”DIGITALA LEKTIONER OCH DIGITALA PROV” GYMNASIET I PETALAX INLEDNING

Gymnasiet i Petalax har under många år strävat till att aktivt utveckla skolverksamheten med betoning på undervisningen. Speciellt har utvecklingen av den digitala undervisningsteknologin varit av stort intresse vid gymnasiet. Orsaken till detta är att samhällsutvecklingen medfört att IT erhållit en central plats i samhället och inom arbetslivet. Skolan har därför velat ge eleverna goda kunskaper i IT och färdigheter i att hantera den digitala tekniken. Samtidigt har gymnasiet strävat till att med hjälp av den digitala tekniken underlätta och effektivera elevernas inlärning genom att erbjuda eleverna möjlighet att oberoende av tid och plats alltid kunna ta del av undervisningen vid skolan. Detta har varit möjligt genom att allt det undervisningsmaterial som lärarna använder gjorts i digital form och att eleverna följaktligen ständigt har tillgång till materialet inklusive tillhörande övningar. Gymnasiet i Petalax har profilerat sig som en progressiv skola och den har fått en profil med undervisningsteknologi som sin specialitet. Detta har även varit en medveten profilering från skolans sida och skolan har genom detta lyckats locka fler elever och höja gymnasiebenägenheten i högstadiedistriktet till nationell nivå (från c. 30% till mellan 50-60%). Sett ur skolans synvinkel är detta centralt, eftersom skolans framtid med beaktande av de krympande årsklasserna kan vara hotad om inte gymnasieövergången är tillräckligt hög. Med tanke på den finlandssvenska befolkningens behov av service på svenska i framtiden är det också ytterst viktigt att landsbygdsgymnasierna producerar studenter som senare inleder studier vid högskolor och universitet den finlandssvenska folkstammen till fromma. Rörligheten bland befolkningen ökar hela tiden. Detta medför ökade krav på skolan och på möjligheterna att förse eleverna med undervisning trots att eleverna inte finns fysiskt närvarande i skolhuset hela tiden. Samtidigt står en länge efterlängtad reform av studentexamen för dörren. Dessa faktorer tillsammans formade en önskan om att Gymnasiet i Petalax skulle kunna förbereda elever, skola och lärare inför den nya situationen. Av den anledningen beslöt gymnasiet ansöka om ett Lärmiljöprojekt som skulle innebära att lärarna skulle producera digitala lektioner som eleverna skulle kunna använda och att förbereda elever och lärare på de digitala studentskrivningarna genom att konstruera och producera digitala prov.

MÅL FÖR PROJEKTET

Enligt Gymnasiets i Petalax lärmiljöansökan från våren 2012 har projektet som mål att skapa: a) digitala lektioner för gymnasiets lärokurser b) digitala lektioner för gymnasiets lärokurser För att projektet skulle kunna genomföras framgångsrikt förutsatte det att lärarna skulle använda den senaste tekniken med Windowsbaserade tabletter med tillkopplingsbart skrivbor. Detta för att elever och lärare samtidigt skall förberedas för den digitala studentexamen och för att säkerställa att det producerade materialet skall kunna användas både i den existerande och kommande tekniken.

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE

Projektet genomfördes under vårterminen 2012 – höstterminen 2013. UBS projekttidtabell sträcker sig till augusti 2014, men på grund av att projektdragarens dvs. koordinatorns pensionering har projektet genomförts enligt den ovan angivna snävare tidtabellen. Lärarna i gymnasiets examinationsämnen fick i uppdrag att konstruera digitala lektioner och digitala prov för sex kurser i sina ämnen. Lärarna fick rätt att använda valbara program och göra uppgifterna enligt olika modell för att testa vad som skulle ge bästa resultat. Avvikande från de instruktioner som lärarna erhöll kan noteras följande: - ena lektorn i matematik- kemi var tjänstledig under läsåret 2012-13 och deltog inte i projektet - lektorn i modersmålet har anställts senare och har inte varit med om gymnasiets digitaliseringsprocess, varför hon inte skapat digitala lektioner utan digitala prov i begränsad utsträckning. Hon har i stället koncentererat sig på att skapa digitalt undervisningsmaterial med och för eleverna Per den 15.10 2013 hade gymnasiets lärare producerat följande digitala lektioner och digitala prov: Digitala prov Digitala lektioner

Modersmålet Historia Samhällslära Filosofi Biologi Hälsokunskap Geografi

Digitala textkompetensprov Digitala prov kurser 1-5 Digitala prov kurser 1-3 Digitalt prov kurs1, delvis 4 Saknas Saknas Digitala prov kurs 4 Digitala lektioner för ämneshelheter Digitala lektioner kurser 1-5 Digitala lektioner kurser 1-3 saknas Digitala lektioner kurs 1-5 Digitala lektioner kurs 1-3 Digitala lektioner kurs 1-3

Psykologi Religion Tyska FiA FiB EnA Fr

Digitala prov kurser 1-5 Digitala prov kurser 1-5 Digitala prov kurser 1-2, 7 och 9 ämneshelheter Digitala prov kurser 1-6 Digitala hörf.prov 1-6, 8-9 Digitala prov 24 ämneshelheter Digitala prov kurs 1, delvis Kurser 2, 4 och 6 Digitala prov kurser 2, 4-5 + muntliga digitala prov, kurser 1 och 3 under konstruktion Digitala lektioner kurs 1-5 Digitala lektioner kurs 1-5 Digitala lektioner kurser 1-6 och 9 Digitala lektioner grammatik kurser 1-6, 8-10 som ovan Digitala ämneshelheter kurser 1-6 + 817 ljudfiler Digitala lektioner kurser 1-3

MaA Fy

Digitala prov kurser 1,3, 6-7, 12 MaA 16 digital kurs Saknas Digitala lektioner kurser 1-2, 7-8, 10, 12 Digitala bildlektioner 13 kurser Digitala bildlektioner 8 kurser Enligt anvisningarna skulle lärarna utarbeta 15-25 digitala lektioner per kurs med en lektionslängd på c. 5-7 min. Det visade sig att lektionslängderna i de gjorda lektionerna blev längre än vad som var angivet. I initialskedet var det knepigt med konstruktionen av de digitala proven. Lärarna ansåg att studentexamensnämnden borde ha gett anvisningar om riktlinjer för proven. Då det visade sig att riktlinjer inte skulle ges, så inleddes arbetet frenetiskt med utgångspunkt i hur lärarna önskade att digitala prov skulle se ut. Svårast var det med konstruktionen av digitala kursprov i språken, eftersom de skulle omfatta både skriftliga och muntliga delar och de blev av den anledningen väldigt omfattande. Vid konstruktionen av digitala lektioner har lärarna använd sig av olika program. En del har gjort videoinspelningar, andra har gjort ljudsättningar till Powerpointfiler och en del har använt Notebook. Dessutom har Fronters inspelningsverktyg kommit till användning liksom flera andra inspelningsprogram. På samma sätt har lärarna använt sig av många olika program för konstruktion av digitala prov. Prov konstruerade med Word, Fronters provverktyg och Didactors provverktyg är bland program som nyttjats. Inför provuppgifterna hölls en skolning för lärarna där Ulla Granfors, från en av Vi7 skolorna, redogjorde för hur digitala prov kan se ut då de hålls i Danmark under deras studentskrivningar. I övrigt har samarbetet med andra skolor tyvärr varit ytterst begränsat under projektet. Orsaken är att de andra skolorna inte hunnit så långt i sitt digitaliseringsarbete, vilket medfört att intresset för att samarbeta om digitala prov och digitala lektioner inte varit överhövan stort. Ett lysande undantag i

detta utgör Kristinestads gymnasium vars lärare i historia och samhällslära villigt ställt upp och rikligt bidragit i konstruktionen av digitala prov i nämnda ämnen.

RESULTAT

DIGITALA LEKTIONER För de digitala lektionernas del kan man konstatera att resultatet blivit lyckat. Lektionerna används av eleverna då de läser läxor och då de förbereder sig till prov. En annan intressant aspekt på de digitala lektionerna är att flipped classroom verksamheten möjliggjorts och kommit igång med de möjligheter till fördjupning som det medför. Under resor, sjukdom eller andra tillfällen då eleverna inte är i skolan är de digitala lektionerna ovärderliga och till stor hjälp, eftersom eleverna då kan följa med skolarbetet och utföra sina uppgifter i normal ordning. Till och med elever i andra skolor har bett om att få del av de lektioner som producerats på Gymnasiet i Petalax då de hört om dessa av sina kamrater. En intressant fråga som kunde utredas är om det finns intresse för att använda Gymnasiets i Petalax digitala lektioner för att examinera elever ute i världen. Vi vet att det finns finlandssvenska elever i olika världsdelar där de hamnat på grund av sina föräldrars arbetskommendering eller av andra orsaker. Med hjälp av Vi7 gymnasiernas distanskursbricka och Gymnasiets i Petalax digitala lektioner borde det vara möjligt för dessa elever att avlägga det finländska gymnasiet. Då det dessutom nu är möjligt att avlägga den finländska studentexamen utanför Finlands gränser, så borde det undersökas huruvida en försöksverksamhet kunde inledas med sikte på att låta utlandselever avlägga det finländska gymnasiet och den finländska studentexamen. DIGITALA PROV Då de digitala proven vid Gymnasiet i Petalax har utarbetats så har principen varit att proven skall genomföras med öppet nätverk. På det sättet kan man ta tillvara de möjligheter som den digitala tekniken ger och som bidrar till att skapa en ny kunskapssyn. Enligt skolan skall man därför använda det öppna nätet vid provtillfällen, vilket i detta skede tyvärr inte omfattas av studentexamensnämnden inför den planerade reformen av studentexamen. De digitala proven konstrueras så att eleven får uppgifter (digitalt eller på papper i vissa fall) och de skall använda datorn och nätet och lämna in sina svar i en inlämningsmapp på Fronter. Frågetyperna kan variera väldigt och en del kan även vara enkla självrättande uppgifter. I vissa prov (ex. Språk) kan uppgifterna vara formulerade så att eleven inte utnyttjar nätet utan endast den provfil läraren ger. I filen finns både lärarens inspelningar och videoklipp samt andra typer av uppgifter som eleverna testas med. Som tidigare har framkommit upplevdes det bland lärarna att de största problemen vid konstruktionen av digitala prov fanns vid konstruktionen av kursprov i språk. Proven blev väldigt

omfattande och arbetsdryga eftersom de skulle innehålla utvärdering av alla färdigheter som språkproven skall utvärdera (proven blev mellan 11-15 sidor). Överraskande nog har klagomål inte framförts från de matematiska och naturvetenskapliga ämnen, trots deras siffer- och formelbruk. Möjligen kan detta bero på individuella orsaker och på att gymnasiet haft tur att få lärare med stort intresse för det digitala i dessa ämnen. Vid genomförandet av digitala prov görs även en plagiatkontroll av svaren med hjälp av Fronters Ephorus. Då man håller digitala prov har det framkommit vissa för skolan och lärarna överraskande fenomen. Dessa kan listas på följande sätt: 1.

Digitala prov kräver längre tid än traditionella prov. a.

De första eleverna blir färdiga med provet efter en dubbelt längre tid än vid traditionella prov b.

Medelprovtiden är mycket längre än vid traditionella prov 2.

Digitala prov är svåra a.

I bedömningen har framkommit att eleverna erhåller lägre vitsord i digitala prov än vid traditionella prov b.

Eleverna vet inte hur de skall svara i.

Vid öppet nät är det svårt att välja relevant fakta och att vara källkritisk ii.

En stor del av eleverna klarar inte av att värdera olika faktas betydelse i realia c.

Förmågan att använda tangentbord varierar och en del elever önskar av den orsaken hellre avlägga traditionellt prov d.

Datorvanan avgör hur snabbt eleverna kan finna relevanta fakta för att kunna avge ett svar 3.

Många elever är duktiga på att surfa och vara på Facebook och olika spel, men de har problem med att använda datorn som arbetsredskap 4.

Trots påpekanden och anvisningar finns det elever som inte vill förstå att det gäller att producera svar och att kopiering inte är tillåtet. Det som torde noteras särskilt är att det bland en del elever finns en uppfattning om att man inte behöver läsa till provet om man skall ha digitalt förhör. Detta är en grov missbedömning, eftersom man måste ha en god faktakunskap om man skall kunna ge ett bra svar i de digitala uppgifterna. Som exempel på det ovansagda kan ett digitalt förhör i Samhällslära kurs 1 ges. En av uppgifterna i åk I (nya gymnasieelever) hette:

Jämför de finländska medborgarnas rättigheter och skyldigheter med de burmesiska (Myanmar) medborgarnas rättigheter och skyldigheter.

Alla elever visste och kunde de finländska rättigheterna och skyldigheterna och hittade den burmesiska konstitutionens motsvarande avsnitt. Där fann de att samma rättigheter och skyldigheter även gällde i Myanmar. Vissa avgav även detta som sitt svar. Detta godkändes inte eftersom de enligt kursinnehållet även blivit bekanta med och borde veta skillnaden mellan militärdiktatur och demokrati. Det förutsattes att eleverna skulle se vad UM hade på sina hemsidor om Myanmar och förklara varför informationen var så knaper. Detta skulle leda till att eleverna skulle ta historien till hjälp och konstatera att Burma varit brittiskt. Det skulle leda eleverna till brittiska utrikesministeriet och dess sidor om Myanmar. Där finns gott om information, men den skall även kompletteras med Amnesty Internationals faktauppgifter. Senast i det skedet skall eleven ha observerat en hänvisning till Freedom House, där en vetenskapligt belagd artikel om de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna i Myanmar står att finna. Fakta som fås genom detta sökningsförfarande bygger på att eleven har egen kurskunskap. På detta sätt kan svaret på uppgiften bli korrekt och mångsidig och inte överhuvudtaget ha något gemensamt med de svar som endast byggde på respektive lands konstitutioner. Men som tidigare nämnts, digitala prov är svåra och har hög taxonomisk nivå. För lärarna har de digitala proven medfört en lättnad i och med att elevernas svar blir läsliga. Dock kan det, beroende på vilket program man valt att använda, leda till att läraren vid korrigering och bedömning hamnar att göra onödigt många klickningar på datorn med musen. Provutgivningen vållar även överraskningar i och med att läraren har gjort en bedömning av svarsuppgifterna i digital form. Det betyder att eleven inte får tillbaka något papper, utan endast ser sina poäng och får kommentarer digitalt. Detta är dock en vanefråga och snabbt vänjer sig eleverna vid detta. ELEVRESPONS Majoriteten av eleverna accepterar digitala prov som ett led i skolarbetet. I början känner de att det är ”konstigt” som en elev uttryckte det, men överlag uppfattade man det som något nytt och spännande. Dock bör man observera att det finns en stor grupp elever som föredrar de traditionella proven. Enligt dessa elever visar traditionella prov bättre vad en elev egentligen kan och hur mycket man läst. De uppfattar även att datorhjälpen vid digitala prov snedvrider vitsorden i och med att det digitalaprovet i sig inte mäter elevens inpluggade kunskap. Dessa elever representerar en traditionell kunskapssyn och de uppfattar inte att frågeställningarna och formuleringarna i digitala prov med öppet nät ligger på en betydligt högre nivå än vid traditionella prov. Eleverna överlag är inte heller medvetna om att vitsordresultaten i digitala prov är betydligt sämre än i traditionella prov (detta gäller i Gymnasiet i Petalax under våren 2013 och hösten 2013). UTVÄRDERINGSMETOD Utvärderingen av Lärmiljöprojektet i Petalax har på grund av den begränsade tid under vilket projektet pågått gjorts på enkelt sätt. I huvudsak har två metoder använts.

Dels har tidtagning förekommit där lärarna noterat när eleverna lämnat in och vilken medelskrivtiden varit. Detta har lett till ovan relaterade slutsats att digitala prov är mycket tidskrävande. Dels har elevintervjuer gjorts där eleverna fått säga sin åsikt om de digitala proven. Det vanligast förekommande svaret har varit att provet var svårt och att man inte riktigt visste vad man skulle svara. Vid intervjuer med lärarna har det framkommit att det är mycket tidskrävande att konstruera digitala prov, men samtidigt har man varit nöjda med plagiatkontrollen, den automatiska korrigeringen och textigenkänningsverktyget. RESULTAT Som resultat av utvärderingen kan man konstatera följande: Elevdel - Eleverna behöver övning i hur man använder det öppna nätet för att få fram tillräckligt mycket relevant fakta som de kan använda då de analyserar frågorna bygger upp sina svar - Eleverna behöver lära sig källkritik och de behöver lära sig bedöma olika källors tillförlitlighet - Eleverna måste lära sig att disponera tiden på ett från traditionella prov avvikande sätt - Eleverna bör bli medvetna om att kurs- och ämneskunskap måste kombineras för att nå framgång i digitala prov med öppet nät Lärardel - Digitala prov är komplicerade och man bör finna för provet lämpliga och arbetsbesparande program - Uppgifterna i digitala prov får inte vara alltför komplicerade. Eleverna måste kunna uppfatta vad som ingår i frågeställningarna och hur de begränsas - På grund av de digitala proven är arbetsdryga att skapa (speciellt i språk) vore det bra om lärarna kunde samarbeta med sina ämneskolleger i andra skolor och fördela arbetet och hjälpa varandra - För alla lärare vore det bra om man kunde skapa en digital provbank som skulle vara gemensam för flera skolor och på det sättet kunde man även höja kvaliteten på uppgifterna WINDOWSTABLETTEN Inför lärmiljöprojektet försågs lärarna med en ACER Iconia W511 tablettdator. Tabletten är Windowsbaserad och pekplattan är löstagbar från skrivbordet. Avsikten med tabletten är att lärarna vid konstruerandet av digitala prov och lektioner skall kunna testa att materialet är funktionsdugligt i

den teknik som fyller studentexamensreformens kommande krav på utrustning. Utvecklingen torde gå i riktning mot att tabletter blir allt vanligare, varför arbetet inom detta lärmiljöprojekt även inriktats på att anpassas till den formen av teknik. Man kan säga att de Windowsbaserade tabletterna har fyllt sin funktion helt ut. Materialet som producerats under projektet är användbart i tabletterna. Tabletternas begränsade minneskapasitet har kunnat kompenseras med tilläggsminneskort som kunnat installeras i tabletterna. Ett byte av operativsystem till Windows 8 Pro har även gett tabletterna tillgång till elevdomänen. I ett gymnasium där alla elever har egna datorer och/eller tabletter finns inte ett absolut krav på att man skall ha tillgång till elevdomänen. Man klarar sig utan och kan nyttja molntjänster vid behov. Om skolan däremot har begränsad tillgång till datorer/tabletter och flera elever delar på eller använder samma dator/tablett så blir behovet av att kunna använda elevdomänen absolut. Då bör man förse tabletten med Windows 8 Pro. Tabletten som ingått i detta projekt har visat sig fylla sin uppgift utmärkt och det varit ett viktigt redskap för lärarna i arbetet med de digitala lektionerna och de digitala proven. Som exempel på detta kan nämnas att tabletternas olika funktioner kunnat användas av lärarna bland annat då gjort inspelningar och videoklipp för de digitala proven i språk. SPRIDNING Information och spridning av projektet har skett på följande sätt: - Inom Vi 7 har projektledaren redogjort för vad projektet har för mål och hur projektet framskridit. Tyvärr fanns inget större intresse bland Vi 7 lärarna att delta i Gymnasiets i Petalax Lärmiljöprojekt så som målet var i projektansökan. - På Gymnasiets i Petalax hemsida finns en redogörelse av projektet. - Projektets resultat har presenterats på rektorsdagarna i Mariehamn för de finlandssvenska gymnasierektorerna - Gymnasiets i Petalax lärare har inbjudits till olika gymnasier för att berätta om projektet och om ämnesdelarna inom det - Vissa gymnasier har fått del av den produktion som projektet resulterat i. - På IKT-dagarna i H:fors skulle projektet presenteras enlig ansökan, men tyvärr har detta inte passat in i IKT-dagarnas program.