Transcript Kontaktpersoner Folkets Bio-journalen

FOLKETS BIODISTRIBUERADE
FÖR DIG NAKEN
AV SARA BROOS
PLANERAR CINESKÅNE
ATT VISA I SOMMAR
FOLKETS BIO
JOURNALEN
#6
APRIL 2012
- KONGRESSPECIAL
FOLKETS BIO-JOURNALEN är en pdf-tidning
för aktiva medlemmar i Folkets Bio. Vi ger ut
omkring fyra nummer om året.
KONTAKTPERSONER till lokalavdelningarna
finns sist i detta nummer. Saknar din bio en
kontaktperson? Anmäl till [email protected]
TACK TILL ALLA som skrivit och fotograferat
till detta nummer. Sammanställning och
layout gjordes av Elisabet Ericson och Hanna Westerlund på Zita i Stockholm.
NÄSTA NUMMER planeras komma ut i som-
mar. Vi önskar texter från alla landets lokalföreningar. Skicka material du vill ha med
före den 31 juli till [email protected]
VÄLKOMMEN PÅ KONGRESS!
HANS APPELQVIST
OM FILMDEBUTEN
HERMODS MÖTER ELEKTRA
FILM OCH SAMTAL
AVSKAFFA SOCIALISMPARAGRAFEN?
FILMBAR
RECENSIONER
DOXBOX
Rikskongress
21-22 april i Stockholm
KONGRESS 2012
Skriver vi
vad som helst?
RIKSKONGRESSEN STÅR FÖR DÖRREN. I år äger själva förhandlingarna
rum
på
Zita,
medan
huvuddelen
av
seminarierna
är förlagda till Solidaretshuset
i Hammarbyhamnen, där även
lördagens kvällsfest arrangeras. En arbetsgrupp med representanter för Stockholmsavdelningen och riksstyrelsen jobbar för fullt med
arrangemangen.
Redaktionen har fått erfara att
vissa tycker det är för högt till
tak i Folkets Bio-journalen. Vad
tycker du? Vad borde eventuella
publicistiska principer innehålla?
VID SIDAN AV DE FORMELLA kongressförhandlingarna blir det i år
seminarier med följande frågor:
Kom och diskutera på kongressens seminarium om medlemstidningen! Söndag förmiddag.
t7JTJPOTEPLVNFOUFU
t0SHBOJTBUJPOTÚWFSTZOFO
t'JMNQFEBHPHJLFOJOPN'#
t'#TöMNIZSPS
t(FNFOTBNNBSLOBETGÚSJOHPDIHFNFOTBNNBQSFNJÊSFS
t'#+PVSOBMFOVUWÊSEFSJOHPDISJLUMJOKFS
t3JLTGÚSFOJOHFOTFLPOPNJ
t'ÚSTMBHUJMMÊOESJOHJTUBEHBSOBTf
t'ÚSTMBHPNLVMUVSFMMCPKLPUUBWTUBUFO*TSBFM
t'ÚSTMBHPNÌSTQMBOGÚSÚLBUBOUBMWJTOJOHBSCJPHSBGFSPDIQVCMJL
t 'ÚSTMBH PN CJPHSBGLPOTVMFOU PDI TUÚE UJMM BWEFMOJOHBSOB J CJPHSBGVUvecklingsfrågor
t'ÚSTMBHPNTUBSUTUÚEUJMMOZBBWEFMOJOHBS
t'ÚSTMBHBOHÌFOEFGPOEFO
t'ÚSTMBHPNÚLBETBNWFSLBOJOPN'PMLFUT#JP
SEMINARIERNA OCH BEHANDLINGEN av motionerna kommer med
all sannolikhet att bidra till en livlig och för vår verksamhet berikande diskussion.
Alla delegater och andra intresserade medlemmar i Folkets Bio är
mycket välkomna till kongressen 21-22 april!
BO ANDÉR
ORDFÖRANDE I RIKSSTYRELSEN
Birger Jarlsgaran 37 är adressen för kongressen.
SJU MOTIONER till årets kongress har lämnats in:
KONGRESS 2012
Vad är socialism?
Är det dags att skrota paragrafen om socialism
i Folkets Bios stadgar? Kjell-Åke Jansson ger en
bakgrund till begreppet.
MIN FÖRSTA KONTAKT
med
Folkets Bio var i en biolokal på
Söder på 70-talet. Den blåstickiga filmen handlade om det lyckliga albanska folket som dansade
folkdans i glädjerus.
Filmen skulle inspirera i
kampen för det socialistiska
samhället. Folkets Bios verktyg i denna kamp var film, enligt föreningens målsättning.
§
Enligt stadgarmas första
paragraf är Folkets Bio en
“partipolitiskt obunden socialistisk kulturförening”
EN ENGELSK PROFESSOR fick
sexhundra olika svar på frågan
vad socialism var. I boken Socialisten beskriver Ivar Lo Johansson
sin tro på socialism. Hans tro är
en riktlinje att gå efter.
Socialismen är viljan hos de
eniga, hos de upplysta, att skapa
en ny jord. Socialism är inte politik utan själva drömmen om
livet, om den högsta formen av
kultur. ”Min socialistiska tro
bottnar i kravet på frihet, jämlikhet och broderskap i atmosfären
av gemenskap och samkänsla.”
För att förstå allvaret i dåtidens
kamp berättar Ivar Lo om uragi-
tatorn Mäster Palm som införde
den socialistiska agitationen i
landet. Ivar Lo berättar att Mäster Palm agiterade utan lokal och
tillstånd från en roddbåt i Arbogaån medan lyssnarskaran följde
med utmed stranden.
Han berättar också om lantarbetarnas ombudsmän som
på sina agitationsturnéer var
försedda med revolver. De hotades till livet av godsägare
när de agiterade för att lyfta
statarträlarna till ett värdigt liv.
VAD ÄR SOCIALISM? En klassisk
indelningsgrund är den kollektivistiska där staten har förfoganderätt över produktionsmedlen och den individualistiska/
anarkistiska där människor i fri
förening samverkar utan någon
form av rättsligt tvång. De äldsta
rötterna till socialismen finns i
kristendomen. Medlemmarna i
de första kristna församlingarna
delade sina ägodelar med varandra – ett liv utan privat egendom.
Egendomsgemenskaps-
samheten var det enda som en viss maktbalans. De utveckbehagade Gud.
lade demokratin mot jämlikhet.
Socialismen är en form av
samhälle där den enskilde är till IDAG HAR DEN nyliberala kasinoför hela samhällets skull och tjä- kapitalismen surrat fast oss i ett
nar dess sociala utveckling. I det tillväxttåg på väg mot klimatkolkommunistiska
laps,
ekonomisk
samhället ska
härdsmälta
och
”Socialism är
inte individen
extrem ojämlikhet
inte
politik
utan
besitta några
samt en kommande
själva drömmen energibrist.
rättigheter, blott
känna plikten om livet, om den
Nyliberalismens
att arbeta för
motto är ”Allt för
staten och dess högsta formen av oss själva och ingkultur.”
välfärd.
enting för andra”.
Det
genomförs
DEN
TREDJE
med omfattande
VÄGEN är det socialdemokra- avregleringar och privatiseringar.
tiska folkhemsbygget som var
en medelväg mellan vänster- NU TILL SLUTFRÅGAN: Ska Folkets
och högerlinjen, med planeko- Bio i denna verklighet avskaffa
nomi till vänster och till hö- socialismparagrafen i stadgarger den totala råkapitalismen na? Den kan bara tas bort om
utan statlig inblandning. En den ersätts av en djupgående
begränsad socialisering eftersträ- skrivning om människosyn.
vades för att ge stat och kommuner
muskler att mildra kapitalismens
KJELL-ÅKE JANSSON
återkommande kriser och uppnå
VÄSTERÅS
Hans Appelqvist
vill skapa osäkerhet
Hans Appelqvist på Kino i Lund. Foto: Joop de Gruiter
Ljudkonstnären Hans Appelqvist filmdebuterar i Sjunga slutet nu.
Jerker Kaj träffade honom för att prata om ambition, död och när
musik är som vackrast.
D
et var december och jag
drack inte kaffe på Inkonst i Malmö för de serverade bara öl. Någon som hette
Emil spisade obskyr svängmusik
och jag betraktade förväntansfullt scenen. Den såg trevlig ut.
Två filmdukar, en mikrofon och
en märklig hårdrocks-gitarr. Ute
på vänstersidan stod någonslags
handgjord trälåda med oklar
funktion.
Längre bak på scenen stod
ett podium med apparatur och
kabblage, under det låg Hans Appelqvist och förberedde sig. Han
såg mer ut som en uppfinnare än
en musiker då. Jag skulle snart få
se en fantastisk release-spelning
av den nya skivan Sjunga slutet
nu.
Två månader senare har Hans
Appelqvists film Sjunga slutet nu
premiär på Göteborgs internationella filmfestival och ytterligare en vecka efter det sitter han
mittemot mig på en lunchrestaurang i Malmö för att reda ut det
här med filmen och skivan med
samma namn.
Låt mig börja med något som
kanske är en skröna, det sägs att
du i Höör på 90-talet sysslade
med att spela in filmmusik och
filmrepliker på kassetter.
– Ja, det stämmer. Jag spelade
in de svenska filmerna som gick
som matinéer på eftermiddagerna och sedan tittade jag på
dem med papper och penna och
antecknade när det var bra musik eller om det var någon replik
som jag ville spara, sen tog jag
fram kassettbandspelaren och
spelade in de partierna.
Varför?
– Det var en fascination för
det gamla. Jag har en fallenhet
för det patinerade. Jag är en nostalgisk person. Jag har alltid varit
intresserad av det språket, och
det svartvita som blir som ett filter man ser igenom.
”Guilty pleasure” var det lite
också, för det var på eftermiddagarna när man egentligen ska
jobba. Man skulle egentligen inte
titta på film, det hade jag liksom
i ryggraden. Då fanns det ingen
tanke på att göra en skiva som jag
kunde få bekräftelse för utan det
var väldigt lustfyllt helt enkelt.
Jag njöt i fulla drag.
Så kan man säga att ditt musik- och filmintresse kom samtidigt?
– Nej, musiken kom tidigare. I
tidiga tonåren. När jag var 15 år
började jag genom min bror lyssna på alternativ musik. Mycket
indiepop och brittisk shoegazing.
Ride var ett band jag lyssnade på
och blev helt tagen av. Men filmintresset kom senare, det var när
jag började göra musik på egen
hand, innan hade jag spelat i
band.
Du har ett ansett skivbolag
och spelar på fina ställen som
musiker. Var det som att börja
från början nu när du gjorde en
film?
– Ja, så har jag upplevt det,
verkligen. Men jag har lärt mig
någonting. Till exempel att jag
har saknat en producent. Det
har jag fattat att man har väldigt
stor hjälp av - att någon har bra
kontakter och gör allt det där tråkiga.
Man undvek att prata om döden
och skapade sagor om den istället.
Filmen visades på Göteborgs
filmfestival. Hur har det gått?
– Ja, det är den enda officiella
visningen. Jag har skickat runt
den till festivaler och är fortfarande hoppfull om att den ska visas på fler festivaler i Europa och
även i resten av världen.
Hur ska man förstå kopplingen
mellan skivan och filmen?
– Det finns ett stämningsmässigt släktskap. De är gjorda under
samma period och med många
av spåren är ambitionen att musiken ska funka som filmmusik.
Men det är ett projekt som växt
fram under väldigt lång tid. 2008
började jag skissa på ett manus.
Filmen - och kanske också den
nya skivan med samma namn handlar om döden, men på ett
gammeldags sätt, där döden är
skrämmande. Var det ett syfte?
– Nej, det var inget syfte. Det
är såhär den har blivit. Den är
väldigt personlig tror jag, men
jag har ändå svårt att förklara och
försvara de konstnärliga valen såhär i efterhand. Det handlar mest
om min mormor. Det att det
handlar om en liten pojke och en
äldre kvinna. Men det är en saga,
en sublimering av att man ska dö.
Att man ser någon som är gammal som bara försvinner.
Men verbalt har jag svårt att
stå för de valen. Men jag håller
med om att det är på ett gammeldags sätt. Eller att döden mystifieras kanske man kan säga? Och
det tänker jag att man gjorde förr.
Vad skulle du säga att du har för
ambitionsnivå?
– Jag har tänkt hela tiden att
ambitionsnivån skulle vara väldigt låg på skivan. Men när jag
väl satt mig med det kändes det
viktigare att få den bra. Man kan
förklara det med att det är fyra
års ansträngning som är kondenserad till den skivan, på så vis är
den ambitiös.
Men det är inte så att jag svettades och inte sov i två månader
när jag gjorde den. Det är svårt
att definiera ambition.
Det finns låtar som heter ”Ägg”
och ”Sperma”, är det en födselsymbolik i kontrast till det här
med döden?
– Ja. Det är flera av låtarna som
har korresponderande titlar: det
är ”ägg och sperma”, årstiderna,
”ur himlen” och ”ur havsdjupen”
och ”slutligen ur svart mot vitt”
och ”ur vitt mot svart”. De korresponderar mot varandra, och det
är inte bara titlarna utan de har
musikaliskt tematiska kopplingar
också. De har samma ackordrunda eller tema.
Vad är ambitionen med det?
– Det är en förhoppning att
skapa bågar över hela skivan. Att
man ska höra när man lyssnar
på den att det finns ett sammanhang. Och det gör det ju bevisligen med musikaliska konkreta
kopplingar. Min ambition är alltid att skapa världar som är sig
själv nog. Och det är ju ett försök
att göra det. Att dra bågar - skapa
röda trådar - mellan låtar.
Mycket popmusik har ett tydligt
yttre: man har en särskild skjorta som passar till en särskild
gitarr. Du har alltid konstiga
kläder och en märklig gitarr.
Menar du att ditt vaga yttre har
ett tydligt inre?
– Det är väldigt viktigt för
mig att det är oförutsägbart och
originellt. Om det kommer fram
någon efter en konsert och säger
att han var väldigt osäker, att han
Foto: Joop de Gruiter
hade en känsla av att vad som
helst skulle kunna hända hela tiden, då har jag lyckats.
Om Sjunga slutet nu hade varit en roman hade den klassats
som magisk realism kanske.
Men i film och musik saknas
den genreindelningen. Är det
ett problem?
– Nej. Eller: kommersiellt är
det ett problem att hamna mellan
stolarna och inte kunna bli definierad. För det är mycket lättare
om man kan vara självi ett sammanhang.
“Kommersiellt är det klar
Nu upplever jag att det
ett problem att hamna inte finns något självklart
mellan stolarna och forum där jag passar in.
inte kunna bli definierad. Nu upplever jag
att det inte finns något
självklart forum där
jag passar in.”
Hur har din musik beskrivits genom åren?
– Electronica var det
väl i början. För att det
var lite rytmiskt och att
metoden var samplingsorienterat och beatorienterat.
Men det blev jag glad för i recensionerna nu, att det var någon
som nämnde Lynch och Murakami. Jag vet inte om Murakami
beskrivs så, men det tycker jag att
det är: magisk realism.
Om David Lynch och Haruki
Murakami är förebilder inom
film och litteratur, vilka är då
dina musikaliska förebilder?
– Sonic Youth. De känns så
relevanta. Det finns en dualism
i deras musik, som är väldigt
noiseig och svår och introvert
och konstnärlig men samtidigt
väldigt enkel och kommunikativ
och upplyftande och vacker. Det
tänker jag ofta på när jag komponerar, att hålla en balans där
mellan. Det ska få vara fint, men
då måste det balanseras av något
mörkt.
annat. Eller man blandar någon
musikalisk upplevelse man haft
och tänker om man skulle kombinera det ljudet med ett miljöljud kanske. Idéen om musiken
är vackrare än själva musiken i
slutändan.
Du tänker mycket på musiken
innan du skapar den?
- Ja det gör jag. Jag tänker
mycket mer än jag gör musik. Det
är också då den är som vackrast,
musiken, innan man börjar göra
den. Man tänker sig något ljud
som kan förhålla sig till något
TEXT: JERKER KAJ
FOTO: JOOP DE GRUITER
Hans Appelqvist spelar på
Zita i Stockholm lördag 5 maj
- och är mer turnésugen!
Vill din bio anordna en filmvisning/spelning? Hör av er
till [email protected].
Filmbar i Malmö
Skånska kortfilmer med paus för
mingel, bar och DJ/VJ/live är ett
arrangemang som Malmö tycker att fler
lokalföreningar borde ta efter.
Lowe Haaks kortfilm Mord, min tusensköna visades på FILMBAR #5.
NYSTARTEN AV FILMBAR under
2011 blev till uppskattade arrangemang hos både publik och
filmskapare. Vi tycker att detta
är en fin arrangemangsform med
potential att spridas till Folkets
Bio-avdelningar i andra städer
och vi hjälper gärna till med tips
och råd ifall någon av er önskar.
Bakgrunden till nya FILMBAR är att vi efter elva år lade ner
det årliga arrangemanget Skånska Filmdagarna. I takt med att
det skapats många nya visningsfönster
hade
detta med tiden
“Programmet lite spelat ut sin
ska spreta
roll och publiken svek. Dock
ordentligt”
tyckte vi att de
lokalproducerade kortfilmerna fortfarande hade
svårt att nå ut i den omfattning
de förtjänar och ville på något
sätt fortsätta att regelbundet göra
dessa tillgängliga, både för filmarnas och publikens skull.
LÖSNINGEN BLEV att vi dammade
av ett gammalt koncept som vi
körde på Biograf Panora under
några år i mitten av 2000-talet
- FILMBAR. På den tiden var
FILMBAR ett ganska anarkistiskt
projekt där vi kunde visa nästan
vad som helst som lämnats in, en
skön mix av högt och lågt.
Skillnaden nu när FILMBAR
har fått nytt liv i uppdaterad form
är en mer aktiv programsättning
där vi både uppmanar filmskapare att skicka in sina alster och
parallellt på egen hand söker upp
filmer vi vill ha med. Dock har vi
kvar grundidén om att programmet ska spreta ordentligt, “traditionella” kortfilmer blandas med
musikvideos, konstfilm, barnfilm, dansfilm och så vidare.
DET FINNS INGA REGLER givna på
förhand om vad som inte kan
komma i fråga att visas. Viktigt
är också att se till att vi visar filmer gjorda av både kvinnor och
män, unga och gamla, etablerade
och nybörjare.
Varje upplaga av FILMBAR
innehåller nu två filmblock med
en mix av skånska kortfilmer
plus ett tredje block med en lite
längre film eller med ett särskilt
tema. Mellan filmblocken har vi
pauser för mingel, bar och underhållning. Det finns alltid DJ på
plats och hellre än att plocka in
“professionella” DJs väljer vi personer med anknytning till någon
av kvällens filmer. Vi har också
alltid någon lokal filmare/VJ som
ser till att det händer någonting
på duken under pauserna.
En annan viktig ingrediens är
det personliga mötet mellan filmare och publik. Tiden medger
inte att bryta av med Q&A efter
varje enskild film, men vi inleder
varje filmblock med att alla närvarande regissörer till filmerna i
just det blocket får introducera
sin film lite kort. Detta gör att
publiken känner igen filmskaparna, så att de senare när de sett
filmerna kan ställa sina frågor till
rätt person i mingelpauserna.
I FEBRUARIUPPLAGAN av FILMBAR fanns det många filmer i
programmet med musikalisk
anknytning och två artister som
porträtterades i varsin film uppträdde dessutom live. I första
pausen Jafar Hasan Aboud och
i den andra Stry Terrarie. På olika sätt två punkare i själen - en
svensk legend och en som för sin
musiks skull tvingats fly hemlandet. Jafar spelar oud med ett sällsynt driv.
I filmblock tre visade vi Hans
Appelqvists sagolika debutfilm
Sjunga slutet nu, följt av ett uppskattat publiksamtal med Hans.
SEDAN VI FLYTTADE UT från Biograf Panora och det därmed inte
varit möjligt att ha en premiär i
veckan av filmerna i projektet
Svensk kortfilm C/O Folkets Bio
har vi istället samlat dem en gång
per termin och som inramning
lånat FILMBAR-konceptet med
pauser, bar och DJ - alltså FILM-
Dox
box
global
day
BAR SPECIAL: Svensk kortfilm
C/O Folkets Bio.
PASSAR PÅ ATT ANSLUTA MIG till
den kritiska debatt som förs på
lite olika håll angående kravet på
Sverigepremiär som Göteborg
Filmfestival ställer på alla svenska
kortfilmer de visar. Detta medför
att alla filmare som siktar på att
bli uttagna till Göteborg Filmfestival tvingas säga nej till lokala
visningar under många månaders tid, till exempel om de blivit
klara med filmen redan i juni.
Jag kan förstå att festivalen
vill behålla så mycket exklusivitet som möjligt, men tycker att
det borde vara tillåtet för filmare
att visa kortfilmer i enstaka sammanhang i sin egen hemregion
utan att bli diskvalifiserade till
nästkommande festival.
PER LARSSON
FOLKETS BIO MALMÖ
PROJEKTLEDARE FÖR FILMBAR
Hela
programmet
för
senaste
upplagan
av
FILMBAR#5 finns i pdf på
http://tinyurl.com/85uqrm6
FILMBAR #6 kommer gå av
stapeln torsdag 3 maj.
Huvudarrangör till FILMBAR
är Folkets Bio Malmö, Film i
Skåne och Filmcentrum Syd.
Malmö höll syriansk
filmfestival i solidaritet
med en befolkning som i
år fick vara utan.
Ur filmen Black Stone
DET HELA BÖRJADE MED ett tips
från vår filmimportör Marie
Strauss, som landade mitt i min
semester och ett överfullt skrivbord väl hemma igen, så jag mailade vidare uppslaget till kollegan
Monalisa, som omgående gick i
gång på Dox Box Global Day.
Hon kopplade på ett gäng
samarbetspartners,
CMES
(Centre for Middle Eastern Studies), Moriska Paviljongen, Ibn
Rushd, ARF (Film och Kultur
för Mänskliga Rättigheter) och
MAFF (Malmö Arab Film Festival). Arrangemanget växte till
tre dagar, 15 – 17 mars, varav två
dagar på Moriska Paviljongen i
Malmö och en dag på Centre for
Middle Eastern Studies i Lund.
INOM RAMEN för arrangemanget
bjöd vi in den flerfaldigt prisbelönta syriska manusförfattaren
och regissören Nabir Maleh och
visade två av hans långfilmer, The
Leopard och The Road to Damascus.
DOX BOX GLOBAL DAY är ett initiativ för att globalt hålla igång en
återkommande filmfestival i Syrien under detta år, då festivalen
inte har möjlighet att äga rum i
sitt hemland.
Så i solidaritet med den syrianska befolkningen har en rad olika
festivaler och biografer världen
över, bland andra FidMarseille,
CPH:DOX and DokuFest anslutit sig med visningar av filmer
från den syrianska festivalen och
då specifikt den 15 mars, Dox
Box Global Day.
ANDERS HELMERIUS
FOLKETS BIO MALMÖ
För mer info: www.panora.nu
och www.dox-box.org
Mötet om framtidsfrågor med
Folkets Bios mindre avdelningar
Hur ska Folkets Bios mindre biografer stärka sitt varumärke, finansiera en digitalisering och värva unga medlemmar? Riksstyrelsen och åtta mindre lokalföreningar har diskuterat viktiga framtidsfrågor. Bo Andér rapporterar.
I INBJUDAN PÅSTODS FÖLJANDE:
”Vi står alla inför många utmaningar. Kraven på oss ökar
från omvärlden vad gäller
kvalitet och professionalism
som distributions- och filmvisningsorganisation och som
driftansvariga för biografer.
Folkets Bio bedriver en unik
verksamhet med vår tydliga
satsning på kvalitetsfilm, men
vårt ”varumärke” är inte tillräckligt starkt eller står inte i
proportion till verksamhetens
kvaliteter. Folkets Bio förtjänar kort sagt en mycket större
publik och större uppmärksamhet än den vi ser idag.”
DE FEM MÖTESTIMMARNA ägnades åt verksamhetspresentationer
och ett kreativt samtal om några
nyckelfrågor för avdelningarnas
verksamhetsutveckling.
något som distributionskontoret
ställde sig positiv till att arbeta
för i nära samarbete med
avdelningarna.
t%FULMBSUVUUBMBEFCFIPWFUBWFO
t .FEMFNNBSOBT FOHBHFNBOH biografkonsulent med uppdrag
och svårigheten i en ideell or- att vara avdelningarna behjälplig
ganisation som Folkets Bio att i utvecklingen av biograferna och
rekrytera unga människor och finansieringen av dem.
att få dem att
stanna kvar. Fört ½LBE LVOTLBQ
slag framfördes “...vårt ‘varumärke’ och kompetens i
om olika typer av är inte tillräckligt bidragsfrågor och
medlemskap för
starkt eller står konsten att söka
att stärka organiinte i proportion externt stöd.
sationen.
till verksamhetens t %FO NFTU UZEkvaliteter...”
t 0TÊLFSIFU PN
ligt formulerade
den egna förmåunder
seminagan att klara av övergången till riet handlar om behovet av att
2K-tekniken, närmare bestämt
anställa en biografföreståndare
finansieringen av den. Dock för att få stabilitet i filmvisningsframkom en försiktig optimism verksamheten och möjliggöra ett
under samtalet, då flera avdel- utvecklingsarbete.
ningar arbetar målmedvetet med
frågan, som har karaktär av ödes- DELTAGARNA SKILJDES MED en
fråga då 35mm-tekniken fasas ur klart uttalad önskan om att denna
inom kort.
typ av möten är värdefulla och
definitivt bör bli rutin i Folt½OTLFNÌMPNHFNFOTBNNBSL- kets Bios framtida arbete.
nadsföring och gemensamma
premiärer av de egna filmerna,
BO ANDÉR
Sarah Wennerberg är ny biografföreståndare i Folkets Bio Umeå.
RIKSSTYRELSEN BJÖD IN de mindre avdelningarna till ett seminarium 18 februari om framtidsfrågor tillsammans med
riksstyrelsen och personalen på
distributionskontoret i Stockholm på Bergssunds Strand 39,
där också seminariet ägde rum.
Åtta av nio avdelningar skickade representanter och bland
dessa ingick Angered, som med
hänsyn till sin verksamhetsstorlek också fått en inbjudan.
Ny föreståndare och
ordförande i Umeå
Vid årsmötet i februari valdes Sarah
Wennerberg till ny biografföreståndare och Marie Malmi till föreningens ordförande.
SARAH KOMMER ATT FORTSÄTTA
jobba med driften av biografen,
filmbokning, och vara ett
stöd för medlemarna i det
dagliga arbetet på biografen.
MARIE KOMMER att arbeta med att
driva olika verksamhetsprojekt
som tex 2K, extern kommunikation och kontakter. Vi kompletterar varandra och ser fram emot
att jobba mer tillsammans under
året.
En praktikants berättelse
Magnus Karlsson har genom sin utbildning till företagssäljare fått
en praktik på Elektra i Västerås. Här berättar han om sitt filmintresse
och vad han hoppas få ut av tiden på biografen.
NÄR JAG VAR endast ett par år gammal minns jag att jag satt i familjens soffa och tittade på tecknat
på antingen video eller tv. Ni vet
en sådan där tjock-tv utan specialfunktioner som var ohyggligt
tung att bära. Det var säkerligen
under någon högtid i samband
med ledighet, då jag minns att
det var en väldigt glädjefull tid.
Trygg, varm och i bästa situation
framför en tecknad film satt jag.
MEN NÅGOT HÄNDE! Jag gnuggade
ögonen och såg suddigt. Det var
nämligen en början på ett tydligt
tecken för att jag behövde glasögon och jag fick just det.
Sedan dess har jag med öppna
ögon kunnat fortsätta att följa
filmutvecklingen från VHS till
DVD till BLURAY. Och biograferna kör idag mycket digitalt.
MED ÅREN FÖRSTÄRKTES intresset
för film och det har alltid varit ett
rogivande, roligt och trivsamt intresse. När jag var tolv år började
jag att agera som recensent och
skrev för min egen skull recensioner som jag satte in i pärmar
(efter ett antal omredigeringar),
sorterade i både alfabetisk ordning, betygssättning och årtal.
Jag såg upp till Nils Petter
Sundgren, Ronny Svensson,
Hans Wiklund, Orvar Säfström,
Gunnar Rehlin med flera och gör
fortfarande. Och följde skådespelare och regissörer som Robert
De Niro, Meryl Streep, Martin
Scorsese, Pedro Almodóvar som
är lika aktuella än idag.
min allra första LIA-praktik (lärande i arbete) efter en termins
teoretiska kurser. Och jag hoppas på att få utöva en del av de
kunskaper jag lärt mig, som företagssäljare med bred benämning,
nu när jag under tio veckor följer
med i arbete och rutiner på biografen Elektra.
NU ÄR DET 2000-TAL och det har
De relevanta kurserna är takfullkomligt exploderat med film- tisk marknadsföring, företagssidor på nätet där
ekonomi, projektleddu kan uttrycka
“När jag var ning, säljplanering,
dina åsikter, göra tolv år började personlig och praktisk
favoritlistor och
försäljning B2B och att
jag agera
hålla dig uppdabygga nätverk.
recensent”
terad inom det
senaste i filmvärlJAG HOPPAS PÅ att
den. Ofattbart att internet fun- kunna tillföra platsen något bra
nits en sådan kort tid. Det känns och att vistelsen blir trivsam.
självklart, som att det alltid skulle Mitt mål med LIA-praktiken är
ha funnits för min generation.
att hålla mitt bultande intresse
Jag studerade konst och media för film vid liv och att kunna få
med inriktning rörlig bild och fler att öppna ögonen för Folexpo på gymnasiet och efter det ket bio och i synnerhet Elektra
filmkunskap under ett år på en i Västerås. En yngre publik än
folkhögskola med fördjupning av vad biografen har idag behövs.
filmhistoria och analysering samt
recensionsskrivning av film.
EFTERÅT HAR JAG förhoppningsvis mycket kunskap i bakfickan
EFTER STUDIERNA och ett par års att ta av när det behövs från denarbete i både Jakobsberg och Kol- na merit.
mården flyttade jag till Västerås
och började studera vid Hermods
MAGNUS KARLSSON
yrkeshögskola. På Elektra gör jag
Praktikplatsen, fotograferad av Magnus Karlsson.
CineSkåne
Författaren Birgitta Stenberg i Alla Vilda
av Lisa Belfrage och Marianne Gustavsson.
I samarbete har Folkets Bio Malmö, Film i Skåne
och ABF Skåne i år startat upp ett treårigt skånskt
spridningsprojekt. Projektet har ett årligt stöd från
Region Skåne på 300 000 kronor, som Folkets Bio
Malmö förfogar över i sitt uppdrag att stå för genomförandet.
DET ÄR EN UTVECKLING AV de tidigare projekten CineSkåne (Film i
Skåne), ABF Skånes visningsarrangemang och Folkets Bio Malmös sommarvisningar i skånska
orter och inte minst förra årets
skånska visningar av filmen Jag
är min egen Dolly Parton.
Syftet är att utveckla och förbättra möjligheterna att lokalt,
runt om i Skåne, kunna ta del av
värdefull film, däribland regionalt samproducerad film på internationell kvalitetsnivå, och företrädesvis med regissörsbesök.
FÖRSTA FILMEN I PROJEKTET var
Big Boys Gone Bananas som vi
har landad på 14 orter i Skåne,
förutom Malmö och Lund, varav
åtta med film och samtal (regissören eller producenten) och fyra
med livesändning och Q&A med
filmens regissör Fredrik Gertten.
I SKRIVANDE STUND planerar vi
för nästa erbjudande till skånska
kommuner, biografidkare, bibliotek och konsthallar.
Om allt klickar blir de två
svenska dokumentärerna Alla
Vilda (om författarinnan Birgitta
Stenberg) av Lisa Belfrage och
Marianne Gustavsson och GIFF
vinnaren För dig Naken av Sara
Broos, vilken finns i Folkets Bios
distribution och som hade Sverigepremiär den 13/4.
SEDAN DISKUTERAR VI att landa
Mannen från Le Havre under
sommaren i vår årliga turné Film
under skånsk himmel, innan vi
tar oss an höstens första erbjudande, vilket vi planerar ska bli
ett samarbete med Malmö Arab
Film Festival och tre titlar med
medföljande regissörer eller skådespelare att välja mellan för de
skånska intressenterna.
ANDERS HELMERIUS
FOLKETS BIO MALMÖ
RECENSIONER FRÅN GÖTEBORGS FILMFESTIVAL
Elektras nya medlem Sara Mäkk besökte Göteborgs
filmfestival 2012. Här är hennes recensioner av några
av filmerna hon såg.
Weekend av Andrew Haigh.
i förälskelsen tiden kan dras ut
och livet plötsligt ställas på ända.
Regissören, som även skrivit manus, berättade vid visningen att
filmen är inspelad i staden Nottingham.
Genom att filma i verkliga miljöer, bland annat på krogen och
ett nöjesfält, ville han få filmen
att kännas mindre som film och
mer som verklighet. Han lyckades. Det känns som om vi är med
och spionerar på paret. Dialogen
känns äkta och det lämnades
också visst utrymme för improvisation, vilket förmodligen bidrar
till att scenerna känns levande
och naturliga.
Miljöerna den utspelas i Russells lägenhet på fjortonde
våningen, hans vänners lilla hus,
simhallen där han jobbar som
badvakt – allt förstärker känslan
av vardag och att detta kunde utspela sig var som helst.
Kärlekshistorien är universell
MY LAST ROUND (regi: Julio Jorquera) handlar om boxaren Octavio, som i en regnig håla i Chile
får veta att han har epilepsi samt
ett hjärnaneurysm som gör att
slag mot huvudet är direkt livsfarliga för honom.
Han lägger boxhandskarna
på hyllan och flyttar med sin nyvunna kärlek - unge Hugo - till
storstaden, där Octavio arbetar
som frisör och Hugo börjar jobba med den unga Jenny i hennes
djuraffär. En attraktion som uppstår mellan Hugo och Jenny blir
ett hot mot Hugos och Octavios
relation. Under tiden har Octavio
i smyg återupptagit boxningen.
Utmärkande för filmen är att
den inte skriver oss på näsan vad
vi ska känna, utan den behåller
distansen till karaktärerna. Det
manliga tigandet och lidandet
skildras tydligt genom de två hu-
vudpersonerna. Miljöerna är viktiga – vi känner regnet, vätan och
kylan inpå kroppen. Tillfälligt
solsken i storstaden och sedan
regn igen, regn och Hugos oändliga sorg som syns i hans ögon.
En boxningsfilm som går utöver de vanliga, men ack så sanna,
klichéerna om livet som en kamp
för självrespekt och en plats i
glansen, om än bara för en stund,
tills nästa match.
AT NIGHT I FLY är en dokumentär
av svenske Michel Wenzer om
fångar i fängelset New Folsom
i Kalifornien. En poetisk bild,
där fångarna själva får komma
till tals dels genom intervjuer,
dels genom bland annat dikter
de skrivit inom projektet Arts In
Correction.
Det är en intressant och fascinerande inblick i deras isolerade
liv innanför murar och taggtråd.
Fångarna bildar tillsammans med
de anställda i fängelset en enhet
med en säregen ton av hopplöshet. Men ju längre in i filmen vi
My Last Round av Julio Jorquera
WEEKEND av Andrew Haigh från
Storbritannien är en fantastisk
film om två gaykillar som möts.
Glen (spelad av Chris New) är
sprudlande energisk och öppen,
medan Russell (Tom Cullen)
har en mer återhållsam energi
och brottas med hur öppen han
egentligen vågar vara med sin
läggning.
Historien utspelar sig från fredag till söndag och det förtätade
tidsförloppet avspeglar väl hur
och sexscenerna mellan de två är
laddade med kemi och hetta. En
film full av mänsklighet, humor,
värme och vemod.
kommer desto tydligare blir det
som en av fångarna säger rakt
ut: Vi är ni, det vill säga allt som
finns innanför murarna, finns i
högsta grad även utanför, om än
lite mindre tydligt.
WALK AWAY RENEE är en annorlunda dokumentär om Renee Leblanc, gjord av hennes son Jonathan Caouette, som tidigare gjort
filmen Tarnation om sin uppväxt
med två morföräldrar och en
mentalsjuk mamma.
Denna gång fokuserar på
mamman och innehåller mycket
både gammalt och nytt material,
klippt och ljudsatt på ett intressant sätt. Ramberättelsen i filmen
är att Jonathan hämtar Renee i
Texas och kör henne till ett hem i
staten New York.
En resa där borttappade mediciner orsakar problem. Det bestående intrycket, trots allt krångel,
är dock av kärleken i denna
okonventionella familj, som förutom Jonathan och Renee består
av hans pojkvän David och sonen Joshua.
En film om att vi bör vara rädda och måna om varandra och
att det förflutna, nutid och framtid existerar samtidigt.
VOLCANO av isländske Rúnar Rúnarsson är en fulländad film om
livet och döden, åldrandet och
generationernas växlingar, men
även om kärlek och gottgöring. Islänningarna verkar vara mästare
på att göra sådana filmer. Härom
året på Göteborgs filmfestival såg
jag till exempel Mamma Gógó
om en åldrande dement mamma
till en regissör. Naturligtvis bör
även nämnas den uppmärksammade Naturens barn (1991) om
ett äldre par som rymmer från
ålderdomshemmet.
Naturen spelar också en stor
roll i Volcano.Vulkanen som på
Hemön gjorde huvudpersonerna
hemlösa och tvingade dem att
flytta till fastlandet, samt havet,
som huvudpersonen gärna besöker med sin lilla fiskebåt.
Stort djup och samtidigt enkelhet, typiskt isländskt och
återhållsamt berättat. Huvudpersonen har varit samvetsgrann
som skolvaktmästare i 37 år och
det blir han även som hemmavårdande make, vilket förvånar
hans barn. Den plötsliga pensioneringen leder så till en chans till
omvärdering av vad som är viktigt och därmed en sorts läkning
eller försoning mellan generationerna. Huvudrollen spelas oklanderligt av Theodór Júlíusson.
I NEDERLÄNDSKA LENA (av Christophe Van Rompaey) får vi följa
den 17-åriga Lena och hennes
sökande efter kärlek, uppskattning, respekt och samhörighet. I
början av filmen går det inte bra
för Lena på kärleksfronten – killarna vill bara ha sex med henne
och bryr sig inte om henne i övrigt.
Mamma där hemma är från
Polen, pratar mest i telefon, tar
hem karlar och tjatar på Lena att
hon är för tjock. Av henne har
Isländska Volcano av Rúnar Rúnarsson.
Lena lärt sig att hon har en sak hård och oförstående. En känsatt använda sig av som maktme- lomässigt stark och omskakande
del med männen, mellan benen. berättelse.
Kanske borde jag bli upprörd
över att se ännu en kvinnogestalt I DOKUMENTÄRFILMEN Love Adpå film som använder sin sexua- dict av danska regissören Pernille
litet som vapen.
Rose Grønkjær får
Ja, det är ett sätt “...en fulländad film vi följa ett antal
att tolka det på.
vanliga amerikaEtt annat är att om livet och döden, ner, som alla lider
åldrandet och
det är specifikt
av ”love addicför just den här
tion” eller kärleksgenerationernas
historien, med
beroende, det vill
växlingar...”
Lena och hensäga, de upprepar
nes mamma.
destruktiva mönsMamman har ett övergivenhets- ter i nära relationer. Tracy, Adekomplex, som kommer i full laide, Chris, Eliza med flera delar
sving när Lena träffar Daan, en med sig av sina erfarenheter och
charmig spjuver, som hon räddar pratar om sina problem.
undan polisen.
Två av dem vi kommer närLena flyttar hem till Daan och mast är hårdrockaren Chris och
hans pappa och allt verkar rosen- trebarnsmamman Tracy. I scerött, men komplikationer uppstår nerna med Chris och hans föräldnaturligtvis och världen kan vara rar blir det tydligt att mönstren
går i arv. Det är mycket rörande
och även om vi aldrig får något
klart och enkelt svar på frågan
var detta kommer ifrån, så får
den oss att förstå dem och sympatisera och fundera över våra
egna upplevelser.
Regissören säger sig aldrig ha
mött någon med problemet, som
inte upplevt någon form av försummelse i barndomen, allt ifrån
grov misshandel till frånvarande
föräldrar. Enligt den drabbade
Chris är ”love addiction” det underliggande beroendet bakom
alla andra beroenden och regissören vill med sin film starta en
diskussion om ämnet.
SARA MÄKK
FOLKETS BIO VÄSTERÅS
Richard Hoberts En enkel till Antibes gjorde publiksuccé på Elektra.
Richard Hobert
besökte Elektra
för film och samtal
VINTERNS STÖRSTA PUBLIKSUCCÉ
på Elektra i Västerås har varit Richard Hoberts En enkel till Antibes.
Ibland har åtskilliga biosugna
fått vända framför kassan när det
varit utsålt. Sven-Bertil Taubes
guldbaggevinst har självklart bidragit till att hålla intresset uppe
ytterligare någon månad. Som
en efterlängtad kulmen kom
”måndagsmixen” den 27 februari,
då regissören Richard Hobert
besökte Elektra för att tala
om sin film. Då hade vi också möjlighet
att erbjuda
syntolkning till filmen, vilket tacksamt togs emot av en
skara besökare som annars har
svårt att få en filmupplevelse.
FULLSATT IGEN. Många såg
filmen för andra, någon
till och med fjärde gången, och Hobert gjorde nog ingen besviken.
Han var personlig och informativ, kunde berätta om hur händelser i den egna familjen inspirerat honom i filmens framväxt.
Dessutom gav han en god inblick
i hur filmarbetet gick till och vad
han speciellt hade velat lyfta fram
i filmen.
Den öppna och generösa stämningen gjorde åskådarna aktiva
med frågor och synpunkter. På
en fråga om varför ungdomskärleken, målet för den ”enkla biljetten”, visade sig vara en påtagligt
läppförstorad kvinna, svarade
Hobert att det inte är lätt för en
regissör att få något äldre, franska skådespelerskor att avstå från
sina självklara skönhetsoperationer. Förstående skratt från åhörarna.
ATT FILMUPPLEVELSEN är ett
samspel mellan filmskapare
och publik kunde man tydligt märka här.
Biograferna
och ”arbetarna” där blir då en
sambandscentral för det hela.
BERIT ANDERSSON
TRIBUNAL 12 BJUDER IN FOLKETS BIOS BIOGRAFER
Vi anklagar Europa – slut upp!
Den 12:e maj, 2012 äger TRIBUNAL 12 rum på Kulturhuset i Stockholm samt runt om
i Europa. I fyra konstnärligt utformade sessioner anklagas Europa för
brott mot de mänskliga rättigheterna och en systematisk inhuman behandling
av flyktingar, asylsökande och migranter.
BEVISMATERIAL PRESENTERAS i form av
vittnesmål, expertis, statistik, rapporter och berättelser. Tribunal 12 avslutas med en publik
överläggning mellan jurymedlemmarna: Nawal El Saadawi, Nuruddin Farah, Saskia Sassen,
)FOOJOH .BOLFMM 1BSWJO "SEBMBO 4BEJL + "M
Azm och B.S. Chimni som representerar en
bredd av litteratur, juridik, filosofi, sociologi
samt
delar
ett
starkt
engagemang
för mänskliga rättigheter.
TRIBUNAL 12 erbjuder digitala livesändningar
från
sessionerna
vilka
streamas
i
HD över internet.
DU BJUDS HÄRMED IN till att delta i en omfattande
internationell manifestation för mänskliga rättigheter genom att arrangera en visning av Tribunal 12!
I EUROPA OCH RUNT OM I VÄRLDEN går kulturQSPEVDFOUFS /(0T UFBUSBS PDI CJPHSBGFS
samman för att visa Tribunal 12 och skapa
ett program i samband med visningarna.
Vi hoppas att din organisation har möjlighet att delta, öka medvetenheten och
skapa opinion i er stad – och i Europa!
DE DIGITALA SÄNDNINGARNA kan visas på
storbildskärmar, projiceras på dukar eller visas
på TV-apparater och datorer. För att kunna se
sändningen från Tribunal 12 behöver du ha Adobe Flash installerat, version 9 eller senare. Det
kan du ladda ner här: http://get.adobe.com/se/
flashplayer/ Vi rekommenderar en internetuppkoppling på minst 2 Mbit/sekund. För att kunna
se HD sändningen rekommenderar vi en internetuppkoppling på minst 7 Mbit/sekund. Du kan
testa din hastighet på www.bredbandskollen.se
TRIBUNAL 12 TILLHANDAHÅLLER en checklista och grafiskt kit för planering och marknadsföring av visningen. Din organisation kommer
att vara en del av ett internationellt nätverk.
TRIBUNAL 12 ARRANGERAS AV Shahrazad – Stories for Life i nära samarbete med Kulturhuset i StockIPMN .ÊOTLMJHB 3ÊUUJHIFUTEBHBSOB PDI *$03/
o*OUFSOBUJPOBM$JUJFTPG3FGVHF/FUXPSL#FTÚLIFNsidan för mer information: http://tribunal12.org
Vi ser fram emot att höra ifrån er!
ANNELI BÄCKMAN,
PRODUCENT +46 (0)708 136070
[email protected]
Kontaktpersoner Folkets Bio-journalen
Lokalföreningarnas kontaktpersoner kan ses som lokalredaktörer som
ska se till att få in material från sin egen avdelning, eget eller andra
medlemmars.
Saknar din bio en kontaktperson? Anmäl till [email protected]
ÖSTERSUND/REGINA: Fredrik Alverland - [email protected]
STOCKHOLM/ZITA: Hanna Westerlund - [email protected]
VÄSTERÅS/ELEKTRA: Börje Rönnqvist - [email protected]
LUND/KINO OCH SÖDRAN: Jerker Kaj - [email protected]
TOLLERED: Ulla Pederssen Estberg - [email protected]
MALMÖ/PANORA : Anders Helmerius - [email protected]
VISBY/ROXY: Toni Lindén - [email protected]
UMEÅ: Sarah Wennerberg - [email protected]
RIKSSTYRELSEN: Caroline Stein - [email protected]