minska
pappersanvändningen så är målet nu
istället att informera på rätt sätt, i rätt tid
och med rätt relevans. Häri ligger stora
affärsmöjligheter. o
Informationslogistik
– okänt område
med stor betydelse
för företagen
Rätt information i rätt tid till rätt
person. Så låter den kortfattade
beskrivningen av begreppet informationslogistik, ett område som har en
rätt kort historia.
Kurt Sandkuhl professor i informationsteknik vid Tekniska högskolan
i Jönköping, visar hur informationslogistik kan spara pengar åt företag
och vilka de största utmaningarna är.
Professorn tipsar också om en klok
genväg.
Läs hela intervjun på
www.combitech.se/ontime.
Johan Gunnarsson, PhD
CTO – Techical Information Solutions
4
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
”Vi levererar maskiner, inte papper”
Digitala manualer och
utbildning på plats ersätter
Metsos tryckta manualer
Istället för att som tidigare skicka med tryckta användarmanualer
eller instruktionsböcker till sina kunder, satsar Metso Paper nu på en
kombination av digitala instruktioner för sina papperstillverkningsmaskiner och utbildning på plats hos användaren.
det papperslösa samhället som det
– Största anled-
talats mycket om, har av olika anledningar
ningen till att ha
inte riktigt infunnit sig. Men flera initiativ
digitala manualer
tas löpande för att minska förbrukningen,
är förstås att
så även inom pappersbranschen.
minska våra
Ta Metso Paper i Karlstad till exempel
Metso Paper har introducerat en eftermarknadsportal på Internet. Där samlas
de digitala manualerna och all dokumentation. Portalen bygger på UpTime,
ett system för informationshantering,
som effektiviserar och automatiserar
hanteringen av den tekniska informationen.
kostnader, men
som tillverkar pappersmaskiner. De har
det finns även
tidigare alltid skickat med omfattande
andra fördelar.
pappersdokumentation till kunden, såsom
Det får en
användarmanualer och instruktions-
positiv effekt
böcker, för att säkerställa att maskinen
för miljön, det
körs på rätt sätt. Sedan en tid har detta
går snabbare
rationaliserats bort och allt material
och är enklare
erbjuds nu istället i digitalt format.
att göra uppdateringar och kunden kan
– I takt med att efterfrågan på våra
Thomas Lindquist.
vara säker på att alltid ha aktuellt underlag
maskiner ökade, blev leveranserna av
för en så säker och effektiv maskindrift
pappersmanualer också mer omfattande.
som möjligt, säger Thomas Lindquist.
Detta blev mycket kostsamt för oss och i
Förändringen har dock inte enbart
början av 2011 beslutade vi att sluta ta fram
mottagits positivt. Thomas berättar
det i papper och att kunden istället ska få
att maskintillverkningsindustrin är en
all dokumentation elektroniskt. Vi leve-
traditionell bransch där man är van att ha
rerar maskiner - inte papper, säger Thomas
all dokumentation på papper ofta insatta i
Lindquist, Manager Product Information.
pärmar som ibland fyller hela rum.
Främst av kostnadsskäl
elektroniskt och vi upplever en stor
Lägger man ihop alla typer av doku-
acceptans och förståelse bland våra
mentation blir det en hel del papper;
kunder. Men samtidigt är det en väldigt
operatörsmanualer, användarmanualer,
konservativ bransch och visst har det
servicemanualer, montageinstruktioner,
förekommit en del knorrande, särskilt
utbildningsmaterial och reservdelskatalo-
bland de amerikanska kunderna, säger
ger för att nämna några exempel.
Thomas. o
– Allt fler väljer att leverera manualer
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
Så gjorde de
i praktiken
Eftermarknadsportalen kan hantera ett
stort antal tjänster, från teknisk information för en specifik maskin och servicebulletiner till e-learning och allmänna
nyheter. Idag ligger fokus på funktionalitet som underlättar för kunderna att
begära offert och möjlighet att enkelt
beställa reservdelar.
Tekniken bakom portalen bygger på
återanvändning av information genom
import av befintlig produktstruktur från
ett PDM-system (Product Data Management) till UpTime. Till produktstrukturen i UpTime
knyts all teknisk information, som
därefter extraheras ur systemet med
önskat utseende beroende på syfte,
målgrupp eller åtgärd. Informationen är
direkt tillgänglig och publiceras på den
Online-web som i detta fall utgörs av
eftermarknadsportalen. Kunderna får
där tillgång till information kopplad till
just deras maskin.
Metso Paper har därmed fått en
effektiv kanal för att fånga kundernas
behov vid exempelvis förbättringar och
utveckling av maskinerna, något som
visat sig leda till ökad försäljning av
reservdelar. Pappersmaskinföretaget har
också förhoppningar om att i framtiden
öka volymerna för andra serviceprodukter, tillbehör och kompletterande
utrustning.
5
Vägen till det papperslösa samhället är inte nya medier
eller lagringsmöjligheter, utan något helt annat
”Varför måste jag släpa
på den här femkilosboken?”
Te x t : G ö r a n E k b e r g
Papper kommer bort. Papper måste släpas runt. Man skär sig på papper! Papper tillverkas av
träd! Att ha data lagrad i papper leder till en orgie i logistiska problem i stil med »var la jag
mitt papper«, »varför måste jag släpa på den här femkilosboken?«, »vilket anteckningsblock
skrev jag nu i«, »på vilket av de här 30 pappren finns mina anteckningar« och så vidare.
minst förmedlar information mellan
varandra. Både i form av klassiska dokument och via finurliga appar.
Så kanske vi nu börjar se ett papperslöst samhälle bli verklighet, då läsplattan
och mobiltelefonen ersätter papper i stor
ngsEnligt Oriental är tillverkni
per
kostnaden ungefär 80 öre
det
toarulle och vid regelbun
White
kontorsanvändande kan
per år.
Goat spara upp till 60 träd
utsträckning och förser oss med både
radio- och tv-sändningar, när vi själva
vill. Att trycka en broschyr kommer
snart att uppfattas som ett omodernt och
miljö-ovänligt alternativ.
Nyckeln till det papperslösa samhället kanske inte låg i nya medier eller ens
nya sätt att lagra information, som vi
trodde i så många år, utan i förmågan att
koppla samman medierna och presentera informationen på ett sätt som är mer
anpassat till mottagaren.
Göran Ekberg, systemsäkerhetsanalytiker på Combitech, letar efter det
papperslösa samhället.
Ta med samma tidning till
toaletten två gånger
Skulle det dock visa sig att det pappers-
det papperslösa kontoret/samhället
otroliga möjligheter att samla in och
lösa samhället bara var en utopi trots
som var ett hett begrepp för en massa år
lagra stora mängder information elektro-
allt, kan det åtminstone vara bra att
sen har inte helt infriats, eller blev det
niskt. Från början i stationära datorer i
utnyttja papperet så mycket som möjligt.
bara lite försenat? Det går att hitta både
hemmet och på kontoret, idag antingen
Det japanska företaget Oriental har kon-
papper och pärmar på kontoren idag,
lagrad i det stora ”molnet” eller rent av i
struerat White Goat, en maskin som tar
kanske till och med stämplar om man
fickan hos var och en av oss.
pappersåtervinning till ett annat plan.
Stoppa in gamla utskrifter, tidningar
letar riktigt noga.
Den största nyheten på länge
och andra gamla papper i hålet uppe till
hyllor och pärmar i drivor på soptippen
Den kanske största nyheten vi fått upp-
vänster. Maskinen tillsätter vatten och
har anledning att vara besviken. Men
leva på länge är möjligheten att koppla
strimlar pappret till pappersmassa. 30
om vi funderar på saken kanske vi har
samman olika medier. I våra smarta tele-
minuter senare ramlar det fram en rulle
uppnått något annat istället. Även om vi
foner och läsplattor läser vi tidningen,
toapapper i luckan nere till höger. o
inte blivit papperslösa har vi utvecklat
lyssnar på radio och ser på tv. Och inte
Så den som hoppats på tomma bok-
Läs hela artikeln och mer om toapappersmaskinen på www.combitech.se/ontime
6
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
ICA använder köpstatistik för bättre träffsäkerhet
20 miljoner unika
kunderbjudanden
Genom att använda information om vad kunderna brukar handla för varor,
skapar ICA personliga erbjudanden från butiken riktade till varje enskild kund.
ICA kallar det ”Mina varor” och de positiva effekterna syns tydligt i både ökad
kundnöjdhet och ökad försäljning.
ett exempel på hur dagens teknik för
att samla in och bearbeta information
kan ge nya affärsmöjligheter, är detaljhandelsföretaget ICA och det de kallar
”Mina varor”.
– ”Mina varor” går helt enkelt ut på
att kunden får rabatt på varor de brukar
handla, säger Henrik Patek, chef för
CRM och ICA media. Han fortsätter:
– Via ICA Kortet kan vi se varje kunds
köpvanor och utifrån det tar vi fram
anpassade erbjudanden som skickas
hem till kunden tillsammans med vår
tidning Buffé. Det är oftast rabatter men
kan även vara andra erbjudanden och
förmåner. Inget utskick är det andra
likt och idag tar vi fram totalt omkring
20 miljoner unika kunderbjudanden
varje månad. Kunden kan även se sina
aktuella erbjudanden via sitt ICA Kort,
via mobilen eller genom att logga in på
Detta är ICA
vår hemsida.
Tekniken en utmaning
tid och humankapital. Det är komplexa
När ICA år 2008 lanserade ”Mina varor”
processer som tar tid att utveckla och
var man bland de första inom detalj-
det gäller att ha folk som kan detta. För
handeln att jobba med kundanpassade
oss tog det ungefär ett och ett halvt år
erbjudanden på det här sättet.
från idé till lansering och ett hundratal
– För oss har tekniken varit den
största utmaningen. Att koppla samman
personer deltog i utvecklingsarbetet,
säger Henrik.
information från alla olika system, att
liga affärssystemet, det var vår akilleshäl.
Ökad kundnöjdhet och ökad
försäljning
Det får ju inte bli fel. Och förutom själva
När idén om att premiera trogna kunder
tekniken krävs resurser i form av både
på det här sättet väl tagit form, var den
koppla på något helt nytt till det befint-
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
ICA-koncernen är ett av norra Europas
ledande detaljhandelsföretag med
cirka 2 150 egna och handlarägda
butiker i Sverige, Norge och Baltikum.
Omsättning: 95 179 MSEK
Anställda: 40 000
”Mina varor” är ett
exempel på hur
ICA valt att nyttja
data om kundens
köpvanor som finns tillgänglig via ICA
Kortet. Kunden får erbjudanden på de
varor de handlat.
7
Största fördelen med ”Mina varor” är att det ger bättre träffsäkerhet i erbjudandena.
Något som gynnar både kunden och butiken.
mest jubelartade jag gjort under mina 20
digitala medier kan bidra och här tror jag
år här på ICA.
att ICA kan utvecklas ytterligare. Sam-
Att de personliga erbjudandena
hället går mot att ge mer och mer relevant
uppskattas av kunderna syns inte bara i
information, sådant som man själv är
form av ökad försäljning, utan även i de
intresserad av. o
kundmätningar som ICA gör.
– Vi har fått nöjdare och lojalare
kunder. De ser positivt på att få personliga erbjudanden eftersom de är relevanta
Henrik Patek, chef för CRM och digital
media på ICA.
och intressanta. Vad gäller integritetsfrågan har den förekommit i omgångar.
Det är ju inte alla som vill att butiken ska
se vad man handlar. Men faktum är att de
interna införsäljningen enkel enligt
kunder som har valt att avstå från denna
Henrik.
möjlighet att få erbjudanden utifrån sina
– Största fördelen med ”Mina varor”
är att det ger bättre träffsäkerhet i
köpvanor, har ångrat sig och kommit
tillbaka.
erbjudandena. Något som gynnar både
kunden och butiken. När jag presente-
Fokus på digitala medier
rade det internt tyckte alla att det var en
Henrik berättar att det finns många
jättebra idé. För att tydliggöra vad det
tankar inom ICA kring hur detta kan
gick ut på såg jag till att varje handlare
utvecklas. Bara fantasin sätter gränserna.
fick ett personligt brev med egna erbju-
Exakt vad nästa steg blir vill han av för-
danden och det mottogs väldigt väl. Man
ståeliga skäl inte avslöja.
insåg att det fanns stora affärsmöjligheter
– Generellt kan man ju konstatera
och kundfördelar. Denna lansering är det
att allt fler kunder söker lösningar där
8
”Bara för att något
är möjligt är det inte
säkert att det ska
genomföras”
”Mina varor” är ett lyckat exempel
på möjligheterna som ges av att
samla in och bearbeta information.
ICA jobbar dock ständigt med att
utveckla nya affärer och idéer, allt
från vardagsförbättringar till större
innovationer. Men hur går det till?
Vad avgör om ett projekt ska stoppas
eller får gå vidare?
OnTime har pratat med Mats
Munther som är chef för affärsutveckling på ICA i Sverige. Läs intervjun på www.combitech.se/ontime
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
Jan Österlund på SJ ger värdefulla råd och berättar om hur:
Bättre dokumenthantering
för leverantörerna ger fler
tåg ute på spåren
För ett företag som SJ är det mycket viktigt att ha ordning och reda på sin tekniska
information. Svårigheter att få fram rätt information till rätt person i rätt tid kan
innebära att fordon och vagnar blir stående på verkstad längre än nödvändigt och
det kostar förstås pengar och kan leda till att det blir brist på tåg ute på spåren.
i mitten av 2000-talet märkte man
skrivit text för ett objekt kan det sedan
sitt arbete och inget annat. All versions-
inom SJ att det existerande dokument-
återanvändas på alla ställen där informa-
hantering sker också automatiskt så det
hanteringssystemet började falla för
tionen är relevant. Behöver man ändra
finns ingen risk att olika versioner av
åldersstrecket. Framförallt system som
i ett objekt räcker det att göra det på ett
samma dokument flyter omkring i orga-
hanterade teknisk information om
enda ställe så ändras informationen
nisationen och orsakar förvirring.
fordonen. Dessutom fanns runt 100 000
automatiskt på alla ställen som det
ritningar på fordonen bara som bildkort.
objektet finns, säger Jan Österlund.
Nyhet ska underlätta tillvaron
Detta gjorde det omständligt för de leve-
UpTime används nu för att skriva
SJ ska precis också köra igång med en
rantörer som sköter underhållet åt SJ att
och hantera all teknisk information,
funktion som ska underlätta tillvaron
få fram den information de behövde.
vilket ger mycket bättre ordning och
ytterligare för underhållsleverantö-
– Om en leverantör behövde en rit-
reda på den information som produce-
rerna. SJ har en underhållsplan för
ning så fick de först ringa till vårt ritarkiv
ras. Informationen publiceras sedan på
som sedan fick leta fram rätt ritning,
webbplatsen SJ Fordonsinformation där
konvertera den till en fil och skicka
underhållsleverantörerna kan gå in och
iväg. Det tog normalt en arbetsdag för
snabbt hitta den information de behöver.
leverantören att få ritningen och det
ville vi snabba upp, säger Jan Österlund,
dokumentationschef på SJ.
Omedelbar information
– slipper vänta en hel dag
Den främsta målgruppen för UpTime är
All teknisk information
skulle digitaliseras
som sagt underhållsleverantörerna som
Slutsatsen blev att SJ behövde ett moder-
enklare att få fram relevant informa-
nare dokumenthanteringssystem och att
tion. Ett exempel på det är ritningarna
all teknisk information skulle digitali-
vi nämnde som nu ligger i PDF-format i
seras så den kunde hanteras i systemet.
systemet. Istället för att behöva ringa till
2007 var SJ färdigt med utvärderingen av
ritarkivet och vänta en dag på leveransen
varje fordonsslag. Det är en lista med
systemen och valet föll på informations-
går det nu att gå in på webbplatsen, söka
åtgärder som ska genomföras med jämna
hanteringssystemet UpTime som hade
efter ritningen och få upp den omedel-
intervall. I listan finns referenser till
de funktioner SJ behövde, bland annat
bart.
dokument som ger mer detaljerad infor-
möjligheten att hantera information som
XML-dokument.
– Fördelen med XML är att vi kan
objektifiera informationen. Har man
SJ anlitar och för dem är det nu mycket
En annan fördel med det nya syste-
mation om hur åtgärden ska utföras. Ti-
met är att informationen nu är behovs-
digare var teknikerna tvungna att hämta
styrd så att användarna bara får tillgång
en pärm där dokumentet satt, men nu
till just den information de behöver i
ska det skötas direkt i UpTime.
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
9
– Varje åtgärd finns nu som en post
men att få in ritningarna var en större ut-
i systemet och den är kopplad till all
maning. Själva digitaliseringen lade SJ ut
information som beskriver hur åtgär-
på ett externt företag, men informationen
den ska utföras. Allt man behöver göra
om vad ritningen egentligen visade var
nu är att klicka på en länk så kommer
SJ tvungna att lägga in själva. Något som
all relevant information upp direkt på
inte var så enkelt alla gånger.
skärmen och det tror vi ska bli en väldig
Jan Österlund.
– Det man får ut blir aldrig bättre
hjälp för underhållsleverantörerna, säger
än det man lägger in och det visade sig
Jan Österlund.
att det saknades metadata till många av
ritningarna. Vi har till exempel något som
mycket metadata så finns risken att
jobba desto snabbare får SJ ut sina fordon
kallas littera som berättar om använd-
den strukturen blir väldigt stor och att
och vagnar från underhållet. Det gör att
ningsområdet för fordonet eller vagnen.
det blir krångligare att hitta rätt informa-
fordonen kan vara ute på spåret och dra
Ibland saknades den informationen och
tion eftersom man inte kan gå direkt till
in pengar istället för att stå på verkstaden
då vet man inte vilken struktur den ska
den struktur där den borde finnas.
och kosta pengar.
placeras in i, säger Jan Österlund.
Ju effektivare leverantörerna kan
Den erfarenheten gör att Jan Österlund gärna vill ge ett tips till dem som
Svår utmaning med ritningarna
UpTime har gett SJ bättre ordning och
Fokus på metadata inledningsvis
sparar bekymmer
reda på sin tekniska information och
Strukturerna visar mer detaljerat vilken
effektiviserat arbetet, men vägen dit har
typ av information det är och vilken for-
data och se till att ni har ordning på dem
inte alltid varit en dans på rosor. Migrer-
donstyp den hör till. Finns inte det med i
innan ni börjar. Det kommer att bespara
ingen av den information som låg i det
metadata så hamnar informationen i den
er mycket besvär längre fram i projektet,
gamla systemet gick utan större problem,
översta, allmänna, strukturen. Saknas det
säger han. o
10
funderar på att genomföra liknande
projekt.
– Börja med att gå igenom era meta-
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
Pappersviknings-konsten
origami tillhör den traditionella
japanska kulturen. Syftet med
konstformen är att vika och
forma en skulptur av papper. Det finns verk av origami
som innehåller 1000 vikningar.
Däremot finns det endast ett
fåtal verkliga mästare som fått
hederstiteln Senior Origami
Master of Nippon Origami
Association. Norio Torimoto
är den ende av dessa som
bor utanför Japan. Han bor i
Sverige och har bland annat
föreläst för matematiklärare på
Linköpings universitet.
OnTime får vingar!
www.torimoto.se
Var ska vi göra av alla gamla papper när
det papperslösa samhället knackar på dörren?
Origami
Namn: Norio Torimoto född 1948 i
Fukui, Japan.
– konsten att omvandla
papper till skulpturer
Känd för: Världspatent och mattepedagogiska innovationer. Origamiprojekt och utställningar runt om i
världen. Universitetsföreläsningar
inom det matematiska området
bland annat ”Origami – Geometric
solution as a visual tactile perception”. Vek en trana i Kungsträdgården från ett 6 x 6m stort pappersark
år 1995. Boken ”Origami – form och
fantasi” utgiven av Norstedts.
Norio uppskattar Selma Lagerlöfs Nils
Holgersson som han vikt ett femtiotal
modeller av. En av de finaste tillhör
nobelpristagaren Kenzaburo Oe från
Japan.
Familj: Sambo med Ingrid som spelar
koto, ett japanskt stränginstrument.
Bor i Sollentuna.
Norio Torimoto, tolkar Dalahästen med
hjälp
av ”gula sidorna”.
Välkomnar: Origamins möjligheter
att förmedla ett mer obegränsat sätt
att tänka.
en
Hästen Pegasus. I pappersvikningskonst
gar.
viknin
1000
ller
mode
vissa
har
mi
origa
Text: Anna Sundberg, www.binformation.se | Foto: Helena Karlsson | Bildbehandling: Brian Reed, [email protected]
Senior Origami Master of Nippin Origami: Norio Torimoto / Torimoto Oritek, http://www.torimoto.se
Läs mer och se fler bilder på www.combitech.se/ontime.
Kontakt: Norio Torimoto / Oritek
http://www.torimoto.se
11
Bättre beslutsunderlag när informationskällor kan kombineras
Vilken rutt ska fartyget ta?
Med SMHI:s tjänst Fleetweb får kaptenen på ett fartyg all nödvändig information
för att kunna välja den optimala rutten som minimerar bränsleförbrukningen och
bäst håller den planerade ankomsttiden.
bränslet står idag för hela 80 procent
hastighet, kurs och beräknad ankomst-
som befinner sig på land, får en tydlig
av ett fartygs driftskostnad. Att mini-
tid. Detta kombineras sedan med
grafisk presentation och en total över-
mera bränsleförbrukningen är därför
aktuellt väderläge och prognoser som
blick av alla fartyg. De får en ökad förstå-
av största intresse för rederierna. Detta
kan påverka hastigheten de närmaste 14
else och bättre kontroll över fartygens
är en av de saker som SMHI:s digitala
dagarna, såsom vind, våghöjd och ström-
situation och kan säkerställa att flottan
verktyg Fleetweb kan hjälpa till med.
mar. Resultatet blir en rekommendation
används på bästa sätt, säger Lennart
Tjänsten har funnits på marknaden
från SMHI direkt till fartyget om vilken
Cederberg och ger ett exempel:
några år, men är ännu relativt okänd
rutt som är den mest optimala.
– Säg att fartyget behöver ta en annan
rutt än den planerade för att undvika
utanför rederibranschen.
Inte bara ekonomiska fördelar
höga vågor som kan skada känslig last.
Fleetweb uppgifter som fartygen
Förutom den ekonomiska vinningen som
Med Fleetweb kan landpersonalen direkt
löpande rapporterar in om sin position,
rederierna kan göra med minskad bräns-
se hur mycket det kommer att försena
leförbrukning, har det också betydelse
fartyget. Och att i förväg kunna säga
för miljön. Mindre förbrukning innebär
att ett fartyg inte kommer fram i tid är
mindre utsläpp av koldioxid. Det är
givetvis en stor fördel för hela logistik-
också en fråga om vilken rutt som är bäst
kedjan, eftersom man då kan lägga om
med tanke på säkerheten för fartyg, last
planeringen i god tid.
Rent praktiskt så sammanställer
och manskap.
– Vår roll är att hjälpa fartyget, att ge
Så växte idén fram
goda råd och förse kaptenen med bästa
SMHI har lång erfarenhet av väder-
möjliga beslutsunderlag i syfte att
prognoser och att rekommendera fartyg
spara liv, bränsle, tid och pengar, säger
vilken rutt de ska ta. Men att i ett och
Lennart Cederberg produktchef för
samma system ge noggrann övervak-
SMHI:s sjöfartsavdelning.
ning, tillgång till SMHI:s prognoser och
observationer samt de uppgifter fartygen
Lennart Cederberg är glad över att kunna
bidra till sänkta koldioxidutsläpp.
12
Värdefull visualisering
själva rapporterar in, är unikt. Lennart
Med Fleetweb visualiseras beräkning-
berättar hur det blev möjligt.
arna både av vad som har hänt och vad
– Det var flera saker som spelade in.
som kommer att hända på ett lättförstå-
Bland annat var vi med i ett EU-projekt
eligt sätt även för landpersonalen.
som hette MarNIS och gick ut på att
– Ship’s operators och fleet managers
hitta smarta sätt att optimera sjöfarts-
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
Om Fleetweb
En webbtjänst från SMHI som ger överblick av hela flottan och säkerställer att
fartyg går optimalt. I det visualiserade
gränssnittet kan man analysera vad som
har hänt och beräkna vad som kommer
att hända.
•
•
trafiken och underlätta transparensen
appar kan ge den här typen av service,
så att alla parter såg samma sak. Där
analys och råd om vad som är smartast att
föddes väldigt många idéer. Vi har
göra framåt när det gäller sjöfartstrafiken.
också samarbetat med Linköpings och
Produkten utvecklas kontinuerligt
Norrköpings universitet som är exper-
och uppdateringar släpps ett par gånger
ter på visualisering. Det blev en lyckad
i månaden. Den senaste tiden har man
kombination av unga smarta hjärnor och
mest jobbat med utveckling av visualise-
SMHI:s erfarenhet. Ofta räcker inte den
ringstekniken.
egna kompetensen till utan det gäller
– Framöver kommer vi att införa en
att samarbeta med en partner som höjer
ökad detaljrikedom, främst när det gäller
värdet på produkten.
uppgifter om bränsleförbrukningen. För
att kunna optimera rutten ytterligare
Pirater och fler detaljer i framtida
versioner
kommer vi även att integrera sjökort,
Enligt Lennart är Fleetweb en världs-
öka säkerheten lägger vi inom kort in
ledande produkt som SMHI är väldigt
varningar där det tidigare förekommit
stolta över att kunna erbjuda. Inga gratis-
piratincidenter. o
alltså navigation, i tjänsten. Och för att
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
•
•
•
•
Fartygens avvikande hastighet och
bränsleförbrukning satt i relation
till det kontrakterade.
Fartygens förväntade och rapporterade ankomsttider i relation till
SMHI:s beräkningar, baserade på
uppgifter från fartygens kaptener.
Beräkningar av eventuellt förlorad
seglingstid samt överkonsumtion
av bränsle.
OVA; Ongoing Voyage Analysis.
Information om fartyget och dess
pågående rutt. Här är även all
kommunikation mellan SMHI och
fartyget tillgänglig.
Showroom - ger dig en snabb
överblick över hela flottan, ständigt uppdaterad.
Med andra ord en win win-situation. Genom att samla in, bearbeta
och presentera informationen på
ett nytt sätt har SMHI skapat en
affärsmöjlighet som samtidigt är
till stor nytta för kunderna.
13
Från meningslösa vd-appar till affärsnytta B2B
Spelet om informationen
Te x t : J o h a n G u n n a r s s o n
När Steve Jobs presenterade iPhone för första gången fokuserade han på att denna nya
produkt kombinerade tre saker i en. En telefon med musikspelare och en web-browser. Detta
var det nya och fantastiska. Att iPhone också introducerade möjligheten för utvecklare att
bygga appar, och att det fanns ett smidigt sätt att distribuera och tjäna pengar på dessa, var
snarare en bisak i sammanhanget.
sedan dess vet vi hur det gick. Apparna
ofta badwill. Användare av appar visar
förmågan att ta bilder för dokumenta-
som från början inte fick så mycket
sig vara mindre förlåtande för dåligt
tion eller streckkodsavläsning. På detta
uppmärksamhet knep snart huvudrol-
utformade appar jämfört med dåligt
sätt kommer appen att presentera infor-
len och är numera etablerade. Man kan
utformade websidor.
mationen på ett effektivare, och därmed
till och med säga att de utgör grunden i
Informationsstrategin för en app
det paradigmskifte som har skett kring
behöver vara skild från informations-
smartphone-användningen.
strategin en webbsida. Återigen ser vi
mer attraktivt, sätt.
att dokumenttänket, som även finns på
Informationen om produkten lika
viktig som produkten i sig
Det finns flera svar på den frågan. En
många websidor, inte fungerar för ap-
Trenden går mot att informationen om
anledning är att Apple löste problemet
parna. Det vill säga att man presenterar
produkten är lika viktig som produkten
med hur man utformar ett användar-
sin information i form av dokumentlik-
själv. Ett annat sätt att uttrycka det är
gränssnitt som gör det bekvämt att
nande texter eller som kataloger i pdf-
att produkt och information integreras
hantera interaktiv information i en liten
format. För att få informationen i en app
till en enhet. I framtiden kommer det
mobiltelefon. Dessutom kunde man nu,
att fungera måste den hanteras som data
vara självklart att man får en personlig
konstant uppkopplad till Internet, i en
och inte som dokument. Detta innebär
informationslösning när man exempel-
app förena information och interaktion
till exempel att det inte är någon poäng
vis köper en bil. Man kan tänka sig att
med att ha tillgång till mobiltelefonens
med att ta fram publikationer såsom till-
man får en app som gör det möjligt att få
sensorer såsom GPS och kamera. Att alla
behörskataloger. Att tänka annorlunda
specifik information om sitt fordon och
dessa faktorer kunde kombineras i en
kan istället innebära en förenkling och
även att kommunicera med det. I detta
enhet som var så liten att den fick plats
rationalisering av informationsprocessen
fall sker en förskjutning av användning-
i fickan, gjorde det möjligt för apparnas
med lägre kostnader som följd.
en av bilen så att den också sker via ett
intåg i vår vardag.
Olika användare har olika syften med
att använda produkten men principen
Intåget av apparna har haft effekten med
är intresserad av, så att jag inte behöver
app egentligen skulle se ut och fungera.
ägna mig åt komplicerade sökningar för
Vi fick helt enkelt vad man kan kalla
att få fram informationen. Detta åstad-
för ”vd-appar”. Det vill säga tämligen
koms genom att man utnyttjar sensorer
meningslösa appar som bara tillkommit
i mobilen, där man exempelvis kan
för att vd eller någon annan vill ha något
presentera informationen tydligare tack
att visa upp. Ofta med informationen
vare att systemet vet var man befinner
kopierad från företagets websida utan
sig. Men det finns också andra exempel
att tillföra något nytt. I dessa fall skapas
där man nyttjar sin lokala adressbok,
14
Part
s
Your
Product
ance
utan att lägga så mycket tanke på hur en
tics
nos
iag
te n
i högre grad automatiskt veta vad jag
ain
får rätt information direkt. Appen ska
med”. Detta gjorde man ofta snabbt och
l
rna
Jou
bli informerad via en app och att man
hålla en egen app, bara för att ”hänga
s
le
sig att man idag har en förväntan om att
att det gällde för företagen att tillhanda-
Sa
Genast skapades en ”hype” som innebar
D
Hur många onödiga ”vd-appar”
har skapats?
informationsverktyg.
En förväntan om att få
informationen direkt
Operations
Vari består framgången med appar?
A c c e s o rie s
s
M
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
är ändå att man går via ett gemensamt
Generellt så har Microsoft en stark domi-
ska kunna användas i båda miljöerna. Det
informationssystem i form av en app för
nans i företagens IT-miljöer, då operativ-
är där Microsoft har sin styrka. Att som
att jobba med produkten. Slutsatsen är
systemet Windows och Office-program-
programvaruutvecklare kunna utveckla
därför tydlig: att informationspaketet
varorna är de facto-standarder i många
ett system som fungerar inom kontors-
blir en allt viktigare del av att använda
fall. Men när det gäller mobila enheter så
världen både på PC och i mobilerna.
produkten. I framtiden kommer du som
har Apple och Android alltså tagit för sig
Därtill ska man också nämna det ekosys-
bilköpare att påverkas av hur appen till
medan Microsoft inte har lyckats. Ännu,
tem som Microsoft har i företagsvärlden,
bilen fungerar. Om du inte är nöjd med
åtminstone.
med integrerade system för Office, mail,
appen så kommer du säkert se dig om
Tidigare riktade sig mycket av
dokumenthantering i Sharepoint och
efter en annan bil. Alltså kommer
datorsystemens innovationskraft mot fö-
affärslogik och integrationsmotorer. Att
informationssamhällets integration i vår
retagsvärlden och konsumentmarknaden
låta hela detta ekosystem bli tillgängligt
vardag att styra våra val.
släpade efter. Det som skett nu tack vare
i en mobil enhet tar bort de hinder som
Apples introduktion av iPhone är att kon-
finns idag.
Som vi har sett är appen ett effektivare
sätt att blir informerad jämfört med
sumentmarknaden har tagit ledningen i
klassiska dokument och tvingar oss sam-
utvecklingen. Ett typiskt fall där detta blir
så är det i praktiken inte möjligt att
tidigt att tänka i andra banor än dokument.
tydligt är att de mest moderna telefonerna
distribuera appar på annat sätt än via
Det är därför som appen kommer att göra
oftast ägs privat och inte sällan av våra
Apples AppStore. Detta medför att man
livet mera papperslöst.
barn, medan vi vuxna på jobbet inte har
inte har tillräcklig flexibilitet i att anpassa
det alls lika förspänt med moderniteter-
affärs- och distributionsmodeller för
Därför ligger B2B-lösningar efter
na. Detta speglar också varför Microsoft
företagens behov. För Androids del finns
Apparnas utveckling har drivits av fram-
inte har lyckats ännu på mobilmarkna-
det stor frihet och flexibilitet, men här
för allt Apple och Android som de stora
den. Frågan är om de allt större behoven
saknas ett ekosystem som naturligt knyter
plattformarna. Hittills är det till största
av effektiva informationslösningar inom
an mot företagens IT-system. Man har ju i
delen konsumentmarknaden som dessa
företagsvärlden kommer att ge den mark-
Android inte kontroll på hårdvaran
telefoner och appar har riktat sig till.
nadsöppning som Microsoft behöver.
på samma sätt. Hurvida ett ekosystem
Vilka är då hindren? I Apples fall
behöver äga hela kedjan från hårdvara
Därför ligger business to business-lösningar B2B inte i framkant när det gäller
Där har Microsoft sin styrka
till affärskritiska applikationer är dock
app-utvecklingen. Här finns framtidens
Microsoft lanserar nu Windows 8 som
en debatt som kommer att fortsätta
utmaningar. Behovet av effektiva informa-
ska vara ett gemensamt operativsystem
länge än. o
tionslösningar för B2B är stort.
för både PC och mobiler så att program
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
15
Beräkningsmotor för datorer användes som grund
Lättare att bli sågbladssäljare
med Bahcos iPad-app
Att sälja sågblad till bandsågar låter kanske inte så avancerat, men det är faktiskt riktigt
komplicerat och det krävs stor erfarenhet för att bli en bra sågbladssäljare.
– vi har ett tiotal produkter i
maskin och för en viss typ av material.
visa direkt på skärmen vilka faktiska
sortimentet vilka väljs utifrån kundens
Utöver det skulle appen innehålla
kostnader de får med en viss produkt.
materialmix, men alla passar inte i alla
funktioner som lät säljarna lagra all
Säg att kunden kan välja mellan ett
maskiner. Sedan finns det olika tand-
kundinformation.
dyrare och ett något billigare blad, då
Från början var tanken att göra en
väljer kunden förmodligen det billigare.
sar olika bra för olika storlek och form på
Iphone-app, men det fungerade inte i
Men om säljaren kan köra en beräkning
de arbetsstycken man sågar i. Dessutom
praktiken.
på Ipaden och visa kunden att det går att
täthet på bladen och olika tätheter pas-
måste man ta hänsyn till vilken band-
– Vi gjorde en förstudie som visade
såga snabbare med det dyrare sågbladet
hastighet och vilken matningshastighet
att det var svårt att åstadkomma det vi
och att totalkostnaden för varje sågad
man behöver. I slutänden betyder det att
ville göra på en mobildisplay. En stor
bit därmed minskar drastiskt så kommer
det finns många möjliga kombinationer
utmaning var att få fram ett gränssnitt
saken i ett annat läge, säger Tomas Ivner.
som säljarna måste kunna räkna fram
som gjorde det möjligt att hantera alla
och det kräver stor erfarenhet, säger
parametrar på ett överskådligt sätt och
Gör att fler kan sälja
Tomas Ivner, produktutvecklare på
för det krävdes det ett större format, som
En annan förhoppning är att appen ska
Bahco. Utöver de tekniska detaljerna för
en Ipad, säger Tomas Ivner.
göra att fler säljare kan börja jobba med
produkterna är säljarna tvungna att veta
Appen är precis klar att lanseras
mycket om kunderna också. Vad har de
bland säljarna så det går inte att säga så
– Vi säljer ju både handverktyg
för maskiner? Vilka material sågar de
mycket vad säljare, företag och kunder
och sågblad och det är stor skillnad i
i? Vad har de prövat göra i maskinerna
kommer att tjäna på appen, men de
hur man säljer dem. Sågblad är ju en
tidigare?
säljare som betatestat appen har varit
förbrukningsvara och de många möjliga
nöjda och tycker att den underlättar
kombinationerna gör att man måste ha
jarna ta med sig massor med papper när
arbetet. En extra bonus är att en egen-
stor erfarenhet för att sälja dem. Man
de är ute på sina rundor till kunderna.
utvecklad Ipad-app visar kunderna att
kommer fortfarande att behöva erfaren-
Bahco är ett företag som ligger i den
het för att bli en bra sågbladssäljare,
tekniska framkanten.
men med den här appen blir insteget
För att hålla reda på allt måste säl-
– Vi har exempel på säljare som åkt
omkring med stora kartonger med hängmappar i bilen, säger Tomas Ivner.
sågbladsprodukter.
inte så stort längre och det gör att vi
Mer än att bara ersätta papper
hoppas att fler kommer att sälja sågblad,
Beräkningsmotor fanns för
vanliga datorer
Förhoppningen är nu att appen inte bara
säger Tomas Ivner. o
För att underlätta för säljarna började
hjälpa säljarna att sälja bättre. Bland
Bahco ta fram en Ipad-app i fjol. Den
annat eftersom appen ger möjlighet att
byggde på en beräkningsmotor som
få fram information som vore svårt eller
redan fanns för vanliga datorer och där
omöjligt om allt låg på papper.
det gick att räkna fram vilken produkt
som passade bäst ihop med en viss
16
ska ersätta en massa papper utan även
– Med den här appen kan en säljare
stå vid en maskin ute hos kunden och
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
17
på bIlderna. Torbjörn
Ryman, projektledare Rakel,
Region Värmland (färg) och
Robert Östgård, projektledare
Combitech (svartvit).
nyheter från
foto
gr a f
. Øy v
ind L
und
a: munikationssystehmeteförr soledmnin
t
k
a
f
l
e
Rak Sveriges nationellgaäknogmligt för de verkäsalsam. Myndigheten l.för
g
Ny chef för CtI
Daniel­Kilbo­blir­ny­chef­
för Combitech Training
Institute (CTI). Daniel hör
hemma­på­Combitechs­
Västeråskontor.­Kolla­in­
kursutbudet­på­
combitech.se/utbildning.
Handslaget inspirerar
ungdomar
Combitech i Göteborg
har inlett ett samarbete
med IT-Gymnasiet och
Västsvenska Handelskammaren för att stödja
den yngre generationen.
Projektet­går­under­
namnet Handslaget och
förhoppningen är att
eleverna ska närma sig
näringslivet under tydliga
och­långsiktiga­former.­
Combitech
kommer
att följa
en klass
under
tre­år­och­
tillföra nya
idéer och
insikter till
den ordinarie
verksamheten.
Kundprojekt: Region Värmland
Värmland rustat för Rakel
Region Värmland är redo för att ansluta länets samtliga kommuner till det nationella
kommunikationssystemet Rakel. Specialister från Combitech har varit ett stöd i arbetet.
I september 2009 tog Region Värmland de första
stegen för ett gemensamt Rakelinförande inom
regionens räddningstjänster och 16 kommuner.
­Arbetet­finansierades­med­kompetenspengar­från­
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Combitechs experter - ett stöd i arbetet
För att kunna ansluta sig till lednings- och samverkanssystemet Rakel behöver varje verksamhet
ta fram en lednings- och sambandsanalys (L&S)
och ett programmeringsunderlag. En upphandling
utlystes­där­Combitech­fick­uppdraget­att­vara­ett­
stöd i utredningsarbetet och ansvara för införandet.
Arbetet­delades­upp­i­tre­steg;­blåljusorganisationer,­
kommunal verksamhet och test/övning.
- Vi har hjälpt samtliga räddningstjänster med
­införandeprocessen,­därefter­har­vi­gått­igenom­
kommunernas tekniska och sociala förvaltningar.
En­del­kommuner­har­även­fått­andra­förvaltningar­
och bolag analyserade. Det har varit spännande att
få­sätta­sig­in­i­de­lokala­förutsättningarna­och­ta­
hänsyn­till­det,­berättar­Robert­Östgård,­ansvarig­
projektledare­på­Combitech.
Resan framåt
I september 2011 hade samtliga kommuner
en lednings- och sambandsanalys och ett
­ rogrammeringsunderlag.­Arbetet­gick­då­vidare­
p
med att planera för och inleda en provverksamhet i
Torsby kommun.
- Tillsammans med personalen som arbetar i hemtjänsten och nattpatrullen testar vi om Rakel fungerar­bättre­än­mobiler­i­en­kommun­där­det­finns­
flera­höjdskillnader.­Likaså­tittar­vi­på­om­­systemet­
underlättar­samverkan­mellan­olika­­aktörer,­­berättar­
Torbjörn­Ryman,­projektledare­Rakel,­Region­
Värmland.
Samarbetet med Combitech
Både­Torbjörn­och­Robert­tycker­att­samarbetet­
mellan kommunerna och Combitech har varit
berikande.
- Combitech har en gedigen kunskap och erfarenhet­inom­området.­Samarbetet­har­varit­nära­och­
på­ett­otvunget­sätt.­I­Värmland­har­vi­mer­att­göra­
inom­Rakel,­nu­inväntar­vi­resultaten­från­Torsby­
kommun­för­att­se­vad­nästa­steg­blir,­säger­Torbjörn­
Ryman.
- Region Värmland och kommunerna har varit
mycket engagerade. Nu hoppas jag att kommunerna
ansluter­sig,­så­att­systemet­kan­komma­till­sin­rätt,­
avslutar­Robert­Östgård.­
fotograf. Per Eriksson
Combitech växer i Dalarna
Borlänge är ett nytillskott­på­listan­över­
Combitechkontor runt
om­i­Sverige.­Kontoret­är­
etablerat i Teknikdalen
och ambitionen är att
växa i regionen inom
industri och myndigheter.
Intelligenta transportsystem­är­ett­av­profil­
områdena.­­Mikael­
Tarander och Mats
­Lindström­är­ansvariga­för­
verksamheten i Dalarna.
r
ll
ake
ch h
Rakel ä
Det är ti
tör för R
erhet o
verkan.
ing, säk
g opera
a
n
id
rd
r
o
ä
n
och sam
)
ä
SB
om allm
skap (M
verkar in ydd och bered
k
ss
ll
ä
h
sam
Fartfyllt
Combitech i
racingsamarbete
Nyligen startade tta - den nya elitserien
i racing där förarnas skicklighet, hightech
och miljötänk står i fokus. Combitech
medverkar som partner till ett av teamen.
Inför raCIngsäsongen 2012 skapas ett helt nytt
svenskt­racingmästerskap­på­elitnivå,­TTA. Den
nya­serien­har­lockat­många­namnkunniga­team­
och förare och är en stark utmanare till STCC. Ett av
­teamen,­PWR­RACINg­TeAM,­stöttas­av­Combitech.­
I­den­nya­serien­är­det­fokus­på­sportslig­rättvisa­och­
förarnas­skicklighet.­Miljötänket­har­också­tagits­ett­
steg­längre­då­alla­bilar­körs­på­Aspen­miljöbränsle­
och bilarna har V6-motorer med hybridsystem.
- Det här är ett helt nytt grepp och är framtiden för
svensk motorsport. Den här serien är gjord av racers
för­racers­och­det­är­förarnas­skicklighet­som­avgör,­
säger­Daniel­Haglöf,­en­av­förarna­i­teamet.
TTA­har­totalt­fem­klasser­som­tävlar­över­åtta­helger­
på­Anderstorp,­Falkenberg,­Göteborg,­Karlskoga­
och­Tierp.­Premiären­gick­12:e­maj­på­Karlskoga­
­Motorstadion­i­Värmland­och­finalen­på­Göteborg­
City Race Arena den 29:e september.
IT-säkerhet
Nytt krisövningscenter för It-avbrott
En kris behöver inte bli en katastrof om man övar regelbundet. Nyligen invigdes
krisövningscentret dart i Karlstad av It-minister Anna-Karin Hatt.
många gånger är kännedomen bland företag och organisationer alldeles för låg om hur man ska hantera ett
eventuellt avbrott i IT-driften. Regelbundna krisövningar kan vara en del av lösningen för att inte verksamheten
ska bli onödigt lidande.
DART står för Disaster and Recovery Testcentre. Det en del av Compare Testlab i Karlstad och drivs av
Combitechs partner Coromatic. Här kan företag och organisationer öva och pröva sina planer i syfte att minska
sårbarheten vid avbrott i IT-driften och få en extern bedömning av hur verksamheten klarar att återhämta
sig efter ett driftsavbrott. Combitech har stor erfarenhet kring IT, krishantering och att leda krisövningar och
Coromatic är experter på IT-kontinuitet och drift av datacenter.
– DART är unikt i Sverige och här kan företag och organisationer öva sin krisberedskap och simulera avbrott
i IT-driften avskilt från den egna verksamhetens system. På så sätt tar man bort risken att den egna IT-miljön
utsätts för oönskade störningar vid krisövningar, säger Jerker Löf, affärsområdeschef för informationssäkerhet
på Combitech.
på bIlden. IT-minister Anna-Karin
Hatt (i mitten) invigde DART. Här
i sällskap med Combitechs vD
Marie Bredberg och Maths Waxin,
vD Coromatic
Läsarundersökning
Som­en­del­av­er­minns­
gjorde vi en läsarundersökning under
hösten­2011­för­att­få­reda­
på­vad­ni­läsare­tycker­
om OnTime. Där framkom att merparten av er
som svarade tyckte att
tidningen framförallt är
trovärdig,­aktuell,­läsvärd­
och­snyggt­form­given,­
vilket vi i redaktionen är
glada­för.­Vi­fick­in­en­hel­
del­tips­på­
ämnen att
bevaka och
har­även­fått­
positiv respons
på­­införandet­av­
»Combitech-sidorna«.
Vinnare i utlottningen av en kurs
från­Combitech­
Training Institute
blev Tomas
­Lindgren­på­
Siemens­i­
­Finspång.­
Grattis!
Ramavtal med lfV
Combitech har blivit
utvalda av LFV som
enda ramavtalsleverantör
inom­kompetens­området­
»teknikkonsultation
inom­flygledartjänsten«.­
Ramavtalet­är­treårigt­
med­möjlighet­till­två­års­
förlängning.
Workshop om Rodon
30 augusti planerar
vi en workshop kring
vår­produkt­RODON
och­mer­specifikt­om­
hur tillförlitlighet och
säkerhetsanalys kan
effektivisera­system­
utvecklingen av kritiska
system. Bland annat
kommer användare
från­­Tyskland­berätta­
om hur de radikalt
förbättrat sina
processer för
tillförlitlighetsanalys.
aVsändare
Combitech Ab
Box 15042
583 15 Linköping
Porto Betalt
Combitech Training Institute: Aktuella kurser
Tänk i Java
4-5 & 18 sep
Usability-vägen till användbara system
4-5 sep
Effektiv kravhantering
6 & 19 sep
Problemlösning med C++
11-12 & 25 sep
Förbränningsmotorstyrning, grundkurs
11 sep
Förbränningsmotorstyrning, avancerad kurs
Linköping
Stockholm
Linköping
Göteborg
Södertälje
12-13 sep
Södertälje
Testdriven utveckling .Net
12 sep
Linköping
Effektiv granskning
20 sep
Linköping
combitech.se/utbildning
»Logistiken måste stödja
din viktigaste konkurrensfördel«
Tre frågor & tre svar
Anpassa logistiken efter hur du
konkurrerar på marknaden och gör förändringar i små steg. Det menar Mattias
Hallgren, doktor inom produktionsekonomi och expert på logistik- och
produktionsutveckling på Combitech.
1.
du med pris är det kostnader du ska fokusera
på.­Är­flexibilitet­och­kundanpassning­din­
främsta konkurrensfördel ska det vara
centralt även i verksamheten och synas i dina
logistiklösningar.
– Involvera verksamheten och se till helheten!­Ta­gärna­hjälp­av­någon­utomstående,­
men arbetet bör drivas av verksamheten
i­linjen­och­ledningen­måste­stå­bakom­
­utvecklingsarbetet.­Starta­i­tvärfunktionella­
projektgrupper­för­att­komma­igång­men­det­
måste­vara­tydligt­att­det­är­linjen­som­har­det­
löpande ansvaret för utveckling och resultat.
–­Ta­saker­i­små­steg!­Greppa­inte­över­
för­mycket­på­en­gång­utan­gör­många­små­
förändringar­istället.­Kontinuitet­är­nyckeln.­
En­organisation­som­hela­tiden­utmanar,­
utvecklar och klarar av att förändra arbetssätt och metoder har större chans att vara
långsiktigt­framgångsrik.­
ger­positiva­effekter­på­såväl­flexibilitet­som­
kostnader.­Sedan­blir­det­allt­vanligare­att­
kunder­i­många­branscher­efterfrågar­mer­
unika­och­kundanpassade­produkter,­vilket­
logistiken­måste­kunna­svara­upp­emot.­Men­
rent generellt skulle jag säga att trenden är
att­det­inte­finns­några­egentliga­trender.­
Många­företag­har­insett­att­det­inte­finns­
någon­allenarådande­mirakelmetod,­utan­att­
det handlar om att ta till sig de verktyg och
principer­som­finns­och­anpassa­dem­till­den­
egna verksamheten. De företag som kan vara
flexibla,­förändringsbenägna­och­snabbt­kan­
anpassa sig efter förändringar i omvärlden är
de som vinner i längden.
Vad är logistikutveckling?
– För producerande företag handlar det om
att­utveckla­och­effektivisera­hela­flödet­från­
inköp till levererad produkt. Det handlar om
såväl­fysiska­flöden­som­informationsflöden.­
Genom­att­göra­detta­kan­företagen­förstås­
spara­pengar,­men­också­få­nöjdare­kunder­
som­får­sina­produkter­på­kortare­tid­och­till­
ett­lägre­pris.­Målet­är­att­uppnå­en­»effekläs mer på
tiv enstycksproduktion« för att kunna följa
combitech.se/logistik
efterfrågan­så­tätt­som­möjligt­–­det­vill­säga­
att snabbt kunna producera och leverera vad
som­efterfrågas,­när­det­efterfrågas.­Lyckas­
man­innehåller­flödet­ett­minimum­av­lager­
Vilka trender finns det inom logistikutveckling?
och­flexibiliteten­blir­maximal.­­
–­Om­jag­ska­nämna­något­så­är­tid­ett­
Vilka råd kan du ge till dem som vill
­område­många­fokuserar­på.­Att­korta­ledtider­
effektivisera sina flöden?
–­Framför­allt,­se­till­att­logistiken­stöder­
din­viktigaste­konkurrensfördel.­­Konkurrerar­
3.
2.
nästa nummer ute
12 oktober
(cirka)
Detta och äldre nummer hittar
du som pDf-filer på vår webbplats.
AgIlA meToDeR lockar allt fler, men som
med alla arbetssätt finns det fallgropar.
Nästa OnTime blir därför ett temanummer
om agil utveckling. Hur undviker man
fällorna? Vilka knep finns för att maximera
nyttan? Vad måste man som beställare
tänka på? Dessa och många andra frågor
försöker vi ge svar på i vårt temanummer.
gl ad
somm
ar!
combitech.se/ontime