Transcript "Dialog", sida 6

QUALITY FOR LIFE
DIALOG
ETT KUNDMAGASIN FRÅN OTTOBOCK/REHBAND #1/2012
Genium öppnar en ny värld
för lårbensamputerade
Lena Gudmundson
- sjukgymnast på Gåskolan
Röda Korsets Sjukhus,
Stockholm
”Kanske har jag ett rikare liv med ett
ben än med två; hur ska jag veta?
Jag tror i alla fall att livet har blivit
mer här och nu.”
Kent Ring filosoferar
Power your
performance.
Rehbands produkter hittar du
hos välsorterade sporthandlare.
www.rehband.se
ledare
innehåll #1/2012
Hållbar rehab
När rehabiliteringen av Johanna Ahlms knä
körde fast, fick hon hjälp av sjukgymnasten
Marie Wedberg. Och av knäskyddet Patella
Pro. Idag tänker Johanna mer långsiktigt än
tidigare. » 4-5
Det räcker inte att tillverka fantastiska
hjälpmedel; de ska användas också. Vi på
Ottobock är stolta över samarbetet med
Röda Korsets Gåskola som ger människor
både mod och träning att gå vidare på nya
sätt. En som alltid går vidare är Kent Ring.
Han har gått med protes i många år och blir
mer och mer intresserad av vad som händer
inuti när han går. Vi önskar honom lycka till
på väg mot Santiago de Compostela!
Ett hjälpmedel som fyller sin funktion är
knäskyddet Patella Pro. För handbollsstjärnan Johanna Ahlm ledde skyddet till
en snabbare rehabilitering.
Steg för steg
En gångbar filosofi
Kent Ring tänker i allmänhet lite längre.
Allra bäst tänker han när han går. » 10-11
15 Det finns så många aspekter av att gå –
många av dem mentala. På Röda Korsets
Gåskola tränar man det man behöver, så
länge man behöver. Möt Lena Gudmundsson
som smittar alla med sitt intresse för gång.
För nog ska det gå! » 6-8
Hälsa - en samhällsfråga
16 -17 Anpassning
med finska rötter
18
Sveriges Apoteksförening
19 Mentorsnätverk
22
AdAktiv forskning
23
Rehabiliteringspedagogik
I det här numret av Dialog startar vi temat
Hälsa genom livet,
ett tema som berör
oss alla.
PS. Rehabilitering
och anpassning är
personliga saker. Läs
om Matti Sallinen
som rullar fritt mellan
det allra viktigaste i
sitt hem; bastun och
täljstenskaminen.
Genium - intuitivt
in i framtiden
Per Andersson
VD
» 12-13
ansvarig utgivare
per andersson
Banbrytande benprotesteknik för lårbensamputerade. Nu öppnas en
ny värld där mobilitet och
livskvalitet har fått en ny
definition.
redaktion
christina holgersson
stefan hultgren
Quality for Life är Ottobocks vision. Det innebär att alla ska kunna leva ett
aktivt liv eller återgå till ett självständigt liv efter en skada – och helt enkelt
må bra!
skribenter
Anna Sjöstrand
göran andersson
lars-göran wadén
DIALOG berättar om människor som bryter mönstret, som gått vidare
och som inspirerar andra. Alldeles vanliga människor som ofta har en alldeles
särskild förmåga eller idé. Vi lyfter också fram företag och verksamheter
som står för livskvalitet och produkter som gör skillnad för individen.
Har du kollegor eller vänner som vill ha vårt magasin? Skicka namn och
adress till [email protected].
fotografer
alex tribus
Anders Bergsten
Brita Nordholm
jon lIInasOn
Morten Bibow
DIALOG kommer ut tre gånger per år och ges ut av Otto Bock Scandinavia AB.
copyright
otto bock scandinavia AB
all rights reserved
Kontakta Otto Bock Scandinavia
omslagsbild
Lena Gudmundson, sjUkgymnast på
Gåskolan, Röda Korsets Sjukhus,
Stockholm
Otto Bock Scandinavia AB
Box 623
SE 601 14 Norrköping, Sverige
Telefon: + 46 11 28 06 00
Fax: + 46 11 31 20 05
E-post: [email protected]
www.ottobock.se
www.rehband.se
3
Nu vet jag att
jag måste tänka!
Det har tagit mig många år att förstå att jag måste tänka, inte bara köra på,
säger handbollsproffset Johanna Ahlm. Med sjukgymnasten Marie Wedbergs
hjälp har hon lärt sig att påverka situationen.
Efter ett knappt år som handbollsproffs i Viborg
HK skadade Johanna Ahlm ledbandet i knäet.
Strax efter att hon tagit sig tillbaka i augusti fick
hon stora problem med knäskålen.
– Handboll är extremt påfrestande med sidoförflyttningar, tyngdöverföringar och skjuvkrafterna som skapas när man hoppar hit och dit,
förklarar Marie Wedberg. Det är så tufft att det
behövs väldigt lite för att det ska bli för tufft.
Mästerskapet och slutspelen 2010 frös inne.
Rehabiliteringen körde fast och Johanna tog
kontakt med vännen och sjukgymnasten Marie
Wedberg som tog över ansvaret. Sjukgymnastiken
4
doserades från Sverige och vid ett möte varannan
vecka fick Johanna stegvis nya övningar.
– Det gjorde ont men vi pressade det lite ändå,
berättar Johanna. Och där började det hända saker. Jag fick lära mig att sortera i vad som är farlig
smärta och vad som är okej smärta.
Idag är Johanna tillbaka. Och skillnaden är som
på natt och dag.
– Tänk dig att gå till jobbet varje dag i ett år
och inte få någonting gjort utan bara titta på när
de andra jobbar. I det läget gav varje möte med
Marie en enorm push. Att få springa i två minuter
istället för i en, det var bara wow!
Under rehabiliteringen hade Johanna god hjälp
av ett knäskydd kallat Patella Pro. Marie besökte
Idrottsmedicinskt vårmöte i Göteborg och där
fick hon syn på ett skydd utvecklat för knäskålsproblem.
– Jag spärrade upp ögonen, förklarade läget
och mer eller mindre slet skyddet av provdockan.
Skyddet visade sig ha Johannas storlek och
hjälpte till att hålla den överrörliga knäskålen på
plats framförallt vid löpning.
Skyddet gav en trygghetskänsla och fungerade
som en påminnelse om att tänka på knäet.
VM i Brasilien i december 2011 kändes väldigt
långt borta för Johanna Ahlm, men hon åkte dit
och visade att hon är tillbaka. Nästa stora satsning gäller OS i London 2012. Johanna är en av
de elva som står under SOK:s beskydd.
Skador och svagheter har tagit mycket plats för
Johanna Ahlm. Men det finns skäl till att hon är
proffsspelare. Om Marie får ge en sammanfattning så handlar det om klokhet både på planen
och utanför, och att Johanna är smart nog inse
sina behov när det kommer till träning. Det ger
en hållbarhet.
Johanna har fortfarande ont i sitt knä varje
dag, men nu vet hon att hon kan påverka situationen steg för steg. Ungefär fem minuter in i
uppvärmningen brukar smärtan minska, när hon
gör styrkeövningar vet hon att ”om inte detta gör
ont nu så kommer det att fungera” och väl ute på
planen är hon smärtfri.
Nu har Johanna accepterat att rehabiliteringen
av knäet troligen blir livslång. Varje gång hon
styrketränar har det blivit naturligt att lägga in en
eller två rehabövningar.
– Alla kroppar har akilleshälar, säger Marie. Är
man smart så ser man till att tänka kring sin soft
spot och har en plan för hur man ska hantera
den. Den som vill ha en framgångsrik karriär får
inte ”glömma”.
Text Anna Sjöstrand / Foto Jon Liinason
Handboll är en intensiv sport som ställer höga krav på ortosernas funktionalitet.
fakta patella pro
Ortosen som positionerar
patella optimalt
Patella Pro har dymanisk återcentrering
som garanterar rätt grad av stöd. Kan
anpassas individuellt för en optimal funktionalitet med hjälp av karborrefästen
och stegvis inställning, den är smidig,
bekväm och användarvänlig. Det unika
materialet på insidan förhindrar också
att ortosen glider ner.
Foto Morten Bibow
5
Kunskapscentrum med livsglädje
Att lära sig gå med protes efter en amputation kräver träning, både fysiskt och mentalt.
Vid Gåskolan på Röda Korsets Sjukhus i Stockholm tränar man så länge man behöver.
Vi möter Lena Gudmundson som är en av Gåskolans sjukgymnaster.
Text Anna Sjöstrand / Foto Brita Nordholm
Under gymnasietiden hade Lena Gudmundson en skolkamrat
som dansade balett.
– Å, hon gick så snyggt! Jag fascinerades tidigt av det här med
gång, hållning och hur människor rör sig, berättar Lena som är
en av tre sjukgymnaster på Röda Korsets Gåskola.
Det här med hur vi går, det är väldigt personligt. När Lena får
frågan vad alla gående ska tänka på när de går så börjar ögonen
glittra. Det här gillar hon.
– Man hör redan på stegen vem som kommer, eller hur? Varje
människa har ett unikt gångmönster. Den som vill gå snyggt ska
gå ergonomiskt och ekonomiskt, det vill säga utnyttja kroppens
strukturer på bästa sätt.
Lena liknar det vid att vi har en sol över hjärtat som skiner
6
framåt och uppåt. Den ska vi visa för alla vi möter! Resten löser
sig av sig självt; den som visar sin sol, den sträcker på sig, får en
bra hållning, fin kurvatur och svikt och utnyttjar muskler, leder
och ligament på bästa sätt istället för att sjunka ihop, bli kutryggig och få ont.
För de som kommer till Röda Korsets Gåskola löser sig inte
gången av sig självt, här behövs övning. Gåskolan vänder sig till
människor som är amputerade (eller ska amputeras) och som
behöver träna på att gå med protes.
– Vi fungerar som ett kunskapscenter inom området. Patienterna amputeras på sjukhus runt om i Stockholm och hamnar på
olika rehabiliteringsenheter. När såret har läkt kommer de till oss,
ofta via remiss, men de kan också ta kontakt själva.
”Jag fascinerades tidigt av det
här med gång, hållning och hur
människor rör sig”
På Gåskolan tränar man så länge man behöver. Har man väl
skrivits in så kan man alltid komma tillbaka. Vid uppföljningar
kan sjukgymnasten hålla koll på om protesen skaver, behöver
justeras eller bytas ut. En protes som gör ont blir sannolikt kvar
i garderoben!
Vid första besöket sätter sjukgymnasten och ibland ortopedingenjören tillsammans med protesbäraren upp behandlingsmål. Vad är det protesbäraren vill uppnå med sin protes? Det
kan vara allt från att klara av att förflytta sig inomhus mellan
rullstol och säng till att återgå till arbete och fritidsintressen.
Olika bärare har olika förutsättningar och både träningen och
protesen behöver anpassas efter dem.
Fortsättning...
7
Den som börjar gå med protes måste lära sig att gå på nytt
igen och det kan ta tid. En svårighet kan vara att man har problem med att återställa mittpunkten i kroppen. För den som har
haft ont länge och blivit amputerad flyttas helt naturligt tyngdpunkten till den sida som är kvar. För att komma tillrätta med
detta är balans- och tyngdöverföringar till god hjälp.
Som en första övning på Gåskolan får man gå i barren där det
är stadigt och tryggt.
– Redan här ser vi sjukgymnaster en hel del. Hur mycket vågar
den här personen? Hur belastar han eller hon? Verkar det göra
ont någonstans? Allt efter som gången utvecklas kommer ortopedingenjören in och gör justeringar på protesen.
Nästa steg kan vara en rollator, sedan två kryckor, sedan en
käpp, sedan ingenting alls, huga! Sedan kan det handla om att
ta sig över hinder, gå på varierat underlag, gå ut på gården, åka
kommunalt, gå i skogen, allt beroende av behov och intresse.
Lena berättar att i början är det sjukgymnast och ortopedingenjör som är experter, men efterhand byts rollerna och det blir
protesbäraren som känner sin protes bäst.
Fakta om Gåskolan
Gåskolan har funnits i Stockholm sedan slutet av
sjuttiotalet, då på Norrbackainstitutet (Karolinska
sjukhuset). Sedan 1994 tillhör Gåskolan Protesenheten på Röda Korsets Sjukhus.
Teamet, med tre sjukgymnaster och en deltidsortopedläkare, samarbetar med ortopedingenjörer från
de ortopedtekniska verkstäderna, OT-center
Danderyd och Team Olmed Södersjukhuset.
I Stockholmsområdet finns även gåskolor på
Dalens och Danderyds sjukhus.
8
– Det är protesbäraren som ska styra protesen, inte tvärtom!
Alla de tekniska finesserna på protesen är gjorda för att man ska
belasta den, fjuttar man bara så svarar den inte. Det här är en
process som handlar om att våga lita på protesen. Och att acceptera – det är så här jag tar mig fram med min protes.
En människa som kan gå med sin protes blir mer självständig
och aktiv. I förlängningen handlar det både om livskvalitet och
om samhällsekonomi. En amputation kan i några fall leda till att
man tar ett ökat ansvar för sin hälsa; här kan gåskolan betyda
väldigt mycket.
Hur långt kan man komma med en protes då?
– I princip vart som helst, säger Lena. Men ibland får man ta
en annan väg för att nå sitt mål.
– Det är protesbäraren som ska
styra protesen, inte tvärtom!
omtanke
stolthet
vilja
Det är värdeord som präglar vårt arbete inom vården.
Vi vill ge människor med olika funktionshinder en högre
livskvalitet. Med ett heltäckande produktprogram kan vi ge
våra kunder en komplett ortopedteknisk service.
Oavsett om du besöker våra ortopedtekniska avdelningar eller
har lättare besvär och får hjälp i någon av våra sex butiker så
hjälper vi dig till att leva ett bekvämare och aktivt liv.
Titta in på våra hemsidor för att läsa mer om vad vi kan
hjälpa dig med.
www.aktivortopedteknik.se
Du hittar oss
på följande orter
Eskilstuna
Falun
Gävle
Karlstad
Katrineholm
Malmö
Nyköping
Uppsala
Västerås
Ängelholm
Östersund
Här hittar ni oss:
Stockholm
Södertälje
www.ot-center.se
Det händer så mycket
INUTI när man går
Inte var det roligt att få skelettcancer som
sjuttonåring och tvingas amputera benet
ovanför knäet. Samtidigt har Kent Ring svårt
att tänka sig hur livet hade utvecklat sig om
allt det där som hände inte hade hänt.
Text Anna Sjöstrand / Foto Alex Tribus
10
Naturligtvis har amputationen påverkat vilka människor Kent
Ring mött, vilka sammanhang han deltagit i och vilka tankar han
tänkt.
– Kanske har jag ett rikare liv med ett ben än med två; hur ska
jag veta? Jag tror i alla fall att livet har blivit mer här och nu, säger
Kent som inte ägnat en minut åt att vänta på bättre tider.
När amputationen var ett faktum blev Kents tvärsäkra framtidsplaner om intet. Han som tog segelflygcertifikat redan som
sextonåring och skulle bli pilot som sin far. Så blev det inte. Ett
jobb som SOS-operatör blev istället ingången till ett givande
yrkesliv med flera olika befattningar inom SOS Alarm. Idag är
Kent förvaltare av digitala kartan (ResQMap).
– I grunden handlar mitt arbete om att hjälpa människor i
nöd. Det är inte alla länder som har ett nationellt hjälpnummer
och 112 är en viktig del av säkerheten.
Kent är sekreterare i KFA, Koalition för amputerade. Under
sommaren kom boken och utställningen Kapad kropp, där amputerade från sju till åttiofem år framträder i bild och text. Under
versnissagen hörde Kent någon viska ”Nu får vi titta på dom där
utan att skämmas!”.
– ”Dom där”, det är sådana som jag. Många gånger har jag
märkt att folk är nyfikna och vill fråga. I grupp vågar de inte,
men på tu man hand kommer frågorna.
Offerrollen är ingenting för Kent. Men det har hänt att andra
amputerade har reagerat negativt på hans livsinställning. Efter att
han berättat i KFA-nytt om en lång golfrunda med protes kom
ett samtal från en – numera före detta – medlem.
– Han ringde vår ordförande och talade om att min käcka historia förstörde hans möjligheter att söka bidrag och få hjälpinsatser. Självklart ska alla vi amputerade få den hjälp som vi behöver
och ett problem för amputerade är ibland att vår funktionsnedsättning inte tas på allvar. Samtidigt har vi amputerade ett ansvar
att ta hand om vår egen hälsa.
Kommentarer som den här hindrar inte Kent att gå vidare, för
just att gå är ett av hans huvudintressen. Ett mål är att gå den 80
mil långa pilgrimsleden till Santiago de Compostela i Spanien.
Han hoppas på god protesgång.
– Det händer ju så mycket med en när man går. Inuti alltså.
”Ett mål är att gå den 80 mil långa pilgrimsleden till
Santiago de Compostela i Spanien.”
fakta KFA
KFA, Koalition för amputerade, är ett forum för att sprida
information och skapa nätverk för amputerade. Vem som helst
kan gå med och som medlem får man tidningen KFA-nytt som
kommer ut med fyra nummer per år.
KFA ligger bakom boken och utställningen Kapad kropp av
Elisabeth Ohlsson Wallin och Leif Axelsson (i samarbete med
Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet). Huvudsyftet är
att synliggöra en ”stor men dold grupp i samhället” på ett sätt
som är ”så långt från en offerbild man kan komma”.
KFAs hemsida:
www.kfa.se
Följ Kents blogg:
www.ringkent.wordpress.com
11
Genium
- den nya generationens
benprotessystem
Med sin toppmoderna dator-, givar- och reglerteknik
är Genium banbrytande inom benprotestekniken för
lårbensamputerade. Med detta system kommer man
betydligt närmare en naturlig gång än med tidigare
proteslösningar. Genium Bionic Prosthetic-systemet
reagerar intelligent på olika situationer i vardagen
och styrs därmed inuititvt av individen.
Skynda sig att göra de sista inköpen,
som vanligt behöva vänta på bussen,
möte på fjärde våningen och ingen hiss
i byggnaden. Det här är ju inga ovanliga
vardagssituationer. Livet är fullt av utmaningar som var och en måste reagera
på spontant. För många amputerade
personer har det hittills varit oövervinnerliga hinder. När vi började utveckla
Genium var det därför viktigt för oss
att få ett system som så mycket som
möjligt liknade vanlig gång. Vi ville
ge amputerade personer möjligheten
att använda systemet på ett enkelt,
bekvämt och säkert sätt i sin vardag. Med Genium Bionic
Prosthetic-systemet har vi lyckats åstadkomma ett banbrytande framsteg inom benprotestekniken; en helt ny generation
mikroprocessorstyrda, intelligenta benprotessystem.
För brukaren innebär det att livskvalitet och mobilitet i
vardagen måste definieras på nytt. Genium stödjer det naturliga rörelseförloppet in i minsta detalj. Orsaken är till stor del
det innovativa konceptet OPG (optimerad fysiologisk gång)
som ger en märkbar skillnad för brukaren genom sina många,
sammanlänkade delfunktioner.
Bl.a. är knäleden lätt flekterad vid
hälisättningen så att protesfoten
snabbare får fullständig kontakt
med golvet (PreFlex).
Den efterföljande knäflexionen
regleras elektroniskt utifrån de
krafter som verkar på protesen
(Adaptive Yieldingkontroll). På
så sätt minskas golvreaktionskrafterna och hela rörelseapparaten
skonas – framför allt ryggen – och
man kan förebygga ortopediska
följdskador som annars är vanligt. Ansträngningen och behovet av koordination minskar
betydligt, särskilt när brukaren går i sluttningar eller på ojämnt
underlag.
Med den dynamiska stabilitetskontrollen (DSC) anpassas
systemet efter varje rörelsesituation och man får en optimal
övergång från stödfas till svingfas. För brukaren betyder det
en ökad säkerhet vid baklängesgång och utfallssteg. Den adaptiva svingfaskontrollen reglerar underbenets pendelrörelse, så
att steget inte påverkas av tempo, steglängd, kläder eller skor.
12
Nya funktioner för ökad rörelsefrihet
Ny programvara för enkel och säker anpassning
Att kunna gå i trappor med växlande gång utan hjälp av en
aktiv drivkraft och utan kraftiga kompensationsrörelser är en
nyhet för protesbärare. Genium¬funktionen som möjliggör
detta är intuitiv och gör att protesen kan röra sig utan särskilda
kommandon på ett sätt som hittills varit omöjligt för icke-motoriserade proteser. Även trottoarkanter, hinder i hemmet eller
andra vardagliga snubbelrisker kan hanteras med betydligt mer
naturliga rörelser och högre säkerhet.
Tack vare den nya inställningsprogramvaran X-Soft kan funktionerna i systemet utnyttjas till fullo med enkla anpassningar och
individuell protesinriktning. X-Soft beräknar och visualiserar
de krafter som verkar på protesen och ger rekommendationer
för en skräddarsydd placering av protesens olika delar. Detta är
en viktig innovation för benprotestekniken, eftersom hylsupphängning och inriktning har en kraftig påverkan på protesens
funktion.
System som består av Genium knäled och AXON röradapter
tål vattenstänk, vilket underlättar vardagen.
Brukaren kan dra nytta av många förbättringar som påverkar
vardagen, däribland induktiv laddning av protesen, interaktiv
fjärrkontroll, fem inställbara extralägen och en batteridrifttid på
fem dagar.
13
Kimba Neo
- ditt förstahandsval!
Nya
färger!
Kimba Neo är efterföljaren till Kimba Spring med fokus på
hantering och design. Den anpassar sig till barnets behov och
förutsättningarna i familjen, ger optimal hjälp för inlärning
samtidigt som den ser ut som en vanlig vagn.
Bland nyheterna på Kimba Neo kan nämnas: ny ihopfällningsmekanism, justerbar bakaxelfjädring, fasta transportöglor, större
hjul med nya fälgar, högre lastkapacitet, enhandstilt för sitsen,
klädsel i fler färger och material. Läs mer på: www.ottobock.se
Otto Bock Scandinavia AB | Koppargatan 3 • 601 14 Norrköping
Tel. +46 11 280600 • [email protected] • www.ottobock.se
Ramfärger: svart eller silver
Under temat Hälsa genom livet kommer Dialog att lyfta olika aspekter av hälsa. Först ut är frågan om onödig ohälsa.
Hälsa - en samhällsfråga
Allt helande måste börja med
Idag inkluderas personer med
mig själv, säger filmregissören
funktionsnedsättning på ett tydoch författaren Kay Pollack.
ligare sätt i folkhälsoarbetet och
Och kanske är det lättare att ha
Onödig ohälsa har varit en viktig
synpunkter på hur andras livsstil
del i processen. En av dem som
än att förändra sin egen. Men
deltog i arbetet med rapporten är
hälsa är också en samhällsfråga
Magnus Wimmercranz, utredare
som kan påverkas genom polipå FHI med ansvar funktionstiska beslut.
hinderfrågor. Magnus har många
Folkhälsorapporten Onödig
års erfarenhet inom fältet, bland
ohälsa – Hälsoläget hos persoannat som kurator i barnhabilitener med funktionsnedsättning
ringen i Jämtland och som lärare
är både sorglig och hoppfull läsi Handikapp/Rehabiliteringsvening. Sorglig eftersom den visar
tenskap på Mittuniversitetet.
att många som har en funktions– Vi har fått goda reslutat av ett
nedsättning måste lägga all sin
integrerat arbete kring folkhälsa,
energi på att överleva i samhället
säger Magnus. Vi har sammanoch därför sätter hälsan åt sidan.
fört den ideella sektorn
Något som förstärks av en
(handikapporganisationerna)
allmän inställning som bygmed folkhälsoarbetare och tjänsger på att ”skadan är redan
temän inom handikappomsorgen.
skedd, här finns inget att göra”.
Samverkan kring de här frågorna
”Det räcker inte att var snäll och trevlig,
Hoppfull, därför att om ohälsan
blir i sig en framgångsfaktor!
det handlar till exempel om att anställa en
är onödig går det också att göra
Det finns ingen given koppling
människa och ge det stöd som behövs.”
något åt den!
mellan en funktionsnedsättning
Statens folkhälsoinstitut
och ohälsa, berättar Magnus.
(FHI) har som övergripande mål att ”skapa samhälleliga
En person med funktionsnedsättning kan utan tvekan uppfatta
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolksig ha god hälsa; det handlar i första hand om självbild och
ningen”. Trots det har människor med funktionsnedsättning
bemötande.
av tradition inte integrerats i folkhälsoarbetet. En ohållbar syn
Vissa hinder går inte att komma ifrån, som till exempel
med tanke på att mer än en femtedel av befolkningen i Sverige
smärta eller sjukdomsförlopp. Men man kan alltid arbeta för att
har en nedsatt funktion.
behålla och stärka den hälsa man har och fokusera på det som
Det finns enligt rapporten en social klyfta mellan personer
fungerar.
funktionsnedsättning och den övriga befolkningen. En viktig
– Folkhälsoarbete är ingenting man gör själv. Genom samorsak är att många utbildningar och arbetsplatser är otillgänghällsinsatser och politiska beslut går det att påverka hälsoläget
liga. Brist på utbildning och arbetslivserfarenhet leder till dålig
i gruppen personer med funktionsnedsättning. Och det räcker
ekonomi och brist på inflytande – en ond cirkel av ohälsofaktointe att var snäll och trevlig, det handlar till exempel om att
rer. Ohälsan är störst hos människor med rörelsehinder.
anställa en människa och ge det stöd som behövs.
”Mer än en femtedel av befolkningen i Sverige har en nedsatt funktion. ”
Nedsättning något annat än hinder
Socialstyrelsens terminologiråd har beslutat att begreppen
funktionsnedsättning och funktionshinder ska skiljas åt:
• En funktionsnedsättning är en nedsättning av en fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
• Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen.
Just nu förbereder Statens
folkhälsoinstitut uppdraget
Ett friskare Sverige. Det kommer att resultera i en uppmärksamhetsvecka under tiden 15-21 oktober för att lyfta fram
betydelsen av goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten.
Läs mer på www.fhi.se/Vårt-uppdrag/Matvanor/ettfriskaresverige.
Rapporten Onödig ohälsa av Ylva Arnhof finns att ladda ner
som pdf från www.fhi.se.
15
Anpassning med
finska rötter
Att bygga ett anpassat hem handlar inte bara om breda dörröppningar
och automatiska dörrar. Hjärtat måste vara med. För Matti Sallinen
utanför Västerås handlar det i första hand om uppvärmning,
en fråga med djupa kulturella rötter.
Av Anna Sjöstrand / Foto Anders Bergsten
16
En finne som bygger ett hus utan bastu har troligen drabbats
av tillfällig sinnesförvirring, så innan vi hunnit komma in i
Matti Sallinens nybyggda hus måste vi ta en titt på skönheten.
Man når den via garaget och den har breda, mobila lavar så att
man enkelt kan förflytta sig från rullstolen.
– Bastu är nödvändigt, skrattar Matti, inte utan allvar. Och
särskilt bra för mig som sitter stilla mycket och sällan svettas.
Hela kroppen slappnar av därinne.
Mitt i vardagsrummet reser sig en mäktig täljstenskamin.
För Matti är uppvärmningen central i dubbel bemärkelse; både
som energikälla och symbol. Han minns barndomens plåtkamin i Savolax i östra Finland, en enkel men väldigt effektiv
apparat för både uppvärmning och bakning.
Han rullar fram till kaminen och fyller den med gamla
dörrkarmar och liknande som han fått från sin sons byggfirma.
Här slösas inga resurser och värmen sprider sig snabbt i hela
rummet.
Enplansvillan är ett bra exempel på ett hus som anpassats
redan innan byggstarten. Mattis tankar om vad som är viktigt i
ett hus har styrt hela bygget. För honom var energifrågan med
frånluftsvärmepump, eldstäder och stora fönster minst lika
viktig som breda dörrposter eller automatiska dörrar. Mycket
av inredningsarbetet har Matti utfört sittande i rullstolen.
– Jodå, allt som ska göras upp till en höjd på 1.50 går ju fint
för mig att göra själv med rullstolens hjälp, både målning och
snickerier. Och det mesta byggnadsmaterialet har jag hämtat
själv.
I garaget har Matti ännu en rullstol som han använder när
han snickrar, hugger ved, städar och värmer bastun. Precis som
allt som Matti bygger, måste också rullstolen fungera perfekt
och stabilitet är en förutsättning för Matti som är amputerad
på ena sidan.
Arbetsskygg har han aldrig varit och inte heller rädd att
hoppa på nya saker. Han har jobbat på bageri, på byggen, haft
finsk matbutik, drivit en hotellstädfirma med 25 anställda och
har alla körkortsklasser som finns. Han älskade att köra både
taxi och lastbil men efter en bilolycka i mitten av åttiotalet får
han till sin stora sorg inte längre köra professionell persontrafik. Idag underlättas hans vardag av en golvsänkt Chrysler.
När solen sänker sig bakom den mosstäckta stenmuren
förstår man att platsen är vald med omsorg. Här har nog varit
en boplats redan för mycket länge sedan. Vedförrådet är fyllt
till brädden och yxan sitter tryggt i vedkubben.
Värmen från Matti och täljstenskaminen dröjer sig kvar.
”Allt som ska göras upp till en höjd på 1.50 går ju
fint för mig att göra själv med rullstolens hjälp,
både målning och snickerier. Och det mesta byggnadsmaterialet har jag hämtat själv”.
17
Sveriges Apoteksförening
Kvalitet är förtroende, förtroende är kvalitet
Kvalitet är en viktig grundpelare i apotekens verksamhet, säger Johan Wallér, vd för Sveriges
Apoteksförening. Och alldeles oavsett omregleringen så är det förtroendet för apoteken som
skapar deras existensberättigande.
Apotek gör en skillnad och skapar i sig ett mervärde, menar Johan Wallér på
Sveriges Apoteksförening. Apoteken är ofta den första och den sista länken i
vårdkedjan. En åkomma leder till att kunden, långt innan han eller hon söker
sjukvård, går till ett apotek och träffar en farmaceut som kan göra en kvalificerad bedömning någonstans mellan ”ring 112” eller ”drick ett glas vatten
och gå hem och lägg dig en stund”.
Kunden har all anledning att lyssna
– Utan det förtroendet kunde man lika gärna lägga ner apoteken och sätta
upp smarta automater istället, säger Johan. Det är fullt möjligt både tekniskt
och säkerhetsmässigt.
Kopplingen mellan kvalitet och personal är alltså väldigt tät när det gäller
apoteken. Med hundra miljoner kundbesök varje år är det som mötet vid
apoteksdisken helt avgörande.
– Det är där det sker. Där vid disken finns världens chans att göra något bra
för att kunden ska kunna behandla sig på bästa sätt.
Johan talar inte om avreglering utan omreglering, eftersom apoteksmarknaden är lika reglerad som någonsin eftersom kraven på kvalitet, säkerhet och
kostnadskontroll är minst lika stora som tidigare.
– Med 300 nya apotek har vi högre tillgänglighet, differentiering och mångfald på marknaden efter att ha haft den sämsta tillgängligheten i hela Europa.
Men vi har också en del problem som vi måste åtgärda nu. Mitt bekymmer
är att stat och myndigheter vill reglera bort problemen medan vi på Sveriges
apoteksförening istället vill att aktörerna får ett större ansvar och handlingsutrymme.
Folkhälsa- en fråga för alla
Apoteken är i och för sig inte ansvariga för medborgarnas hälsa. Men å andra
sidan, varje apoteksaktör inser att det är förtroendet som gör att kunden
kommer tillbaka. Det är alltså förtroende som apoteksbolagen konkurrerar
om och häri ligger en självklar folkhälsoaspekt.
– Det finns en inbyggd kvalitetssäkring i apoteksleden i och med personalens
kompetens och yrkesstolthet. Den resursen kan man utnyttja på ett mycket
bättre sätt i framtiden.
Kort om Sveriges apoteksförening
Sveriges Apoteksförening är en ideell förening med
uppgift att tillvarata och främja medlemmarnas
branschintressen. Föreningen består av fyra råd;
apoteksmarknad, kvalitet, IT och utbildningsråd.
I styrelsen sitter vd för tretton av apoteksaktörerna.
I princip representeras hela marknaden. Johan
Wallér huvuduppgift är att vara ambassadör för
apoteken och se till att deras kraft tas tillvara av
samhället, genom att verka för goda villkor i form
av lönsamhet för apoteksaktörerna.
Discovery T-max
– upptäck möjligheterna
Discovery T-max sätter inga gränser, med justerbar sittbredd 30-56 cm, mekanisk tilt på 50° och många olika
tillbehör kan vuxen såväl som barn känna frihet och
ha stora möjligheter att upptäcka världen och alla dess
möjligheter. Läs mer på www.ottobock.se.
18
Foto Morten Bibow
Erfarenheter tas tillvara i
mentorsnätverk
Kliniken för ryggmärgsskador i Hornbæk har i samarbete med RYK (Rygmärgsskadade i Danmark) bildat ett nätverk av mentorer. Genom nätverket erbjuds de
inlagda att möta en person som tidigare varit inlagd, för att få insikt i hur det kan
vara att leva med en ryggmärgsskada. Erbjudandet bygger på tanken att personer
i samma situation kan ge goda råd och dela med sig av sina erfarenheter på ett
sätt som behandlingspersonal inte kan.
Mentorsnätverket består av frivilliga och är sammansatt av personer med
en bred fördelning i ålder, livssituation, skadenivå och så vidare. En från RYK
koordinerar arbetet och matchar de mentorer som passar bäst till den enskilde
inlagde. Erfarenheter från andra länder visar att arrangemanget kan skapa bättre
förutsättningar att tackla den nya livssituationen.
I sin presentation av mentorskapet skriver RYK: ”Ett samtal med en mentor
är en informell dialog av de många tankar och överväganden som är förenat med
ett nytt liv med en funktionsnedsättning. REFLEX är ett erbjudande om ett jämlikt utbyte med en människa som har erfarenhet (mentor) och som kan inspirera
och stötta mottagaren (adept) i den nya livssituationen. Målet är att ge adepten en
bättre chans att klara vardagens kommande utmaningar och krav. ”
Namnet REFLEX ska signalera hur adepten kan spegla sig i mentorn och reflektera över sin nya livssituation.
”Ett samtal med en mentor är
en informell dialog av de många
tankar och överväganden som är
förenat med ett nytt liv med en
funktionsnedsättning. REFLEX
är ett erbjudande om ett jämlikt
utbyte med en människa som har
erfarenhet (mentor) och som kan
inspirera och stötta mottagaren
(adept) i den nya livssituationen.
Målet är att ge adepten en bättre
chans att klara vardagens kommande utmaningar och krav. ”
Tack till Mikkel Bundgaard, ordförande för RYK.
www.ryk.dk
19
Fler öppna samtal
Vem är vacker? Vem får vara med? Och vem får vara vän med
vem? Med utställningen Funktionsfördelar – två världar möts
på Arbetets museum trycker Patrik Lundström och Mattias
Åström på ömma punkter både inom och mellan oss. Målet är
att vi ska våga tala öppet med varandra.
Kärnan i utställningen är deras vänskap – en vänskap som
provocerar vissa. En person med funktionsnedsättning kan väl
inte ha något gemensamt med en ”normal” person? Föreställningar som denna lever kvar i Sverige år 2012 och Patrik
Lundström och Mattias Åström har fått försvara mötet mellan
två världar. Men för dem känns indelningen i olika fack alltmer
ointressant och begränsande.
– Jag har lärt mig så mycket av Patrik, berättar Mattias som
arbetar som personal på Mediaverkstan i Norrköping. Med
honom vågar jag visa vem jag är och ge mig tid att fundera
över vad jag egentligen tycker innan jag svarar. Jag har aldrig
kommit så nära någon annan kompis. När jag frågar Patrik
vad han lärt sig av Mattias ser han lycklig ut.
– Mattias har lärt mig att hantera en kamera! Men också
stöttat mig i att jag får vara som jag är och att jag kan slappna
av och låta andra vara som de är.
Kameran kan de verkligen hantera båda två. Bilderna i utställningen är starka och tar upp situationer som vi alla kan känna
igen oss i, som utanförskap, stress, skönhet, jämställdhet och
nakenhet.
Bra bilder berör. Och med bilderna i utställningen Funktionsfördelar tar Patrik och Mattias med oss under ytan på det
vi tror att vi redan vet och det vi inte orkar se. Deras förhoppning är att utställningen kommer att leva vidare i någon form
och fortsätta att skapa debatt.
– Det behövs fler öppna samtal i samhället, säger Patrik.
Vi måste våga ifrågasätta våra färdiga föreställningar om varandra
och prata även om det som är svårt eller ovant. Alla tjänar på det.
Utställningen Funktionsfördelar – två världar möts visas på
Arbetets museum i Norrköping och pågår fram till den 9 april
2012. Projektet har även en egen hemsida, www.tvavarldarmots.
se. Där kan man se fler bilder, ta del av pedagogiskt material och
lyssna på Patriks musik. Via hemsidan kan man även boka
föreläsningar eller ta del av det pedagogiska forumet.
Till vardags finns Patrik Lundström och Mattias Åström på
Medieverkstan i Norrköping, en daglig verksamhet som bland
annat ger ut tidningen Mediamagazinet. www.mediaverkstan.se
Ny diskrimineringslagstiftning
Nya mål på väg till
London 2012
Olympiska stjärnor som Sally Pearson och
Kelly Cartwrigt förbereder sig inför London
med en rad gemensamma tävlingar. Båda drog
uppmärksamheten till sig under friidrottstävlingarna Adelaide i januari. Pearson
dominerade med två segrar i 100 och 200
meter, Cartwright med ett nytt världsrekord
för kvinnliga lårbensamputerade i 200 meter
med tiden 35,98 sekunder.
Läs mer på www.ottobock.se
20
2009 utredde regeringen om bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Hans Ytterberg, som utförde uppdraget, kom fram till att en ny diskrimineringslagstiftning är rätt väg för att minska utstängdhet och exkludering av
personer med funktionsnedsättning på grund av otillgänglighet. Utredningen,
ett dokument på över 800 sidor med titeln ”Bortom fagert tal”, var ute på
remiss under 2010 bland kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och
föreningar. Men trots att det i dag gått över 400 dagar sedan remisstiden gick
ut har inget konkret ställningstagande till en eventuell utökning av diskrimineringsskyddet kommit från regeringen. Ansvarig minister, integrationsminister
Erik Ullenhag, säger att hans avsikt är att ”landa med frågan” under 2012. Erik
Ullenhag vill dock vara tydlig med att det kan komma ett konkret förslag till riksdagen, men det kan också innebära att regeringen konstaterar att man inte lyckas
nå en lösning. Finansdepartementet oroar sig nämligen för ökade kostnader och
moderaterna är oense internt.
Lars-Göran Wadén
Materialseminarium
hösten 2012
Under hösten 2012 kommer vi att bjuda in till materialseminarium på ett flertal orter i Norden. Håll utskick på
vår hemsida www.ottobock.se, där kommer ni att hitta
information.
Ger svar
på allt
Enligt reklamen kan man med hjälp av betaltjänster
maila, smsa eller ringa olika företag och få svar på
allt. Men när två kvinnor som använder rullstol
kontaktade en telefonupplysningstjänst för att få veta
vilka nattklubbar som saknar trappor, fick de till svar
att nattklubbar är en olämplig miljö för personer i
rullstol. I svaret kan man också läsa ”att rullstolen kan
utgöra en fara för andra gäster på grund av den
dämpade belysningen och därför är krogen en
olämplig lokal för rullstolsanvändare”. Kvinnorna blev
upprörda och anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen som nu gör bedömningen att företaget utsatt kvinnorna för diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen och telefonupplysningstjänsten
118 100 ahhaaa AB har träffat ett avtal om förlikning
som innebär att kvinnorna får en ursäkt samt 40 000
kronor var.
The secret behind
a superhero
Want to try the superhero way of doing sports?
By applying pressure to your muscles, Rehband
Compression Gear rebuilds exercising muscles faster
and even boost your energy while performing.
And the secret? An increase of the blood flow. With
comfortable fit and anatomical design, Rehband
Compression Gear supports, protects, improves
coordination plus balance, and empowers your
muscles when you need it the most.
Try the Superhero way. Try Rehband
Lars-Göran Wadén
www.rehband.se
iF Product Design Award och
RedDot Design Award
Det är med stolthet vi konstaterar att – av 2 923 insända
bidrag från hela världen – har två produkter från Ottobock
vunnit iF Design Award 2011. Det är vår 1C60 Triton
kolfiberfot och 3R93 mekanisk knäled som fått pris inom
”Medicin/ Health-Care” och juryn har bedömt utifrån bl.a.
materialval, grad av innovation, miljöpåverkan, funktionalitet, ergonomi, säkerhet design i stort.
Vinnarna av iF Design Award presenteras på CeBIT,
Hamburg’s HarborCity och i Haikou (Kina) och de visas
även upp på iF hemsida (www.exhibition.ifdesign.de).
+AdAktiv forskning
+AdAktiv forskning är Aktiv Ortopedtekniks forskningsenhet.
För att kunna ge bästa möjliga vård till våra patienter
strävar Aktiv Ortopedteknik efter högsta kompetens hos
personalen och högsta kvalité på våra produkter och
behandlingar.
Enligt svensk lag ska vården byggas på beprövad
erfarenhet och bästa tillgängliga vetenskapliga grund.
För att detta ska uppfyllas behövs, som tillägg till personalens höga utbildning och erfarenhet, den vetenskapliga
medvetenheten kontinuerligt höjas.
Detta sker med hjälp av +AdAktiv forskning som
initierar, stimulerar, koordinerar och coachar interna och
externa forskare med sina forskningsobjekt och andra
involverade i forskningsprocessen. Vidare kommer enheten förmedla relevanta forskningsresultat till anställda
inom Aktiv Ortopedteknik. Konsekvensen av dessa satsningar, blir förutom en större kunskap hos personalen
också en främjad utveckling inom hela den ortopedtekniska sektorn.
Enheten ligger dessutom helt i linje med Aktivgruppens
vision, nämligen att vara ledande inom Ortopedtekniken
i Sverige.
22
Samarbete mellan Apoteket AB
och Otto Bock Scandinavia
Apoteket AB är en väldigt viktigt kund för som säljer
mycket av våra Rehband produkter. Det som är
spännande med Apoteket är att vi delar deras vision
om det som kallas hållbarhetsarbete. Med detta
menar vi allt vi gör för att vara ett ansvarsfullt och
framgångsrikt företag – ekonomiskt, socialt och
miljömässigt. Vi vill integrera detta vi våra affärer och
i samspel med våra intressenter.
Våra Rehband-produkter tillverkas i vår fabrik i
Tallinn. I vårt avtal med Apoteket kan Apoteket
genomföra revisioner på plats för att kontrollera hur
produkterna tillverkas. Detta gör Apoteket med alla
leverantörer de samarbetar med. Vi har nu haft två
revisioner, dels avseende den tekniska kvaliteten på
de medicintekniska produkter, dels en revision som
avser Apotekets uppförandekod för leverantörer.
Vi är väldigt glada att båda dessa revisioner gick
galant! Det är ett bevis på att våra produkter håller
en hög teknisk kvalitet och att tillverkningen sker på
ett socialt och miljömässigt bra sätt.
Vi fortsätter att arbeta i vårt långsiktiga arbete med
våra hållbarhetsmål. !”Quality for life” betyder att vi
tar hållbarhetsarbetet på allvar. Det handlar om ett
liv i hälsa för alla intressenter. Vi tar också ansvar i
relationerna med, medarbetare, och underleverantörer och samarbetspartners.
Göran Andersson - Director of Quality Management
Lärande och personlig utveckling
= rehabiliteringspedagogik!
Projektet Alla ombord – det salutogena museet pågick i projektform fram
till januari 2011. Då hade projektet pågått i fyra år och sysselsatt nästan
hundra personer. Nu ligger nästa spännande projekt i sin linda.
Den drabbas av en sjukdom eller skada som får livslånga
konsekvenser eller som kommer att förvärras, behöver både
söka information och hitta ett förhållningssätt.
– Det handlar både om lärande och personlig utveckling –
och det är ju det som är pedagogik! Hur kan man hitta vägar
att lära människor mer om det som hänt utan att förfalla till
pekpinnar och kommunicera på ett sätt som faktiskt går fram
och som sätter igång en process av lärande och utveckling
Frågorna är ständigt aktuella för Carina Ostenfeldt som var
projektledare och konceptansvarig för Alla ombord – det salutogena museet. Under året har hon föreläst och handlett institutioner, myndigheter och organisationer med infallsvinkeln ”filosofi
för tillgänglighet”. Nu håller nästa projekt på att växa fram.
– Kopplingen mellan kultur och hälsa är ju inte ny och idag
kan man ju få kultur på recept, säger Carina. Gunnar Bjursell
som initierade detta har skrivit i vårt projektmagasin. Men nu vill
jag/vi dra det hela lite längre och förena rehabiliteringens och
kultursfärens sätt att tänka under rubriken Rehabiliteringspedagogik, som inte stannar vid lärande utan även tar in utveckling.
En av frågorna är hur man får in brukarperspektivet på ett
brett plan, inte bara pratar med dem som redan håller med. Ett
sätt att göra det är använda sig av människors berättelser. Efter
att ha levt i många år med en skada vet man hur den kan hanteras.
– Erfarenheterna behöver återkopplas direkt in i verksamheten, till de som skadats och deras anhöriga, inte minst barnen.
Nu vill vi ta reda på hur!
Vill du läsa mer om projektet Alla ombord – det salutogena museet?
Gå in på www.allaombord.se och ladda mer Alla ombordmagasinet med
artiklar och reportage om arbetet, perspektiven, erfarenheterna, modellerna
med mera.
Institutet för Handikappvetenskap
Vid årsskiftet blev CHILD vid Högskolan i Jönköping fullvärdig medlem
i Institutet för Handikappvetenskap. Tidigare har parterna haft ett samarbetsavtal men nu har alltså CHILD och Högskolan i Jönköping blivit
fullvärdiga medlemmar i IHV jämte Örebro universitet och Linköpings
universitet. CHILD ska ansvara för all barnforskning inom samarbetet.
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) tillhandahåller en
forskarutbildning som är ledande i Europa inom handikapp-
vetenskap. CHILD och Högskolan i Jönköping har sedan 2006
varit en del av nätverket.
- Vårt samarbete har varit bra för utbildning av forskare med
spetskompetens och utveckling av ett stort forskarnätverk inom
handikappvetenskap när det gäller forskning om barn, säger
Mats Granlund, forskningsledare och grundare av CHILD.
- Vitsen med handikappvetenskap är just att studera livssituationen från olika håll med utgångspunkt både i individens och
miljöns förutsättningar och de villkor som samhället erbjuder.
Vår första uppgift blir att få en bättre uppfattning om vilken
forskning som bedrivs i Sverige runt barn i behov av särskilt stöd
och deras livssituation.
Genom medlemskapet ökar CHILD och Högskolan i
Jönköping sina möjligheter att samarbeta med toppforskare
vid de andra lärosätena.
- Nu ser vi fram mot att öka vår kunskap ytterligare om livssituationen för barn i behov av särskilt stöd och hur vi kan underlätta
livet för barnen och deras anhöriga, säger Mats Granlund.
I Sverige kan man läsa Handikappvetenskap som forskarutbildningsämne
vid universiteten i Linköping och Örebro samt högskolan i Jönköping.
Läs mer på www.hj.se under länken ”Forskning/Forskningsmiljöer”.
23