Transcript Verksamhetsberättelse

Folkuniversitetet/Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Verksamhetsberättelse 2012
1
Verksamhetsberättelse 2012
Snabbt tillbaka!
Trots att Folkuniversitetet Västs omsättning nådde en ny rekordnivå blev 2012 året
då organisationen presenterade sitt sämsta resultat någonsin. Det finns emellertid
många positiva aspekter att ta fasta på och arbetet för att återigen nå lönsamhet
är i full gång, skriver Martin Bergö, ordförande, och Göran Berger, rektor.
2012 blev ett omtumlande år för Folkuniversitetet/Stiftelsen Kursverksamheten vid
Göteborgs universitet. Omsättningen ökade för tionde året i följd och nådde en ny
rekordnivå: 311 miljoner kronor. Samtidigt
blev resultatet, -8,7 miljoner kronor, det
sämsta någonsin. Hur kan det vara möjligt,
frågar man sig? Svaret ligger i en allmän
kostnadsexplosion med många nyanställningar samt på att några få enheter drogs
med stora problem. Gymnasieskolorna i
Skövde och Karlstad drabbades av landets
gymnasiekris. Vuxenutbildningen i Göteborg upplevde att beställningar från kommunen inte verkställdes. Vårt södra distrikt brottades med en organisation i utveckling.
Återgärder för att minska kostnaderna
För att bromsa kostnadsutvecklingen
införde vi en rad åtgärder under verksamhetsåret. Det innebar nedläggning av engelskundervisningen i Göteborg, gymnasieskolan i Skövde och fritidsdansen vid Balettakademien samt
neddragningar inom uppsökande folkbildning, anställningsstopp och investeringsstopp och en allmän sparkampanj gällande mindre utgifter såsom resor, internutbildning och förbrukningsmaterial. Besparingarna fortsätter under 2013.
Positiva trender inom
folkbildning och yrkeshögskola
Allt är emellertid inte jämmer och elände.
Under 2012 vände vi en mångårig, nedåtgående trend inom folkbildningen – som
alltså ökar igen. De kommande åren kommer vi att satsa på distans- och IT-utbildningar samt på kurser inom området män-
2
niska och miljö på både högre och lägre
nivåer.
2012 innebar också ett genombrott för
vår satsning på yrkeshögskoleutbildning.
Tolv nya utbildningar drog igång på hösten
och nio utbildningar beviljades start 2013.
Tillsammans med våra kompletterande
utbildningar gör dessa Folkuniversitetet
Väst till en stor aktör inom yrkesutbildning, vilket bör ge bra skjuts även åt andra
satsningar inom området personalutbildning.
Framgångsrika uppdrag
för Arbetsförmedlingen
Vi har också varit framgångsrika i genomförandet av uppdrag åt Arbetsförmedlingen och är idag en av de största anordnarna
i Västsverige, trots vass konkurrens från
kommersiella utbildningsföretag. Folk-
innehåll
Snabbt tillbaka! ................................................. 2
Fritt, frivilligt och samhällsorienterat .............. 4
Fönster mot en värld av olika intressen........... 6
Folkuniversitetet intar
Karlsborgs fästning ........................................... 8
24sju – korta kurser på distans..................... 10
”Det går att driva bra och lönsamma
friskolor utan att fuska med kvaliteten”........ 11
Tvära kast inom vuxenutbildningen................ 12
Företagsnära IT-utbildningar
som ger jobb...................................................... 14
universitetets arbete inom sysselsättningsfasen har varit inriktat på att få långtidsarbetslösa ut på arbetsplatser och sedan i
jobb. Där har vi lyckats långt bättre än alla
andra och får mycket beröm från myndigheten.
Vi kan också glädja oss åt att Swedex,
vårt test i svenska som främmande språk,
fortsätter att växa. Swedex har under året
erkänts av diverse offentliga instanser,
bland andra ett landsting och några länders
utbildningsdepartement. Vi väntar dock
fortfarande på det stora genombrottet.
Framgångsrika insatser för
långtidsarbetslösa........................................... 16
Rundtur i Västsverige........................................ 18
Studieförbunden visar enad
front i regional utbildningssatsning................ 20
Statistik och ekonomi ..................................... 21
Årsredovisning .................................................. 23
Räknar med expansion och lönsamhet
Budgeten för 2013 innebär en satsning på
att snabbt komma tillbaka till lönsamhet
igen. Vi räknar med fortsatt expansion,
främst inom områdena arbetsmarknadsuppdrag och yrkeshögskola.
Vi vill tacka kursdeltagare, uppdragsgivare och medarbetare för era bidrag till
fortsatt utveckling vid Folkuniversitetet i
Göteborg, den mest spännande och mångsidiga utbildningsorganisation man kan
tänka sig.
Förvaltningsberättelse ............................. 24
Resultaträkning ....................................... 25
Balansräkning ......................................... 25
Ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser ................................ 26
Kassaflödesanalys.................................... 26
Redovisningsprinciper
och bokslutskommentarer ..................... 27
Noter ......................................................... 28
Revisionsberättelse.................................. 30
Styrelse ............................................................. 31
Verksamhetschefer ......................................... 31
FOLKUNIVERSITETET REGION VÄST
Adress: Norra Allégatan 6, 403 17 Göteborg
Telefon: 031-10 65 00
E-post: [email protected]
Webbsida: www.folkuniversitetet.se
Göteborg, mars 2013
Martin Bergö
ordförande
Text & grafisk formgivning: Andreas Åhs
Tryck: A-Footprint, Göteborg 2013
Göran Berger
rektor
Copyright © Folkuniversitetet 2013
3
2012 var ett tufft år för alla studieförbund. Ett illustrativt exempel är att många
kursprogram blivit tunnare i takt med att kampen om människors tid hårdnat och
kostnaderna ökat. Samtidigt som utbudet inskränks visar förlustresultat hur det är
att agera på en öppen marknad. Folkuniversitetet har valt att gå en annan väg än
konkurrenterna.
Fritt, frivilligt och
samhällsorienterat
–Vi har gjort det till vårt credo att hålla
den öppna kursverksamheten intakt. Under 2012 utökade vi utbudet i folkbildningen, satsade på att nå fler fria grupper och
föreningar och fördjupade samarbetet med
olika kulturinstitutioner, säger Göran Berger, rektor vid Folkuniversitetet Väst.
Utökningen syftade till att hitta nya målgrupper såväl bland kursdeltagare som
kunder från näringsliv och offentlig sektor.
För att nå sina mål riktade Folkuniversitetet
in sig på strategiska områden och nischer
där man ser behov och kunskapsluckor, nu
och i framtiden.
–Målet är att erbjuda en infrastruktur för
ett livslångt lärande, därför vill vi vara så
breda som möjligt och ha kurser för både
privat- och yrkesliv. Under året har vi satsat
på nya distanskurser som vi kallar 24sju. De
kompletterar det vanliga utbudet och når
dem som är vana vid distanspedagogik eller
bor på ställen där vi inte har möjlighet att
erbjuda kurser på plats. En annan satsning
gäller IT. Folkuniversitetet vill finnas till
hands då samhället genomgår en digital
revolution och många har svårt att hänga
med i svängarna. Det kan gälla att överbrygga den digitala klyftan – men också
att ge redan yrkesverksamma djupare kunskaper inom något IT-område, säger Göran
Berger.
Yrkesorienterat och samhällsnyttigt
En av årets stora snackisar inom folkbildningsvärlden var professorn och demokratiforskaren Erik Amnås utredning Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för
statlig utvärdering som publicerades i oktober. Amnås rapport diskuterar, som titeln
antyder, utvärderingen av folkbildningen
men ger även uttryck för nya tankar kring
funktion, värde och effekt som ligger i linje
med Folkuniversitetets.
–Amnå yttrar sig försiktigt men pekar på
att folkbildningen har kört på i gamla hjulspår och att det är dags att överblicka dess
framtida roll. Han anser att kulturprogram
och föreningsverksamhet har stått i förgrunden, på studieverksamhetens bekostnad. Det tycker vi också. Studieförbunden
bör slå vakt om att ha en stor andel studier,
säger Göran Berger.
Amnå talar om ett nytt samhällskontrakt,
en omförhandling av gränserna för offentligt, privat och ideellt där områden som
tidigare varit statliga – till exempel integrations- och välfärdsprojekt – överförs till
privata och ideella aktörer. I denna process
spelar folkbildningen en viktig roll. Utbildning, arbetsmarknad, kultur, folkhälsa och
civilsamhälle beskrivs som dess huvudsakliga arenor.
–Vår stiftelse har bestämt sig för att
”Fritidskurser kommer alltid att utgöra ryggraden
i Folkuniversitetets verksamhet men andelen andra åtaganden måste växa och studieförbundens
självbild utvecklas.”
4
bli bra på utbildning inom alla områden.
Vi vill spela en större roll i Utbildningssverige; i avregleringen av gymnasieskolan,
i komvux, i svenska för invandrare, i Kompetensplattform Västra Götaland och i uppdrag för näringsliv, Arbetsförmedling och
Försäkringskassa. Vi anser att studieförbunden ska ha en uppgift som liknar folkhögskolornas: yrkesorienterad, samhällstillvänd
och med fokus på frågor som rör integration och insatser för arbetssökande och
människor med svag utbildningsbakgrund.
Fritidskurser kommer alltid att utgöra ryggraden i Folkuniversitetets verksamhet men
andelen andra åtaganden måste växa och
studieförbundens självbild utvecklas, menar Göran Berger.
Ett friare sätt att möta individen
Folkuniversitetet är idag aktivt inom samtliga områden Amnå nämner. Göran Berger
tror att denna utveckling är till godo, dels för
studieförbunden själva, dels för kvaliteten
inom de berörda utbildningssatsningarna.
– Folkbildningen har ett friare sätt att möta individen och hitta nycklar till lärande
utifrån dennes erfarenheter och förutsättningar. Vår pedagogik tillhandahåller ett
undervisningsstöd som främjar individuella inlärnings- och studieprojekt.
–Tidigare var det offentliga skolsystemet fyrkantigt, uppbyggt kring kursplaner
och förmedlingspedagogik. Den moderna
skolan har lånat sina metoder från folkbildningen. Vi har inspirerat till förnyelse. Tankar som rör frivillighet, individualisering och
måluppfyllelse – modeord inom skolans
värld – kommer från oss. Avregleringen
Folkuniversitetet vill spela en större roll i Utbildningssverige, säger Göran Berger, rektor vid Folkuniversitetet Väst. Foto: Claes Svanteson
har skapat en dynamisk skola vars metoder
har vuxit fram i dialog mellan olika synsätt.
Denna erfarenhet vill vi nu föra in i nya,
statligt initierade utbildningssatsningar för
vuxna, till exempel yrkeshögskolan.
Konkurrenssituation som ställer krav
Det nya samhällskontraktet medför också
utmaningar. Avregleringarna har skapat
en situation där studieförbunden tvingas
konkurrera med privata aktörer – och ibland med staten själv. Amnå ser tecken på
en begynnande hybridisering, att studieförbunden blir alltmer företagslika i sina
strukturer, och höjer ett varningens finger:
den idémässiga grunden riskerar att förskjutas. Göran Berger tar detta med ro.
–Det finns studieförbund med en tydligare ideologisk inriktning än Folkuniversitetet. De driver musikhus och annan
kulturell verksamhet i så stor skala att det
säkert finns risk att de tappar kontakten
med sina huvuduppdrag och sin ideella
förankring. Folkuniversitetets idémässiga
grund bottnar i fria studier. Vi välkomnar därför möjligheten att bedriva olika
verksamhetsformer utifrån premissen ”fritt
och frivilligt”. För vår del ser jag inte att vi
står i begrepp att klippa banden till varken
studier eller universitet. Snarare tvärtom.
Vår relation till universitetet har utvecklats
konstruktivt. Vi ser en förskjutning från
samarbeten kring ”den tredje uppgiften” till
ett tydligare partnerskap i samhällsinsatser.
Exempelvis samverkar vi kring Korta vägen, ett projekt som riktar sig till akademiker
med utländsk bakgrund.
Att utbildningssektorn har blivit alltmer
konkurrensutsatt fordrar dock en beredskap som ställer krav på organisationen.
–Det är snabba kast på marknaden, utbildningsbehovet är konjunkturstyrt. Detta
visar sig i att studieförbunden har svårt att
få verksamheten att gå ihop. Därför är det
viktigt att ha resurser för att klara stora
uppdrag, upprätthålla kvaliteten och göra
snabba omställningar, säger Göran Berger.
Speglar befolkningen i sin helhet
Ett konkret förändringsförslag Amnå levererar rör en omformulering av det tredje
syftet med statens stöd till folkbildningen,
att den ska ”bidra till att göra det möjligt för
fler människor att påverka sin livssituation
och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”. Många som medverkar i
5
studieförbundens program är redan aktiva
inom folkbildningen. Amnå ser problem i
bristande återväxt, något han betraktar som
en legitimitetsfråga.
–Jag uppfattar det som att Amnå riktar
sig till studieförbund med stark föreningsanknytning, de som bär på de problem med
åldrande och sjunkande medlemsantal som
är kopplade till föreningslivet. Denna problematik har inte Folkuniversitetet. Vi har
påtagligt många yngre deltagare inom vårt
öppna kursutbud; medianåldern är 37 år.
Jag vill att Folkuniversitetet ska spegla befolkningen i sin helhet. Våra kalkyler stämmer väl överens med den målsättningen,
säger Göran Berger.
I fas med folkbildningspolitiken
Det är tydligt att Folkuniversitetet ligger i
fas med det övergripande politiska tänkandet kring folkbildningens roll och samhällsnytta i Sverige. Med en väl genomtänkt, utbildningsinriktad idé om vad man vill vara,
göra och uppnå står organisationen redo att
möta framtida krav och motverka utanförskap och klyftor på de områden där insatser
efterfrågas.
Fönster mot
en värld av
olika intressen
Genom att erbjuda hjälp och stöd till kompisgäng och föreningar som engagerar
sig i studiecirklar och kulturevenemang gör Studieservice betydande insatser för
ett omfattande och ofta osynligt bildnings- och kulturliv på gräsrotsnivå.
–Studieservice är ett fönster mot en värld av
olika intressen. Vi vänder oss till alla som
vill läsa, spela, sjunga eller måla tillsammans på fritiden. Hos oss får de ekonomiskt
stöd och administrativ hjälp som ger cirklar och andra arrangemang struktur, säger
Margaretha Thorbjörnson, enhetschef.
Bidragen kommer från Folkbildningsrådet. Som motprestation krävs ett mål, en
arbetsplan, en närvarolista och ett ledargodkännande. Detta hjälper Studieservice
gärna till med, vid sidan av att bistå med lokaler, kopiering, affischer och kanske något
mindre bidrag till en skiv- eller bokproduktion.
Inkluderande verksamhet
med stor ämnesbredd
En uttalad ambition är att vara inkluderande, något som märks i den ämnesmässiga spännvidden. Hos Studieservice ryms
både det vardagliga och det excentriska.
Man stödjer cirklar i feministisk litteratur,
jungiansk psykodynamisk teori, renässansdans och kroppens poesi, men också körer,
storband, litteratur- och skrivarcirklar och
musikgrupper. Många är hobbybetonade
medan andra är samhällsorienterade och
vill göra skillnad. Sembrando esperanza
Peru är ett exempel. Gruppen undersöker
situationen i Perus huvudstad Lima. Målet
är att hjälpa till att driva ett behandlingshem för tuberkulossjuka.
”Högt eller lågt, gamla eller
unga – alla är välkomna att
starta en studiecirkel!”
–Allt vetande berikar, vi hjälper till att
kanalisera en enorm kunskapstörst. Om
Studieservice är jordmånen, sår deltagarna
6
fröna. Vi står för mångfald i ordets rätta
bemärkelse, säger Bo Westerholm, utbildningsledare.
Margaretha Thorbjörnson fyller i:
–Vi vägrar att nischa oss, det ska vara en
salig röra på Studieservice. Högt eller lågt,
gamla eller unga – alla är välkomna att starta en studiecirkel!
Avgörande för den fria kulturen
Öppenheten återspeglas i den milda anarki
som råder i Studieservice lokaler på Art
College på Första Långgatan 16B. Dörrarna
står på vid gavel, folk kommer och går och
stämningen är hög. En av dem som tittar
förbi är Henric Strahl. Tillsammans med
filmklipparen Alexandra Lind driver han
studiecirklar i video- och ljudproduktion.
–Vi jobbar med Homesick, en dokumentärfilm om den finske skidlegendaren
och nationalikonen Eero Mäntyranta och
Studiecirklar i video- och ljudproduktion har resulterat i filmen Homesick om den finske skidlegendaren Eero Mäntyranta och hans barnbarn Viktor. Foto: Alexandra Lind
”
Att få folk att träffas och göra något tillsammans
leder till förkovran, glädje och utveckling. Det är
viktigt ur folkhälsosynvinkel.
hans barnbarn Viktor. Eero framstår som
en helt vanlig gammal man, men historien
rymmer märkliga berättelser om flykt, häxor, spöken och ett stort antal OS- och VMmedaljer.
–Vi har utvecklats otroligt mycket under
arbetet med filmen. I ett litet projekt måste
man klara allting själv och det hade varit
svårt utan de pengar och den uppmuntran
vi fått från Studieservice, säger Henric
Strahl.
Han är övertygad om att studieförbundens stöd till de fria studiecirklarna är
avgörande för Sveriges framgångar som
kulturland.
–Som gammal musiker vet jag att studieförbunden gör hela skillnaden. Du startar
cirkel innan du ens har ett bandnamn. Är
du oetablerad är det svårt att få bidrag, men
hos Folkuniversitetet har alla samma chans.
Vi har nu fått pengar från Filmpool Nord
till att färdigställa Homesick. Utan vår envishet och Folkuniversitetets hjälp hade vi
aldrig kommit så långt.
Tar socialt ansvar
Medarbetarna på Studieservice är överens
om att deras jobb fyller en viktig funktion
inom ramen för Folkuniversitetets uppdrag,
men även i ett större perspektiv.
–Studieservice är en kreativ, levande
och stimulerande arbetsplats. Att få folk
att träffas och gör något tillsammans leder
till förkovran, glädje och utveckling. Det
7
är viktigt ur folkhälsosynvinkel, säger Bo
Westerholm.
Margaretha Thorbjörnson är inne på
samma linje.
–Studieservice tar socialt ansvar och stöttar grupper med fysiskt och psykiskt funktionshinder som inte själva kan ta sig hit
och få del av våra tjänster. Två exempel är
ett rockband på Gunnareds gård och en origamicirkel på Gyllenkrokens aktivitetshus.
–Vi bedriver en form av friskvård som
gör stor skillnad i människors liv. Gemenskap och levande möten är oerhört viktiga för många.
Skara skolscens teaterelever agerar ihop med besökarna i äventyrsupplevelsen Jakten på den försvunna guldreserven på Karlsborgs fästning. Foto: Tommy Holl
Folkuniversitetet intar
Karlsborgs fästning
Genom samarbeten med institutioner och föreningar är Folkuniversitetet med
och utvecklar kvaliteten och bredden i regionens kulturliv. Sedan 2011 har man
spelat en framträdande roll i en hypermodern, succébetonad konceptutveckling
av Karlsborgs fästning.
De senaste åren har Folkuniversitetet varit inblandat i en konceptutveckling av
Karlsborgs fästning. Fästningen, belägen
på Vanäs udde i Vättern, uppfördes på initiativ av Baltzar von Platen och var tänkt
att fungera som Sveriges reservhuvudstad.
Hit skulle kungahus, regering, riksdag och
guldreserv flyttas i händelse av ett invasionskrig.
–Människor idag vill inte bara bli gui-
dade utan också involverade. Uppdraget var
att få liv i byggnaden genom delaktighet och
att förmedla kunskap genom upplevelse,
säger Claes Bjerkne vid Bjerkne & Co som
utvecklat konceptet på uppdrag av Karlsborgs kommun.
Resultatet, den interaktiva äventyrsupplevelsen Jakten på den försvunna guldreserven, innehåller såväl Sveriges första filmproduktion i 3D-format som rörelsestyrda
8
dataspel utvecklade av Högskolan i Skövde.
Ett viktigt inslag vid sidan av tekniken är
de skådespelande upplevelseguider som tar
hand om och agerar ihop med besökarna.
Här kommer Folkuniversitetet in i bilden.
Lusten att beröra och underhålla
–Våren 2011 blev jag tillfrågad om att vara
med och utveckla ett koncept på Karlsborgs
fästning. Jag svarade självklart ja, säger Bo
”
Vi utvecklar folkbildningen genom att bidra till
det livslånga lärandet på ett nyskapande sätt.
Westerholm, projektledare med lång erfarenhet inom scenkonsten som bland annat
dansare, musikalartist, pedagog och rektor
vid Balettakademien i Göteborg.
–Eftersom det handlade om skapande
dramatik tyckte jag att vi skulle använda
riktiga skådespelare istället för guider. Jag
kontaktade skådespelaren och regissören
Maria Hörnelius som skrev manus. Tillsammans arrangerade vi sedan auditions
och valde ut ett tiotal teaterelever från Skara
skolscen och Folkuniversitetets gymnasium
i Skövde som vi började drilla.
Att hålla karaktären i en dryg timme
samtidigt som du följer ett minutiöst schema och hanterar publik, frågor och datorprogram kräver mycket av skådespelarna –
både vad det gäller energi och engagemang.
–Det är som att springa tre, fyra maratonlopp på en dag; det är ett av de tuffaste
skådespelarjobb som finns. Det är oförutsägbart och du är i farten hela tiden. Det
är inte alla som fixar det. Du måste vara
besjälad, jobba hårt och ha lusten och viljan
att beröra och underhålla, säger Bo Westerholm.
Nyskapande folkbildning
Det hårda repeterandet var emellertid
mödan värt. Strax före midsommar 2011
sjösattes Jakten på den försvunna guldreserven och succén var given. Publiken har
strömmat till Karlsborgs fästning, satsningen har lovordats och arbetet med att skapa
nya rum i äventyret, förbättra manus och
anlita nya skådespelare har fortgått inför
varje säsong.
–Allt blev fantastiskt lyckat! Men det
hade inte varit möjligt utan skådespelarnas,
Maria Hörnelius eller mitt eget engagemang. Med förenade ansträngningar har vi
breddat Folkuniversitetets bas och utvecklat
folkbildningen genom att bidra till det livslånga lärandet på ett nyskapande sätt, säger
Bo Westerholm.
Även uppdragsgivaren är nöjd.
–Folkuniversitetet är med och sprider
kunskap om svensk historia i den kanske
modernaste upplevelseattraktion vi har
idag. Det är ett kreativt, positivt och roligt
samarbete där det finns en öppenhet för dialog kring hur man ska gå till väga. Tillsammans säkerställer vi kvaliteten samtidigt
som Folkuniversitetets teaterelever får testa
något nytt, gå ut i verkligheten och tjäna lite
pengar, säger Claes Bjerkne.
David Inghamn, tidigare elev vid Balettakademien i Göteborg, som Stålhammar. Foto: Tommy Holl
Fästningar och slott på kö
Ryktet om Folkuniversitetets framgångsrika ockupation av Karlsborgs fästning har
spridit sig. Flera av regionens slott och borgar har visat intresse och står nu på kö att
bli intagna.
–Vi har skräddarsytt en kurs i upplevelseledande med skapande dramatik för
Kungälvs kommun. Den sköts av skådespelaren Alexandra Reuter och resulterar
förhoppningsvis i spännande satsningar
på Bohus och Karlstens fästningar under
9
2013 och 2014. Jag har även kontakt med
Tjolöholms slott och Gunnebo Slott och
Trädgårdar. De arrangerar redan guidade
turer, men jag hoppas kunna inspirera till
nytänkande och vidareutveckling även där.
Endast fantasin sätter gränsen för vad man
kan åstadkomma, säger Bo Westerholm.
Folkuniversitetet har som målsättning att nå människor där de befinner sig, något som
fått intresset för distansutbildning att explodera inom organisationen. Under 2012
kompletterade man tidigare satsningar med konceptet 24sju: korta, billiga, nätbaserade
kurser för den breda allmänheten.
24sju utvidgar folkbildningen till deltagare
som inte vill eller har möjlighet att delta i
ett reguljärt kursutbud. Här är klassrummet öppet 24 timmar om dygnet, sju dagar
i veckan – och det enda man behöver för att
vara med är en internetuppkoppling och
en webbkamera. Trots att projektet är nystartat är ämnesbredden fascinerande stor
med något för varje tycke och smak. Bland
kurserna ryms såväl Fixa en hemsida! och
Bygg en blogg som Pallkrageodling och den
något mer abstrakta fantasy- och science
fiction-inspirerade världsbyggarkursen Behöver din drake någonstans att bo?.
–Med 24sju vill vi visa bredden i vårt
utbud och utöka vår pedagogiska spännvidd genom att utnyttja nätets möjligheter
på ett optimalt sätt. Kurserna är korta, två
till sex veckor, eftersom vi tror att många
moderna människor ogärna binder upp sig
för längre perioder, säger Kerstin Namuth,
regional samordnare för distansutbildning
vid Folkuniversitetet Väst.
Flexibelt lärande i levande digital miljö
Som mötesplats för 24sju-kurserna används
lärplattformen FUGO, utvecklad i Moodle,
ett Course Management System i open
source-miljö. I det virtuella klassrummet
skapas förutsättningar för flexibelt, fördjupat lärande genom ett interaktivt studie-
material bestående av text, foto, film och
screencasts. Som komplement till FUGO används andra fria digitala resurser.
–Vid kursträffar har vi valt att jobba med
Google+ Hangouts, ett verktyg för videochatt som är gratis och tillgängligt för alla.
Vi vill även ta deltagaren utanför lärplattformen; till bloggar, Facebook, Instagram,
Twitter och andra sociala medier. Det
skapar levande kurser, ger kännedom om
nätet och bidrar till ökad digital delaktighet,
säger Kerstin Namuth.
Ställer nya krav på kursledaren
Trots att det virtuella klassrummet naturligtvis skiljer sig från det fysiska är de pedagogiska grundprinciperna, inspirerade av
folkbildningsarvet, desamma på alla Folkuniversitetets kurser och utbildningar.
–Även på distanskurserna ser vi till deltagarens erfarenheter, önskemål och behov.
Kommunikation är lika viktigt på nätet,
likaså den gemensamma kunskapsmässiga och personliga utvecklingen. Men på
en distanskurs gäller det att skapa tekniska
förutsättningar för att gruppen ska kunna
arbeta tillsammans, för diskussion och interaktion, säger Kerstin Namuth.
Detta ställer nya krav på kursledarens
förmåga att planera och förutse olika situationer. Förutom ämnesexpertis fordras ett
reflekterande arbetssätt och specialkunskaper.
–Kursledarna måste ha hög digital kompetens och lätt för att lära sig nya tekniker.
Därtill krävs flexibilitet. De måste gå in i
kursen ofta och vara beredda att lösa akuta
situationer omgående. Det är otroligt roligt
att arbeta med de lärare som är inblandade
i 24sju. De kommer med fantastiska idéer
och är kreativa, kunniga och drivna, säger
Kerstin Namuth.
Brett utbud möter framtida behov
Distanskurser blir alltmer efterfrågade
inom alla utbildningssektorer och det mesta
pekar mot att utbildningsformen har framtiden för sig. Men på en marknad där många
aktörer väljer att specialiserar sig inom särskilda nischer kommer Folkuniversitetet att
fortsätta satsa på bredd.
–Eftersom vi vill erbjuda en infrastruktur
för ett livslångt lärande tror vi att ett ämnesmässigt brett och tidsmässigt flexibelt
nätbaserat kursutbud kommer att möta ett
växande behov inom vuxnas lärande. Vår
verksamhetsidé går ut på att tillföra våra
utbildningar nya pedagogiska rön och på
att ligga i framkant av utvecklingen. Arbetet
med distanskurser är ett viktigt led i detta
och här har vi kommit betydligt längre än
de flesta, säger Kerstin Namuth.
”Med 24sju vill vi visa bredden i vårt utbud och
utöka vår pedagogiska spännvidd genom att
utnyttja nätets möjligheter på ett optimalt sätt.”
10
”Det går att driva bra och
lönsamma friskolor utan
att fuska med kvaliteten”
Folkuniversitetet Väst är huvudman för flera gymnasieskolor. 2012 blev ett år av både
avveckling och utveckling då man tvingades stänga i Skövde men breddade utbudet i
Karlstad och Trollhättan.
Orsakerna bakom beslutet att stänga gymnasiet i Skövde kan spåras i såväl trender
och demografi som i den senaste gymnasiereformen Gy 2011. Den innebar en
tydligare åtskillnad mellan teoretiska och
yrkesorienterade utbildningar som gör det
svårare för elever som valt en praktisk inriktning att söka till högskola. Detta har,
paradoxalt nog, drabbat estetiska program
hårt.
–Samtidigt som elevunderlaget har blivit mindre har reformen bidragit till att fler
väljer teoretiska, studieförberedande program. Det estetiska står mitt emellan. Det
tillhör det teoretiska blocket men betraktas
som yrkesinriktat, säger Göran Berger, rektor vid Folkuniversitetet Väst.
Omkring 30 procent av dem som tidigare
valt yrkesorienterade och estetiska program
har nu sökt teoretiska – en kraftig svängning av sällan skådat slag.
–Det gjorde att vi tvingades lägga ner i
Skövde. Vi hade helt enkelt för få elever för
att starta hösten 2012. Skövde kommun tog
över de elever som redan var igång och lät
dem slutföra sina utbildningar på samma
program, i oförändrade klasser – men under annan huvudman. Vi tog vårt ansvar
och avvecklingen skedde på ett för eleverna
bra sätt, säger Göran Berger.
man med ytterligare ett program: estetiskt
med inriktning på teater.
–Gymnasiet i Trollhättan har blivit en attraktiv och uppskattad skola i sin hemkommun. Det har köer till samhälls- och ekonomiprogrammen och kommer att fylla en
estetklass hösten 2013, säger Göran Berger.
Attraktivt gymnasium i Trollhättan
Parallellt med problemen i Skövde har gymnasiet i Karlstad utökats med ett samhällsvetenskapligt program. Uppstarten har gått
knaggligt och de elva elevernas undervisning har samordnats med skolans estetiska
gruppers. Marknadsföringsinsatser under
våren ska göra programmet mer etablerat
så att det startar med full klass hösten 2013.
Vid gymnasiet i Trollhättan går det bättre. Här startade samtliga utbildningar med
fulla klasser och från hösten 2013 utökar
Fuskar inte med kvaliteten
Folkuniversitetets gymnasieskolor hämtar
sin pedagogiska grundsyn i folkbildningen. Utgångspunkten är den enskildes behov och erfarenheter och de pedagogiska
metoderna varieras så att utbildningen så
långt som möjligt anpassas efter individuella förutsättningar och önskemål. Satsningen
på gymnasieskolor är ett led i en önskan att
vara en del av den fria utbildningsmarknad
som uppstått till följd av de senaste decenniernas avregleringar.
Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan är attraktivt och uppskattat. Foto: Martin Lundin
11
–Vid sidan av folkbildning samt arbetsmarknads- och yrkesutbildning är vi måna
om att vara stora inom skollagsreglerad utbildning, som är vårt tredje fokusområde.
Genom att bedriva gymnasieutbildning för
både vuxna och ungdomar skaffar vi oss
flexibilitet och kompetens som hjälper oss
att möta konjunkturförändringar inom utbildningsområdet, säger Göran Berger.
–Folkuniversitetet tar den myndighetsroll det innebär att driva en skola på allvar.
Vi följer regler och förordningar – exempelvis kring betygsättning – och vill visa att det
går att driva bra och lönsamma friskolor
utan att fuska med kvaliteten.
Det finns i dagsläget inga konkreta planer
på att starta fler gymnasieskolor.
–Men vi utesluter ingenting. Vi är beredda att gå in som huvudman om något intressant dyker upp, säger Göran Berger.
Tvära kast inom
vuxenutbildningen
Det har varit ett dramatiskt år för Folkuniversitetet Västs uppdragsavdelning. En mängd
samspelande faktorer orsakade en bergochdalbaneliknande händelsekedja som skakade
om komvuxverksamheten och grumlade glädjen över föregående års framgångar.
Med facit i hand kan problemen spåras
till 2011 då kommunen beslutade att införa ett nytt resursfördelningssystem. Gott
betyg i utvärderingarna skulle leda till en
större beställning nästkommande år – en
matematisk konstruktion som såg utmärkt
ut på pappret men visade sig fungera mindre bra i verkligheten.
–Eftersom vi fick maximal poäng i granskningen skulle vårt elevantal utökas kraftigt;
vi skulle bli störst i Göteborg på komvuxutbildning inom allmängymnasiala ämnen.
Samtidigt ändrades våra förutsättningar. Vi
skulle bedriva verksamhet året runt och gå
från fyra kursstarter till nio, berättar Elisabeth Andreasson, chef för Folkuniversitetet
Västs uppdragsavdelning.
Förutom utökningarna stod man inför
ytterligare förändringar. Från januari skulle
utbudet omfatta kurser i kemi, biologi och
fysik som inte funnits tidigare. En annan
nyhet var att samtliga elever skulle tas emot
individuellt och att skriftliga utbildningsplaner skulle upprättas för var och en av
dem – något som hängde ihop med nya krav
på studiernas flexibilitet. Som kronan på
verket skulle utbildningsreformen Vux-12
träda i kraft under sommaren.
–Vid årsskiftet var vi klara att ta oss an de
nya eleverna. Men kommunen levererade
inte den utlovade volymökningen under
första kvartalet. Istället fick vi ta emot 1 600
personer i mars. Detta sammanföll med ett
stort och omfattande arbete med att hitta
anpassade lokaler, rekrytera och planera,
vilket överbelastade verksamheten, säger
Elisabeth Andreasson.
Politikerna drog i nödbromsen
Det stod snart klart att Göteborgs Stads
vuxenutbildningsförvaltning skulle överskrida sin budgetram. Ändå dröjde det till
12
slutet av augusti innan man förstod att det
barkade åt ett underskott på hela 18,2 miljoner – något som föranledde politikerna i
utbildningsnämnden att dra i nödbromsen.
–Vi hade överlevt den stressiga våren och
hela organisationen, personal och lokaler,
stod redo för höstens kursstarter. Då fryser
kommunen utan annat än vaga förvarningar alla komvuxintag. Av de nio planerade
kursstarterna genomfördes totalt ”tre och
en halv”. Chockeffekten blev stor för oss och
andra anordnare.
”
Man frågar sig hur det kunde gå så fel –
och varför en mediedebatt kring ett utbildningsstopp med konsekvenser för tusentals
människor helt uteblev.
–Vuxenutbildningsförvaltningen avstod
från att ta till vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos anordnarna. Det
gjordes beställningar och ställdes krav som
var svåra att leva upp till. Det fordras framförhållning och jämna elevflöden för att
upprätthålla kvaliteten.
–Varför en debatt kring problemen uteblev kan jag bara spekulera i, men jag vet
att de som drabbades inte har samhällets
starkaste röster och det gör mig inte mindre
sorgsen, säger Elisabeth Andreasson.
Utökad budget, dialog
och genomtänkta flöden
Trots att det som hänt har skadat både
Folkuniversitetet och dess elever ser Elisabeth Andreasson positivt på framtiden.
Hon är säker på att liknande tvära kast i
miljonkronorsklassen kommer att lysa med
sin frånvaro.
–Komvux har fått utökad budget och
en ny, tillförordnad utbildningschef som
påbörjat arbetet med att se till att något
liknande inte händer igen. Antalet kursstarter har minskats, man har inlett en tydligare dialog med oss anordnare och utvecklat
Lean-koncept för genomtänkta elevflöden.
Elisabeth Andreasson är noga med att
betona personalens insatser under krisåret.
–Våra utbildningsledare, lärare, studieoch yrkesvägledare, kuratorer och administratörer är kompetenta och lojala i både
med- och motgång. De har kavlat upp ärmarna, slitit hårt och tagit ansvar. Vi står väl
rustade inför 2013.
Foto: Alex Brogan
–Plötsligt stod vi med halvtomma klassrum och elever som hade helt andra förutsättningar än vad beställaren trott. Många
hade svag utbildningsbakgrund och behov
av att arbeta långsamt i en trygg miljö. Det
blev allt svårare att möta deras behov, och
andra personer som blivit lovade utbildning
av kommunen nekades studier. Därtill var
vi tvungna att minimera skadorna inom vår
egen organisation genom omplaceringar
och avslutade anställningar, säger Elisabeth
Andreasson.
Plötsligt stod vi med halvtomma
klassrum och elever som hade
helt andra förutsättningar än
vad beställaren trott.
13
Företagsnära
IT-utbildningar
som ger jobb
Folkuniversitetet är en ledande aktör inom yrkeshögskoleutbildning. I Göteborg
lanserades hösten 2012 utbildningar i Business Intelligence och SharePointutveckling som ett led i en större IT-satsning.
Illustration: stock.xchng
14
”
Många företag har ett skriande
behov av arbetskraft men svårt
att hitta matchande kompetens.
Yh är en statligt finansierad, studiemedelsberättigad utbildningsform avsedd att
fylla glappet mellan gymnasium och arbetsmarknad. Utbudet ska motsvara behovet på
sikt. Genom en kombination av teoretiska
och praktiska kurser med stark arbetslivsanknytning får den studerande yrkeskompetens som leder till jobb.
Nära samarbete med näringslivet
Ett nära samarbete med näringslivet är A
och O för att få en Yh-utbildning godkänd.
Branscher och företag ska vara involverade i
lednings- och planeringsgrupper och bidra
med LIA-platser. Men framför allt ska de ha
ett konkret behov av arbetskraft. Två företag
som valt att medverka i Folkuniversitetets
satsning på IT-utbildning är Acando, ett
internationellt konsultföretag inom IT, och
Mogul, ett av Sveriges ledande företag inom
Enterprise Content Management. De har
bidragit stort till Business Intelligence respektive SharePointutvecklare.
–Acando och Mogul har varit aktiva i
skapandet av utbildningarna och har konsulter som är verksamma som lärare. De är
med och påverkar allt från upplägg till innehåll, vilket stärker kvaliteten, säger Stefan Töreki, utbildningsledare för Business
Intelligence och SharePointutvecklare vid
Folkuniversitetet i Göteborg.
Bitte Klevendal Englund, enhetsansvarig
för Yh-utbildningar, fyller i:
–Många företag har ett skriande behov av
arbetskraft men svårt att hitta matchande
kompetens. Den främsta drivkraften till deras medverkan är att de får möjlighet att forma deltagarnas utbildningsbakgrund själva.
Skräddarsydda utbildningar
Magnus Björk, Business Unit Manager för
Business Intelligence på Acando, är positiv
till samarbetet.
–Vi har behov av människor som är duktiga på att bygga BI-tillämpningar. Genom
vårt engagemang i utbildningen får vi möjlighet att påverka den så att den motsvarar
det vi vill att våra anställda ska kunna.
–Jag ser stora fördelar med ett nära samarbete mellan näringsliv och anordnare. Det
är inte alltid utbildningar är relevanta, men
en tydligare dialog skapar förutsättningar
att skräddarsy marknadsanpassade lösningar.
86 procent får jobb
Sebastian Lindoffer studerar Business Intelligence. Han anser att utbildningen lider
av vissa barnsjukdomar, men att fördelarna
ändå väger upp.
–Folkuniversitetet erbjuder en levande
studiemiljö och de företag som är involverade är mycket engagerade. De lägger stora
resurser på utbildningen och på att ge deltagarna LIA-platser. Mitt intryck är att allt är
väldigt företagsnära, vilket gör det lätt att få
in en fot i branschen.
Just att få in en fot är kanske det som
lockar mest med Yh och Sebastian Lindoffer har goda chanser att få jobb. Enligt
Yh-myndighetens officiella statistik har 86
procent av deltagarna arbete eller eget företag sex månader efter examen, en bild som
bekräftas av näringslivets representanter.
–Acando behöver kompetent personal.
Vi är naturligtvis intresserade av att rekrytera de som gör bra ifrån sig på utbildningen, säger Magnus Björk.
Yh-utbildning i regionen 2012
Göteborg: Business Intelligence, Fukttekniker, Kvalitets- och
miljöledare, SharePointutvecklare, Vindkraftsprojektör
Karlstad: Drifttekniker, Energi- och fastighetstekniker
Kungsbacka: Äldreassistent
Kungälv: Kvalificerad säljare inom miljöteknik
Tibro: Projektkoordinator inom möbel- och inredningsbranschen
Trollhättan: Äldreassistent
Varberg: Järnvägsprojektör, Vindkraftsprojektör
15
Folkuniversitetet är en uppskattad samarbetspartner till Arbetsförmedlingen, inte minst på grund av framgångsrika insatser inom sysselsättningsfasen. Foto: Studio CA
Framgångsrika insatser
för långtidsarbetslösa
På Redegatan i Västra Frölunda bedriver Folkuniversitetet insatser för långtidsarbetslösa
inskrivna i den hårt kritiserade och omdebatterade sysselsättningsfasen (fas 3). Varken
medarbetare eller deltagare känner igen sig i de negativa skriverier som orättvist drar alla
anordnare över en kam.
Folkuniversitetet har gedigen erfarenhet
av samarbeten med Arbetsförmedlingen,
något som lett till omfattande uppdrag
inom regeringens Jobb- och utvecklingsgaranti. I Göteborg har man satsat särskilt
på sysselsättningsfasen där man i dagsläget
arbetar med två sammanflätade projekt:
Jobbsteget och Uppdrag Jobb, ett ESF-finansierat utvecklingsprojekt.
Sysselsättningsfasen är långt ifrån oproblematisk och den har fått utstå hård medial
kritik. Röster har höjts om såväl missbruk
16
av skattemedel som institutionaliserad förnedring. Några av de frågor som diskuterats
är hur deltagare anvisats primitiva uppgifter långt under deras kompetensnivå,
hur de inte tillåtits egen utbildning eller
vederbörlig handledning samt att systemet
”
Av alla som är inskrivna i sysselsättningsfasen
kommer cirka 1 procent ut i arbete. Vi får ut
över 8 procent. Det är ett fantastiskt bra resultat.
har skapat ett flöde av gratis arbetskraft
till cyniska företag inom låglönesektorn.
På Folkuniversitetet har man förståelse för
kritiken men menar att den är onyanserad
såtillvida att den drabbar alla anordnare –
även de seriösa.
Ingen låtsasverksamhet
–Vi känner inte igen oss i debatten kring
sysselsättningsfasen. Den har missbrukats,
men på Folkuniversitetet arbetar vi jobbfokuserat och stöttar deltagarna genom
att hitta utvecklingsplatser på företag med
rekryteringsbehov, säger Bengt Hörnlund,
huvudcoach inom Uppdrag Jobb.
Christina Forssell, utbildningsledare för
Jobbsteget, instämmer.
–Den sysselsättning vi erbjuder deltagarna består av såväl kompetensförstärkande
föreläsningar och kurser som meriterande
uppgifter vi har nytta av i vårt dagliga arbete. Vi bedriver ingen låtsasverksamhet.
Allt utgår ifrån föreliggande regler och deltagarnas individuella behov och önskemål.
Hon utvecklar sitt resonemang:
–Det är stor skillnad mellan en aktör som
Folkuniversitetet och företag vars affärsidé
går ut på att verka inom sysselsättningsfasen. Vi får tyvärr ofta klä skott för det som
skrivs om verksamheter som startats enkom
för att ge aktieägare utdelning. Vi rör oss i
en helt annan verklighet och har etablerat
ett varumärke med kvalitet som grund.
Tillgänglighet skapar kvalitet
Christina Forssell och Bengt Hörnlund
tror att Folkuniversitetets kvalitetsstämpel
kommer av att man har en stark grundbemanning och strikta regler kring hur många
deltagare varje coach får hantera.
–Vårt främsta kvalitetssäkringssystem är
tillgängligheten. Vi har hög personaltäthet
och många heltidsanställda. Deltagaren ska
alltid kunna söka upp sin coach. I kombination med frekventa återrapporteringar till
Arbetsförmedlingen skapar detta en säkerhet som skiljer oss från många andra anordnare, säger Christina Forssell.
Till för deltagarna – inte tvärtom
Anders Jansa och Galina Fridman har varit
hos Folkuniversitetet i fyra respektive sex
månader. Båda är nöjda – särskilt i förhållande till tidigare erfarenheter.
–Jag är bland annat utbildad byggnadsingenjör och fastighetsmäklare och har tidigare arbetat inom många olika branscher.
Folkuniversitetet var den enda anordnare
som erbjöd mig coachning och möjlighet
att läsa kurser samtidigt som jag fick fortsät-
Jobb- och utvecklingsgarantin
Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till den som stått utanför
arbetsmarknaden en längre tid. Insatserna ska innehålla individuellt
utformade åtgärder som syftar till att deltagaren snabbt får arbete.
Fas 1: Kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och
förberedande insatser
Fas 2: Arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning
Sysselsättningsfasen (fas 3): Sysselsättning hos anordnare
17
ta att söka jobb. Alternativen hade varit att
städa i en kyrka eller sortera kläder på Emmaus, säger Anders Jansa.
Galina Fridman anser att Folkuniversitetet erbjuder unika möjligheter att utvecklas som hon inte har sett på andra ställen.
–Tidigare har jag haft ett helvete. Jag har
blivit utnyttjad som gratis arbetskraft och
innan jag kom hit kändes sysselsättningsfasen som ett fängelse. Nu har jag möjlighet
att läsa kurser och lära mig saker som leder
någonstans. Jag får känna mig mänsklig,
inte som en robot, och är alltid välkommen
hos min handledare.
Anders Jansa menar att Folkuniversitetets
stora fördel är att personalen bemödar sig
att ta deltagarna på allvar.
–När jag har ställt krav hos andra anordnare har jag blivit obekväm och fått klara
mig själv. Redan vid det första mötet med
min nuvarande coach stod det klart att Folkuniversitetet är till för mig – inte tvärtom.
Bland de största i Göteborgsområdet
Att Folkuniversitetet gör ett bra jobb visar
sig både i de intervjuer som genomförs med
tidigare deltagare och i att man tilldelas särskilda testprojekt när Arbetsförmedlingen
vill utvärdera nya metoder. Uppdragsgivarens uppskattning återspeglas också i att
Folkuniversitetet idag är bland de största av
Göteborgsområdets 493 anordnare.
–Eftersom vi inte har några ramavtal
eller garantivolymer är deltagarantalet den
finaste bekräftelse vi kan få på att vi gör ett
bra jobb. Arbetsförmedlingen är inte skyldig att skicka en enda person hit. Det vi gör
bygger på förtroende och rekommendationer, säger Christina Forssell.
Men det främsta kvittot på en välfungerande verksamhet är nog ändå utfallet.
–Av alla som är inskrivna i sysselsättningsfasen kommer cirka 1 procent ut i
arbete. I Uppdrag Jobb får vi ut över 8 procent. Det är ett fantastiskt bra resultat, säger
Bengt Hörnlund.
Rundtur i Västsverige
ALE
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Gymnasial vuxenutbildning för GR vux:
orienteringskurs
Arbetsmarknadsutbildning
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Personalutbildning
ALINGSÅS*
Kursprogram: språk, konstnärliga ämnen,
data
Verksamhet på äldreboende
Föreläsningsprogram
ESF-projekt: Uppdrag Jobb och Pre-rehab i
Sjuhärad
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Personalutbildning
Yh-utbildning: Byggproduktionsingenjör med
fördjupning hållbart byggande
ARVIKA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: Allmänförberedande utbildning, sysselsättningsplatser
Personalutbildning
BENGTSFORS
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, Yrkessvenska,
Allmänförberedande utbildning, sysselsättningsplatser
BORÅS*
Kursprogram: språk, ekonomi, data,
konstnärliga ämnen
Föreläsningsprogram
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Arbetsmarknadsutbildning
ESF-projekt: Pre-rehab i Sjuhärad –
arbetslivsinriktad rehabilitering för
långtidssjukskrivna
Föreningssamarbete: studiecirklar,
kulturarrangemang
Studie- och kulturverksamhet bland
funktionshindrade och äldre
Personalutbildning
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, Allmänförberedande utbildning, sysselsättningsplatser
GÖTEBORG*
Kursprogram: 1 000-tals kurser i 100-tals
olika ämnen.
Föreläsningsprogram
Uppdragsutbildningar för bl a Göteborgs Stad,
Arbetsförmedlingen, Västra
Götalandsregionen, företag
Skolverksamhet: Art College,
Balettakademien, KV Konstskola
Yh-utbildning: Business Intelligence,
Fukttekniker, Kvalitets- och miljöledare,
SharePointutvecklare, Vindkraftsprojektör
Diplomutbildningar
Yrkesutbildningar
Studie- och kulturverksamhet för
funktionshindrade och äldre
Samarbeten med kulturinstitutioner
Föreningsverksamhet
HAGFORS*
Kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
sysselsättningsplatser
HAMMARÖ*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
HERRLJUNGA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
HÄRRYDA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Verksamhet på äldreboende och för personer
med funktionsnedsättning
KARLSBORG
Kulturarrangemang
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
FALKÖPING*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
sysselsättningsplatser
KARLSKOGA
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, allmänförberedande utbildning, sysselsättningsplatser
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
FILIPSTAD*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
KARLSTAD*
Kursprogram: språk, administrativa ämnen,
18
konstnärliga ämnen m m
Föreläsningar
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning, Korta
vägen, sysselsättningsplatser
Gymnasieskola med inriktning på musikal och
design
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kommunal vuxenutbildning
ESF-projekt
Yh-utbildningar: Energitekniker och Drifttekniker
Uppdragsutbildning: Uppdragsutbildning för
Karlstads universitet i svenska och engelska,
tolkutbildning för Tolkcentralen och uppdrag mot
företag i Värmland inom ledarskap, språk och IT
Personalutbildning
KIL
Studiecirklar
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
KRISTINEHAMN*
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning, Jobboch utvecklingsgarantin, allmänförberedande
utbildning, sysselsättningsplatser
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
KUNGSBACKA
Kursprogram: språk, ekonomi, data, konstnärliga
ämnen m m
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
ESF-projekt: Uppdrag Jobb
Arbetsmarknadsprojekt
Arbetsmarknadsutbildningar
KUNGÄLV
Kursprogram: språk, ekonomi, data, friskvård
Föreläsningsprogram
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Arbetsmarknadsutbildning
ESF-projekt: Uppdrag Jobb
Personalutbildning
LERUM
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
LILLA EDET
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
LIDKÖPING*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Uppdrag Af: grundläggande datautbildning,
allmänförberedande utbildning,
rehabiliteringstjänster
Personalutbildning inom ledarskap, språk och
IT
LYSEKIL
Föreläsningsprogram
Kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
MARIESTAD*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, sjukvårdssvenska, sysselsättningsplatser
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
MUNKFORS
Kulturarrangemang
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
MÖLNDAL
ESF-projekt: Uppdrag Jobb
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Arbetsmarknadsprojekt
Arbetsmarknadsutbildning
Yh-utbildningar: Trädgårdsmästare med
fördjupning hälsa, kultur och miljö,
Kvalificerad säljare inom miljöteknik och
förnybar energi, Vindkraftsprojektör
PARTILLE
Föreningssamarbete: musik, konstvetenskap
SKARA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Skara skolscen med kompletterande
utbildning inom skådespeleri
SKÖVDE*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, sjukvårdssvenska, sysselsättningsplatser
Uppdragsutbildning: tolkutbildning och Korta
vägen
Öppen kursverksamhet med studiecirklar och
föreläsningar
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
Personalutbildning
STENUNGSUND
Föreningssamarbete: kulturprogram
SUNNE*
Föreläsningsverksamhet
Kulturarrangemang
Personalutbildning
SÄFFLE*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, yrkessvenska,
allmänförberedande utbildning, data
grundkurs, sysselsättningsplatser
Personalutbildning
SÄVEDALEN
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
TIBRO
Tibro hantverkscentrum – yrkesinriktade
utbildningar inom möbel- och inredningshantverk
Gymnasieutbildning inom hantverk i
samarbete med Tibro kommun
Kortkurser i hantverk
Arbetsmarknadsutbildning inom möbel- och
inredningshantverk
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
Personalutbildning
TIDAHOLM
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
TORSBY*
Kulturprogram
Uppdragsutbildning: Cambridgeutbildning i
engelska
TRANEMO*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
TROLLHÄTTAN*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kursprogram: språk, ekonomi, data,
hantverk, dans, teater
Föreläsningsprogram
Gymnasieskola med
samhällsvetenskapsprogrammet och
ekonomiprogrammet med internationell profil
och estetiska programmet med designprofil
Yh-utbildning: Specialistutbildad
undersköterska
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
etableringslots
Uppdrag från Af: grundläggande
datautbildning, allmänförberedande
utbildning och rehabiliteringstjänster
Sfi-utbildning anpassad för personer i behov
av alfabetisering
ESF-projekt: Matchning Fyrbodal
Personalutbildning inom ledarskap, språk och
IT
TÖREBODA
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
UDDEVALLA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kursprogram: språk, ekonomi, data, ledarskap
Föreläsningsprogram
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
etableringslots
Uppdrag från Af: grundläggande datautbildning,
allmänförberedande utbildning och
rehabiliteringstjänster
ESF-projekt: Matchning Fyrbodal
Personalutbildning inom ledarskap, språk och
IT
ULRICEHAMN*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
VARA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Samarbete med Vara Konserthus Upplevelse+
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
etableringslots
Uppdrag från Af: grundläggande datautbildning
och rehabiliteringstjänster
Sfi-utbildning på uppdrag av Vara kommun
VARBERG*
Kursprogram: språk, ekonomi, data
Föreläsningsprogram
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Personalutbildningar
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning
Samarbete med Campus Varberg avseende
Yh-utbildningar
Yh-utbildning: Energitekniker, Järnvägsprojektör, Elkonstruktör, Medicinsk
sekreterare.
VÅRGÅRDA*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
VÄNERSBORG*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Föreläsningsprogram
Personalutbildning för företag inom ledarskap,
språk och IT
ÅMÅL*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Jobb- och utvecklingsgarantin, yrkessvenska,
sysselsättningsplatser
Ekonomiutbildning – Ekonomismart
ÅRJÄNG*
Föreningssamarbete: studiecirklar och
kulturarrangemang
Kompletterande aktör Af: jobbcoachning,
Yrkessvenska, sysselsättningsplatser
Uppgifterna för orter markerade med * inkluderar verksamhet i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle
19
”
Vi talar som en organisation istället för tio, något som ger oss tyngre
uppdrag och understryker studieförbundens samhällsnytta.
Studieförbunden visar
enad front i regional
utbildningssatsning
Under 2012 tog studieförbunden fram en gemensam rapport kring
sina möjligheter att medverka i Kompetensplattform Västra Götaland.
Folkuniversitetet var drivande i arbetet.
Några av de problem den svenska arbetsmarknaden står inför är förändrad demografi och ökade bildningsklyftor. Ett annat
är att många arbetsgivare uppger att de har
svårt att hitta rätt kompetens. Det talas om
en strukturell matchningsproblematik som
måste mötas genom bättre överensstämmelse mellan utbildningsutbud och arbetsgivarbehov.
Mot bakgrund av detta har regeringen
beslutat att i större utsträckning regionalisera arbetet med utbildnings- och kompetensfrågor. I december 2009 klubbades
en satsning på regionala kompetensplattformar med kvalitativ yrkesutbildning som
fokusområde. I arbetet med Västra Götalandsregionens kompetensplattform kan
studieförbunden, med lång tradition av breda utbildningssatsningar och omfattande
kontakter med det civila samhället, spela en
viktig roll.
–Folkuniversitetets djupa förankring inom många olika utbildningsområden är
unik. Vi är en självklar samverkanspartner
i kraft av vår flexibilitet, vår erfarenhet av
arbetsmarknadsutbildning, vårt utbud av
kvällskurser för den som önskar fortbilda
sig inom sitt yrke och vår satsning på kvalitativ yrkeshögskoleutbildning, säger Göran
Berger, rektor vid Folkuniversitetet Väst.
–Men ingen frågade om studieförbunden
ville vara delaktiga i Kompetensplattform-
en. Vi drev därför ärendet inom VGB, Västra Götalands Bildningsförbund, och lyckades få med oss de andra studieförbunden.
En projektgrupp bildades och arbetet resulterade i rapporten Studieförbundens roll
inom Kompetensplattform Västra Götaland
som skrevs av Andreas Åhs vid Folkuniversitetet i Göteborg.
En fråga om överlevnad
Marita Graad Jansson är biträdande bildningskonsulent på VGB, en paraplyorganisation vars huvudsakliga uppgift är att
företräda och fungera som intressebevakare för den samlade folkbildningen i Västra
Götaland. Hon betraktar arbetet med rapporten som en framgång.
–Vi ligger i framkant både vad det gäller
att stimulera inbördes samarbeten mellan
studieförbunden och att samverka med
regionen. Vi upplever en stor nyfikenhet
kring rapporten, både från de fyra kommunalförbunden och från andra länsbildningsförbund.
Marita Graad Jansson tror att samarbeten
är viktiga för studieförbundens framtida
konkurrenskraft.
–Det är en fråga om överlevnad. Studieförbunden har förutsättningar att medverka
i viktiga samhällsinsatser och tack vare att
de har samordnat sig har vi lyckats skapa bra
kontakter med regionens tjänstemän och
20
politiker. Vi talar som en organisation istället för tio, något som ger oss tyngre uppdrag
och understryker studieförbundens samhällsnytta. Här skiljer vi oss från de regioner
i landet som inte har lika välutvecklade samarbetskanaler.
Studieförbundens roll i Kompetensplattform
Västra Götaland publicerades i januari 2013.
Rapporten kan laddas ner från www.vgb.nu
Statistik och ekonomi
Sammanställning över folkbildningsverksamheten 2011– 2012
Verksamhet
Kommun
Ale
*Alingsås
*Arvika
Bidragsberättigade cirklar
studietimmar
2012
Kulturprogram antal
2011
2012
2011
2012
593
840
1
100
1 172
202
72
40
612
715
3
7
75
91
4 876
5 215
444
474
143
22
5 293
5 415
1
* Båstad
1
* Eksjö
*Essunga
1
150
143
5
*Falköping
20
20
11
*Filipstad
671
311
6
Forshaga
1
Gislaved
2
Gullspång
1
*Göteborg
7 116
5 276
*Götene
3
1
*Hagfors
112 918
105 731
243
166
141
113
Halmstad
1
*Hammarö
44
36
*Herrljunga
274
273
4
Hjo
1
*Hällefors
*Härryda
2
909
901
7
*Jönköping
9
34
1
Karlsborg
27
27
645
517
*Karlstad
7 139
7 240
639
620
181
293
Kungsbacka
4 557
4 297
853
Kungälv
Kil
*Kristinehamn
24
1 845
1 489
607
56
107
96
1
1 511
1 760
447
234
121
Lerum
352
525
97
84
12
*Lidköping
118
200
6
3
1
7
4
Lysekil
*Mariestad
32
20
*Mark
2
Munkedal
2
Munkfors
Mölndal
Partille
1
102
53
2 013
1 966
800
722
743
1 130
2
2
15
59
2
602
349
11
29
*Skara
*Skövde
2011
1 479
*Bollebygd
*Borås
Annan folkbildnings­
verksamhet studietimmar
21
32
202
143
Verksamhet
Kommun
Bidragsberättigade cirklar
studietimmar
2012
Kulturprogram antal
2011
2012
Sotenäs
Stenungsund
108
180
7
2012
2011
36
40
68
30
2
*Sunne
506
116
98
1
12
491
Tanum
2
Tibro
183
Tjörn
*Tranemo
2011
4
*Strömstad
*Säffle
Annan folkbildnings­
verksamhet studietimmar
10
2
429
356
2 881
2 684
593
502
6
244
408
49
210
10
*Ulricehamn
108
113
1
7
*Vara
532
478
9
14
*Trollhättan
*Uddevalla
*Varberg
7
2 799
2 503
78
83
*Vårgårda
135
128
130
6
*Vänersborg
166
477
78
23
651
575
Värnamo
*Åmål
134
151
4
88
44
10 046
8 161
7 756
4
*Årjäng
243
86
10
Summa
148 623
141 841
12 914
20122011
Deltagare studiecirklar
29 717
29 011
Deltagare kulturprogram
485 229
365 003
Deltagare annan folkbildningsverksamhet
4 955
4 687
* Inkluderar verksamhet i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle
Ekonomi och finansiering
För att kunna bedriva denna omfattande folkbildningsverksamhet i närmare 50 kommuner har vi erhållit följande
bidrag från stat, kommuner och landsting: från Folkbildningsrådet statsbidrag med 28 864 500 kronor, från
Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Halland bidrag med 4 068 726 kronor (till regional utveckling och kultur) samt 5 078 935 från de kommuner som vi är verksamma inom.
Vi bedriver en betydande del av vår folkbildningsverksamhet i form av öppen programverksamhet, det vill säga
med anställda lärare. På de orter där vi har kontor ger vi ut kursprogram varje termin där en intresserad allmänhet
kan anmäla sig till ett varierat och omfattande kursutbud som ständigt utvecklas. Dessa kurser bedrivs i centralt
belägna och specialanpassade lokaler. Våra kvalificerade utbildningsadministratörer och utbildningsledare finns
tillgängliga för studierådgivning.
22
Stiftelsen Kursverksamheten
vid Göteborgs universitet
Årsredovisning
Räkenskapsåret 2012/01/01–2012/12/31
23
Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, 857200-6313, får härmed avge årsredovisning för 2012.
Allmänt om verksamheten
Folkuniversitetet/Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet bedriver folkbildning och vuxenutbildning i nära anknytning till universitetet och högskolor i västra Sverige.
Omsättningen under år 2012 uppgick till 311 miljoner kronor.
Under året har vi bedrivit en omfattande folkbildningsverksamhet i form av studiecirklar och kulturprogram. Vi har en öppen
programverksamhet där en intresserad allmänhet kan ta del av ett stort och varierat kursutbud. Dessutom bedrivs folkbildningsverksamhet i samarbete med föreningar och kulturinstitutioner. Under 2012 har vi ökat de rapporterbara folkbildningsvolymerna
jämfört med föregående år.
Inom ramen för avregleringar inom det offentliga utbildningsväsendet är stiftelsen huvudman för två fristående gymnasieskolor
(Karlstad och Trollhättan, gymnasiet i Skövde avvecklades under året), samt uppdragstagare inom svenskundervisning för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning. En betydande del av vuxenutbildningen sker i form av distansundervisning.
Stiftelsen bedriver ett växande antal yrkesutbildningar i form av yrkeshögskola, kompletterande utbildningar, yrkesvux samt
utbildningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, sammanlagt fler än 30 utbildningar med statliga bidrag. Folkuniversitetet övertog
huvudmannaskapet för Skara Skolscen från och med januari 2012.
Sedan hösten 2010 har stiftelsens verksamhet varit certifierad enligt kraven för ISO 9001. Under våren 2013 planerar vi att bli
miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Enligt styrelsebeslut har vi upplöst vår utvecklingsreserv med 2 582 819 kronor. Detta har gjorts för att täcka kostnader för de
utvecklingsinsatser vi har utfört under 2012, bland annat miljöcertifieringen.
Stiftelsen kommer under våren 2013 att dela ut stipendier till kursdeltagare för deras utbildning. Stipendierna är knutna till
stiftelsens samarbete med Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.
Koncernuppgifter
Under året har vi avyttrat vårt helägda dotterbolag Freja 9 Borås AB, org. nr: 556294-1483. Stiftelsen upprättar därför inte längre
någon koncernårsredovisning. Årsredovisning för Stiftelsen Kursverksamhetens Förlag, 857203-8282, upprättas separat.
Utvecklingen 2013
Inom folkbildningsverksamheten har vi avsatt medel för utveckling av nya verksamheter inom studiecirkelområdet som miljöteknik, distanspedagogik och IT. Dessutom arbetar vi för att utveckla ett basutbud av kurser inom den öppna programverksamheten
som ska göras tillgängligt för allmänheten inom hela vår region. Målsättningen är att vi under året ska genomföra över 260 000
omräknade folkbildningstimmar varav den öppna programverksamheten ska utgöra en betydande andel på de orter där vi har
lokalkontor.
Ekonomisk översikt
Stiftelsens ekonomiska utveckling i sammandrag, belopp i tkr.
2012
2011
2010
2009
2008
Nettoomsättning
311 308
296 907
288 351
247 223
219 207
Resultat efter finansiella poster
-8 667
194
6 861
-1 373
3 970
Årets resultat
-8 667
194
6 861
927
3 970
Balansomslutning
101 214
97 735
105 923
90 136
80 573
Soliditet %
44
54
50
51
59
Avkastning på totalt kapital %
-8,6
0,2
6
1
5
Avkastning på eget kapital %
-19,5
0,4
13
2
8
F
örslag till disposition beträffande stiftelsens resultat
Styrelsen föreslår att årets resultat kronor -8 666 602, tillsammans med balanserat resultat,
kronor 38 018 487, tillsammans kronor 29 351 885, disponeras enligt följande:
Belopp i SEK
Balanserat resultat
Ianspråktagande av utvecklingsreserv
Årets resultat
Summa
38 018 487
2 582 819
-8 666 602
31 934 704
Balanseras i ny räkning
31 934 704
Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande
bokslutskommentarer.
24
Resultaträkning
Belopp i SEK
Not
2012
2011
Rörelsens intäkter
Deltagarintäkter
174 122 237
178 854 625
Bidrag
1
135 415 235
115 489 620
Övriga rörelseintäkter
1 770 852
2 563 003
311 308 324
296 907 248
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
2
-109 813 774
-104 708 920
Personalkostnader
3
-211 644 266
-191 443 634
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
7, 8
-1 947 026
- 1 700 134
Övriga rörelsekostnader
-31 526
-2 000
Rörelseresultat
-12 128 268
-947 440
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag
4
2 495 133
Ränteintäkter och liknande resultatposter
5
1 086 362
Räntekostnader och liknande resultatposter
6
-119 829
Resultat efter finansiella poster
-8 666 602
1 500 948
-359 427
194 081
Resultat före skatt
-8 666 602
194 081
Årets resultat
-8 666 602
194 081
Tilläggsupplysning till resultaträkning
Årets resultat
-8 666 602
194 081
Ianspråktagande av utvecklingsreserv
2 582 819
Resultat efter upplösning
-6 083 783
194 081
Balansräkning
Belopp i SEK
Not
2012
2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Nedlagda kostnader på annans fastighet
7
353 109
490 614
Inventarier, verktyg och installationer
8
3 079 767
2 634 457
3 432 876
3 125 071
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
-
679 867
Fordringar hos koncernföretag
-
1 810 000
Andra långfristiga värdepappersinnehav
9
5 586 931
4 829 776
5 586 931
7 319 643
Summa anläggningstillgångar
9 019 807
10 444 714
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Råvaror och förnödenheter
349 913
296 555
349 913
296 555
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
21 625 519
15 724 737
Övriga fordringar
6 088 777
1 152 763
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
10
26 454 105
21 802 577
54 168 401
38 680 077
Kassa och bank
37 675 597
Summa omsättningstillgångar
92 193 911
SUMMA TILLGÅNGAR
101 213 718
25
48 313 800
87 290 432
97 735 146
Balansräkning
Belopp i SEK
Not
2012
2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
11
Bundet eget kapital
Dispositionsfond
12 500 000
12 500 000
Utvecklingsreserv
-
2 582 819
12 500 000
15 082 819
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
40 601 306
37 824 406
Årets resultat
- 8 666 602
194 081
31 934 704
38 018 487
Summa eget kapital
44 434 704
53 101 306
Kortfristiga skulder
Förskott från kunder
7 625 359
9 833 692
Leverantörsskulder
21 024 136
9 843 509
Skulder till koncernföretag
-
157 936
Övriga skulder
5 582 268
5 085 906
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
12
22 547 251
19 712 797
56 779 014
44 633 840
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
101 213 718
97 735 146
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
2012
2011
Ställda panter och säkerheter
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Inga
Inga
2012
2011
Kassaflödesanalys
Belopp i SEK
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
-8 666 602
194 081
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m
- 533 581 1 742 295
-9 200 183
1 936 376
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
-9 200 183
1 936 376
förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager
-53 358
-2 593
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar
-10 513 324
-6 928 195
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder
12 145 174
-8 382 267
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-7 621 691
-13 376 679
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-2 539 358
-1 594 821
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
280 000
Nettoförvärv av finansiella tillgångar
-757 155
-296 157
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-3 016 513
-1 890 978
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-
-
-10 638 204
48 313 800
37 675 596
-15 267 657
63 581 457
48 313 800
Tilläggsupplysning till kassaflödesanalys
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Av- och nedskrivningar av tillgångar
1 947 026
1 700 134
Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar
14 526
42 161
Rearesultat avyttring av rörelse/dotterföretag
-2 495 133
-533 581
1 742 295
26
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Belopp i SEK om inget annat anges.
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, med
undantag av reglerna i BFNs K-projekt.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Redovisning av intäkter
Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är
sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning
sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod
Följande avskrivningstider har tillämpats:
Anläggningstillgångar:
antal år
Materiella anläggningstillgångar:
–Nedlagda kostnader på annans fastighet
3–6
–Inventarier, verktyg och installationer
3–5
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Långfristiga värdepappersinnehav har värderats till anskaffningsvärde varvid kollektiv värdering tillämpas. Om
marknadsvärdet varaktigt understiger anskaffningsvärdet sker nedskrivning.
Varulager
Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in-/först ut-principen, respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats.
Fordringar
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.
27
Noter
Not 1 Specifikation av bidrag
20122011
Bidrag från staten
57 865 910
45 503 101
Bidrag från kommuner
35 954 747
37 144 189
Bidrag från landsting
6 368 226
6 317 250
Övriga bidrag
35 226 352
26 525 080
Summa
135 415 235
115 489 620
Not 2 Lokalkostnader
20122011
46 189 388
42 176 052
I posten igår lokalkostnader med
Not 3 Anställda och personalkostnader
Medelantalet anställda
20122011
Män172166
Kvinnor
302
282
Totalt 474448
Från och med år 2012 ingår ej oavlönade cirkelledare inom
Studieservice i antalet anställda varvid även 2011 års siffror
har korrigerats på motsvarande sätt.
Könsfördelning i företagsledningen
20122011
Andel kvinnor i %
Andel kvinnor i %
Styrelsen7563
Övriga ledande befattningshavare
40
33
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
20122011
Styrelse och VD
191 000
155 000
Övriga anställda
152 769 446
137 236 675
Summa
152 960 446
137 391 675
Sociala kostnader
58 788 997
52 350 237
(varav pensionskostnader)
12 855 569
11 393 531
Not 4 Resultat från andelar i koncerföretag
20122011
Realisationsresultat vid avyttring av andelar
2 495 133
Summa
2 495 133
Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
20122011
Finansiella anläggningstillgångar
44 702
36 000
Realisationsvinst och utdelning
234 091
255 962
Kassa och bank
807 569
1 208 986
Summa
1 086 362
1 500 948
Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter
20122011
Räntekostnader, övriga
3 378
4 177
Realisationsförlust
116 451
355 250
Summa
119 829
359 427
28
Not 7 Nedlagda kostnader på annans fastighet
20122011
Ackumulerade anskaffningsvärden:
–Vid årets början
1 730 812
1 477 057
–Nyanskaffningar
52 800
253 755
1 783 612
1 730 812
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
–Vid årets början
-1 240 199
-1 033 783
–Årets avskrivning enligt plan
-190 304
-206 416
-1 430 503
-1 240 199
Redovisat värde vid årets slut
353 109
490 613
Not 8 Inventarier, verktyg och installationer
20122011
Ackumulerade anskaffningsvärden:
–Vid årets början
16 202 951
23 811 268
–Nyanskaffningar
2 486 558
1 334 905
–Avyttringar och utrangeringar
-3 385 889
-8 943 222
15 303 620
16 202 951
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
–Vid årets början
-13 568 494
-20 981 997
–Avyttringar och utrangeringar
3 101 363
8 907 220
–Årets avskrivning enligt plan
-1 756 722
-1 493 719
-12 223 853
-13 568 496
Redovisat värde vid årets slut
3 079 767
2 634 455
Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Ackumulerade anskaffningsvärden:
–Vid årets början
–Tillkommande tillgångar
–Avgående tillgångar
Redovisat värde vid årets slut
Marknadsvärde
20122011
4 829 776
3 641 413
-2 884 258
5 586 931
4 533 619
296 157
4 829 776
5 788 795
4 551 404
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
20122011
Förskottsbetalda hyror
9 210 747
7 827 766
Upplupna kursavgifter och bidrag
14 133 675
11 448 068
Övrigt
3 109 683
2 526 743
26 454 105
21 802 577
Not 11 Eget kapital
Utvecklingsreserv
Dispositionsfond
Balanserad vinst
Årets resultat
Årets förändringar
av eget kapital
Belopp vid årets ingång
2 852 819
12 500 000
37 824 406
194 081
–Upplösning av
-2 582 819
2 582 819
utvecklingsreserv
Disposition av föregående
års resultat
–Balanseras i ny räkning
194 081
-194 081
Årets resultat · -8 666 602
Belopp vid årets utgång
-
12 500 000
40 601 306
-8 666 602
Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20122011
Semester och komplöneskuld
9 992 165
7 063 873
Sociala avgifter
5 663 423
7 413 034
Arvoden
3 436 633
3 443 519
Övrigt
3 455 030
1 792 371
22 547 251
19 712 797
29
Revisionsberättelse
Till styrelsen i Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, org. nr 857200-6313
Rapport om andra krav enligt
lagar och andra författningar
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet för år 2012. Stiftelsens
årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument
på sidorna 23–29.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Stiftelsen Kursverksamheten
vid Göteborgs universitet för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen
och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida
vi vid vår granskning funnit att någon styrelseledamot handlat i
strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört
revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot
stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt
har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller
årsredovisningslagen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval
av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han utfört
revisionen enligt International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av
den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i
de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten
i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i
strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Göteborg, 2013-03-22
Roger Molin
Ingela Elofsson
Rabi Tezel
Auktoriserad revisor
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitets finansiella ställning per den 31 december
2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året
enligt årsredovisningslagen.
30
Styrelse
Ledamöter utsedda av
Ledamöter utsedda av Göteborgs universitet
Folkuniversitetsföreningen
Självskriven ledamot
Martin Bergö
Anna Maria
Lena Wängnerud
Torbjörn Lundh
Ulla Berglindh
Gunnar Dahlström
Göran Berger
PhD, Professor
Koziomtzis
Professor
Professor
Universitetslektor
Filosofie doktor
Rektor för
OrdförandeUniversitetslektor
Suppleant
SuppleantFolkuniversitetet
Region Väst
Ledamöter utsedda av Göteborgs Förenade Studentkår
Inspektor
Rutger Lindahl
Johanna Nätterlund
Cajsa Johansson
Susanne Persson
Stina Fredriksson
Professor
Suppleant Verksamhetschefer
Elisabeth Andreasson
Avdelningschef Uppdragsavdelningen
Göteborg
Stig-Olov Blixt
Distriktschef Nord
Charlotte Day
Thomas Fransson
Marcus
Hallberg
Elizabeth Heller
Utvecklingschef
IT-chef
Distriktschef
Väst
Redovisningschef
RegionkanslietRegionkanslietoch
Syd
Regionkansliet
Britt-Marie Josephson
Personalchef
Regionkansliet
Lars-Åke Lagerkwist
Marko Milkovic
Marianne Rehn
Ralf Zetterman
Administrativ chef
Marknadschef AvdelningschefAvdelningschef
RegionkanslietRegionkanslietKursavdelningen
Estetavdelningen
Göteborg
Göteborg
Revisorer
Utsedda av Göteborgs universitet:
Roger Molin, auktoriserad revisor, och Camilla Alm-Andersson, revisorssuppleant
Utsedda av Folkuniversitetsföreningen:
Ingela Elofsson, revisor, och Anders Franck, revisorssuppleant
Utsedd av Göteborgs Förenade Studentkår:
Rabi Tezel, revisor, Hai Nguyen, revisorssuppleant
31
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid
Göteborgs universitet, är ett studieförbund grundat
av universitetet och studentkåren. Vår verksamhet
omfattar folkbildning, skolor samt utbildning för
organisationer och företag. Vi verkar för ett
internationellt synsätt, pedagogisk förnyelse och
ett nära samarbete med universiteten. Vi är
fristående från politiska, religiösa, kommersiella
och fackliga intressen.
www.folkuniversitetet.se
32