Transcript Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012

’
Munhälsoprojektet på
Länssjukhuset i Kalmar
2012
Tandvården – avdelning 15 – avdelning 32A och 32B
2
Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i
Kalmar.
Ett extra tack till vårdutvecklare Lena Stening, Tandvården, tandhygienist Lena Arnesson,
Sjukhustandvården Länssjukhuset, nutritionssjuksköterska Monica Hellgren,
lokalkoordinatorerna Britt – Marie Jeansson och Gunilla Petersson samt munhälsoombuden
Lena Svensson, Johanna Kaukua, Madelene Persson, Kerstin Hallberg och Camilla Lorentzon.
Helena Engström, utvecklingsledare i Bättre liv för sjuka äldre
Regionförbundet i Kalmar län
3
Innehåll
Inledning ......................................................................................................................................................................... 4
God munhälsa främjar välbefinnandet ...................................................................................................................... 4
Munhälsobedömning med ROAG ............................................................................................................................. 5
Syfte ................................................................................................................................................................................. 5
Genomförande............................................................................................................................................................... 6
Resultat ............................................................................................................................................................................ 7
Diskussion ....................................................................................................................................................................13
Referens ........................................................................................................................................................................14
4
Inledning
Medellivslängden är hög och ökande i Sverige och allt fler av de äldre har egna tänder, ofta
kompletterade med kronor, broar, delproteser eller implantat. Man förlorar inte sina tänder pga
ålder men med ökande ålder ökar risken för olika tandsjukdomar, vilket är orsaken till att man
som äldre bör vara extra noggrann med sina tänder för att bevara dem livet ut.
Munhälsoproblem är vanligt hos äldre som vårdas på särskilda boenden och på sjukhus. I
samband med det naturliga åldrandet sker också förändringar i munhålan. Munhälsa är en del av
den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Livskvalitet och
munhälsa är som allt annat en individuell upplevelse (Tandvårdsguiden, 2013).
God munhälsa främjar välbefinnandet
Av normalt åldrande blir slemhinnorna tunnare och salivfunktionen minskar. Detta innebär att
man lättare får infektioner i tandköttet, slemhinnan i munnen och att risken för karies i tänderna
ökar. Om man dessutom behöver ta läkemedel som påverkar (minskar) salivfunktionen ökar
risken ytterligare för tand- och munsjukdom. Många av de läkemedel som äldre får utskrivna ger
muntorrhet. Även hjärtsjukdom kan orsakas av sviktande munhälsa (Tandvårdsguiden, 2013).
Att vara frisk och fräsch i munnen är en mycket viktig faktor för var persons välbefinnande och
livskvalitet. Munhälsan är en del av den allmänna hälsan, men den påverkar individen också både
socialt och psykologiskt. Tal, tuggning, sväljning och smakupplevelser är viktiga funktioner för
välmåendet. Dessutom underlättar en frisk munhåla en god nutrition (Vårdhandboken, 2013).
Ett led i att minska onödigt lidande och förbättra välbefinnandet för sjuka äldre är att se till att
deras munhälsa är så bra som möjligt. Genom att införa munhälsobedömning i det systematiskt
förebyggande arbetet och genom att använda sig av det validerade instrumentet ROAG kan detta
leda till både förbättrat nutritionsstatus och upplevelse av ett ökat välbefinnande (Senior alert,
2013). Att hjälpa en person med munhygienen bygger på ett stort förtroende, där personens egna
önskemål är centrala. Den som utför munhälsobedömningen ska göra det med stor respekt för
vårdtagarens integritet (Vårdhandboken, 2013)
5
Munhälsobedömning med ROAG
ROAG är en förkortning för Revised Oral Assessment Guide och är ett instrument för att
underlätta standardiserade munhälsobedömningar.
Syftet med bedömningarna är att
•
Identifiera problem i munhålan.
•
Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder.
•
Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder.
•
Beslut om konsult eller remiss till tandvård.
•
Utvärdera insatta åtgärder.
Detta är inte ett instrument för att diagnostisera utan för att upptäcka och larma om ohälsa i
munnen.
ROAG kan användas av vårdpersonal och är till för att underlätta bedömning av munhälsan. När
man är van att arbeta med instrumentet kan en bedömning ta endast några minuter. Vid
bedömningen graderas tillståndet i munnen i en tregradig skala
1 -friskt eller normalt tillstånd
2 -måttliga förändringar/avvikelser
3 -svårare förändringar/avvikelser
Siffran fylls i på ett formulär som därefter journalförs (Senior alert, 2013)
Syfte
Inom landstinget har det hittills endast funnits rutin för munvård när det gäller mycket svårt
sjuka, okontaktbara eller döende patienter. Övriga patienter har uppmärksammats först när
ohälsa i munnen har blivit ett stort problem.
Syftet med munhälsoprojektet har varit

att öka medvetenheten och synliggöra behovet av munhälsobedömning i det dagliga
arbetet

se om det praktiskt fungerar att arbeta med ROAG i slutenvård

hitta former för hur tandvården kan involveras i munhälsoarbetet
6
Genomförande
Under mars till och med november 2012 genomfördes ett projekt för att testa systematisk
munhälsobedömning på en strokeavdelning samt en geriatrisk avdelning med inriktning på
neurologiska problem.
Målgruppen för projektet var patienter som är 70 år och äldre och inlagda på grund av stroke,
Parkinson eller nedsatt allmäntillstånd. Tanken bakom valet av målgruppen var att få tillräckligt
underlag för projektet och samtidigt inte få för stort urval så projektet upplevdes som belastande
att genomföra för personalen.
Arbetsprocessen har varit att arbeta efter PGSA genom test – genomförande – uppföljning –
utvärdering. För att se om målgruppen var den rätta utfördes en test under vecka 10 där
målgruppen på respektive avdelning munhälsobedömdes av lokalkoordinatorerna för Senior alert.
Därefter utbildades omvårdnadspersonalen i munhälsa och munhälsobedömning av en
tandhygienist från sjukhustandvården under veckorna 13, 15 och 17. All omvårdnadspersonal på
avdelning 15 och 32 A och 32B fick en grundutbildning som varade i ungefär en timma. Utöver
detta har tandvården specialutbildat så kallade munvårdsombud. Två munvårdsombud har utsetts
på respektive avdelning och dessa har fått fyra timmar fördjupad utbildning i munhälsa och
bedömning.
Efter utbildningen munhälsobedömde omvårdnadspersonalen de personer som ingick i
målgruppen, ofta i samband med den övriga Senior alertbedömningen. Bedömningsinstrument
som har använts har varit ROAG.
Alla bedömningar har registrerats i modulen för munhälsobedömning i registret Senior alert.
Inför projektstarten kompletterades samtliga omvårdnadsmallar i landstingets journalsystem
Cosmic med sökorden Mun och svalg, Tänder med undersökordet Tandprotes samt sökordet
Tunga. Dessa sökord har dessutom fått valbara svarsalternativ enligt ROAG. Tanken är att
samtliga bedömningar ska journalföras under dessa sökord.
Under december månad har personalen fått besvara en enkät där de har fått ange sin upplevelse
och sitt omdöme av att göra munhälsobedömning samt omdöme av tandvårdens utbildning och
dokumentationsmöjligheter i Cosmic.
7
Resultat
Innan projektet startades genomförde lokalkoordinatorena tjugo stycken munhälsobedömningar
som test på avdelning 15 och 32 A och 32B under vecka 10. Ur dessa kan man utläsa att sju
personer befunnits ha måttlig förändring/avvikelse i sin munhälsa och tre personer hade svåra
förändringar/avvikelser.
Därefter genomförde sjukhustandvården utbildning i munhälsobedömning på de båda
avdelningarna och övrig personal fick göra bedömningar med hjälp av instrumentet ROAG.
Resultat munhälsobedömning med ROAG under perioden mars – november 2012
Hälften av de som fick munhälsobedömning hade ohälsa av varierad grad i munnen. Ungefär en
patient av 6 (17%) hade svåra problem.
8
Enkätsvar
Sexton respondenter har besvarat en uppföljande enkät där de har fått ange sin upplevelse och
sitt omdöme av att göra munhälsobedömning samt omdöme av tandvårdens utbildning och
dokumentationsmöjligheter i Cosmic. Bilden nedan visar fördelningen på avdelning och
yrkesgrupp.
Tandvården genomförde två utbildningstillfällen på varje avdelning, en kortare på 1 timma för all
omvårdnadspersonal samt en fördjupad utbildning på fyra timmar för munhälsoombud.
9
De flesta har upplevt utbildningen som positiv och att den har underlättat att genomföra
bedömningen.
Kommentarer på vad som var bra med utbildningen :
”Liten åtgärd kan göra mycket gott”
”Bra tips”
”Intressant, ny kunskap, bra bilder som visar hur tänder och mun kan se ut”
”Adekvat info. Fick se många hjälpmedel”
Kommentar på vad som kan förbättras med utbidlningen:
”Mer praktiska övningar, diskussionsuppgifter”
10
Trots utbildningen upplever många att det ändå är svårt att genomföra en munhälsobedömning
Vad kan underlätta att utföra munhälsobedömningar?
”Rutin. Skriftligt material med råden”
”Kunskap, ev kanske en joursköterska från tandhälsan som kunde kallas in vid mer svårbedömda patienter”
”Mer träning”
”Mer utbildning”
Vilken nytta ser du med att göra munhälsobedömning i slutenvård?
”Förebyggande. Kan ställa till mkt elände för individen om tänderna inte sköts bra”
”Omständlig blankett, men behov finns att titta i munnen på våra äldre i särskilda fall. Då är det bra att göra
det på ett strukturerat sätt”
”Upptäcka lösa tänder (egna o protes) svamp mm är bra. Dålig munstatus kan orsaka undernäring/ovilja att
äta”
”Viktigt med vidare info som når BHL o hemtjänstpersonal. Detta är att förebygga så inga andra kompl
uppstår”
”Förebygga skador. Ser om man behöver vara extra noggrann vid munvården på patient”
11
Tandvården bidrog med hjälpmedel i form av en pärm som innehåller bilder på frisk och sjuk
munhåla samt tips på åtgärder. Utöver det fick avdelningarna även ”munvårdssticka” dvs ROAG
i miniformat att ha med sig i rockfickan.
Varför har du inte använt munhälsopärmen/munhälsostickan?
”Kom ej ihåg att den fanns”
”Inte hunnit titta i den”
”Inte behövt ännu”
”Visste inte att den fanns”
Vad var bra med munhälsopärmen?
”Tydligheten”
12
Inför projektstarten kompletterades samtliga omvårdnadsmallar i landstingets journal Cosmic
med sökorden Mun och svalg, Tänder med undersökordet Tandprotes samt sökordet Tunga.
Dessa sökord har dessutom fått valbara svarsalternativ enligt ROAG
Följande mallar har använts
Vad var bra vid dokumentationen?
Vad kan förbättras?
”Få en överblick över pat munstatus”
”Överföra sökorden i Linken”
”Vet ej”
”Att inte behöva dokumentera om man inte har
”Att man upptäcker dom som har dålig tandstatus”
en dålig tandstatus”
13
Diskussion
Utdata från Senior alert visar att drygt hälften av de som fått en munhälsobedömning har haft
någon form av problem med sin munhälsa. Ungefär var 6:e patient har haft svåra problem med
munnen. Det visar att ämnet är angeläget och att vi bör arbeta förebyggande även med
munhälsan.
Utbildningen som tandvården genomförde har upplevts som positiv och att den har underlättat
att genomföra munhälsobedömningen. För att ytterligare underlätta bedömningarna har
tandvården bidragit med hjälpmedel som munhälsopärm och munhälsosticka. Tyvärr kom dessa
hjälpmedel sent under projekttiden vilket har inneburit att bara ett fåtal har kommit att använda
dem.
Trots den positiva inställningen till utbildningen har ändå drygt hälften av respondenterna
upplevt att det är svårt att göra munhälsobedömning. Det kan finnas flera olika förklaringar till
detta.
En kan vara att det upplevs som etiskt svårt att genomföra bedömningen, att det känns som
intrång i patientens integritet. Det kan ibland vara svårt, både ur teknisk och etisk synvinkel, att
upprätthålla en god munhygien. Att hjälpa en person med munhygienen bygger på ett stort
förtroende, där personens egna önskemål är centrala. Det är aldrig acceptabelt att negligera
munhålans dagliga hygien, även om individen själv inte inser behovet att munhygien. Som i allt
omvårdnadsarbete är det lämpligt att informera den person som inte klarar att sköta sin munvård
själv innan man börjar. Detta gäller även om personen är medvetslös (vårdhandboken, 2013).
En annan förklaring kan vara att den vägledning i munhälsobedömning som idag finns på Senior
alter´s webbsida är så omfattande och avancerad att den skrämmer mer än hjälper.
Man kan fråga sig om vi ska utföra munhälsobedömning utifrån denna vägledning eller om det
helt enkelt räcker med en inspektion. När det gäller att göra munhälsobedömning på
slutenvårdsavdelning är det inte frågan om att göra någon stor undersökning. Det är mer frågan
om att göra en inspektion av munhåla, tunga och tänder. Ser man något som verkar avvika från
det normala ska sjuksköterska eller tandhygienist kontaktas för vidare handläggning. Behövs det
läkemedel eller en remiss till tandvården behöver en läkare kontaktas.
Förslag på hantering av munhälsa i slutenvård.
 Grundutbildning i munhälsa vid start på avdelning samt återkommande 2ggr/år/sjukhus
 Fördjupad utbildning till munhälsoombud
 På varje avdelning bör det finnas minst två munvårdsombud med spetskompetens på
munhälsa
 Landstingsgemensam vägledning/rutin för hur munhälsobedömningen ska utföras
 Hjälpmedel som munhälsopärm och munhälsosticka på alla avdelningar
14
På avdelning 15 har man häftat ihop munhälsobedömningsblanketten med Senior alert
blanketten och gör allt på samma gång. De tycker att detta fungerar bra för dem.
Det kanske inte är optimalt att utföra munhälsobedömning på alla som är 70 år och äldre, som
man idag gör med Senior alert. Möjligen kan det fungera bättre om varje verksamhet ser över sitt
patientklientel och funderar över vilka som skulle ha nytta av en munhälsobedömning.
Min erfarenhet är att man ofta tittar i munnen och sätter in åtgärder först när problem har
uppstått och blivit plågsamma för patienten.
Referens
Inera. Vårdhandboken. Hemsida. [online] Tillgänglig:
http://www.vardhandboken.se/texter/munhalsa/oversikt/ hämtad [2013-03-14]
MedLearn. TandvårdsGuiden. Hemsida. [online] Tillgänglig:
http://www.tandvardsguiden.com/Pages/109.aspx/Aldersforandringar-och-munhalsa
hämtad [2013-03-14]
Qulturum, Jönköpings läns landsting. Senior alert. Hemsida. [online]( 2013-02-04) Tillgänglig:
http://www.lj.se/info_files/infosida40882/Vagledning_ROAG.pdf hämtad [2013-03-14]