Faktabok Vad kostar lånet

Download Report

Transcript Faktabok Vad kostar lånet

Faktabok
Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda
materialet i ditt förebyggande arbete.
Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i
utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett
faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor.
Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är
sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket,
Finansinspektionen och Kronofogden.
Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig
av materialet, tveka inte att kontakta mig.
Mycket nöje.
Katrin Rundström,
Projektledare Ekonomismart
Sida 1 av 8
Vad kostar lånet?
Det blir allt vanligare att man finansierar sina köp med lånade pengar och krediter. Att skjuta
upp betalningen är ett dyrare sätt att konsumera än om man skulle ha betalat kontant,
eftersom man måste betala ränta och avgifter på de lånade pengarna. Att spara pengar för att
sedan betala kontant innebär att man avstår från att konsumera idag för att istället kunna
konsumera mer imorgon, dessutom till ett billigare pris.
Konsumenter erbjuds kreditlösningar och lån på många olika ställen, till exempel på banken,
postorderföretagen, mataffären och elektronikaffären. I stort sett allt som går att köpa går
också att delbetala, vilket ofta innebär att konsumenterna får betala mer för varorna, samtidigt
som företagen tjänar mer pengar.
Skillnad på lån och kredit?
Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalningen är exempel på olika slags krediter.
Krediter är alltså lån av pengar.
Det som man vardagligen kallar för krediter skiljer sig från ett lån i en bank:
• Kredit är till skillnad från banklån ett kort lån.
• Räntan för krediter är oftast mycket högre an den för banklån.
• En kredit är ett löfte om att låna pengar. Krediten har ett tak och du använder så
mycket av krediten som du behöver. Räntan betalas för den del av krediten som du
använder. Vid banklån får du tillgång till hela beloppet på en gång och betalar ränta för
hela summan.
Krediter är flexibla lösningar eftersom man bara använder den del av pengarna som behövs för
tillfället. Men eftersom räntan och avgifterna är höga blir det ändå ett dyrt alternativ. Med ett
banklån kan man ofta låna dubbelt så mycket till samma kostnad som för en kredit.
Effektiv ränta
Enligt Konsumentkreditlagen, som är tvingande till konsumentens förmån, ska säljaren i all
marknadsföring ange den effektiva räntan för krediten. Effektiv ränta är ett jämförelsemått där
avgifter och ränta läggs samman och omvandlas till en årlig procentuell ränta som visar vad
krediten kostar. Det ska också finnas ett representativt exempel på krediten så att det går att se
vad den faktiska kostnaden blir, exempelvis vad krediten kostar varje månad. Informationen
ska ges på ett klart, kortfattat och framträdande sätt.
Konsumentkreditlagen
Den 1 januari 2011 kom en ny Konsumentkreditlag. Den bygger på ett nytt EG/EU-direktiv
som ska samordna och göra all lagstiftning i EU:s medlemsstater mer likartad. Till hjälp att
tolka lagen finns också Konsumentverkets allmänna råd och Finansinspektionens allmänna
Sida 2 av 8
råd. Dessa två dokument hjälper till att tolka och exemplifiera lagtexten. De allmänna råden
finns på respektive myndighets webbplats.
Om konsumentkreditlagen
Konsumentkreditlagen gäller när man köper något på kredit. Det är en lag som skyddar och
stärker konsumentens rättigheter och ska bland annat till att motverka skuldsättningsproblem.
Den gör det även lättare för konsumenter att jämföra olika lån och krediter.
Konsumentkreditlagen finns till för att reglera avtal där konsumenter lånar pengar för att
betala för ett köp. Det kallas för kreditköp. Konsumentkreditlagen gäller också för lån i en
bank eller hos ett snabblåneföretag.
Exempel: När man köper en mobiltelefon på avbetalning i en butik.
Oavsett var man handlar
Konsumentkreditlagen gäller när man köper något, alltså inte när man får eller hyr något.
Lagen gäller oavsett om varorna eller tjänsterna handlas i affärer, på marknader, på postorder,
via internet eller vid hemförsäljning.
Exempel: Alex sitter vid sin dator och handlar kläder via internet. Klädförsäljaren erbjuder
möjligheten att handla på avbetalning. Om Alex väljer att göra det tillämpas Konsumentkreditlagens alla regler.
Skilj på begreppen
Det som sker vid ett kreditköp är egentligen två olika köpavtal:
• Köpet av en vara eller tjänst. Detta regleras som vanligt av Avtalslagen,
Konsumentköplagen eller Konsumenttjänstlagen samt eventuellt Distans- och
hemförsäljningslagen.
• Köpet av ett lån eller kredit. Detta regleras av Konsumentkreditlagen.
Tvingande
Konsumentkreditlagen är tvingande, vilket innebär att konsument och säljare måste rätta sig
efter lagen. Om de skriver ett avtal som ger konsumenten sämre villkor än vad som framgår av
lagen gäller inte avtalet.
Exempel: Även om Yosafa skriver på ett kreditavtal med sin TV-försäljare där han avstår från
ångerrätten gäller det inte och hans rätt att ångra sig kvarstår. Det finns inga avtal som kan
ändra på Konsumentkreditlagen.
Yosafa har alltså ångerrätt av kreditköpet. Han har dock inte rätt att ångra köpet av själva
TV:n. Om Yosafa ångrar kreditköpet måste han kunna betala sin TV på annat sätt.
Sida 3 av 8
När gäller lagen?
Konsumentkreditlagen gäller när en näringsidkare låter hela eller del av betalningen betalas
med pengar som konsumenten får låna. Pengarna kan lånas ut av näringsidkaren eller någon
annan kreditgivare. Lagen gäller inte för studielån eller när man lånar pengar genom att lämna
in något till en pantbank, det regleras i andra lagar. När man handlar något mot faktura eller
tar ett bostadslån och lämnar bostaden som säkerhet för lånet gäller bara vissa delar av lagen.
Det finns exempelvis ingen ångerrätt vid fakturaköp eller bostadslån. Det finns heller inga krav
på kreditprövning vid fakturaköp, men företagen får göra det.
God kreditgivningssed
Kreditgivaren ska iaktta god kreditgivningssed. Kreditgivaren ska också se till konsumentens
situation och ta till vara konsumentens intressen. Det betyder bland annat att man ska få de
förklaringar som man behöver, och att man ska förstå vad avtalet innebär och vilka
kostnaderna kommer att bli.
Marknadsföringen av krediter eller lån kan vara lätt att ta till sig, men svår att förstå. Reklam
kan lova sköna dagar på stranden, utan att helt redogöra för hur mycket mer det kommer att
kosta när det betalas med en kredit istället för kontant. För att man inte ska vilseledas måste all
marknadsföring av kreditavtal följas av viss information, såsom:
• Säljaren ska ange den effektiva räntan för krediten i all marknadsföring. Effektiv ränta
är något som används för att jämföra hur mycket krediten kostar.
• När reklamen anger någon form av kostnad för krediten ska det också finnas ett
räkneexempel på krediten så att det går att se vad den faktiska kostnaden blir.
Informationen ska ges på ett klart, kortfattat och framträdande sätt.
I rimlig tid innan man ingår ett avtal med en säljare har man rätt till viss information.
Informationen ska ges i formuläret ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”
som bland annat innehåller information om namn, typ av kredit, effektiv ränta, belopp och
löptid. Det är säljaren som ska förse kredittagaren med ett sådant formulär.
När ett avtal har ingåtts, muntligt eller skriftligt, har man rätt till viss dokumentation från
säljaren. Avtalet ska ges i en handling eller någon annan form som är läsbar och varaktig, till
exempel en PDF-fil i ett e-postmeddelande. Alla uppgifter ska ges på ett klart och kortfattat
sätt.
Säljaren ska ge information om kreditens effektiva ränta i all marknadsföring, i förköpsinformationen och i dokumentationen av avtalet. I avtalet ska det finnas en årlig räntesats, det
vill säga räntan för lånet. Avgifter för krediten får enbart tas ut om avgifterna täcker kostnader
som kreditgivaren har haft för krediten. Särskilda avgifter ska alltid anges i avtalet.
Ha koll på de ekonomiska förutsättningarna
Säljaren måste veta hur den blivande låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet och
kreditkostnader ser ut. Säljaren är alltså tvungen att göra en så kallad kreditprövning av den
som vill ingå ett kreditavtal. Genom kreditprövningen tar säljaren reda på den blivande
Sida 4 av 8
låntagarens inkomster, tillgångar, skulder och utgifter. Därefter kan kreditgivaren göra en
bedömning om personens möjligheter att betala tillbaka lånet och kreditkostnaden. Om man
inte får kredit efter en kreditprövning har man rätt att få veta orsaken till detta.
Ångerrätt
Lagen innebär också att konsumenten har rätt att ångra sig. Det kallas för ångerrätt. Man har
rätt att ångra kreditavtalet inom 14 dagar. Ångerrätten räknas från den dag då avtalet ingicks
med säljaren, dock tidigast den dag då dokumentationen av avtalet mottogs. Vid ånger ska hela
beloppet betalas tillbaka till kreditgivaren inom 30 dagar. Även ränta för de dagar som man
har haft tillgång till krediten ska betalas. Man behöver inte uppge några skäl för ånger.
Exempel: Lotta och Lena har köpt en soffa för 8 000 kronor på avbetalning eftersom de inte
hade tillräckligt med pengar för att kunna betala den med en gång. Efter en vecka ärver Lena
tillräckligt pengar av sin mormor för att hon ska kunna finansiera hela soffan på en gång.
Lotta och Lena meddelar att de ångrar kreditköpet till säljaren i ett mejl och betalar hela
beloppet och lite ränta ett par dagar senare.
Ångerrätten gäller kreditavtalet. Den ska inte blandas ihop med ångerrätten vid ett eventuellt
distansköp. När ett kreditköp ångras ska varan eller tjänsten kunna betalas på ett annat sätt.
Betalning
Vid kreditköp ska säljaren ta ut en kontantinsats av köparen. Det innebär att man måste kunna
betala en del av kostnaden redan innan kreditköpet tecknas. Det ska vanligtvis motsvara minst
20 procent av varans pris.
Man har rätt att betala sin skuld före den avtalade tidsgränsen (förfallotiden). Kreditgivaren får
normalt sett inte kräva någon ersättning för att lånet har avslutas i förtid. Ett exempel på
undantag är om det gäller ett bostadslån med bunden ränta. Då har kreditgivaren rätt att kräva
ersättning för de förlorade ränteinkomsterna. Om inte krediten betalas av i tid kan
kreditgivaren ha rätt att säga upp krediten. Då kan kreditgivaren kräva att den återstående
delen av krediten betalas i förskott.
Kreditgivaren kan ta tillbaka den vara som har köpts på kredit, om inte betalningarna sköts.
Säljaren måste i så fall upplysa om detta när varan köps. Det kallas för återtagandeförbehåll.
Överlåtelse av fordran
Om kreditgivaren har lämnat över sin fordran (ekonomiskt anspråk) till en ny kreditgivare
gäller samma rättigheter som tidigare. Om det exempelvis skulle vara fel på varan har man
samma rätt att reklamera den hos den nya kreditgivaren som hos den gamla.
Invändning
Vid kreditköp får köparen framföra samma invändningar mot kreditgivaren som mot säljaren
av varan. Detta innebär att om det exempelvis är fel på en vara som har köpts på avbetalning
Sida 5 av 8
och konsumenten vill hålla inne betalningen till dess att felet har avhjälpts, så kan inte
kreditgivaren kräva konsumenten på pengar.
Klaga rätt
Om man ångrar ett kreditköp men inte kommer överens med kreditgivaren, som fortsätter att
kräva betalning för avgifter, kan man:
1. I första hand kontakta kreditgivaren och försöka komma överens.
2. Ringa den kommunala konsumentvägledaren och be om hjälp!
3. Kontakta Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som fungerar som en domstol och
gör en juridisk prövning av reklamationen.
Snabblån kan lätt bli sabblån
Snabblån kan verka lockande om man vill ha pengar fort. Men det är ett av de dyraste sätten
att skaffa pengar på.
Snabblån är lån av jämförelsevis små belopp, som kan beviljas snabbt och betalas ut på några
timmar, men har höga avgifter och räntor. Snabblån har oftast en mycket kort återbetalningstid jämfört med andra typer av lån och bör som oftast återbetalas redan inom en månad. Den
effektiva räntan kan därför hamna på flera tusen procent. Ett snabblån är betydligt dyrare än
ett vanligt banklån.
Snabblån, snabbkrediter eller korttidskrediter kan också kallas för exempelvis mikrolån eller
SMS-lån. Lånet sker i allmänhet via internet och vanligtvis ska det betalas tillbaka inom
30 dagar. Snabblån är därför en kortsiktig lösning som kan bli mycket kostsam i längden.
Vissa snabblåneföretag erbjuder ”första lånet gratis” till nya kunder. Om krediten inte betalas
tillbaka inom den angivna tiden tillkommer höga avgifter och en mycket hög ränta börjar löpa.
Att ge gratis snabblån är ett sätt att locka in konsumenter i en lånekarusell som ofta blir
mycket kostsam och svår att ta sig ur.
Enligt undersökningar används ofta snabblånen till vardags- och hushållskonsumtion, såsom
kläder till barnen och mat. Det är även vanligt att snabblånen används till avbetalningar på
tidigare lån. Detta är dock mycket riskabelt då nästa månads kostnader blir ännu högre.
Hög totalkostnad
Den totala kostnaden för snabblånen brukar alltså bli väldigt hög. Om man funderar på att ta
ett snabblån kan det därför vara bra att jämföra olika snabblåneföretag, eftersom avgifter och
räntor kan variera mellan företagen.
Sida 6 av 8
Att låna
När är det rimligt att ta ett lån?
Det finns alltid kostnader kopplade till att ta ett lån och det blir alltid dyrare att låna än att
betala kontant. Men det finns tillfällen då det är rimligt att ta ett lån, till exempel om man ska
köpa ett hus, bil eller studera. Lån kan vara bra när det nyttjas rätt.
Några saker man bör tänka på när man tar ett lån är att:
• Jämföra lånets återbetalningstid med hur snabbt den inköpta varan minskar i värde.
Det är bra om lånet är återbetalt när varan är förbrukad.
• Att låna kostar alltid, men kostnaderna varierar för olika krediter. Jämför därför olika
banker för att få de bästa villkoren. Det går också att ställa olika bankers bud mot
varandra för att få bättre ränta eller lägre avgifter.
• Om man inte har råd att spara en viss summa varje månad, har man inte heller råd att
ta en kredit på motsvarande belopp. Se till att ha marginaler i ekonomin så att krediten
fortfarande kan betalas, även om något oförutsett skulle inträffa.
• Även om man måste låna, så kanske man har möjlighet att spara ihop till en del av
summan, för att på så sätt minska kostnaderna.
Olika typer av lån och krediter
Det finns många olika typer av lån och krediter på markanden, bland annat:
• Banklån med säkerhet i till exempel villa, bostadsrätt eller aktier – billigast.
• Medlemslån i bank genom fackförening – billigaste lånet utan säkerhet.
• Lönekontokredit – banken kopplar krediten till lönekontot. Krediten används när man
betalar med kort eller tar ut pengar i en uttagsautomat, trots att lönen är slut. Nästa
gång lönen kommer in på kontot betalas krediten automatiskt.
• Kreditkort – välj ett kort som går att använda i samtliga butiker, då betalar man bara
eventuella uppläggnings-, års- och aviavgifter för ett kort.
• Räntefri kredit – en kredit utan ränta. En räntefri kredit är inte en kostnadsfri kredit,
utan har avgifter. Det är viktigt att man följer månadsbetalningarna annars kan
krediten automatiskt övergå till en vanlig kontokredit med hög ränta eller höga
straffavgifter. Den kan vara ett alternativ för större belopp.
• Postorderkonton – en dyr form av kredit som ofta har en hög effektiv ränta.
• Snabblån – en kortfristig kredit med mycket hög effektiv ränta.
Hyrköp och leasing
Många butiker och företag erbjuder hyrköp eller leasingavtal. För hyresavtal om lösa saker
finns ingen tvingande lagstiftning, vilket innebär att det inte finns någon särskild lag som
bestämmer vad som ska stå i hyresavtalet, vilka villkor som måste finnas eller inte får finnas
där. Hyresavtal faller under Avtalslagen och Avtalsvillkorslagen. Det blir därför extra viktigt
att läsa igenom avtalet noga för att veta vad som gäller för hyrköpet.
Leasing är en blandform av kreditköp och långtidshyra. Upplägget liknar ett avbetalningsköp,
men juridiskt betraktas det som hyra (finansiell leasing). Varan ägs alltså inte av kunden, och
Sida 7 av 8
när hyrestiden har gått ut lämnas varan tillbaka eller löses ut för det så kallade restvärdet.
Restvärdet är den summa som leasinggivaren har bestämt ska återstå att betala då
leasingavtalet upphör.
Psykologiska påverkningar
Människor kan vara ganska lättpåverkade. Vi tror ofta att våra handlingar och beslut är väl
genomtänkta men faktum är att en sådan enkel sak som dagsform kan spela stor roll. Hur vi
känner oss just för dagen eller hur olika förutsättningar runtomkring oss ser ut har större
betydelse för våra handlingar än vad vi tror. Detta är bra att vara medveten om, bland annat
när det gäller beslutsprocessen vid lån. Följande fyra punkter är exempel på människans
irrationalitet:
1. Dofter och andra knep
Flera försäljningsknep går ut på att påverka konsumenternas sinnen för att få dem att handla
mer. Till exempel använder sig företaget Nike av dofter för att påverka sina kunder. Genom att
tillföra butikerna blomessens ökade de försäljningen med 84 procent. Flera butikskedjor har
som affärsidé att locka till konsumtion genom att spela hög musik, ha stark parfymdoft, mörk
belysning, attraktiv personal och inkastare i bar överkropp; allt för att få in konsumenterna i
ett påverkbart känsloläge.
2. Likhet och komplimang
Det bästa sättet att få någon att börja gilla någon annan är att gilla tillbaka. På försäljningskurser kallar man detta för likhet. Ett exempel är när en säljare säger: ”det syns att du kan
detta med skidor”, vilket gör konsumenten mera villig att köpa lite mera avancerad utrustning.
3. Låna från gott beteende
Man har sett att konsumenter gärna kommer med bortförklaringar; efter två bra beteenden så
kompenserar man med ett dåligt, exempelvis ”Jag borde inte, den är dyr men jag har ju cyklat
hela veckan”. Med denna typ av belöningssystem sätts planering och rationalitet ur spel och
gör att man konsumerat mer än vad som först var tänkt.
4. Ömsesidighet, följdriktighet och förpliktelser
Det bästa sättet att bli bjuden på något är att bjuda först. Om man bjuder först uppstår en
stark känsla av att vilja ge tillbaka. Samma sak gäller för att få någon att göra något. Säger
man: ”Är det här som ni gör stans bästa pizzor?”, till pizzabagaren så anstränger hon eller han
sig lite extra för att uppnå förväntningarna. Detsamma gäller för säljaren som säger: ”De här
skorna duger inte för dig”, vilket gör att konsumenten känner sig speciell och kommer
troligtvis att köpa det par skor som säljaren rekommenderar istället.
Mest påverkningsbar är man när man är stressad, pressad och oförberedd. Genom att planera
och skaffa kunskap kan man skydda sig själv mot olika psykologiska påverkansmekanismer.
Sida 8 av 8