Verksamhetsberättelse 2013 region väst

Transcript Verksamhetsberättelse 2013 region väst

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet

Verksamhetsberättelse 2013

Samverkan som samlande kraft

Under 2013 nådde Folkuniversitetet Region Väst en ny rekordomsättning. För att nå ännu starkare resultat och möta de krav som ställs i ett föränderligt samhälle satsar vi på ett utökat samarbete med övriga stiftelser i Sverige, skriver Martin Bergö, ordförande, och Stig-Olov Blixt, tillförordnad stiftelserektor.

År 2013 har på många sätt varit ett föränd ringens år för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs univer sitet. Ekonomiskt nådde vi en ny rekord höjd med en omsättning på 348 miljoner kronor och ett starkt förbättrat resultat på 8,2 miljoner kronor. Att vi kunde komma tillbaka så snabbt och göra ett positivt re sultat beror på högre deltagarantal i våra utbildningar och ett effektivt sparprogram i verksamheten. Tillsammans med perso nalens insatser är detta huvudorsakerna till att vi har skapat oss utrymme för nya satsningar.

Omorganisation för effektiv styrning Under året genomfördes också en omor ganisation för att skapa större tydlighet i ledningen av verksamheten. Ökad trans parens och tydligare mål ska ge bättre re sultat samtidigt som medarbetarna får en ökad delaktighet i arbetet. Målet är också att vi ska fokusera på utveckling inom vår verksamhet och på utökad samverkan mellan stiftelsens olika distrikt.

Positiv trend inom folkbildningen Under 2013 fortsatte den positiva trenden inom folkbildningen med ökade deltagar antal i vår öppna kursverksamhet. Två av årets mest lyckade projekt var våra distans kurser, där deltagarna erbjöds så varieran de ämnen som sociala medier och växtod ling, och Ekonomismart, ett koncept där vi arbetar uppsökande för att hjälpa unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden att hantera sin privatekonomi. Under de kommande åren satsar vi på att utveckla vår öppna programverksamhet ytterligare, bland annat inom områden som miljötek nik, distanspedagogik och IT.

Expanderande skolverksamhet Vår skolverksamhet har också expande rat under året. Förutom ett nytt estetpro gram med inriktning på teater och skå despeleri vid gymnasiet i Trollhättan fick vi nya uppdrag inom vuxenutbildningen i Karlstad och Lerums kommuner. På yr keshögskolesidan beviljades nio nya ut bildningar. Tillsammans med våra kompletterande utbildningar gör detta Folk universitetet Region Väst till en av Sveriges största aktörer inom yrkesutbildning.

Framgångsrika uppdrag för arbetsförmedlingen Vi har också varit framgångsrika i genom förandet av uppdrag åt Arbetsförmedling en och är i dag en av de största anordnarna i Västsverige. Förutom våra satsningar på deltagare i sysselsättningsfasen har ett av årets mest lyckade projekt varit Korta väg en där vi hjälper utländska akademiker att utveckla sin yrkessvenska och hitta jobb som matchar deras kompetens.

Ökad samverkan mellan stiftelserna Under 2013 har flera samverkansprojekt 2

påbörjats med Folkuniversitetets övriga stiftelser i Sverige. Ett omfattande arbete har inletts för att identifiera inom vilka områden vi kan uppnå ett bättre resultat såväl innehållsmässigt som ekonomiskt om vi genomför projekt tillsammans. Två av de områden som varit viktiga i inled ningsskedet är distansutbildning och upp handlingsverksamhet.

Inför 2014 I vår planering inför 2014 förväntar vi oss omsättning och resultat på samma nivå som för 2013. Valår har traditionellt inne burit satsningar på utbildning i olika for mer. Vi ser fram emot ett nytt år och nya möjligheter för vår stiftelse.

Tack för året som gått!

Vi vill tacka våra kursdeltagare och upp dragsgivare för att ni har valt Folkuniver sitetet under 2013. Slutligen vill vi tacka våra medarbetare för alla goda insatser under året som gått. Nöjda deltagare och ett positivt resultat är förutsättningar för en satsning inför framtiden. ■ Göteborg, mars 2014 Martin Bergö ordförande Stig-Olov Blixt tf stiftelserektor 3

innehåll

Samverkan som samlande kraft ..................... 2 Spelar en aktiv roll i ett föränderligt samhälle ....................................... 4 Unik gymnasiesatsning gör succé ................... 6 En effektiv insats i rätt tid ................................ 8 Kortar vägen till rätt jobb................................ 10 Förmedlar aktuell forskningsinformation till allmänheten ........................... 12 Nyfikenheten som främsta drivkraft ............. 14 Rundtur i Västsverige ....................................... 16 Digital teknik sätter guldkant på äldrevården ................................................ 18 Statistik och ekonomi .................................... 19 Årsredovisning ................................................. 21

Förvaltningsberättelse ...........................

Resultaträkning

Balansräkning

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ...............................

Kassaflödesanalys ...................................

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer ....................

Noter

Revisionsberättelse .................................

29 Styrelse ........................................................... 30 Verksamhetschefer ......................................... 31

FOLKUNIVERSITETET REGION VÄST

Besöksadress: Norra Allégatan 6 Postadress: Box 2542, 403 17 Göteborg Telefon: 031-10 65 00 E-post: [email protected]

Webbsida: www.folkuniversitetet.se

Sedan den 1 september 2013 är Stig-Olov Blixt tillförordnad stiftelserektor för Folkuniversitetet Region Väst. Han vill se ett samhälle som möjliggör livslångt lärande och betraktar sig själv som lagledare för en professionell och effektiv organisation.

Spelar en aktiv roll i ett föränderligt samhälle

Stig-Olov Blixt, 51, är född i Gårdsvik, en liten by nära Arvika, och uppvuxen i Karl stad. Efter att ha arbetat med personal- och arbetslivsfrågor och haft ett flertal chefsjobb inom utbildningssektorn rekryterades han till Folkuniversitetet 2003. Under sina tio år som avdelningschef i Karlstad såg han or ganisationen förändras i grunden.

– När jag tillträdde bedrev vi en små skalig verksamhet i Karlstad. Under mina år ökade omsättningen från 7 till 70 mil joner. Genom att bredda verksamheten med uppdrag och skolor har hela stiftelsen genomgått en enorm utveckling, vuxit och blivit mer professionell, säger han.

Infrastruktur för livslångt lärande Utvecklingen har lett till att Folkuniver sitetet i dag fyller en viktig samhällsfunk tion genom att bidra med en infrastruktur för livslångt lärande. Med ett öppet kurs utbud, gymnasier och andra skolor, upp dragsverksamhet och uppsökande folkbild ning erbjuder organisationen något för alla faser och situationer i livet.

– Min önskan är att vi ska ha ett sam hälle som ger förutsättningar för livslångt lärande. Om du av olika anledningar inte har kunnat tillgodogöra dig studier ska du få nya chanser att inhämta kunskaper som hjälper dig att göra kloka val, nu och i fram tiden, säger Stig-Olov Blixt.

– Med Folkuniversitetets bredd kan vi hjälpa individen med det. Det kan handla om en bra gymnasieutbildning, komplet terande studier, arbetsmarknadsutbildning eller kurser du läser för nöjes skull. Ett annat exempel är våra yrkeshögskoleutbildningar som ger möjligheter till en helt ny karriär var du än befinner dig i livet, fortsätter han.

Grundläggande demokratisk fråga En viktig aspekt av att erbjuda en infra struktur för livslångt lärande är förmågan att tillgängliggöra kunskaperna. Stig-Olov Blixt, som har sina rötter i det vidsträckta Värmland, menar att Folkuniversitetet måste bli bättre på att söka upp och möta människor där de befinner sig – särskilt i en tid då allt verkar röra sig från landsbygden, mot tätorterna.

”Att vi hänger med, förändras och ut vecklas beror på att vi har anställda med förmågan att se möj ligheter och skapa nya verksamheter.”

– För mig är det en grundläggande de mokratisk fråga. Folkuniversitetet ska vara öppet för att ta emot alla och vi ska göra vårt bästa för att verka även på mind- re orter. Vi har inte förutsättningar att bedriva öppen kursverksamhet överallt, men genom föreningscirklar och ett omfattande utbud av distanskurser på nätet har vi ändå möjlighet att finnas till hands över hela vår verksamhetsyta, säger han. Lagledare för en effektiv organisation För att Folkuniversitetet ska kunna bibe hålla sin bredd och trygga verksamheten på sikt menar Stig-Olov Blixt att det är viktigt att hänga med i samhällsutvecklingen och vara på plats där saker händer.

– Alla våra verksamhetsområden är un der ständig förändring, både vad gäller re gelverk och deltagarantal. Vi måste bli bätt re på att ha fingret i luften och bestämma oss för vad vi ska satsa på.

Att leda en organisation som ständigt måste vara på tårna är inte det lättaste men Stig-Olov Blixt har en tydlig vision om vad som krävs.

– Jag tror på en personoberoende struk tur där olika roller växer sig starka och fungerar väl över tid. En viktig del i det är att delegera ett tydligare ansvar till dist- riktschefer och verksamhetsledare. Jag ser mig själv som en lagledare för en professio nell, effektiv och självgående organisation rustad att möta de förändringar vi står inför.

– Det finns en stor entreprenöriell anda inom Folkuniversitetet. Att vi hänger med, förändras och utvecklas beror på att vi har anställda med förmågan att se möjligheter och skapa nya verksamheter. Genom att bygga vidare på folkbildningstanken – män niskors vilja att lära och förändra sina liv – kommer vi att fortsätta att spela en aktiv roll i ett föränderligt samhälle. Jag är stolt över att vara en del av en sådan organisation. ■ 4

5 Stig-Olov Blixt är tillförordnad stiftelserektor för Folkuniversitetet Region Väst.

Foto: Oskar Allerby

Unik gymnasie satsning gör succé

Den svenska gymnasieskolan går på knäna till följd av rekordsmå elevkullar och tilltagande konkurrens. I det läget valde Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan att satsa. Hösten 2013 startade ett nytt estetprogram med film- och skådespelarprofil.

Folkuniversitetets gymnasium i Trollhätt an har under 2013 utvecklat verksamheten inom det estetiska programmet. Designpro filen har kompletterats med en inriktning på film och skådespeleri, en breddning som ligger helt i linje med Folkuniversitetets tradition av att driva högkvalitativa scen konstnärliga utbildningar som Balettaka demien och nyförvärvade Skara skolscen. Kommunens vitala filmindustri, som lockar internationella storstjärnor och har gett Trollhättan smeknamnet ”Trollywood”, gav nysatsningen goda förutsättningar.

– Vi tyckte att det var besynnerligt att en region med stark koppling till filmindust rin inte hade en gymnasieutbildning med inriktning på skådespeleri. Våra marknads undersökningar visade att det fanns ett stort intresse så vi bestämde oss för att köra på. Genom att skapa en ny inriktning som går parallellt med design får vi stabilitet och är inte lika sårbara för trender och nycker, säger Daniel Jonlund, rektor vid Folkuni versitetets gymnasium i Trollhättan.

Utbildning med tyngd och autenticitet För att göra både det nya och gamla estet programmet attraktivt fick de samma ge digna grund som gymnasiets samhälls- och ekonomiprogram.

– Alla våra utbildningar är internationel la, högskoleförberedande och pedagogiskt i framkant då vi sätter individen i centrum genom att arbeta med måluppfyllelse och professionell feedback. Tonvikten på film- och skådespelarinriktningen ligger på estetiska processer på scen och framför ka meran men eleverna får också möjlighet att läsa kurser och språk som stärker dem in för vidare studier. Det ger utbildningen en tyngd som många andra estetprogram inte har, säger Daniel Jonlund.

En annan viktig faktor bakom pro grammet är samarbetet med Kulturhuset i

”Våra utbildningar är internationella, högskole förberedande och pedagogiskt i framkant. Det ger en tyngd som många estetprogram inte har.”

Trollhättan, en kreativ miljö som erbjuder perfekta förutsättningar för en kvalitativ skådespelarutbildning.

– Att våra lokaler ligger i Kulturhuset ger oss stora möjligheter. Vi har flera teater scener och en HD-bio med 450 platser vägg i vägg med våra klassrum. Genom att vi kan hyra lokaler efter behov sparar vi pengar. Samtidigt får eleverna en inblick i hur en autentisk produktion fungerar, säger Daniel Jonlund.

– Utöver Kulturhuset samarbetar vi med Skara skolscen, Film i Väst och Ljud & Bild skolan som har en utbildning som fokuserar på den tekniska sidan av filmproduktion. Det öppnar för spännande projekt, till ex empel att eleverna får delta vid riktiga in spelningar, fortsätter han.

Nysatsningen en succé Inför lanseringen av film- och skådespe larprofilen kraxade olyckskorparna. Vissa menade att det var omöjligt att starta en så dan här utbildning just nu, mitt i en av de allvarligaste kriser den svenska gymnasie skolan upplevt. De negativa profetiorna vi sade sig lyckligtvis överdrivna.

– Nysatsningen har varit en succé. En 6

Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan ligger vägg i vägg med Kulturhusets teaterscener och HD-biosalong. Foto: Folkuniversitetet viktig anledning till framgången är att vi har skapat ett unikt program som kombinerar teater, film och en internationell profil. Det har gett oss uppmärksamhet och ett gott söktryck. Utbildningen är fortfarande i sin linda. Det ska bli spännande att se hur den utvecklas under de kommande åren, säger Daniel Jonlund.

”Hur bra som helst” En av eleverna i den första årskullen är And- reas Forsgren. Efter roller i

Fjällbackamor den: Vänner för livet

, baserad på Camilla Läckbergs böcker, och TV-serier som

Mo landers

och

(Re)volt

är han redan en skåde spelare i vardande. Han sökte utbildningen för att lära sig yrket från grunden.

– Jag är intresserad av filminspelning och vill bli skådespelare. Jag såg estetprogram met med film- och skådespelarprofil som en möjlighet att få en bra utbildning. Än så länge är det över förväntan. Jag får lära mig mycket mer än vad jag trodde. Utbildning en är hur bra som helst!

Eftersom Andreas Forsgren tänker satsa på en utlandskarriär lockade programmets internationella prägel och fokus på språk.

– När jag har gått ut gymnasiet vill jag söka till en scenskola utomlands. Eftersom utbildningen har internationell profil lär jag mig mycket engelska och det passar mig fint. Attraktiva i framtiden – oavsett vad de företar sig Daniel Jonlund är nöjd över att film- och skådespelarprofilen lockar genuint intresse rade elever som Andreas Forsgren – men betonar att programmet även passar dem som är nyfikna på att testa skådespeleri utan att göra avkall på en bred utbildning.

– Det är viktigt att programmet ger möj ligheter för alla, och utbildningen är oer hört värdefull på många sätt. Eleverna lär sig att tala inför folk, ta för sig och jobba i projekt. Med de teoretiska kunskaper och den kreativ förmåga de får med sig kommer de att vara attraktiva i framtiden – oavsett vad de företar sig. ■

Folkuniversitetets gymnasieskolor

Två gymnasieskolor i regionen Folkuniversitetet Region Väst driver två gymnasieskolor: Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan och Folkuniversitetets gymnasium i Karlstad.

Individen i centrum Båda skolorna är i det lilla formatet. Eleven blir inte en i mängden utan sätts i centrum. Personligt bemötande, coachande mentorskap och omsorg om individen skapar förutsättningar för goda studieresultat.

Icke-vinstdrivande Folkuniversitetets gymnasieskolor är icke-vinstdrivande. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Att resurserna går till eleverna stärker utbildningarnas kvalitet.

Katrin Rundström är projektledare och initiativtagare till Ekonomismart, ett koncept som hjälper unga vuxna att få kontroll över sin ekonomi. Foto: Kenneth Skoglund

En effektiv insats i rätt tid

Överskuldsättningen ökar i Sverige. En av de mest utsatta grupperna är unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden. Med det uppmärksammade och populära utbildningskonceptet Ekonomismart hjälper Folkuniversitetet dem att göra aktiva val och undvika skuldfällan.

Enligt Kronofogdens statistik är 40 000 unga överskuldsatta i Sverige. Många av dem saknar grundläggande kunskaper och verktyg för att hantera sin privatekonomi. Ekonomismart, som drivs av Folkuniver sitetet Karlstad, vill motverka utveckling en. Genom konkreta tips och avgiftsfri ut bildning i konsumenträtt, vardagsekonomi, sparande, försäkringar, krediter, reklam, marknadsföring, boende och betalning får unga arbetslösa hjälp att klara vardagen och undvika de största fallgroparna.

– Vi har krav på oss att vara medvetna, kritiska konsumenter och göra aktiva val. Det är inte lätt om man inte har de rätta kunskaperna. Ekonomismart går ut på att möta unga på deras villkor. Vi moraliserar inte utan stöttar deltagarna och ger dem verktyg för att få en hållbar ekonomi, säger Katrin Rundström, projektledare och initia tivtagare till Ekonomismart.

Enormt intresse Ekonomismart erbjuds till kommuner som i sin tur ansvarar för att kalla deltagare och yrkesverksamma, till exempel lärare, kon sumentvägledare eller budget- och skuld rådgivare som är intresserade av att arbeta med konceptet på egen hand. Trots att del tagarna ofta är skeptiska när de kommer till utbildningen har den varit en succé.

– Många har erfarenheter av åtgärder som inte leder till något. Därför är det extra roligt när de lämnar oss nöjda och inspire rade. Ju mer etablerade vi blir, desto mer angelägna är kommunerna att bjuda in oss. 8

”

Att jobba uppsökande mot utsatta grupper är en självklarhet för mig.

Det finns ett enormt intresse eftersom Eko nomismart fyller ett behov som tidigare inte har tillgodosetts, säger Katrin Rundström.

Roligt och levande material Katrin Rundström tror att en av framgångs faktorerna ligger i hur konceptet utveck lades. Utbildningsmaterialet formades genom att personer ur målgruppen själva fick definiera vad de ville lära sig. Samar betsmyndigheterna Konsumentverket och Finansinspektionen fyllde på med faktain nehåll. Folkuniversitetet tog ansvar för den pedagogiska förmedlingen.

– Vi arbetar med ett levande material. Vi utgår från en PowerPoint-presentation men formar varje utbildningstillfälle efter grup pens behov och vardag, bland annat genom att jobba interaktivt med sociala medier när vi analyserar reklam och produktplacering. – Eftersom många i målgruppen har kon- centrationssvårigheter och en negativ bild av utbildning är det viktigt att vi skapar delaktighet och förmedlar energi och gläd je. Deltagarna lär på olika sätt. Därför ar betar vi med variation, till exempel bilder, texter, berättelser och övningar. Dessutom måste det vara roligt. Vi jobbar mycket med humor. Ibland känner jag mig nästan som en ståuppkomiker när jag föreläser, säger hon och skrattar.

Rikstäckande expertis År 2013 markerade en viktig vändpunkt i Ekonomismarts femåriga historia. Den långsiktiga finansieringen säkrades genom att Sparbanksstiftelsen Kronan gick in som medfinansiär. Man började också ta emot nationella bokningar i stället för att arbeta med utvalda fokusregioner.

– Vi har turnerat över hela Sverige, från Malmö till Kiruna. Redan från början fanns ambitionen att skapa ett nationellt koncept, säger Katrin Rundström.

Under året har Ekonomismart också tagit steget in i en bredare offentlighet. Från att tidigare ha fått uppmärksamhet i lokala me dier kallas representanter för projektet nu in som experter i många publika samanhang, till exempel samtal med Charlie Söderberg, privatekonomisk rådgivare känd från TV program som

Lyxfällan

och

Plus

– Nationella medier hör av sig allt oftare. Under året har vi medverkat i TV, tidningar och radio. Vi har också deltagit vid Nord iska ministerrådets konferens ”Överskuld sättning – en gemensam nordisk utmaning” och kommer under våren 2014 att medver ka vid Tillväxtdagarna i Umeå, säger Katrin Rundström.

Att jobba uppsökande en självklarhet Katrin Rundström är stolt över vad Folkuni versitetet har åstadkommit med Ekonomi smart.

– Vi är ofta beroende av att deltagare söker sig till oss. Med Ekonomismart har vi arbetat uppsökande och mött människor som aldrig hade kommit till oss annars. Vi har startat en process hos deltagarna och gett dem kunskaper som de kommer att ha med sig hela livet.

– Ekonomismart är en effektiv insats som ligger rätt i tiden och står för ett nytt sätt att jobba med folkbildning. Vi har identi fierat ett samhälls- och folkhälsoproblem, tagit fram en lösning och nått ut med den. Att jobba uppsökande mot utsatta grupper är en självklarhet för mig. Folkuniversitetet ska vara en aktör som ligger i framkant och spelar en aktiv roll i samhället. ■

Fakta om Ekonomismart

Ekonomismart genomförs i samarbete mellan Folkuniversitetet, Konsumentverket, Finans- inspektionen och Sparbanksstiftelsen Kronan. Mellan 2010–2013 delfinansierades projektet av Allmänna arvsfonden. Under 2014 förstärks Ekonomismart med ytterligare tre finansiärer: Spar banksstiftelserna Alfa, Nya och Uppland.

Sedan starten 2009 har Ekonomismart genomfört 205 utbildningstillfällen i 125 kommuner. Över 3 550 unga och 830 yrkesverksamma har tagit del av koncept och material. Utvärderings resultat visar att Ekonomismart är mycket uppskattat. Genomsnittsbetyget är 4,7 av 5.

I dag är 40 000 unga överskuldsatta. Deras totala skuld uppgår till 1,2 miljarder kronor. Över skuldsättning medför utanförskap, skam, stress och ohälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bedöms överskuldsättning leda till kostnader på 30 till 50 miljarder kronor per år.

Deepa Jellalla gick Korta vägen på Folkuniversitetet i Göteborg. I dag arbetar hon som receptarie på Apotek Hjärtat. Foto: Hanna Karlsson

Kortar vägen till rätt jobb

Utländska akademiker har ofta svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. På Korta vägen hjälper Folkuniversitetet målgruppen att få rätt jobb. Stor kompetens inom språkinlärning, coachning och matchning har lett till framgångsrika resultat och ett stadigt ökande söktryck.

Korta vägen är ett arbetsmarknadsuppdrag som upphandlas av Arbetsförmedlingen. Insatsen riktar sig till utländska akademiker med examen eller minst tre års akademiska studier från hemlandet. Det syftar till att förkorta vägen till ett kvalificerat jobb i nivå med deltagarens kompetens. Folkuni versitetet Göteborg har arbetat med pro jektet sedan hösten 2012. Fokus ligger på yrkesgrupperna ekonomer, tekniker och ingenjörer samt personer utbildade till le gitimationsyrken inom vården. Genom kartläggning av deltagarnas erfarenheter, vidareutbildning och hjälp i kontakten med arbetsgivare stöttas de att bli mer anställ ningsbara.

– Deltagarna är hos oss i 26 veckor med möjlighet till förlängning i tolv veckor. De läser yrkessvenska, kultur- och samhälls orientering, grundläggande datakunskap och arbetsmarknadskunskap. Utöver studi erna får de individuell vägledning av våra coacher och hjälp av praktikanskaffare som arbetar med att hitta praktikplatser som matchar deras bakgrund och kompetens, säger Elin Andersson, coach för legitima tionsyrkesgruppen.

Individen i centrum För att nå uppdragets målsättning ligger ut bildningens fokus på den enskilde deltagar en och på att medvetandegöra individen om sin egen utveckling och väg till ett arbete.

”

Jag hade aldrig varit där jag är i dag utan Korta vägen. Det var jättebra att komma ut i arbetslivet. På det sättet lärde jag mig språket.

– Mötet med individen är centralt för ut bildningen. Vi tillämpar ett relationsbaserat ledarskap som bygger på ett nära samarbete med deltagaren. Genom att låta dem ta ansvar för sin progression skapar vi ett ar betsmarknadsnära sätt att undervisa, säger Cecilia Björkquist, verksamhetsledare för Korta vägen.

Elin Andersson håller med.

– Vi jobbar mycket med delaktighet. Del tagarna ska äga sin egen process. Vi tar vara på deras kompetens, skräddarsyr upplägget och anpassar studiegången i samverkan med dem, säger hon.

– Dessutom har vi ett nära samarbete inom teamet. Alla anställda är insatta i varje deltagares individuella mål. Det är en styrka eftersom deltagaren hela tiden känner sig uppbackad från flera håll. Det – och att vi har täta kontakter med Arbetsförmed lingens projekt Nationell Matchning, som skapar möten mellan utländska akademiker och svenska arbetsgivare, har visat sig vara ett mycket framgångsrikt koncept, fortsät ter Elin Andersson.

språket och de yrkestermer som är rele vanta på arbetsmarknaden har hon fått möjlighet att göra praktik på Apotek Hjärtat och Transplantationscentrum vid Sahlgren ska Science Center. Erfarenheterna gjorde att hon klarade kunskapsprovet för legiti mationen och nu har fått anställning inom apotekskedjan där hon praktiserade.

– Jag hade aldrig varit där jag är i dag utan Korta vägen. Lärare och coacher trodde på mig och uppmuntrade mig till att vilja lära mig. Det var jättebra att få möjlighet att komma ut i arbetslivet. Jag var tvungen att ta kontakt med kunderna och prata med dem. På det sättet lärde jag mig språket, säger Deepa Jellalla.

Gott rykte bland deltagarna Hon är inte ensam om att ha positiva er farenheter av Korta vägen. Det har gått bra för det absoluta flertalet deltagare. Cecilia

Fakta om Korta vägen

Björkquist tror att framgången beror på Folkuniversitetets breda kompetens.

– Vi är duktiga på såväl språkinlärning som coachning och matchning. Det är en bra kombination inom just Korta vägen. Att vi har valt att inrikta oss på specifika yrkes grupper ger oss också goda förutsättningar, säger hon.

Korta vägen i Folkuniversitetets regi har fått ett mycket gott rykte. Det märks inte minst på att antalet ansökningar ökade kraftigt under 2013. Intresserade från både när och fjärran hör av sig – trots att utbild ningen genomförs i Göteborg.

– Vi har deltagare från Borås, Skövde, Trollhättan, Askersund och Malmö. Och vi har fått förfrågningar från Växjö och Sand viken! Det är intressant eftersom Korta vä gen finns på flera av de orterna. Vi har lyc kats bra och det sprids mellan deltagarna, säger Elin Andersson. ■ Studier och praktik ledde till jobb Deepa Jellalla gick Korta vägen hos Folk universitetet under 2013. Hon har en fyraårig receptarieutbildning från hem landet Indien. För att få jobb i Sverige krävs svensk legitimation beviljad av Socialsty relsen – något som fordrar goda språk- och yrkeskunskaper. – Utan Korta vägen hade jag aldrig vå gat börja prata svenska. Det var där jag för första gången deltog i en konversation på svenska, berättar hon.

Förutom att Korta vägen har bidragit till att Deepa Jellalla har lärt sig det svenska

Korta vägen finns på drygt 20 orter i Sverige. Det är ett individanpassat program som syftar till att göra utländska akademiker anställningsbara.

Sedan starten 2009 har drygt 95 % av deltagarna fått en kvalificerad praktikplats och över 60 % ett jobb som matchar deras kompetens.

I genomsnitt tar det sju år för en utländsk akademiker att få ett matchande jobb i Sverige. Korta vägen förkortar tiden till två år.

De samhällsekonomiska vinsterna 102 miljoner kronor.

är stora. Om man utgår från Riksrevi sionsverkets beräkning att man sparar 60 000 kronor per månad om man förkortar en persons arbetslöshet har Korta vägen hittills sparat samhället

Ann Heberlein och Simon Kyaga är två av de forskare som föreläste på Folkuniversitetet under 2013. Foto: Kennet Rouna & Hjärnfonden

Förmedlar aktuell forsknings- information till allmänheten

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan och lära nytt erbjuder Folkuniversitetet ett omfattande föreläsningsprogram i samarbete med universitet och högskolor. Förutom inspirerande möten mellan forskare och allmänhet resulterade 2013 års verksamhet i en bok om en av våra mest älskade konstnärer – Evert Taube.

Folkuniversitetet har sin bakgrund i univer sitetsanknutna studerandeföreningar som bildades i syfte att sprida vetenskapligt lä rande utanför akademins murar. Än i dag är en av organisationens huvudsakliga upp gifter att främja intresset för, och kunskapen om, forskningens resultat och villkor.

– I dag sprider universitet och högskolor forskningsinformation själva. Vårt föreläs ningsprogram utgör ett komplement till de ras verksamhet. Vi är bra på att hitta ämnen som folk är intresserade av och har möj lighet att nå andra, bredare grupper, säger Charlotte Day, utvecklingschef vid Folkuni versitetet Region Väst.

Lockar storpublik Under år 2013 genomfördes ett hundratal öppna föreläsningar och författarsamtal i regionen. Nya samarbeten med Samhälls vetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Litteraturhuset Göteborg inleddes och teman som hjärna, hälsa, håll bar utveckling och det digitala samhället lockade storpublik. Bland föreläsarna fanns välrenommerade forskare som Gunnar Bjursell, Ann Heberlein och Bodil Jönsson – men även författare som Henning Man kell, Kristian Lundberg och Viveca Lärn.

Förutom att stimulera till diskussion och kritiskt tänkande stöttar de populära föreläsningarna Folkuniversitetets övriga verksamheter, till exempel kurser och ut bildningar.

– Föreläsningsprogrammet tangerar ofta våra kursområden, även om vi arrangerar föredrag inom andra områden också, bland annat aktuella samhällsfrågor. Med föreläs ningarna stärker vi vår verksamhet genom 12

att lyfta fram smalare ämnen som är intres santa men kanske inte lämpar sig för en hel kurs, säger Charlotte Day.

– Folkuniversitetet står för kvalitet. Att bjuda in forskare och författare under stryker det budskap vi vill förmedla. Sam tidigt som vi ger våra deltagare något extra är föreläsningsprogrammet en del av vår marknadsföring, fortsätter hon.

Ny bok fördjupar bilden av Evert Taubes konstnärskap Utöver föreläsningsverksamheten sprider Folkuniversitetet aktuell forskningsinfor mation i böcker och skrifter. Under 2013 fullbordades ett långvarigt samarbete med Göteborgs universitet och Svenska Visaka demien i antologin

Elva sidor av Taube.

– De flesta ser Evert Taube som en glad och sorglös bohem. Tvärtemot den gäng se bilden vill vi presentera ett mångfacet terat konstnärskap. Läsaren får möta all konstnären Evert Taube, från den tidiga kabaréscenens glade gamäng till den lärde nationalskald han var vid slutet av sitt liv, säger David Anthin, Taubeforskare och en av redaktörerna bakom boken.

Elva sidor av Taube

tar sin utgångspunkt i en seminarieserie som arrangerades på Jonsereds herrgård 2006–2012 och samlar flera av Sveriges främsta Taubekännare. Bland författarna finns Martin Bagge, Lars Lönnroth, Martin Nyström, Bo Strömstedt och Maria Taube. Boken är rikt illustrerad med Evert Taubes egen konst, material ur Taubearkivet vid Göteborgs universitets bibliotek, Jacob Forsells fotografier och Ulf Sveningsons teckningar.

Elva sidor av Taube

utkom 10 mars 2014 på det Göteborgsbaserade bokförlaget Folk universitetets Akademiska Press. ■

Höjdpunkter ur årets föreläsningsprogram

Den mörka sidan av kreativitet Simon Kyaga, forskare i psykologi, Karolinska institutet En fot i snön, en fot i sanden Henning Mankell, författare Tid för det meningsfulla Bodil Jönsson, professor emerita i rehabilitering, Lunds universitet Den informationsstressade hjärnan Arto Nordlund, medicine doktor i neuropsykologi, Sahlgrenska akademin Vad gör maten nyttig eller onyttig?

Lars Ellegård, universitetslektor i klinisk nutrition, Göteborgs universitet Att veta och vilja men inte göra Ann Heberlein, doktor i etik, Lunds universitet Bukhjärnan i vår kropp Eva Ekblad, professor i histologi, Lunds universitet Medvetandet och paranormala fenomen Adrian Parker, professor i psykologi, Göteborgs universitet Vem får jobb på sin Facebookprofil?

Christel Backman, lektor i sociologi, Göteborgs universitet Den kulturella hjärnan Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi, Göteborgs universitet & Karolinska institutet Elva sidor av Taube fördjupar bilden av ett av Sveriges mest älskade konstnärskap. David Anthin, Taubeforskare, och Andreas Åhs, projekt ledare på Folkuniversitetets Akademiska Press, står för redaktörskapet.

Nyfikenheten som främsta drivkraft

Sedan februari 2013 är Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska Cancer Center, styrelseordförande för Folkuniversitetet Region Väst. Nyfikenhet och ett starkt engagemang för livslångt lärande präglar hans liv och karriär.

Martin Bergö, 43, tar emot i sitt arbetsrum på Sahlgrenska Cancer Center. Nyss hem kommen från en föreläsningsresa till New York är han på strålande humör. Hans forskning har ännu en gång lett honom in på ett spår som fått stort internatio nellt genomslag: att antioxidanter kan på- skynda och förvärra lungcancer. Ombedd att berätta om sitt intresse och sina drivkrafter tvekar han inte utan kastar sig rakt ner i sin barndom.

– I mitt barndomshem var det fokus på lärandeprocessen. Mina föräldrar skapade en stimulerande miljö helt utan tvång. I början var jag mest intresserad av litteratur och musik men min fascination för andra kunskapsområden växte snabbt. Jag vet fortfarande inte hur de gjorde för att få mig så intresserad av allting, säger Martin Bergö.

Lockades av nyfikenhet När det blev dags att söka till universitetet hade han sedan länge bestämt att det var forskning han skulle ägna sig åt. Nu var det medicin och biologi som gällde; litteraturen blev en hobby och står fortfarande för väl behövlig avkoppling.

– Jag hade en släkting som forskade. När han berättade om sina frågeställningar och om hur han var först i hela världen med att se något lockade det mig. Jag lyckades få en doktorandtjänst trots att jag inte hade någon examen. Parallellt med forskningen pluggade jag på läkarlinjen. Jag forskade på morgonen, var i skolan på dagen och fort satte att forska på kvällen. Jag drevs av en stark nyfikenhet och fick en fantastiskt bra utbildning, säger Martin Bergö.

Förhoppning om att bota cancer Efter doktorsexamen följde sex år som post dok vid University of San Francisco i USA. Här utvecklade Martin Bergö de genetiskt modifierade musmodeller han fortfarande använder i sin forskning. År 2004 återvände han till Sverige. Sedan dess är han inriktad på en biokemisk process med koppling till cancersjukdomar som tjocktarmscancer, lungcancer och leukemi.

– Min forskargrupp studerar en bioke misk process som finns i alla celler. Enkelt uttryckt handlar det om hur nyproducerade proteiner av en specifik typ påverkas av ett visst antal enzymer. Vi tittar på den funk tionella betydelsen av detta och försöker ta reda på om vi genom att hämma enzymerna kan påverka vad de gör med proteinerna. En av våra förhoppningar är att lyckas inak tivera cancerproteiner och på så sätt bota cancer, berättar Martin Bergö.

”Vi måste ständigt ta pulsen på samhället och vara på plats där behov uppstår.”

Forskningen har visat sig ha större bio medicinska implikationer än vad han först trodde. Gruppen har genererat resultat som förutom för cancer varit relevanta för sjukdomar som progeria (accelererat åldrande), ledgångsreumatism och hjärt muskelsjukdom. Resultaten har fått stor uppmärksamhet och publicerats i världsle dande tidskrifter som

Science

Nature Medi cine

Science Translational Medicin

och en mängd andra publikationer strax under det absoluta toppskiktet. Förutom äran har priserna haglat och anslagen blivit fler och större. Och Martin Bergö fick en professur i molekylär medicin redan vid 39 års ålder.

Vill främja det livslånga lärandet Men hur hamnade Martin Bergö på Folkuniversitetet? Det började med att han tilldelades Albert Wallins vetenskapspris av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets samhället i Göteborg. I samband med det träffade han Folkuniversitetets dåvarande styrelseordförande Peter Jagers och en an nan styrelsemedlem, Gunnar Dahlström.

– När de berättade om Folkuniversite tets motto, att vara en infrastruktur för ett livslångt lärande, insåg jag att det stämde perfekt överens med mina egna värderingar och mål. Det låter kanske klichéartat, men min barndom har format mig till att vara nyfiken och vilja lära nytt tills jag ligger på dödsbädden. När jag började fundera på Folkuniversitetet i den kapaciteten ville jag vara med och bidra, säger Martin Bergö.

Styrelsen ska vara aktiv och synlig När Martin Bergö blev tillfrågad om att gå in i styrelsen tackade han ja direkt. Några år senare är han själv ordförande. – Jag har med mig min nyfikenhet, mina värderingar om det livslånga lärandet och ett vetenskapligt synsätt med stark koppling till universitetet. Det är viktiga egenskaper för en organisation som snabbt ska kunna identifiera kunskapsluckor och bidra med nödvändig fördjupning. Vi måste ständigt ta pulsen på samhället och vara på plats där behov uppstår, oavsett om det gäller forsk ningsinformation, kurser, uppdrag eller skolor, säger han.

Med Martin Bergös ordförandeskap har ett generationsskifte inletts. Med det följer en uttalad önskan om att göra styrelsen mer aktiv och synlig.

– Vi vill vara närvarande och besöka alla verksamheter. Med den kontakten vill vi visa att vi är beredda att hjälpa till att för bättra verksamheten genom att vara en av många kanaler för idéer och synpunkter. Jag tror att det är viktigt för att göra Folkuni versitetet så effektivt och öppet som det be höver vara för att även fortsättningsvis spela en aktiv och betydelsefull roll i samhället. ■ 14

15 Martin Bergö är ny styrelseordförande för Folkuniversitetet Region Väst.

Foto: Oskar Allerby

Rundtur i Västsverige

Ale Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser Personalutbildning ALINGSÅS* Kursprogram: språk, estetiska ämnen, ekonomi, data Verksamhet på äldreboende Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Föreläsningsprogram ESF-projekt: Uppdrag Jobb och Pre-rehab i Sjuhärad – arbetslivsriktad rehabilitering för långtidssjukskrivna Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser, rehabilitering Personalutbildning YH-utbildning: Byggproduktionsingenjör med fördjupning hållbart byggande ARVIKA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: allmänförberedande utbildning, Serviceutbildning, Grundläggande moduler, Jobb- och utvecklingsgarantin Personalutbildning BENGTSFORS Uppdrag för Af: jobbcoachning, Jobb- och utvecklingsgarantin, Yrkessvenska, allmänföreberedande utbildning, sysselsättningsplatser BORÅS* Kursprogram: språk, ekonomi, data, estetiska ämnen Föreläsningsprogram Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser, arbetsmarknadsutbildning ESF-projekt: Pre-rehab i Sjuhärad – arbetslivsinriktad rehabilitering för långtidssjukskrivna Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Studie- och kulturverksamhet bland funktionshindrade och äldre Personalutbildning FALKÖPING* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser FILIPSTAD* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser Personalutbildning GÖTEBORG* Kursprogram: 1 000-tals kurser i 100-tals olika ämnen Föreläsningsprogram Uppdragsutbildning för bl a Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, företag Skolverksamhet: Art College, Balettakademien, KV Konstskola YH-utbildning: Arbetsmiljöingenjör, Business Intelligence, Fukttekniker, Kvalitets- och mil- jöledare, SharePoint-utvecklare, Kontakttolk Diplomutbildningar Yrkesutbildningar Studie- och kulturverksamhet för funktionshindrade och äldre Samarbeten med kulturinstitutioner Föreningsverksamhet HAGFORS* Kulturarrangemang HAMMARÖ* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang HERRLJUNGA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang HÄRRYDA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Verksamhet på äldreboende och för personer med funktionsnedsättning KARLSBORG Kulturarrangemang Ekonomiutbildning – Ekonomismart KARLSKOGA Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser KARLSTAD* Kursprogram: språk, administrativa ämnen, estetiska ämnen m m Föreläsningar Uppdrag för Af: Korta vägen, sysselsättningsplatser Gymnasieskola Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Kommunal vuxenutbildning YH-utbildning: Drifttekniker, Energi- och fastighetstekniker, Energitekniker Uppdragsutbildning för Karlstad universitet, Landstinget i Värmland Personalutbildning KIL Studiecirklar Ekonomiutbildning – Ekonomismart KRISTINEHAMN* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser.

Ekonomiutbildning – Ekonomismart KUNGSBACKA Kursprogram: språk, ekonomi, data, estetiska ämnen m m Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Kommunal vuxenutbildning Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning ESF-projekt: Uppdrag Jobb KUNGÄLV Kursprogram: språk, ekonomi, data, friskvård Föreläsningsprogram Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning ESF-projekt: Uppdrag Jobb Personalutbildning LERUM Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Kommunal vuxenutbildning LILLA EDET Ekonomiutbildning – Ekonomismart 16

LIDKÖPING* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsätt ningsplatser/RESA, grundläggande data utbildning, allmänförberedande utbildning Personalutbildning: ledarskap, språk och IT LYSEKIL Föreläsningsprogram Kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning MARIESTAD* Föreningssamarbete: Studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser, sjukvårdssvenska Ekonomiutbildning – Ekonomismart MUNKFORS Kulturarrangemang Ekonomiutbildning – Ekonomismart MÖLNDAL* ESF-projekt: Uppdrag Jobb Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser/RESA, allmänförberedande utbildning YH-utbildning: Trädgårdsmästare med fördjupning hälsa, kultur och miljö, Kvalificerad säljare inom miljöteknik och förnybar energi, Vindkraftsprojektör, Vindkrafttekniker, Kock inom hållbar gastronomi, VA-projektör PARTILLE Föreningssamarbete: musik, konstvetenskap SKARA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, allmänförberedande utbildning Skara skolscen med kompletterande utbildning inom skådespeleri SKÖVDE* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser, sjukvårdssvenska Kursprogram: studiecirklar och föreläsningar Ekonomiutbildning – Ekonomismart Personalutbildning STENUNGSUND Föreningssamarbete: kulturprogram SUNNE* Föreläsningsverksamhet Kulturarrangemang SÄFFLE* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser, yrkessvenska, allmänförberedande utbildning Personalutbildning SÄVEDALEN Uppdrag för Af: jobbcoachning TIBRO Folkuniversitetets Hantverkscentrum – yrkesinriktade utbildningar inom möbel- och inredningsbranschen Kompletterande utbildningar inom hantverk YH-utbildning: Projektkoordinator inom möbel- och hantverksindustrin Arbetsmarknadsutbildning inom möbel- och inredningshantverk.

Gymnasieutbildning Fas 3 Kortkurser i hantverk Ekonomiutbildning – Ekonomismart Personalutbildning TIDAHOLM* Ekonomiutbildning – Ekonomismart TORSBY Kulturprogram Uppdragsutbildning: Cambridgeutbildning TRANEMO* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang TROLLHÄTTAN* Kursprogram: språk, ekonomi, ledarskap, data, hantverk, dans, teater Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Föreläsningsprogram Gymnasieskola med samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet med internationell profil och estetiska programmet med teaterinriktning och designinriktning YH-utbildning: Specialistutbildad undersköterska, Kvalitets- och processutvecklare Uppdrag för Af: jobbcoachning, etableringslots, sysselsättningsplatser/ RESA, grundläggande datautbildning, allmänförberedande utbildning och rehabiliteringstjänster Sfi-utbildning anpassad för personer i behov av alfabetisering ESF-projekt: Matchning Fyrbodal Personalutbildning inom ledarskap, företagsekonomi, språk och IT TÖREBODA Ekonomiutbildning – Ekonomismart UDDEVALLA* Kursprogram: språk, ekonomi, data, ledarskap Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Föreläsningsprogram Uppdrag för Af: jobbcoachning, etableringslots, sysselsättningsplatser/RESA, grundläggande datautbildning, allmänförberedande utbildning och rehabiliteringstjänster ESF-projekt: Matchning Fyrbodal Personalutbildning inom ledarskap, språk, IT ULRICEHAMN* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang VARA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, etableringslots, grundläggande datautbildning och rehabiliteringstjänster VARBERG* Kursprogram: språk, ekonomi, data Föreläsningsprogram Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Personalutbildningar Uppdrag för Af: jobbcoachning Samarbete med Campus Varberg avseende YH-utbildningar YH-utbildning: Energitekniker, Järnvägs projektör, Elkonstruktör, Medicinsk sekreterare.

VÅRGÅRDA* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang VÄNERSBORG* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Föreläsningsprogram Personalutbildning: ledarskap, språk och IT ÅMÅL* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser, yrkessvenska, allmänförberedande utbildning Ekonomiutbildning – Ekonomismart ÅRJÄNG* Föreningssamarbete: studiecirklar och kulturarrangemang Uppdrag för Af: jobbcoachning, sysselsättningsplatser, yrkessvenska Uppgifterna för orter markerade med * inkluderar verksamhet i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle 17

Digital teknik sätter guldkant på äldrevården

Surfplattor och TV-spel skänker inte bara glädje på ålderns höst. De har också positiva effekter på hälsan. Under året har Folkuni versitetet medverkat i IT-lyftet, ett regionalt ESF-projekt med syfte att introducera digital teknik inom äldrevården.

Med mottot att varje människa har rätt till bildning och kultur genom hela livet bedriver Folkuniversitetet uppsökande folkbildning på bland annat äldreboenden och träffpunkter. Verksamheten har genom åren lett till utveck landet av nydanande pedagogiska metoder och effektiva stödresurser. Den senaste trenden inom äldrevården är att lyfta in digital teknik som iPads och TV-spel. Återigen ligger Folkuniversitetet i framkant. På uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund har man under 2013 medver kat i ESF-projektet IT-lyftet som syftar till att ut veckla äldrevården genom lärande av ny teknik.

– Vi har utbildat undersköterskor i att använda digital teknik på arbetsplatsen. Under sju träff ar har deltagarna jobbat med spelkonsoler och surfplattor och lärt sig hur de på ett pedagogiskt sätt introducerar tekniken för de äldre. De som gått utbildningen fungerar som förändringsbära re och lär ut kunskapen till sina kolleger, säger Malin Lönegren Mikulic, verksamhetsledare för Uppsökande folkbildning vid Folkuniversitetet Göteborg.

Stimulerar både kropp och hjärna Fördelarna med att använda digital teknik inom äldrevården är många. Den främsta är att de gamla aktiveras, både mentalt och fysiskt.

– På ett äldreboende är ledan ofta det största hotet mot hälsan. Digital teknik erbjuder lättill gänglig stimulans för både kroppen och hjärnan. När de är aktiva förbättras deras funktioner. Det är så hjärnan fungerar: antingen använder man den eller förlorar den. Dessutom är det lustfyllt och roligt, säger Malin Lönegren Mikulic.

Christina Erikson, en av de pedagoger som ar betat med utbildningen, fyller i: – Studier visar att TV-spel på Wii och Xbox saktar ner till exempel ett demensförlopp genom att hjärnan används och utmanas. Surfplattornas appar stimulerar sinnena. Oavsett om användaren lider av demenssjukdom eller är högfungerande sätter teknikens möjligheter guldkant på tillva ron. Tänk bara på hur nära de gamla plötsligt har till korsord, böcker, musik, foton, TV och kom munikation med anhöriga genom Skype.

Digital teknik snart en självklarhet Trots de uppenbara fördelarna med den digitala tekniken har användandet ännu inte slagit ige nom på bred front, även om det förekommer flitigt på vissa håll – till exempel i Lerums kom mun.

– Det finns ett stort intresse för att fortsätta att utveckla området och det kommer att slå igenom snart. Det gäller bara att hitta formerna för det och avsätta rätt resurser, både ekonomiska och personella, tror Malin Lönegren Mikulic.

– När de ”digitala infödingarna” gör entré på arbetsmarknaden blir startsträckan kortare. I takt med att personalen och de äldre själva får ett naturligt intresse och en naturlig kunskap blir det en självklarhet att använda tekniken inom vården. ■ 18

Statistik och ekonomi

Sammanställning över folkbildningsverksamheten 2012–2013

Verksamhet Kommun Ale Alingsås* Arvika* Askersund Bengsfors Bollebygd* Borås* Dals-Ed Degerfors Essunga * Falkenberg Falköping* Filipstad* Forshaga Grästorp Göteborg* Götene* Hagfors* Halmstad Hammarö* Herrljunga* Härryda* Karlsborg Karlstad* Kil Kristinehamn* Kungsbacka Kungälv Laholm Lerum Lidköping * Ljusdal Lysekil Mariestad* Mark* Mellerud Motala Munkedal Munkfors Mölndal* Bidragsberättigade cirklar studietimmar 2013 2012 488 1 850 588 593 1 479 612 3 933 164 20 647 4 876 150 20 671 Kulturprogram antal 2013 385 5 2 2 1 390 1 1 16 1 13 10 2012 202 3 Annan folkbildnings verksamhet studietimmar 2013 2012 94 45 100 40 75 444 168 143 1 104 744 112 918 1 6 103 7 116 3 243 4 530 5 293 40 347 660 6 565 315 64 4 284 1 445 238 96 44 44 274 909 27 7 139 181 4 557 1 511 352 118 32 244 1 67 7 47 424 618 2 7 978 423 1 206 26 1 7 25 1 8 1 141 7 645 639 853 447 97 6 1 2 14 1 627 24 116 1 845 56 121 12 1 540 2 013 163 874 2 102 800 19

Verksamhet Kommun Olofström Partille Skara* Skövde* Sotenäs Stenungsund Strömstad* Sunne* Säffle* Tanum Tibro Tidaholm* Tjörn Tranemo* Torsby Trollhättan* Uddevalla* Ulricehamn* Vara* Varberg* Vårgårda* Vänersborg* Värnamo Växjö Åmål* Årjäng* Summa Bidragsberättigade cirklar studietimmar 2013 560 413 265 140 500 508 2 541 425 74 478 2 408 45 183 571 312 137 495 Deltagare studiecirklar Deltagare kulturprogram Deltagare annan folkbildningsverksamhet 2012 743 602 108 506 429 2 881 244 108 532 2 799 135 166 651 243 148 623 Kulturprogram antal 2013 1 58 19 2 123 21 27 070 443 002 4 433 1 1 9 4 432 49 14 44 100 198 88 1 1 6 9 12 243 2013 2012 29 717 485 229 4 955 2012 2 59 11 4 7 116 1 2 10 593 49 1 9 78 130 78 10 12 914 Annan folkbildnings verksamhet studietimmar 2013 365 141 160 86 213 44 7 627 2012 202 36 6 10 134 88 8 161 * Inkluderar verksamhet i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle

Ekonomi och finansiering

För att kunna bedriva denna omfattande folkbildningsverksamhet i 50 kommuner i vår region har vi erhållit följande bidrag från stat, kommuner och landsting: från Folkbildningsrådet statsbidrag med 28 980 900 kronor, från Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Halland bidrag med 3 980 106 kronor (till regional utveckling och kultur) samt 4 841 998 kronor från de kommuner som vi är verksamma inom.

Vi bedriver en betydande del av vår folkbildningsverksamhet i form av öppen programverksamhet, det vill säga med anställda lärare. Vi distribuerade under året ett lokalt kursprogram i ca 25 kommuner i vår region där en intresserad allmänhet kan finna ett varierat och omfattande kursutbud som ständigt utvecklas. Dessa kurser bedrivs i centralt belägna och specialanpassade lokaler. Våra kvalificerade utbildningsadministratörer och utbildningsledare finns tillgängliga för studierådgivning.

årsredovisning

Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet

* Inkluderar verksamhet i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle

RÄKENSKAPSÅRET 2013/01/01–2013/12/31

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, 857200-6313, (fd. Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet) får härmed avge årsredovisning för 2013. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Allmänt om verksamheten

Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet bedriver folkbildning och vuxenutbildning i nära anknytning till universitetet och högskolor i västra Sverige. Stiftelsens tre verksamhetsområden är: Folkbildning och öppna kurser som till betydande del består av programförd verksamhet, det vill säga studiecirklar som erbjuds allmänheten via kursprogram och hemsida.

Uppdragsverksamhet som under året har omfattat ett stort antal uppdrag för Arbetsförmedlingen samt uppdrag för kommuner i vår region gällande svenskundervisning för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning. Vi genomför även viss personalutbildning på uppdrag av företag och organisationer.

Skolverksamhet som omfattar kompletterande utbildningar, yrkeshögskola och gymnasieskola. Kompletterande utbildning är en studieform som står under statlig tillsyn och som kan beviljas statsbidrag och/eller studiestödsplatser.

Rörelsens intäkter under år 2013 uppgick till drygt 348 miljoner kronor (311 miljoner kronor). Intäktsökningen beror främst på att vi ökat antalet elever inom både kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola. Årets resultat uppgick till 8,2 miljoner kronor (-8,7 miljoner kronor). Den främsta anledningen till resultatförbättringen är att vi under 2012 och 2013 gjort stora satsningar för att kunna ta emot ett ökat antal deltagare vilket bidragit till ett bättre kapacitets utnyttjande.

Under året har vi bedrivit en omfattande folkbildningsverksamhet i form av studiecirklar och kulturprogram. Vi har en öppen programverksamhet där en intresserad allmänhet kan ta del av ett stort och varierat kursutbud. Dessutom bedrivs folkbildningsverksamhet i samarbete med föreningar och kulturinstitutioner.

Sedan hösten 2013 har stiftelsens verksamhet varit kvalitets- och miljöcertifierad enligt kraven för ISO 9001 samt ISO 14001.

Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret

Under året har vår satsning på att erbjuda allmänheten möjlighet att delta i studiecirklar på distans inneburit att vi kunnat erbjuda kurser i så varierande ämnen som sociala medier och växtodling.

Inom folkbildningsverksamheten har vi anslagit medel för utveckling av nya verksamheter inom studiecirkelområden som miljöteknik, distanspedagogik och IT. Arbetet med att utveckla ett utbud av kurser på distans inom den öppna programverksamheten kommer att fortsätta under det kommande året.

En omorganisation inleddes hösten 2013 under ledning av vår nya tillförordnade stiftelserektor. Omorganisationen syftar till att skapa bättre förutsättningar för ledning av verksamheten.

Vi gör bedömningen att omsättningen inom folkbildning och öppna kurser kommer att vara kvar på nuvarande nivå. Målsättningen är att vi under året ska genomföra ett oförändrat antal omräknade folkbildningstimmar, det vill säga ca 250 000 stycken. Den öppna programverksamheten ska utgöra en betydande andel på de orter där vi har lokalkontor.

På uppdragssidan har vi en betydande verksamhet som utförs på uppdrag av stat och kommun. Här är vi beroende av resultat av kommande upphandlingar samt att inriktningen på dessa uppdrag kan komma att ändras efter det kommande valet 2014.

Stiftelsen kommer under våren 2014 att fortsätta dela ut stipendier till kursdeltagarna för deras utbildning. Stipen dierna är knutna till stiftelsens samarbete med Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Styrelsen bedömer att rörelsens intäkter och resultat för år 2014 kommer att ligga i nivå med föregående års.

Ekonomisk översikt

Stiftelsens ekonomiska utveckling i sammandrag, belopp i tkr. Nettoomsättning Rörelseresultat Årets resultat Balansomslutning Soliditet % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på eget kapital % 2013 346 062 6 603 8 236 110 466 48 7,8 17,0 2012 309 537 -12 128 -8 667 101 214 44 -8,7 -17,8 2011 294 344 -947 194 97 735 54 0,2 0,4

För definition av nyckeltal, se Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Förslag till disposition beträffande stiftelsens resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor 8 235 724, tillsammans med balanserat resultat, kronor 31 934 704, tillsammans kronor 40 170 428, disponeras enligt följande: 2010 285 723 6 480 6 861 105 923 50 7,0 13,9 2009 245 427 -2 111 927 90 136 51 1,1 2,0 Belopp i SEK Balanserat resultat Årets resultat Summa 31 934 704 8 235 724 40 170 428 Balanseras i ny räkning 40 170 428 Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning

Belopp i SEK

Rörelsens intäkter

Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Not 2013 2012 1 2 3 7, 8 346 061 847 2 049 877 348 111 724 -116 605 701 -223 091 407 -1 811 128 - 309 537 473 1 770 852 311 308 325 -109 813 775 -211 644 266 - 1 947 026 -31 526 -12 128 268

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster 4 5 6 68 162 1 701 833 -137 759 8 235 724 2 495 133 1 086 362 -119 829 -8 666 602 Resultat före skatt -8 666 602 Årets resultat -8 666 602

Tilläggsupplysning till resultaträkning

Årets resultat Ianspråktagande av utvecklingsreserv 8 235 724 - Resultat efter upplösning -8 666 602 2 582 819 -6 083 783

Balansräkning

Belopp i SEK Not 2013 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Nedlagda kostnader på annans fastighet 7 392 704 353 109 Inventarier, verktyg och installationer 8 2 395 245 2 787 949 3 079 767 3 432 876

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 7 033 970 Summa anläggningstillgångar 7 033 970 9 821 919 5 586 931 5 586 931 9 019 807 Omsättningstillgångar

Varulager m m

Råvaror och förnödenheter

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 325 172 23 731 994 1 320 061 29 230 131 54 282 186 349 913 21 625 519 6 088 777 26 454 105 54 168 401

Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 46 036 525 110 465 802 37 675 597 92 193 911 101 213 718 24

Balansräkning

Belopp i SEK EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Bundet eget kapital

Dispositionsfond Not 11 2013 2012 12 500 000 12 500 000 12 500 000 12 500 000

Fritt eget kapital

Balanserad vinst Årets resultat 31 934 704 8 235 724 40 170 428 40 601 306 -8 666 602 31 934 704 Summa eget kapital 44 434 704

Kortfristiga skulder

Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 6 094 631 19 057 034 5 725 208 26 918 501 57 795 374 110 465 802 7 625 359 21 024 136 5 582 268 22 547 251 56 779 014 101 213 718

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ställda panter och säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga

Kassaflödesanalys

Belopp i SEK 2013 2012 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 8 235 724 866 211 9 101 935 9 101 935 24 741 -113 786 1 016 361 10 029 251 -1 166 201 - -502 122 -1 668 323 8 360 928 37 675 597 46 036 525 -8 666 602 -504 185 -9 170 787 -9 170 787 -53 358 -10 513 324 12 145 175 -7 592 294 -2 539 358 280 000 -786 551 -3 045 909 -10 638 203 48 313 800 37 675 597

Tilläggsupplysning till kassaflödesanalys

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar Rearesultat avyttring av rörelse/dotterföretag Rearesultat avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1 811 128 - - -944 917 866 211 1 947 026 14 526 -2 495 133 29 396 -504 185 25

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Belopp i SEK om inget annat anges.

Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, med undantag av reglerna i BFNs K-projekt.

Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Definition av nyckeltal Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Avkastning på totalt kapital

Årets resultat i förhållande till genomsnittligt totalt kapital.

Avkastning på totalt eget kapital

Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Redovisning av intäkter

Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaff ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod Följande avskrivningstider har tillämpats:

Anläggningstillgångar:

Materiella anläggningstillgångar: –Nedlagda kostnader på annans fastighet

år

3–6 –Inventarier, verktyg och installationer

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav har värderats till anskaffningsvärde varvid kollektiv värdering tillämpas. Om marknadsvärdet varaktigt understiger anskaffningsvärdet sker nedskrivning.

3–5

Varulager

Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaff ningsvärdet enligt först in-/först ut-principen, respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats.

Fordringar

Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.

Noter Not 1 Nettoomsättningens fördelning

Deltagarintäkter* Statsbidrag** Kommunbidrag Landstingsbidrag Övriga bidrag Summa 2013 2012 206 120 969 66 371 250 34 533 775 6 239 742 32 796 111 346 061 847 174 122 237 57 865 910 35 954 747 6 368 226 35 226 353 309 537 473 * I omsättningen ingår inte vidarefakturering till underleverantör med ** Varav statsbidrag till folkbildning 18 333 302 28 980 900 6 535 069 28 864 500

Not 2 Hyres- och leasingkostnader

I posten ingår lokalhyror med I posten ingår leasingavgifter med 2013 2012 40 040 061 5 160 091 37 558 400 4 671 026

Not 3 Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

Män Totalt 191 172 2013 2012 314 302 505 474

Könsfördelning i företagsledningen

Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 2013 2012 Andel kvinnor i % Andel kvinnor i % 63 75 40 40

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Styrelse Övriga anställda och stiftelserektor Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) I löner och andra ersättningar ingår avsättning för lön till fd. stiftelserektor 2013 2012 325 750 162 093 601 61 627 797 13 728 727 191 000 152 769 446 152 960 446 58 788 997 12 855 569

Not 4 Resultat från andelar i koncernföretag

Realisationsresultat vid avyttring av andelar Summa 2013 2012 68 162 68 162 2 495 133

Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Ränteintäkter Realisationsvinst och utdelning Summa 2013 2012 471 207 1 230 626 1 701 833 852 271 234 091 1 086 362

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

Summa Räntekostnader 2013 2012 25 893 111 866 137 759 3 378 116 451 119 829 27

Not 7 Nedlagda kostnader på annans fastighet

Ackumulerade anskaffningsvärden:

–Vid årets början –Nyanskaffningar

Ackumulerade avskrivningar enligt plan:

–Vid årets början –Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut 2013 2012 1 783 612 267 400 2 051 012 -1 430 503 -227 805 392 704 1 730 812 52 800 1 783 612 -1 240 199 -190 304 -1 430 503 353 109

Not 8 Inventarier, verktyg och installationer

Ackumulerade anskaffningsvärden:

–Vid årets början –Nyanskaffningar –Avyttringar och utrangeringar

Ackumulerade avskrivningar enligt plan:

–Vid årets början –Avyttringar och utrangeringar –Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut 2013 2012 15 303 620 898 801 16 202 951 2 486 558 -226 190 15 976 231 -12 223 853 226 190 -3 385 889 15 303 620 -1 583 322 -13 580 985 2 395 246 -13 568 494 3 101 363 -1 756 722 -12 223 853 3 079 767

Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Ackumulerade anskaffningsvärden:

–Vid årets början –Tillkommande tillgångar –Avgående tillgångar Redovisat värde vid årets slut 2013 2012 5 586 931 7 326 004 -5 878 965 7 033 970 4 829 776 3 641 413 -2 884 258 Marknadsvärde 7 268 176 5 586 931 5 788 795

Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förskottsbetalda hyror Upplupna kursavgifter och bidrag 2013 2012 9 159 505 18 278 224 Övrigt 29 230 132 9 210 747 14 133 675 3 109 683 26 454 105

Not 11 Eget kapital

Årets förändringar av eget kapital

Belopp vid årets ingång Disposition av föregående års resultat Balanseras i ny räkning Årets resultat Belopp vid årets utgång Dispositionsfond Balanserad vinst 12 500 000 · 12 500 000 40 601 306 -8 666 602 31 934 704 Årets resultat -8 666 602 8 666 602 8 235 724 8 235 724

Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2013 2012 Semester och komplöneskuld Sociala avgifter Arvoden 10 615 678 5 254 545 6 694 169 4 354 109 9 992 165 5 663 423 3 436 633 3 455 030 22 547 251 28

Revisionsberättelse

Till styrelsen i Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, org. nr 857200-6313

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Folkuniversite- tet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet för år 2013.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredo visning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nöd vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisions sed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis- ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upp- rättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett ut talande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revi sion innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärde ring av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i en lighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Folkuniversitetet Stiftelsen Kurs verksamheten vid Göteborgs universitets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet för år 2013.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stif telselagen och stiftelseförordnandet.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvalt ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovis ningslagen.

Göteborg den 31 mars 2014 Fredrik Waern Ingela Elofsson Auktoriserad revisor Revisor utsedd av Folkuniversitetsföreningen Oscar Larsson Revisor utsett av Göteborgs Förenade Studentkårer 29

Styrelse

Ledamöter utsedda av Göteborgs universitet

Martin Bergö PhD, professor Ordförande Anna Maria Koziomtzis Universitetslektor

Ledamöter utsedda av Folkuniversitetsföreningen

Lena Wängnerud Professor

Självskriven ledamot

Torbjörn Lundh Professor Suppleant

Inspektor

Ulla Berglindh Universitetslektor Gunnar Dahlström Filosofie doktor Suppleant

Ledamöter utsedda av Göteborgs Förenade Studentkårer

Stig-Olov Blixt Tillförordnad stiftelserektor för Folkuniversitetet Region Väst Rutger Lindahl Professor Johanna Nätterlund Cajsa Johansson 30 Rasmus Wilhelmsson Patrik Pettersson Suppleant

Verksamhetschefer

Elisabeth Andreasson Avdelningschef Uppdragsavdelningen Göteborg Charlotte Day Utvecklingschef Regionkansliet Thomas Fransson IT-chef Regionkansliet Marcus Hallberg Distriktschef Syd och Väst Elizabeth Heller Redovisningschef Regionkansliet Britt-Marie Josephson Personalchef Regionkansliet Marianne Rehn Avdelningschef Kursavdelningen Göteborg Thomas Ringsby Tf Distriktschef Nord Lars-Åke Lagerkwist Administrativ chef Regionkansliet 31 Ralf Zetterman Avdelningschef Estetavdelningen Göteborg Marko Milkovic Marknadschef Regionkansliet

Revisorer

Utsedda av Göteborgs universitet Fredrik Waern, auktoriserad revisor Marie-Louise Strand, revisorssupp leant Utsedda av Folkuniversitets föreningen Ingela Elofsson, revisor Anders Franck, revisorssuppleant Utsedda av Göteborgs Förenade Studentkårer Oscar Larsson, revisor

Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet är ett studieförbund grundat av universitetet och studentkåren. Vår verksamhet omfattar folkbildning, skolor samt utbildning för organisationer och företag. Vi verkar för ett internationellt synsätt, pedagogisk förnyelse och ett nära samarbete med universiteten. Vi är fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen.