Transcript Ladda ner tidningen Brains (PDF)

BISNODE
LÖSNINGAR OCH
INSIKTER FÖR
SMARTARE BESLUT
NR 2 2013
Koppla
ratt
UPPGRADERA HJÄRNAN
OCH FATTA BÄTTRE BESLUT
KATARINA GOSPICS GUIDE TILL SMARTARE BESLUTSÅ FÅR E.ON KOLL
PÅ SINA KUNDERI HUVUDET PÅ JAN SCHERMANSKANSKAS RECEPT
PÅ GRÖN FRAMGÅNGKELLY TAINTON OM HEMLIGHETEN MED FLOW
LEDARE
”På fjället, i skogen eller snart med
skridskorna på sjöis – stressen avtar
och tanken klarnar.”
HÖSTEN ÄR HÄR! MED GULA SINGLANDE LÖV, FROSTKALLA MORNAR OCH ETT
NYTT NUMMER AV BRAINS – MAGASINET FÖR BESLUTSFATTARE.
p
ersonligen är jag
stormförtjust i våra
årstider. De har alla
sin charm med de
kontrastfulla växlingarna i naturen – platsen där
jag pysslar om min beslutsfattarmotor, hjärnan. På fjället, i skogen
eller snart med skridskorna på
sjöis – stressen avtar och tanken
klarnar. Tillbaka i vardagen är jag
fylld av ny energi för sortering
och problemlösning.
TEMAT FÖR detta nummer av
Brains är just hjärnan – läs
Katarina Gospics beskrivning av
hur den fungerar och hennes sju
steg till bättre beslut. Fyll sedan
på med Ari Riabackes tips om
hur vi som människor kan bli
bättre i vårt beslutsfattande, och
varför Kelly Tainton vill lära
oss prestera på topp med hjälp
av neurovetenskap.
LÄS OCKSÅ bland mycket annat hur Elbolaget E.ON nu kan
bevaka sin kundstock i realtid,
minimera kreditförluster och ta
nya kundkontakter på ett tryggt
sätt. Och om hur socialtjänsten
i Stockholms stad med hjälp av
tjänsten ”Familjebild” snabbt fattar rätt biståndsbeslut i kontakten med sina medborgare.
PÅ BISNODE fortsätter vi passionerat verka för att hjälpa våra
kunder fatta smarta beslut.
Trevlig läsning!
Björn-Erik Karlsson
Nordenchef Bisnode
2 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
innehåll
BISNODE BR AINS NR 2 ★ 2013
S6
Lösningen:
E.ON fick koll på
kunderna
S9
Tema:
Uppgradera hjärnan
S14
Intervju:
Kelly Tainton om
att prestera på topp
Björn-Erik Karlsson,
Nordenchef på Bisnode
har koll på beslutstrender.
Tre spaningar om beslut:
1
■ I början av 2014 flyttar Bisnode till nya lokaler. Där vill
vi skapa de bästa förutsättningarna för en modern, positiv
och produktiv arbetsmiljö. Helt i linje med Kelly Taintons
beskrivning av ”Effortless attention” på sidan 16.
2
3
■ Samtalen med våra
kunder handlar allt oftare
om hur vi kan hjälpa till att
skapa insikter med hjälp av
information som samlas i
de egna IT-systemen. Vilken guldgruva sitter du på?
■ Beslutsfattande tar
världen och också Sverige
framåt. Visste du att besluten som fattas av de som
styr landet finns listade på:
http://www.riksdagen.se/
sv/Debatter-beslut
S17
Uppdraget:
Familjebild på Soc.
S03
S18
S20
S21
S22
S23
TRENDER
GRÖNT BYGGANDE
LISTAN
I HUVUDET PÅ
BISNODE BRAINS
BISNODE NYHETER
TREND
TRENDERNA OCH
NYHETERNA SOM GER
DIG FÖRSPRÅNG
Vad kostar
informationen på
ditt företag?
■ Infonomics handlar om att mäta information. Vad kostar det egentligen att
producera, sälja och skaffa information på
ett företag? Enkelt uttryckt är infonomics
informationens ekonomi.
Genom att kombinera informationens
betydelse och värde kan företag förbättra
affärsprocesser, beslutsfattande
och innovation.
10%
Så många har password,
123456 eller 12345678
som lösenord. Det gör
dem till världens
vanligaste.
DAGS ATT BYTA?
HJÄRNKOLL
Det händer i hjärnan när man
blir expert på något
Vad händer i hjärnan när man blir expert på något? Det vet Fredrik Ullén,
professor i kognitiv neurovetenskap.
– En viktig förutsättning för att bli expert på
något är att man tränar intensivt och under
lång tid. Det som händer under inlärningen
är att system i hjärnan anpassar sig för att
kunna utföra uppgifterna optimalt. Hos
musiker kan man se att vissa delar av hjärnan, till exempel områden som är viktiga för
motorik och hörsel, blir större av träning.
Även förbindelser i hjärnan påverkas.
Hur kan man träna för att bli riktigt
bra på något?
– Viktigt är att man tränar målinriktat och
fokuserat. Det krävs också mycket träning för att nå höga nivåer av skicklighet.
Motivation blir därför viktigt. Både yttre och
inre motivationsfaktorer är viktiga. Yttre
handlar till exempel om att man tränar för
att bli bra och få erkännande, medan inre
motivation handlar om att man tycker att
det man gör är belönande i sig. Vi har bland
■ Lösenord är nyckeln till nästan allt vi gör
på internet. Förr räckte ett lösenord bestående av åtta tecken av gemener, versaler,
siffror och symboler. Men inte längre.
Nu rekommenderas 15 tecken för att säkra
att ingen knäcker det.
KÄLLA: NY TEKNIK
annat intresserat oss för inre motivation och
flow. Flow är det tillstånd av koncentration,
kontroll, positiv känsla och absorption i en
uppgift som man kan uppleva när man håller
på med något utmanande. Flow är viktigt
för långsiktig motivation och vi ser också att
fler flowupplevelser hänger samman med
exempelvis kreativitet i ett område.
Kan vem som helst bli expert?
– Även om träning är mycket viktigt så
spelar annat också roll. I sporter är till
exempel speciella fysiska förutsättningar
viktiga. Det kan också gälla musiker där det
kanske är till fördel med en större hand för
vissa musikinstrument, eller bra röstkvalitet för sångare. Men även mentala egenskaper, som personlighet och intelligens,
kan ha betydelse vid sidan av träning. Exakt
vilka egenskaper som är viktiga skiljer sig
åt mellan olika expertisområden, och man
kan också, inte så förvånande kanske, se att
människor dras mer till former av expertis
de har bäst förutsättningar för.
HITTA RÄTT DIREKT
■ Tänk om det gick att dammsuga internet
på information, utan att få träff på enstaka
sökord? Semantik är det senaste ordet i
onlinevärlden och innebär att vi kan hitta
information som inte bara matchar vårt
sökord, utan också informationen som vi
verkligen söker efter. Semantisk sökning
tar hänsyn till vem som söker, var och när.
En sökning på ordet pizza klockan nio på
kvällen genererar till exempel informativa
länkar och pizzarecept. Söker du på
samma ord klockan åtta när du befinner
dig på stan så hittar du också pizzerior
i närheten av dig.
KÄLLA: FORBES BRAND VOICE
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 20 1 3 3
TRENDERNA OCH
NYHETERNA SOM GER
DIG FÖRSPRÅNG
Facebook, twitter och
bloggar. Att föra en digital
logg över sitt liv har blivit
vardag. Men vem tar hand
om det efter döden? I framtiden kommer människor
vilja forma den historia de
lämnar efter sig på nätet.
KÄLLA: MEDICINSK VETENSKAP/ KAROLINSKA INSTITUTET
KAOS-KREATÖR
249 286
Stora företag vill bli mer
som nystartade genom
att se innovation som
avgörande för framtiden.
Om några år kommer vi
vilja ha en person som kan
införa organiserat kaos på
företaget, det ställer högre
krav på att fokusera och
vara innovativa.
■ Det är medelårslönen för personer födda
i november månad. Trots att det är känt att
barn födda tidigt på året presterar bättre,
är det de som är födda i slutet av året som
har den högsta inkomsten. Och bäst tjänar
novemberbarn, visar siffror från Bisnode.
FUSKA TILL DIG
FOTOGRAFISKT MINNE
■ Kommer du ihåg vad du gjorde klockan
två eller klockan fem i går? Många stunder
passerar oss utan att de lagras i minnet.
Det svenska företaget Narrative har funnit
lösningen – en lifelogging kamera som
enkelt fångar och berättar om ditt liv, minut
för minut. Fäst den lilla kameran i tröjan och
börja logga ditt liv – den enklaste vägen
till fotografiskt minne.
4 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
Det digitala informationsöverflödet kommer att bli
ännu större. Det öppnar
upp för en roll som kan
vägleda människor i sina
digitalt styrda liv. De kommer också att starta digitala behandlingshem.
HÄR ÄR
FRAMTIDENS
JOBB
Digital dödshanterare eller
kanske urban trädgårdsmästare?
Ny teknik kommer att förändra
vilka jobb vi kommer att
ha i framtiden. Här är fem jobb som
kommer att finnas innan 2025.
MOZARTEFFEKTEN –
SANN ELLER FALSK?
■ Du har säkert hört det någonstans, att
klassisk musik underlättar inlärning. Men
det stämmer inte. Den så kallade Mozarteffekten har inget stöd i forskningen.
Däremot kan musik hjälpa till att skärma
av sådant som stör.
DIGITAL DETOXSPECIALIST
DIGITAL DÖDSHANTERARE
SKOLRÅDGIVARE
Begreppet utbildning, format i två terminer, kommer
att vara över. Vi kommer
att plugga in ett år här och
ett år där, en månad nu
och en månad senare. För
detta behövs en rådgivare
som tajmar in skolan med
olika perioder i livet för att
skapa en unik utbildning.
URBAN TRÄDGÅRDSMÄSTARE
Städer kommer att bli
grönare och då behövs en
urban trädgårdsmästare
som kan se efter infrastrukturen. Det behövs
någon som tar hand
om bikupor, kompostering
och urban gardening.
KÄLLA: FASTCOEXIST.COM
FOTO: GETTY IMAGES
TREND
Hur mycket
väger
internet?
■ Den samlade informationen i en bok
eller en tidning väger lika mycket som det
bläck, papper och lim du håller i handen.
Men hur mycket väger egentligen digital
information, och går det över huvudtaget
att väga informationen?
Information i vår dator eller läsplatta
består av en massa 1:or och 0:or som
med hjälp av elektroner aktiveras och inaktiveras på hårddisken. Även om antalet
1:or och 0:or varken minskar eller ökar
på hårddisken egentligen, så krävs det
energi som aktiverar dem, det vill säga när
mängden information ökar.
Detta har Harvardfysikern Russell Seitz
räknat på och kommit fram till att datainformation går att väga. Hans svar på hur
mycket all information på internet väger?
Ungefär lika mycket som ett ägg.
KÄLLA: MENTAL FLOSS, ISSUE 6, 2013
ÄLDRE TAR BÄTTRE
BESLUT
”THE WEB
IS DEAD AND
THE APP
[THANKFULLY]
KILLED IT!”
Entreprenören Jeff Stibel i Wired Magazine om
att vi spenderar mindre tid på webben, men
desto mer tid med smidiga appar på telefonen.
Gränssnittsdesigners på jobbet.
Jobben som är mest
missförstådda
Visste du att fyra av tio föräldrar inte förstår vad deras barn jobbar med och på
så sätt har svårt att ge dem karriärsråd?
Här är de mest missförstådda jobben
som föräldrar i Sverige inte kunnat
beskriva vad de innebär:
0
■ Det kanske är dags att anställa
fler seniorer? Enligt amerikansk
forskning gör de smartare val än
yngre. De är bättre på att skumma
igenom stora mängder text och hitta
det viktigaste. Och även om minnet
försämras när man blir äldre tar de
mer rationella och långsiktigt smarta
beslut, visar en studie från ett amerikanskt forskningsnätverk med fokus
på beslutsfattande och åldrande.
100%
GRÄNSSNITTSDESIGNER (74%)
MJUKVARUUTVECKLARE (53%)
STATSTJÄNSTEMAN (55%)
AKTUARIE/STATISTIKER (89%)
KÄLLA: CHEF.SE
DAVID ELLER GOLIAT?
■ Hur kommer det sig att underdogs
överträffar våra förväntningar och lyckas?
Och hur gör de svaga för att överlista de
starka? Det besvarar Malcom Gladwell i
sin nya bok David and Goliath. Författaren
bakom bästsäljarna The Tipping Point och
Blink, tar oss denna gång med på en resa
genom den dolda dynamiken som formar
den lilla och den mäktiga – en kontroversiell
berättelse om makt och försprång.
DATAVETARE (65%)
PR-MANAGER (56%)
SOCIOLOG (56%)
SOCIAL MEDIA-MANAGER (74%)
KÄLLA: LINKEDIN
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 20 1 3 5
LÖSNINGEN
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g illustration g e t t y i m a g e s
Koll på
kunderna
Med många kunder följer
enormt mycket data. Så hur ska ett
elbolag som E.ON göra för att hitta
rätt information om personer och
företag – vid rätt tillfälle?
utmaning
Smarta tjänster som interaktiv kundstocksanalys, effektiviserar
kredithanteringen och ger underlag
som säkrar kampanjutskick.
lösning
Nu kan E.ON bevaka sin
kundstock i realtid, minimera kreditförluster och ta ny kundkontakt
på ett tryggt sätt.
resultat
6 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
Bilden av E.ONs
kunder klarnar
genom en
ny interaktiv
analyslösning.
p
Philip Jacobsson, kreditanalytiker på
elbolaget E.ON Kundsupport, minns det
tydligt. Egentligen ville han inget hellre än
att grotta ner sig i siffrorna helt själv. Men
just den här dagen, när projektgruppen från
Bisnode kom ner till E.ON Kundsupports
kontor i Malmö för att visa upp den nya
kredithanteringstjänsten, ville många vara
med. Nu skulle de äntligen få möjlighet att
överblicka kundstocken på ett sätt som de
tidigare saknat.
– Det var väldigt intressant att kunna se
svart på vitt vilka kunder i vår kundstock
som hade en förändrad risk. Tidigare har
bevakningen skett manuellt och då har det
varit svårt att fånga upp nya risker eller
kunder med försämrad kreditvärdighet. För
ett företag kan vara kund i tio år, varav nio
år har gått jättebra, men om det tionde året
är dåligt kan det vara en signal för att vi ska
ompröva vårt avtal, säger Philip Jacobsson.
Den nya interaktiva analyslösningen
innebär att E.ON i dag kan tanka ner sin
egen reskontra i kombination med kundens
exponering, tillsammans med information
från Bisnode. Därefter kan de bevaka kunderna utifrån parametrar som kreditrating,
limit, skuldsaldo och så vidare. Det gör den
stora informationsmassan lättfiltrerad och
överblickbar.
– Det som tidigare var enormt tungrott
tar nu en sekund att filtrera fram. Nu har vi 
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 20 1 3 7
LÖSNINGEN
en möjlighet att identifiera och agera på risker
även bland de befintliga kunderna, inte bara i
inflödet av nya kunder, säger Philip Jacobsson.
Han berättar vidare att projektet kontinuerligt kommer att utvecklas i samarbete
med Bisnode.
– Redan i början av vårt samarbete gjorde
jag klart att jag förväntar mig att bli provocerad med nya infallsvinklar från Bisnodes sida.
Jag säger troligtvis nej till 95 procent, men
vi vill ha idéer som utvecklar vårt arbetssätt.
Och det kravet har de levt upp till.
Jeanette Pettersson jobbar inom en annan del av företaget, på E.ON Försäljning,
och som kampanjtekniker hanterar även
hon stora informationsmassor. Hon ser till
att deras budskap når rätt mottagare. Eller
omvänt och minst lika viktigt – att en kampanj inte hamnar hos en viss person.
– Inför en kampanj definierar jag vilka vi
”Det var väldigt
intressant att
kunna se svart på
vitt vilka kunder
i vår kundstock
som hade en
­förändrad risk.”
Jeanette Pettersson,
kampanjtekniker
på E.ON Försäljning
och Philip Jacobsson,
kreditanalytiker på
E.ON Kundsupport.
Jeanette Pettersson, kampanjtekniker och
Philip Jacobsson, kreditanalytiker på E.ON – vilka är
era tips till andra som jobbar med samma frågor:
– Se det som ett ständigt pågående
utvecklingsarbete. Utvärdera dina
befintliga regelverk med jämna mellanrum. Det gör att du kan säga ja
till fler kunder, utan att för den skull
öka riskerna, säger Philip Jacobsson
som har varit med i projektet med att
förändra hur elbolaget kreditbevakar
och analyserar sin kundstock.
I dag har E.ON en interaktiv analys
av sin kundstock som hjälper till att
fånga upp nya risker eller kunder
med försämrad kreditvärdighet, vilket
hjälper dem att selektera riskerna i
kundportföljen.
– Du måste vara beredd på att agera
när det sker förändringar. Att ett företag har varit kund i hundra år betyder
inte att du inte måste reagera den
dag något händer.
Även Jeanette Pettersson, som är
kampanjtekniker på E.ON Försäljning,
menar att det är viktigt att hela tiden
hålla sig ajour med omvärlden, så att
man kan följa lagar och regler.
– Vi på E.ON säkrar på många sätt
att vi alltid agerar på ett korrekt sätt,
men det är även viktigt att säkerställa
att den du samarbetar med också gör
det. Vi vet att den information vi använder från Bisnode redan är säkrad
och klar när den kommer till oss.
Så hjälpte Bisnode E.ON
efterfrågar. Till exempel personer i Uppsala, som inte är kunder hos oss, som inte
finns med i något spärr-register och vars
hushåll inte har kontaktats med samma
kampanj, säger Jeanette Pettersson.
OCH DET ÄR HÄR Bisnodes data kommer in som en avgörande komponent. Som
bollplank kring informationshanteringen
har Jeanette Pettersson bland annat haft
kundansvarige Morgan Gahlin på Bisnode.
– Den kontinuerliga kontakten är mycket
viktig i sådana här sammanhang och det
är väldigt värdefullt att Morgan förstår
vår bransch och dess egenheter. När man
arbetar med så pass känsliga uppgifter –
det är ju faktiskt människor det handlar
om – är det avgörande att allt blir rätt. Och
informationen från Bisnode är säkrad och
klar från början. ■
8 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
1. Önskescenario En stor
kundstock innebär mycket data
och många förändringar bland
kunderna. E.ON hade en stor
utmaning i att bevaka förändringar som påverkade kreditvärdigheten, och den processen
sköttes tidigare manuellt.
3. Dokumentation I dag får
E.ON löpande data som gör att
de automatiserat kan fånga
upp riskkunder och slipper göra
den bevakning för hand som
de fick göra tidigare, vilket
var både väldigt tidsödande
och osäkert.
2. Förslag I dialog med Bisnode
startades ett projekt för att
skapa möjligheten till en interaktiv analys av E.ONs kundstock. E.ON ville kunna bevaka
kunderna utifrån parametrar som
exempelvis kreditrating, limit
och skuldsaldo.
4. Förvaltning Vad projektet
sparar i kronor och ören är för
tidigt att säga, men i dag kan
man konstatera att E.ON har fått
en helt ny möjlighet att kreditbevaka sina kunder och därmed
kan de minimera pengaförlust
på kända risker.
TEMA: HJÄRNAN
KOPPLA
PÅ HJÄRNAN!
Din hjärna är en stenålderspryl som inte utvecklats på 40 000 år.
Lite skrämmande, eller hur, med tanke på att den ska hjälpa
dig att fatta tusentals beslut varje dag i en djungel av information.
Men det går att hacka sig in och uppgradera den och bli en
smartare beslutsfattare, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.
text s o f i a e r i k s s o n foto a l e x a n d e r p i h l
illustration b o l u n d b e r g

B I S N O D E B R A I N S | 2 | 20 1 3 9
TEMA: HJÄRNAN

VI KAN FÖRSTÅS inte veta på vilka
grunder Dick Rowe på skivbolaget Decca Records fattade sitt beslut. Magkänsla eller
empirisk kunskap, på stående fot eller efter en
ordentlig funderare. Men oavsett: när han en
dag i januari 1962 kyligt konstaterade att gitarrgrupper var på väg ut och visade fyra långhåriga unga grabbar på dörren, begick han ett
stort misstag. Gruppen var The Beatles, och
även om det finns flera olika versioner av den
här historien är Dick Rowe för evigt förknippad med ett av pophistoriens sämsta beslut.
Dåliga beslut fattas oftast för att vi inte har
haft möjlighet att sortera den information vi
fått. Kanske har vi för lite information, kanske för mycket.
Vi väljer ibland att låta våra
hjärnor bestämma per automatik, och det är inte alltid det
bästa. När Dick Rowe tackade
nej till The Beatles var dagens
moderna hjärnforskningstekniker okända och kunskapen
om hur vi fattar beslut inte
särskilt uppmärksammad. Det
är den i dag.
– Hjärnforskningen har
fullkomligt exploderat de
senaste tio åren, säger Katarina Gospic. Hon är läkare och
hjärnforskare, driver konsultföretaget Brainbow Labs och
har skrivit den populärvetenskapliga boken Välj rätt! En
guide till bra beslut som handlar
om hjärnan och beslutsfattande.
– Nu har vi tekniken som hjälper oss att
titta in i hjärnan och se hur den reagerar, vi
har kunnat göra mängder av studier och har
en så mycket större kunskapsbas. Nu kan
vi börja agera på den kunskapen, inse våra
begränsningar och hitta strategier för att
kunna fatta bättre beslut.
egen hjärna, precis som vilken muskel
som helst. Genom att använda den och utsätta den för prövningar förbättrar vi våra
förutsättningar att fatta bra beslut, säger
Katarina Gospic.
MEN DEN INSTÄLLNINGEN tycks inte
vara så vitt spridd, konstaterar hon. Många
personer är därför inte optimerade i sitt beslutsfattande. Andra är naturbegåvningar,
födda ledare, duktiga på att känna in saker
och tydliga med vad de vill och vart de är
på väg, kalkylerat och säkert riskbenägna i
sina beslut. Katarina Gospic imponeras av
Till exempel om valet står mellan att äta en
muffins eller att börja träna. Våra primitiva
strukturer vill ha muffinsen, för det känns
bra direkt medan träning gör ont de första
gångerna. Men vårt strategiska system vet
att träning är bra, att man mår bättre på lång
sikt och att belöningen kommer sedan. Och
det systemet kan styra reptilhjärnan, men då
måste vi anstränga oss.
Katarina Gospic drar parallellen till kvartalsrapport kontra femårsplan. Quick fix
kanske känns och ser bra ut för stunden, men
det håller oftast inte i längden.
Ytterligare ett problem är att vi tror att
vi är så rationella, pengamaximerande och medvetna om hur och
varför vi fattar beslut. När det
egentligen ofta är tvärtom. När
Katarina Gospic föreläser brukar
hon utsätta sin publik för Ultimatumtestet då hon ber publiken föreställa sig att hon har 100
kronor och att hon tänker ge dem
50 kronor och behålla 50 kronor
själv. Publiken får välja om de vill
tacka ja eller nej till erbjudandet.
Om de tackar ja får de 50 kronor
och hon får 50 kronor. Tackar de
nej får ingen några pengar alls.
– Publiken tackar alltid ja till
rättvisa fördelningar. Men om jag
ändrar förutsättningarna så att
ett ja innebär att jag får 80 kronor
och de bara får 20 kronor, tackar
50 procent nej och ingen får något.
De brukar bli förvånade när jag kan förutse
att hälften av dem tackar nej, men det är ett
känslobeslut som har med orättvisa att göra,
och då glömmer vi bort att vara rationella
och att 20 kronor är mer än inga pengar alls.
Jag och mina kolleger har kunnat visa att
tacka nej till orättvisa pengafördelningar
styrs från amygdala, hjärnans primitiva
känslostruktur, och då sätts det ekonomiskt
rationella tänkandet åt sidan.
Själv är hon stolt över sin hjärna och hur
hon använder den.
– Det häftigaste är att den ständigt utmanar mig och bjuder upp till kamp samtidigt
som vi är bästa kompisar. Jag vet hur den
fungerar och kan rationellt analysera vad
som händer om jag till exempel känner obehag inför något. Kunskapen ger mig en styrka
att övervinna de krafterna. ■
”Vi har två system, enkelt
förklarat ett i reptilhjärnan och
ett i hjärnans smartaste del,
pannloben. De kämpar emot
varandra, till exempel vad
det gäller kortsiktiga respektive
långsiktiga belöningar.”
FÖR DESSVÄRRE är hjärnan hopplöst
icke-uppgraderad. De senaste 40 000 åren
har evolutionen tragglat på i sin vanliga
takt, motståndskraftig mot förändringar
och inte speciellt mottaglig för påtryckningar utifrån. Oavsett hur många tekniska
landvinningar vi gjort och hur många nya
informationspumpande kanaler vi får tillgång till, är hjärnan densamma.
– Men varje individ kan förstås träna sin
10 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
Gandhi. Och kartläsaren och rallyprofilen
Tina Thörner.
– Hur hon hanterar psykisk press och
fysiska omständigheter men ändå blixtsnabbt fattar rätt beslut är fantastiskt. Där
sitter hon i en bil som är så varm att skosulorna smälter, i maxhastighet och med
vetskapen om att hon när som helst kan
åka över ett stup. Motsvarande psykologisk stress kanske man kan hitta i svenskt
företagsliv, men knappast den fysiska.
Men hur går det då till när vi
fattar beslut?
– Vi har två system, enkelt förklarat ett
i reptilhjärnan och ett i hjärnans smartaste del, pannloben. De kämpar emot
varandra, till exempel vad det gäller kortsiktiga respektive långsiktiga belöningar.
1
2
KORT- ELLER
LÅNGSIKTIG BELÖNING?
Hjärnan förordar per automatik den
snabba belöningen och den omedelbara frestelsen. Koppla därför in
pannloben och fundera över ditt
besluts för- och nackdelar på
kort och lång sikt.
7 steg till bättre beslut
INRE ELLER
YTTRE MOTIVATION?
Oavsett mål så är det den
inre motivationen som är den
mest hållbara och långsiktiga
drivkraften. Med andra ord:
att följa sitt hjärta är
inte så dumt.
3
4
LIMBISK ELLER KORTIKAL?
Hur brukar du agera? Limbiskt,
det vill säga eldigt och temperamentsfullt med en tendens att tala först
och tänka sedan, eller kortikalt, alltså
eftertänksamt och tillbakadraget?
Lär känna dig själv och använd
båda strategierna.
TRYGGHET ELLER RISK?
Rädsla leder till att vi väljer
det trygga alternativet – eller
låter bli att fatta beslut över huvud
taget och låter slumpen styra.
Lyssna på dina signaler och
analysera rädslan
– är den befogad eller
överdriven?
5
6
OPTIMERA
DINA SYSTEM
Ät, träna och
sov bra.
EGO ELLER GRUPP?
Vem gynnar beslutet –
dig själv eller dem omkring dig?
Sträva efter balans mellan
att må bra själv och göra
andra lyckliga.
KÄLLA: VÄLJ RÄTT! EN GUIDE TILL BRA BESLUT, K GOSPIC
7
TA EN PAUS – OCH SKRATTA
Stress aktiverar reptilhjärnan
och vi blir mindre rationella och
tenderar att fly. Då kan en paus och
nya tankebanor och intryck få dig
att se på problemet på ett annat
sätt. Att vara glad förbättrar
också förmågan att
lösa problem.

B I S N O D E B R A I N S | 2 | 20 1 3 11
TEMA: HJÄRNAN
Visste du att...
...Våra hjärnor inte har uppdaterats
på 40 000 år?
...Hjärnan inte är anpassad till all
information som sköljer över oss – utan
jagar kortsiktiga belöningar och
enkla lösningar?
...Vi bara kan hålla sju saker i
huvudet samtidigt?
NAMN: Katarina Gospic.
ÅLDER: 29 år.
BOR: I Stockholm.
GÖR: Läkare, hjärnforskare,
föreläsare och författare
samt driver konsultföretaget
Brainbow labs. Har skrivit
en doktorsavhandling om
neuroekonomi, beslutsfattning och känsloreglering.
Blev rankad som nr 2 på
Expressens lista över årets
kvinnor 2013.
Testa din hjärna
■ En av de stora boksnackisarna i Sverige
i år är Tänka, snabbt och långsamt,
psykologen och nobelpristagaren Daniel
Kahnemans internationella bästsäljare om
de två beslutssystemen i vår hjärna.
System 1 är snabbt och intuitivt medan
system 2 är logiskt och mer eftertänksamt.
Båda är bra men måste komplettera
varandra. Testa till exempel att lösa det
här räkneexemplet intuitivt:
Ett slagträ och en boll kostar 1,10 dollar.
Slagträet kostar en dollar mer än bollen.
Hur mycket kostar bollen?
Rätt svar nederst på sidan.
Rätt svar: Troligen dök svaret 10 cent intuitivt upp i ditt huvud.
Vilket förstås är fel, som ditt system 2 kanske, eller kanske inte,
hann tala om för dig innan du svarade. Rätt svar är 5 cent. Men
var lugn, du är i så fall i gott sällskap. Över 50 procent av de
Harvardstudenter som Daniel Kahneman frågat svarade fel.
12 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
”Vi har blivit informationsknarkare”
Varför lägger vi mer tid på att välja elleverantör än
livspartner? Med den ögonöppnaren och en ny
bok vill beslutsexperten Ari Riabacke få oss att börja
fundera på hur vi faktiskt fattar beslut – och framför allt hur vi kan göra det bättre.
VARJE DAG fattar vi mellan 2 500
och 10 000 beslut.
– Och ofta tror vi att en teknisk
lösning per automatik kan göra beslutsfattandet enklare för oss. Som
ett nytt underlag, ännu en rapport
eller en ny version av ett tekniskt
system, när det i själva verket är
människan som fattar beslutet, säger
Ari Riabacke.
PROBLEMET, menar han, är att vi
har blivit informationsknarkare. Favoritdrogen i svenska organisationer
är excelark, men det går också bra
med substitut:
– Vi kollar mejlen och Facebook
hela tiden. När den där ettan dyker
upp känns det magiskt. 24 procent
av oss har uppdaterat vår status på
toa. 31 procent kollar sin smartphone
innan de går ur sängen. Känns det
igen? Vi vill ha mer information, vad
som helst, bara det är mer.
Följden blir att vi lagrar på oss mer
information utan att anpassa eller
alltid förstå hur vi tolkar den.
– Rädslan för att göra fel är större
än ambitionen att göra rätt. Därför
vill vi ha gjort allt som står i vår makt
inför ett beslut, bland annat genom
att se till att vi verkligen har ”all”
information. Men det går ju inte. Det
skulle vara som att smaka på 5 000
maträtter innan man bestämmer sig
för vad man ska äta till lunch.
Ari Riabacke har doktorerat i riskoch beslutsanalys och är i dag en av
Skandinaviens mest efterfrågade
föreläsare. Han driver Riabacke &
Co tillsammans med sin fru Mona,
som även hon är doktor i risk- och
beslutsanalys. I höst kommer deras
bok Beslutspyramiden ut, en bok om
hur vi kan bli bättre på beslut, både
som individer och i organisationer
och företag. Lösningen är att lära
känna sig själv och sin organisation
bättre och genomskåda strukturer
i stil med ”så här har vi alltid gjort”
eller ”så här vill andra nog att jag ska
göra” och stötta upp med en öppen
kultur med tydliga beslutsprocesser. Och låta människan ta plats. Ari
målar upp två cirkeldiagram över det
han kallar beslutsstödsparadoxen.
Det ena visar investeringarna som
görs: 90 procent i teknik, 10 procent i
människan. Det andra visar vad som
faktiskt styr beslutsfattandet, och
där är pajbitarna omvända: 90 procent människa, 10 procent teknik.
DET KAN VARA svårt att ändra
beteende eftersom det är enklare att
fokusera på mer information eller
nästa version av allehanda system.
Att lägga pengar på människor
ses fortfarande som en kostnad, på
teknik som en investering. CFO:n
säger: ”Tänk om vi investerar i alla
dessa människor och de lämnar företaget, vad händer då?”. Vd:n borde
säga: ”Tänk om vi inte investerar i
alla dessa människor och de stannar
kvar, vad händer då?” ■
”Rädslan för att göra fel är större
än ambitionen att göra rätt.
Därför vill vi ha gjort allt som
står i vår makt inför ett beslut.”
SÅLLA BLAND INFORMATIONEN
■Utmana dig själv till kritiskt tänkande, samla
information från olika källor, rådfråga olika
personlighetstyper och försök komma åt den
information som omedvetet sållas bort genom
att strukturera upp ditt beslut. Att använda
checklistor eller enkla processer är ett bra sätt
att undvika att missa viktiga aspekter.
■Var uppmärksam på hur stereotyper och information som ligger nära till hands påverkar ditt
sätt att bedöma sannolikheter. Dra nytta av
hjärnans sätt att dra stora växlar på nyligen införskaffad information genom att ”prima” med
rätt information för att öka prestationer.
■Var medveten om hur format och framställning
av information, så kallad framing, påverkar
hur den tas emot och påverkar människors
beslutsfattande. Och sluta Powerpointbomba
när du håller presentationer.
■KÄLLA: BESLUTSPYRAMIDEN, A OCH M RIABACKE
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 13
INTERVJU
PRESTATION
PÅTOPP
Träna, så kommer flytet av sig självt och du
anstränger dig mindre – det gäller både kropp
och hjärna, menar Kelly Tainton. Nu vill han lära
oss att nå vår prestationstopp med hjälp
av neurovetenskap.
text s o f i a e r i k s s o n foto a l e x a n d e r p i h l
KELLY TAINTON är trött på peppningsideologin, motivationssystemen och
coachning in absurdum för att få folk att
prestera bättre på jobbet. Problemet är att
framgångsansvaret i företag har förflyttats
från en strukturell organisationsnivå ned
på individnivå, menar han. Vi förväntas var
och en kunna anstränga oss bara lite till.
Men att topprestera handlar inte om att
tvingas köra för fullt hela tiden.
– Usain Bolt vet hemligheten bakom ett
högpresterande beteende. Går man in och
mäter honom under ett lopp ser man att
i starten är han sist. Överförs det till ett
kvartalsmätinstrument skulle han få underkänt hela första kvartalet, både på resultat
och förhållningssätt. Hade man honom som
anställd skulle man säga till honom att sluta
14 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
lattja, lägga av med de där gesterna och
börja anstränga sig lite, säger Kelly Tainton.
Usain Bolts förhållningssätt är ett exempel på ”effortless attention”. Det innebär att
man underlättat för prestationen med hjälp
av systematik, kontinuitet och kreativitet.
– Då är vi på topp men kan ändå slappna
av när vi jobbar och kan prestera utan
pepp eller säljsiffror upptryckta i ansiktet,
säger han.
KELLY TAINTON ÄR dansaren och skådespelaren som blev kompetensrådgivare
på utbildnings- och kulturdepartementet
för att sedan, tack vare sitt stora biologiintresse, fastna för neurovetenskap.
Utifrån det har han utvecklat ett verktyg för
smartness, ett sätt att med hjälp av kogni-
tion förbättra resultat. I höst samarbetar
han med forskare från KTH och KI i ett
stort neurovetenskapligt projekt på ett av
Sveriges största företag som vill höja sina
medarbetares prestationer.
– Företagsledare har en tendens att sluka
amerikansk ”business system fast food”,
psykologiska teorier som man kan stoppa i
sig blixtsnabbt men som inte är ett dugg vetenskapliga och absolut inte per automatik
nyttiga. Men det vi gör här i Sverige baserat
på neurovetenskap håller världsklass.
Använder man sin hjärna på ett ännu
bättre sätt, kommer man längre.
– Det viktigaste för en säljare, chef eller
rådgivare i dag är förmågan att så snabbt
som möjligt förstå och analysera en situation, oavsett om man leder ett gäng som 
NAMN: Kelly Tainton.
ÅLDER: 45 år.
BOR: I Vasastan i
Stockholm.
FAMILJ: Mamma, pappa
och fyra syskon – bland
andra sångerskan och
programledaren Blossom
och skådespelaren David.
JOBBAR SOM: Expert på
prestation, entreprenör,
föreläsare, konsult
och utbildare.
INTRESSEN: Att läsa,
styrketräna, kampsport.
Dansar fortfarande ibland.
”Senast breakdancebattlade jag med brorsorna
på ett bröllop iklädd
frack. Den sprack och
jag förlorade.”
”Improvisation
är inte vansinnesbeteende, det
kräver teknisk
kunskap i botten
och en snabb
reaktionsförmåga.”
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 15
INTERVJU
”Bygg bort egoism
och skapa teamkänsla genom att
dela kunskap.”
Så får du
fart på prestationen
1
Möjliggör tid för professionell reflektion. Medarbetarna måste veta att det
finns tid för kreativa samtal och
plats för analys av utmaningar
och arbetsspecifika situationer.
2
Dela med dig. En vanlig
säljparadox är att de
som säljer bäst belönas,
men om de delar med sig av
sina kunskaper riskerar de att
förlora sin unika ställning och
sin belöning. Ta bort alla sådana
strukturer, bygg bort egoism
och skapa teamkänsla genom
att dela kunskap.
tappat fart eller är i en avslutande fas. De
kognitiva problemlösande resurserna blir
mer och mer avgörande för hur du lyckas.
Men de kan lätt bli överbelamrade, så vi
måste på ett vetenskapligt sätt förstå hur
innovation, kreativitet, anpassning, precision och expertis uppkommer, säger han.
När vi bokat tid för den här intervjun,
sms:ar Kelly Tainton några gånger och behöver skjuta på den. Han har mycket att göra,
sitter i möten, måste boka om. Han är absolut varken stressad eller pressad, men det är
nog så att hans egen arbetsbelastning hjälper
honom att relatera till de högpresterande,
målinriktade organisationer med höga
säljkrav som han och hans nätverksföretag
Reflectorgroup.se hjälper till att utveckla.
Många är utbrända i dag, säger han. Det
är så vi drabbas av stressen – de kognitiva
funktionerna slutar att fungera, människor
16 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
förlorar förmågan att minnas och koncentrera sig. Nu visar forskningen att hjärnan
tar skada permanent av sådan belastning,
och då räcker det inte med att peppa varandra för att vi ska bli bättre.
HANS EGEN KREATIVA bakgrund hjälper
till. Som skådespelare och dansare är det
viktigt att snabbt ta in och bearbeta information för att till exempel kunna imitera
någon, och Kelly Tainton jämför det med att
vara en framgångsrik säljare.
– De behöver kunna läsa av en person på
millisekundsnivå och improvisera utifrån
det på samma sätt som en skådespelare eller
jazzmusiker. Men, och det här är viktigt,
improvisation är inte vansinnesbeteende,
det kräver teknisk kunskap i botten och en
snabb reaktionsförmåga. Precis som med
Usain Bolt. ■
Säg inte att organisationen premierar innovation och kreativitet, för
att sedan försöka coacha/hota
med staplar och säljrapporter i
utvecklingssamtalet.
3
4
Sprid mer vetenskap i
organisationen. Bjud in
kunder till kunskapsutbyte och reflektion, forska på kundens kund. Alla behöver förstå
att det är slutkundens förändringshastighet som är viktigast
att ha kunskap om.
Det räcker inte längre att tala
om sin produkts förträfflighet –
du måste hänga med i utvecklingen kring anpassningsmönster hos själva människan som
användare av tjänst och produkter. Först då blir du intressant!
UPPDRAGET
Snabb hjälp på Socialtjänsten
På Socialtjänsten är Bisnodes Familjebild en genväg
som sparar tid. Med några enkla sökningar får
socialsekreterarna snabbt tillgång till den information
de behöver för att hjälpa en klient.
text c a m i l l a c a r l s s o n foto 1 2 3 r f
m
MARI LEMBERG är socialsekreterare på
Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning. När hon tar emot samtal och frågor
om ekonomiskt bistånd är Familjebild en
smart väg till rätt information. Genom att
få tillgång till Skatteverkets olika register
på ett ställe slipper hon ödsla tid på krångliga omvägar.
Få en samlad bild av
en persons alla
relationer via Bisnode
Familjebild.
Varför använder du och dina kollegor
Familjebild?
– Den första kontakten med Socialtjänsten
är ofta över telefon och redan då försöker
jag se hur vi kan hjälpa inringaren. Om det är
okej för personen jag talar med, söker jag upp
den information vi behöver i Familjebild.
– Men tjänsten är också till hjälp för att se
om inringaren kontaktat rätt Stadsdelsförvaltning. Då använder jag adressregistret
som har en praktisk kartfunktion. Vilka register vi har tillgång till i Familjebild beror
så klart på vad vi jobbar med.
Många av uppgifterna är färskvara. Är
det viktigt att informationen ni får är
uppdaterad?
– Ja, och här vet vi att Familjebild är i
”direktkontakt” med Skatteverket. De uppgifter vi ser kan avgöra vår biståndsbedömning så det är jätteviktigt att de är aktuella.
Fakta om Familjebild
■ I dag är över hälften
av Sveriges kommuner
kunder till Bisnode. Det
är utifrån deras önskemål
som Familjebild utvecklats. En sökning kan ge
en samlad bild av en
persons relationer med
namn och folkbokföringsadresser till de närmaste.
Dessutom ser du bland
annat personens folkbokföringsadress, medborgarskap, födelseort och
kontaktuppgifter. Informationen hämtas från
Skatteverkets NAVET och
uppdateras så ofta det
går, fem dagar i veckan.
Det är betydligt oftare än
andra kommunregister.
På vilket sätt underlättar Familjebild
ditt arbete?
– Det är en genväg som sparar mycket tid.
Informationen i sig finns ju på andra ställen men här får jag tillgång till den på ett
effektivt sätt. Det känns värdefullt att jag
snabbt kan hjälpa en person som behöver och har rätt till ekonomiskt stöd att
komma vidare. ■
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 17
Grönt
byggande
FAKTA SKANSKA
■Skanska är ett av Sveriges
största byggbolag med
verksamhet inom hus- och
anläggningsbyggande samt
utveckling av bostäder och
kommersiella lokaler.
ILLUSTRATION: ISTOCK PHOTO
■Koncernen har cirka 56 600
medarbetare på utvalda
hemmamarknader i Europa,
USA och Latinamerika,
vilket gör Skanska till ett av ­
världens största byggföretag.
■Eftersom byggbranschen
bidrar med en stor del av
koldioxidutsläppen i världen
har ­Skanska beslutat sig
för att bli den ledande gröna
projektutvecklaren och
byggentreprenören.
18 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
Att det är lönsamt för företag att satsa
på hållbarhetsfrågor är vetenskapligt bevisat.
Men hur går man tillväga för att lyckas?
Johan Karlström, vd för Skanska, tipsar om
hur man håller rätt kurs, även när det
är frestande att gena i kurvorna för
att nå snabba vinster.
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g
UTBLICK
”För fem år sedan ansågs företag
som minimerade sin skatt
smarta, i dag ses de som bovar.”

JOHAN KARLSTRÖM
VD, SKANSKA
Engagemanget för hållbarhetsfrågor är starkt hos Johan
Karlström på Skanska. Här delar
han med sig av sina bästa tips.
LÖNSAMT MED CSR
■ Nu är det bevisat: det är
lönsamt att satsa på CSRfrågor. I ­rapporten The Value
of C
­ orporate C
­ itizenship:
Saving Shareholders
(Northwestern University 2011)
har den amerikanske forskaren ­Dylan B. Minor lyckats visa
värdet av att företag proaktivt
tar samhällsansvar.
­Dylan B. Minor visar hur
stora amerikanska företag
som har ett gediget, proaktivt CSR-arbete, jämfört med
sina konkurrenter som inte tar
frågorna på allvar, kan tjäna
omkring 600 miljoner dollar
vid en riskhändelse (när de
exempelvis behöver återkalla
en produkt).
ENGAGEMANGET ligger som en
­glödande grundton i rösten när Johan
­Karlström talar om hållbarhet – i allt från
affärsetik till miljö- och samhällsansvar.
– Finns det egentligen någonting vackrare än att bedriva en verksamhet som både
är en bra affär och som bidrar till att göra
världen bättre?
Johan Karlström är nämligen övertygad
om att ett företag hela tiden måste agera
hållbart för att bli framgångsrikt långsiktigt. Tiden då man som företag kunde välja
mellan CSR-frågor och lönsamhet är redan
förbi, menar han.
– Ett stort företag som Skanska ska ta
sin del av samhällsansvaret. Punkt. Men
det finns också en lång rad skäl som talar
för varför det dessutom är en affärsmässig
förutsättning för ett framgångsrikt företag,
både på kort och lång sikt.
Som exempel tar han USA, Skanskas
viktigaste marknad. Skulle Skanska inte
erbjuda kompetens inom den senaste
miljöteknologin skulle de inte heller kunna
konkurrera om de stora kontrakten där.
– Att göra etiska affärsöverträdelser är
den största risken vi skulle kunna ta. Men
även om det är ett sunt ekonomiskt tänkande att agera så här, får pengarna aldrig vara
grunden till varför vi gör det. Vi ska tjäna
pengar, men inte till varje pris. Det är också
därför vi driver de här frågorna stenhårt
i alla led och skapar en organisation som
trycker ut den som vill gena i kurvorna för
att nå en snabb vinst.
DEN HÄR inställningen innebär också att
Skanska ibland måste välja att avstå från
vissa affärer och geografiska marknader,
när villkoren för att verka där inte stämmer
överens med företagets etiska kompass.
– Ryssland är ett sådant exempel, som
Skanska lämnade redan för tio år sedan.
Det är inte bara magkänsla och goda
exempel som Johan Karlström har att
förlita sig på när han hävdar att ett etiskt
företagande är lönsamt. I en studie har till
exempel den amerikanske forskaren Dylan
B. Minor lyckats visa det faktiska värdet av
att företag proaktivt tar sitt samhällsansvar. De företag som investerar i CSR-åtaganden kan till exempel räkna hem en del
av det värdet om de råkar ut för någonting
negativt. Aktieägare och andra intressenter
är helt enkelt mer benägna att förlåta ett
företag som har en solid CSR-verksamhet,
jämfört med ett företag som inte har något
hållbarhetsarbete alls.
Startskottet för Johan Karlströms eget
­engagemang var en miljökatastrof: giftskandalen 1997 vid bygget av Hallandsåsen.
– Det var enormt omskakande och förändrade hela branschen. Men om förändringen
till för fem år sedan främst handlade om
damage control handlar vårt engagemang i
dag om business. Man kan till exempel fråga
sig varför vi i Skanskas egna projekt bygger
energisnålare än vad den svenska byggnormen kräver? Jo, därför att det är efterfrågat
av marknaden, och när vi går före kan vi bidra
till att förändra samhällsutvecklingen.
JOHAN KARLSTRÖM tar deras egna
­utvecklingsprojekt i Polen som ett exempel.
Skanska satsade på långt mer grönt byggande än vad konkurrenterna gjorde, något som
visade sig vara lönsamt. När projekten var
klara stod resursstarka kunder på kö just för
att Skanska satsat på den senaste tekniken.
– Mitt bästa tips för ett hållbart företagande, oavsett vilken bransch du verkar i, är
att börja med att titta på samhällsutvecklingen. Vart är vi på väg, vilka frågor blir allt
viktigare? För fem år sedan ansågs företag
som minimerade sin skatt smarta, i dag ses
de som bovar. Översätt vad samhällsansvar
innebär för just ditt företag och gena inte i
kurvorna, med siktet ­inställt på en kortsiktig vinst. Ett framgångsrikt företag är det
som håller långsiktigt. ■
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 19
listan
text m i k a e l a l e a n d e r foto c o l o u r b ox
Beslutsångest?
Vad är det egentligen som påverkar oss när
vi fattar beslut? Brains guidar dig genom beslutsdjungeln.
01

För mycket
information
Du ska köpa en ny bil och den
ska vara krocksäker, ha stark
motor, mycket packutrymme
och bra andrahandsvärde. Du
hittar din bil, men sedan kommer du på att den ska vara
bränslesnål också. Hur ska parametrarna värderas gentemot
varandra? För mycket information kan göra det svårt att fatta
optimerade beslut.
03

04

20 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
Det konkreta
Din kollega berättar om en bra
analysmetod, men du har läst
att den inte är pålitlig. Ändå
tror du att den är bra, eftersom
vi bedömer att konkret information, som kollegans utsaga,
är pålitligare än abstrakt
information.
02

Hur ofta du har
hört något
Du har flera gången hört om
en säker investering, men
aldrig från någon insatt. Ändå
investerar du, eftersom vi
tror på det vi hör ofta, även
om källorna egentligen inte
är trovärdiga.
Det som hänt
nära i tiden
Vem vill ta flyget dagen efter en stor
flygkrasch? Sannolikheten att olyckan
inträffar igen är ju knappast högre än
tidigare. Händelser som sker nära i tiden
brukar vi ge för stor vikt. Hjärnan lägger
dessutom tonvikt vid det som bekräftar
det vi redan tror på.
05

Dina vanor
Du ska göra en analys och
använder samma parametrar
som du brukar. Det beror på att
vi ­tenderar att fortsätta fatta
de beslut vi redan har tagit och
upprepa handlingar, även om
­situationen har förändrats.
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l
I HUVUDET PÅ
Jan Scherman, tillträdande strategisk
rådgivare för Aftonbladet TV
RUM FÖR ARBETE
SKRIVANDE
Jag skriver mycket nu,
både krönikor i Dagens
Industri och på en bok
om ledarskap.
32%
OSS ALLA
33%
Uppropet Ossalla.nu tar
mycket tid just nu, vilket
känns bra och härligt.
Det är ett så viktigt
arbete att ta debatten
om att mångfald är
en styrka.
8%
15%
12%
Vår 20-åriga dotter har
just flyttat till Paris för att
arbeta och plugga franska.
Det innebär att jag och
Margareta förvandlar
hennes rum till gemensamt arbetsrum. Äntligen
ska vi få en organiserad
plats för datorer, böcker
och alla högar med
papper. Vi ska hälsa på
henne snart, då får vi
framföra den informationen på något smidigt sätt.
TOMATER
Snart ska jag åka till sommarhuset i södra Östergötland för att skörda
de sista tomaterna. Det
kan låta som en klyscha,
men för mig är det som
ett paradis på jorden
och en oerhört viktig del
av livet.
NAMN: Jan
Scherman.
ÅLDER: 63 år.
BOR: På Södermalm i Stockholm.
FAMILJ: Hustrun Margareta,
barnen Clara (40
år), Hugo (37 år),
Amanda (20 år)
samt barnbarnen
Esther, Dexter,
Alice, Tage och
Edit som han
beskriver som
”ett skönt gäng”.
FRITID: Gillar att
arbeta i trädgården på sommarhuset i Östergötland.
JUBILEUM
Jag har flera styrelseuppdrag och ett tar extra
mycket tid nu. Som ordförande för hotell Bomans i
Trosa har jag mycket att
göra inför det kommande
25-årsjubileumet, med
fest och en fantastisk bok
som ges ut i samband
med firandet.
”Låt det brusa
ett slag innan du
sätter ner foten
för att ta ett
beslut.”
JAN SCHERMAN
STRATEGISK RÅDGIVARE

Jan Scherman tar kreativitet på allvar. Och korv.
Som chef har han dessutom
sett hur den sistnämnda kan
fungera som en katalysator för
den förstnämnda.
– Som vd på TV4 brukade jag
ibland ordna afterwork med korv
och bröd. När folk minglade runt
med korv i den ena handen och
en öl i den andra uppstod nya
möten och det föddes nya idéer.
Management by sausage.
Jan Scherman har lång erfaren-
het av att leda stora organisationer, som många skulle beskriva
som kreativa. Själv vänder han
sig mot föreställningen att kreativitet är kopplat till yrke, men
när det kommer till människors
kreativitet tror han att det finns
ett grundläggande råd för chefer:
lyssna och uppmuntra.
– Vi lever tyvärr i en kultur där
nya idéer direkt bemöts med de
tio viktigaste invändningarna till
varför de inte kommer att lyckas. Istället tror jag man måste
våga bejaka nya idéer. Låt det
brusa ett slag innan du sätter
ner foten för att ta ett beslut.
Som vd på TV4 bestämde
han sig för att regelbundet
skicka uppmuntrande mejl till
olika personer som han tyckte
förtjänade det. Sedan sparade
han svaren i pärmar.
– När man tittar igenom svaren, ser man hur mycket dold
kraft positiv respons utlöser,
vilken energi! Gör inte en Tony
Irving genom att säga ”det var
jättebra, men…” Knäck inte
energin, det är mitt främsta råd
till chefer.
Vid årsskiftet väntar nya
utmaningar för Jan Scherman,
när han tillträder som strategisk
rådgivare för Aftonbladet TV.
Han ska kombinera strategiarbete med att kavla upp ärmarna som reporter. Sina krav
på jobbet har han formulerat
så här: ”någonting grävande,
någonting med politik och någonting med korv”. ■
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 21
bisnode
brains
BISNODES EXPERTER
HJÄLPER DIG
ATT NÅ FRAMGÅNG
Hur kan vi ta smartare beslut på
jobbet? Tre experter på Bisnode
delar med sig av sin kunskap och
sina bästa knep!
text m a r i e - l o u i s e o l s e n foto b i s n o d e
”Har du fakta och kunskap sorterar ­hjärnan
detta medan du gör annat. Jag ­jobbar
till exempel ­mycket med ­­händerna när jag
är ledig. De bästa i­nsikterna ­kommer
när man gör n­ ågonting annat.”
Att jobba med
händerna är
rogivande och
skapar en bra
grogrund för
smarta beslut.
JONAS DAHLBERG
Erbjudandechef i
Sverige som ansvarar
för att Bisnode erbjuder
kunderna de det behöver idag och i framtiden.
MALIN SILANDER
HR-chef med lång
erfarenhet av att arbeta
med HR-frågor nära
affären och i förändringsprocesser.
Vilken typ av beslut tar du
i arbetet, Christina Freese
Ingesson?
– Vi har varit i en omfattande
förändringsprocess och det har
gjort att jag har tagit massor av
beslut om högt som lågt. Det
kan handla om organisationen
i stort, vad människor ska göra
inom sina nya roller och hur vi
ska prioritera. Svåra frågor delar
jag oftast upp mellan ”hjärta och
hjärna”, för att göra beslutsfattandet enklare. Mitt jobb är att
driva affärsområdet på ett affärsmässigt klokt och bra sätt. Så
säger affärshjärnan en sak är det
ofta rätt, sedan lägger jag på hjärtat när beslutet ska genomföras.
Vad säger du, Malin
­Silander?
– Alla beslut jag fattar påverkar
direkt eller indirekt våra medarbetare, det gör att jag behöver
vara lyhörd i mitt beslutsfattande. Är det enklare, mindre beslut,
går jag ofta på en k­ ombination
av känsla och erfarenhet. Är det
större beslut är det viktigt att
även ha underbyggt med mycket
fakta. Detta hjälper mig att fatta
smarta beslut i min vardag.
Hur gör du för att ta bättre
beslut Jonas Dahlberg?
– Beslutsfattande ur mitt perspektiv handlar dels om att analysera siffror och data väldigt
noga. Pålitlig extern och intern
information som går att verifiera är grunden till de flesta
22 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
CHRISTINA FREESE
INGESSON
Affärsområdeschef på
Bisnode Marknad som
ser till att företag vårdar
och hittar nya kunder.
besluten. Är inte datamängden
runt omkring komplett blir ofta
beslutet liggande eller fel. Jag
har också många intressenter
runt omkring mig som är inblandade eller påverkade av mina
beslut och det är så klart bra att
bolla med dem när beslut ska tas.
Sedan brukar jag säga ”låt mig
ruva lite på det här.” Har man
tillräckligt med information och
förståelse för det system beslutet påverkar så kan man sova på
beslutet – då kommer magen att
svara när man vaknar.
Malin Silander håller med
Jonas Dahlberg.
– Jag tycker också att det är bra
att bolla med kollegor, speciellt
när det är stora beslut som ska
fattas. HR är ett område där det
ibland finns väldigt enkla och
raka svar, men ibland finns det
olika vägar att gå. Jag har ett
fantastiskt team som jag jobbar
väldigt nära, där bollar vi och
resonerar kring alla beslut.
Jonas fortsätter:
– Beslut måste också få ta tid,
speciellt stora beslut. De kräver
beredskap: sammanfatta, kommunicera, sammanställ och
stäm av. Strategiska beslut låter
jag ta längre tid. Har du fakta
och kunskap sorterar hjärnan
detta medan du gör annat. Jag
jobbar till exempel mycket
med händerna när jag är ledig.
De bästa insikterna kommer
när man gör någonting annat. ■
NYHETER
1. Bilda Pers
onalmäklarn
a
i Stockholm
AB
2. Lendo AB
3. Biogaia A
B
4. Netlight
Consulting
AB
5. Telavox A
B
SVERIGES SUPERFÖRETAG
Bäst i öppna landskap?
Väl utnyttjade ytor, flexibilitet och effektivare samarbeten.
En öppen mötesplats för kunder och kolleger.
Nu väljer Bisnode att testa det nya, rörliga arbetssättet
ABW i samband med flytten till sitt nya hus i Frösunda.
■ Bisnode har tillsammans med Veckans Affärer för
nionde året i rad tagit fram Sveriges Superföretag
2013 genom att titta på företagens tillväxt, vinst, avkastning, effektivitet, kapitalstruktur och finansiering.
I år är det branschen sällanköp som har flest
Superföretag. Störst tillskott av Superföretag under
året har företagstjänster.
– Efter finanskraschen minskade antalet Superföretag år för år, speciellt inom industrin där tre av fyra
Superföretag har försvunnit jämfört med 2008. Men
i år har trenden vänt och särskilt inom tjänstesektorn
har en ny generation högpresterande företag kvalificerat sig för Superlistan, säger Per Weidenman.
Av årets 366 Superföretag är det bara 25 som har
en kvinnlig vd. Men förekomsten av företag som har
kvinnor på vd-posten är högre hos nystartade företag. Läs mer på www.bisnode.com/superforetagen.
”På sikt ser vi
att alla på Bisnode
arbetar aktivitetsbaserat, men
som det ser ut i
dag lämpar sig inte
ABW för alla.”
David Eriksson, projektledare för hyresgästanpassningen av Bisnodes nya kontor.
Avatarer.
VILL DU NÅ FRAM GENOM
BRUSET?
■ Då kan Bisodes nya verktyg för målgruppsanalyser
hjälpa dig på vägen. Genom att skapa avatarer utifrån
beteende och målgruppsprofil kan du lättare analysera dina målgrupper. Avatarerna beskrivs utifrån tre
dimensioner: sociodemografi, konsumtion och värderingar. Det ger en bra målgruppsbeskrivning för hur
kundsegmentet ser ut och hur kommunikationen ska
läggas upp för att målgrupperna ska reagera.
Adress: Sveavägen 168, 105 99 Stockholm Telefon: 08 558 059 50
Epost: [email protected] Hemsida: www.bisnode.com
ANSVARIG UTGIVARE Björn-Erik Karlsson, Bisnode
KONTAKTPERSONER Pia Törnqvist, [email protected]
Mari lagberg, [email protected]
PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson,
[email protected] ART DIRECTOR Tone Knibestöl,
[email protected] TRYCK Trydells

I BÖRJAN AV 2014 GÅR
flyttlasset. Då flyttar 14 olika
Bisnodekontor in under ett och
samma tak.
Helt nytt är att man går över
till ABW – en aktivitetsbaserad
­arbetsmiljö, som bygger på idén
om att arbetsuppgifternas karaktär
ska avgöra var du arbetar. I stället
för att ha fasta platser utformas
kontoret efter olika aktiviteter, där
­medarbetarna kan välja plats efter
uppgift och humör. Det handlar om
en blandning av tysta rum, öppna
mötesytor, grupp- och konferensrum och skrivbordsplatser.
– På sikt ser vi att alla på Bisnode
arbetar aktivitetsbaserat, men som
det ser ut i dag lämpar sig inte ABW
för alla. Vissa roller är mer rörliga än
andra och det måste vi ta hänsyn till,
säger David Eriksson, projektledare
för flytten till det nya kontoret.
DEN NYA arbetsmiljön kommer
att innebära förändringar för både
medarbetarna och för ledarskapet.
Eget ansvar, ett målstyrt ledarskap
och tät feedback kommer att bli allt
viktigare, beskriver David Eriksson.
– Chefer kommer inte längre ha
samma koll på sina medarbetare, samtidigt som medarbetare kan uppleva
att chefen inte ser dem lika mycket.
Därför håller Bisnode nu workshops, i första hand med ledning och
chefer. Allt för att alla ska förstå vad
ABW innebär och hur man kan dra
nytta av möjligheterna med det. Men
också för att alla ska kunna tackla
utmaningarna.
– Cheferna får sedan förmedla kunskapen vidare, vilket är viktigt för att
alla ska känna att de är med på tåget.
ABW är en förkortning för Activity
Based Workplace. ■
KONTORSMILJÖN
PÅVERKAR HÄLSAN…
…visar en studie av arkitekten och
forskaren Christina Bodin Danielsson. Hon har undersökt hur kontorsmiljön påverkar medarbetares hälsa,
tillfredsställelse och trivsel. Studien
jämför sju olika kontorstyper, från
cellkontor till aktivitetsbaserade flexkontor. Studien visar att flexkontor,
vid sidan av cellkontor, är den bästa
kontorsformen ur arbetsmiljö- och
hälsosynpunkt, utifrån ett arbetstillfredställelseperspektiv.
B I S N O D E B R A I N S | 2 | 201 3 23
SVERIGE
PORTOT
B E TA LT
Returadress: Bisnode, S168, 105 99 Stockholm
En beslutsfattares funderingar:
” HUR GÖR JAG FÖR ATT INTE
FATTA ETT DÅLIGT BESLUT”
Bisnode Decision Solutions ger dig svar på många av affärslivets
små och stora frågor. Som hur du minskar dina kreditrisker, ökar din
omsättning och förbättrar dina kundrelationer. Du får relevanta svar
som gör det lättare att fatta smarta beslut – och tillgång till 617 års
samlad erfarenhet av beslutsstöd.
Läs mer på Bisnode.com/svar