Transcript Ladda ned som pdf

Medicinska Fakultetens Tidning | Nr. 1 Februari 2012 | Årgång 14
Ta hand om själen
Sätt guldkant på
tillvaron
Sidan 17
Barnaskrik och
tentaplugg
Sidan 14
Då det värsta
har hänt
Sidan
Och
vinnaren är…
Sidan 5
synapsis
Tweets
hollsten Emelie Hollsten
I vinter värmer jag mig med Mei Lans tomatsoppa och dansar till devisen ”free
your mind and your ass will follow.” #sidan18
erikjonsson Erik Jonsson
Jag riktar strålkastarna mot en bortglömd klassiker #sidan19
MeiLan Mei Lan Svensson Goh
Som ni har undrat, som ni har längtat – Matlådan är tillbaka! #sidan18
perskardin Per Skärdin
Då hela världen är emot en är det inte konstigt att man blir paranoid..
bjornedgren Björn Edgren
Tänk om man hade haft 140 täcken, det hade varit för många.
missjenny Jenny Högblad
Strejkar min egen barnlängtan och pluggar 200 % den här terminen istället ­
#sidan 14
boijsen Filippa Boijsen
Mindfulnessappen i telefonen stressar mig. #sidan10
linnea Linnéa Örtengren
Så här på senvintern finns det inte mycket som är bättre än att krypa upp i soffan
med en kopp rykande varm choklad och en god bok. #sidan12
starlander Felix Starlander
Känns det självklart att alla spelare ska få vara med och spela? #sidan13
hinnerdal Erik Hinnerdal
Den förra bilden var med sina 87% svart lite för ljus så den nya har 93% svart
#sidan23
maccan Marcus Bergström
Jag ser ut att ha förlagt min gås. Har någon sett den? Den är världens sötaste,
bara den inte blir blöt. #sidan20
barrow Amanda Barrow
Vad är Twitter – egentligen?
hessius Jesper Hessius
För mig är det inget spel. Det är en livsstil. Jag andas basket. Jag lever basket.
Mitt hjärta dunkar basketbollar.#bballer4life
SYNAPSIS
13
ALLTID I SYNAPSIS
02 Redaktionen twittrar
04 Nyheter & info
Möt Per-Olof Michel,
­docent i ­
katastrofpsykiatri
06 Inledningsvis
18 Synapsis gillar: Matlådan
19 Synapsis gillar: Drinkhörnan
20 Folkbildning
23 Avslutningsvis
I DETTA NUMMER
05 Vinnaren i konsttävlingen
07 Fördjupning: Tankens kraft
13 | En jämförelse
Krönika signerad Felix Starlander
18 | Mei Lans matlåda
Årets Uppsalastudent Johan
­Bengtsson
Insändare
[email protected]
Chefredaktör
Mei Lan Svensson Goh
Ansvarig utgivare
Filippa Boijsen
Illustratörer
Emelie Hollsten
Amanda Barrow
Marcus Bergström
Webmaster
Jesper Hessius
11
–Serie
16 Vardagslyx
12 | Tänk snabbt…
Bildredaktör &
layoutansvarig
Erik Hinnerdal
–Mindfullness
14 Student och förälder
En bok för dig
HEMSIDA
www.synapsis.se
10
13 Åsikt
12 | Linnéa rekommenderar
Textredaktörer
Linnéa Örtengren
Per Skärdin
–Ljus i mörkret
12 Synapsis gillar: Boktipset
Tillbaka på begäran
REDAKTION
[email protected]
07
19 Vinn en film!
22 Årets Uppsalastudent 2011
Skribenter
Björn Edgren
Erik Jonsson
Amanda Barrow
Felix Starlander
Stina Öberg
Annonsförsäljning
[email protected]
Utges av
Föreningen Synapsis
Omslagsbild
Erik Hinnerdal
Kontakt
Synapsis
Akademiska sjukhuset
Ing. 15, Medicinarcentrum UAS 2 tr
751 85 UPPSALA
Tryck:
Exaktaprinting 2012
För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller
sig rätten att redigera i insänt material.
S | Nyheter & Info
Kära gamla och nya läsare,
Synapsis prisbelönt igen!
Nu är vi tillbaka! Med ett nytt pris i bagaget
och vår vanliga hybris har vi lagt ned själ och
hjärta i tidningen Du just nu håller i Din
hand. Och själen är något som återkommer i
detta nummer. För att följa upp förra numrets
text om depression reder vi nu ut begreppet mindfulness, ger
tips om hur du sätter
guldkant på tillvaron
och tar reda på hur
man bäst stöttar en
person som råkat
ut för en tragedi.
Dessutom har vi
intervjuer, krönikor
och mycket mer! Vi i
redaktionen vill tacka
gästskribenten Stina
som gjort ett strålande jobb, välkomna
Marcus och Felix till
redaktionen samt
tacka den nu utexaminerade Carl Johan
Drott för den här
tiden och önska lycka
till i framtiden!
Vill Du också skriva för oss? Tveka inte att
höra av Dig omedelbums!
På tidningsgalan i november fick Synapsis
ännu en gång ta emot ett pris, den här gången i kategorin ”bästa nytänk”. Det som lyftes
fram i motiveringen var att Synapsis lyckas
integrera tidning och hemsida. En hemsida
som innehåller allt som finns i papperstidningen men även
många webbexklusiva texter och
bilder.
Vi vill nu lyfta
fram vår hemsida
lite extra och gör
det väldigt lätt för
dig som läsare att få
tillgång till allt som
finns där genom
QR-koderna nedan
vilka enkelt läses in
med en smartphone
eller läsplatta. På
hemsidan kan man
även kommentera
texter, läsa äldre
material och enkelt
kontakta redaktionen via ett formulär. Se även baksidan av
denna tidning, vars QR-kod tar dig direkt till
prismotiveringen (men läs tidningen först)!
Mei Lan Svensson Goh, chefredaktör
Redaktionen
Bästa läkarstudenter,
Först och främst vill jag hälsa alla nya i termin ett varmt välkomna
till läkarprogrammet. Ni har nu elva spännande och händelserika terminer framför er.
Sammanställningen av KlinikKURT för höstterminen 2011 är
nu gjord. Det är mycket glädjande att meddela att svarsfrekvensen
hamnade på hundradelar från 80 %. Detta är en fantastisk siffra som
än starkare belyser vikten av god klinisk handledning. Stort tack för
denna otroliga svarsfrekvens.
Topp tre KlinikKURT ht 2011:
1. Anestesi
2. Infektion
3. Ortopedi
4 | Synapsis
Denna termin skall MSR göra en inventering av antalet inläsningsdagar på de olika kurserna samt av utrustningen på de olika kandidatrummen på Akademiska sjuhuset. Alla är välkomna på våra
rådsmöten som denna termin äger rum den 20 feb, 19 mars, 23 april
samt den 21 maj (årsmöte) kl. 17.00 på MedC. Har ni några frågor
eller är intresserade av att engagera er i er utbildning så hör mer än
gärna av er!
Vänligen
Eva Lundqvist, ordförande Medicinska studierådet (MSR)
[email protected]
www.studierådet.se
Konsttävlingen | S
Alexis Gonzalez
­-vinnare av konsttävlingen!
Text: Amanda Barrow
Foto: Alexis Gonzalez
Hur gör du när du målar?
–– Jag använder svampar som jag duttar med, sen målar jag faktiskt mycket med
händerna, men också med penslar. Jag gör
skvättande droppeffekter med penslarna så
att det ska se lite smutsigt ut. Det får inte vara
för fint. Det som inte är perfekt ger charm.
Jag målar alltid en guldstrimma på alla mina
tavlor, det är lite min grej. Sen är det olika
abstrakta mönster på alla tavlor. Färger är väldigt mycket i fokus. Jag tycker att färger uttrycker mer än ord, de sätter igång tankar. Det
är på samma sätt som med minnet av dofter,
man relaterar dem till något.
Text: Amanda Barrow
Vinnartavlan är målad med svamp, penslar och fingrar.
Hemma har hon lägenheten fylld med tavlor som står lutade
längs en vägg. Hennes kreativitet kommer och går i perioder,
men verken består. Hon är en sjuksköterskestudent på 23 jordsnurr med målarpenseln och känslorna i fokus.
Möt en glad och sprallig Alexis Gonzalez, som gett BMC ett
ansiktslyft med sitt vinnande konstbidrag!
Hej! Och grattis förstås!
–– Tack! Jag trodde faktiskt
inte att jag hade en chans, så det
är skitkul att ha vunnit.
Hur ska man tolka din
tavla egentligen?
–– Jag vill att alla ska göra
sin egen tolkning, så att tavlan
kan berätta något unikt för var
och en. När jag målar är det
mest en känsla jag vill förmedla,
det är inte så mycket tankar bakom. Men om något, så tänkte
jag nog på känslan av att sitta
ute i gräset och känna värmen
från solen. Varma och mysiga
vårkvällar i parken. Och kanske
lite alkohol!
med svart penna på vitt papper. Jag började
måla på riktigt i somras när jag var och hälsade
på min mamma i Norge. Jag hade haft ett svårt
och turbulent år och kände mig väldigt låg just
då. Mamma kom hem med en massa taveldukar och färger och sa ”Här! De här färgerna
gillar jag, fixa något åt mig”. Hon fick den första tavlan och tyckte om den. Sedan dess har jag
gjort ungefär tjugo stycken till.
Alexis Gonzales,
Vinnare av Synapsis
konsttävling.
Vad fick dig att ställa upp
i tävlingen?
–– Jag är väldigt tävlingsinriktad som person. Några i klassen pratade om att de skulle
skicka in bidrag och då tänkte
jag att ”det ska jag också göra, jag
vill vara bättre!”. Det var en kul
grej helt enkelt. Jag ville se hur
bra jag kunde komma i tävlingen.
Berätta lite om dig själv?
–– Utåtriktad, konstig, inte
som alla andra barn, haha.
Hur länge har du målat?
–– Jag har ritat ända sedan
jag var liten, men då var det mest
Vad känner du när du sitter där
med penseln i handen?
–– Jag blir tom, på ett skönt sätt. När jag
sitter och målar blir det nästan som en blackout. Kanske för att det jag målar är så fult i
början med alla grundfärger så att jag måste
förtränga det fula... så i min hjärna är det
alltid fint. ”Vägen till fint är fult”.
–– Sen lyssnar jag alltid på musik när jag
målar och påverkas mycket av den bakgrundsmusik som råkar vara på just då. Man skulle
kunna kan kalla mig för ”intryckskonstnär”.
Det är lite som med Beethoven, han såg noterna i färger när han komponerade, medan jag
ser känslorna i färger när jag målar. Det kanske
är medfött att två sinnen blandas ihop sådär...
Hur skulle du sammanfatta ditt liv
och vägen som ledde fram till vinsten i Synapsis konsttävling?
–– Ursprungligen är jag från Norge. Sen
flyttade jag till Chile när jag var 16 år och
gick på gymnasiet där och jobbade samtidigt
på en tv-show där man sjöng. Då provade jag
att sjunga opera, det lät förfärligt! Men det
kunde jag bjuda på. Sen kom jag till Sverige
för kärleken, men stannade för min egen skull
när det tog slut. Har bott i Uppsala i två år
nu, ska snart börja praktiken på kirurgen, och
just nu är jag glad! ■
Synapsis | 5
S | Inledningsvis
L
åt mig få berätta för er om en mycket tröttsam grupp människor. Låt mig få
berätta för er om en samling individer ni alla har stött på, flera gånger, säkert
dagligen. Låt mig få berätta om några jag har svårt för; låt mig få berätta om
gnällspikarna.
En gnällspik är en person som är mycket missnöjd med någon eller någonting i
sin tillvaro,i särskilt svåra fall är det allting, och som mer än gärna låter oss andra få
höra det. Det är han som alltid klagar över hur fruktansvärt mycket han har att göra
varje vardagskväll, det är hon som känner att hennes livsuppgift är att berätta för oss
andra hur olidligt tråkig varje föreläsning är, det är mamman som på bussen förklarar
för sin väninna hur jobbiga ungarna varit nu igen och gubben som aldrig kan prata
om sitt jobb utan att lyckas få in åtminstone en negativ kommentar om såväl chef som
arbetstider.
Det som alltid förvånar mig med dessa
människor är inte deras upplevda bekymmer,
Vi utsätts ständigt för ­upplevelser
de är säkert uppriktiga. Jag betvivlar inte för
som vi inte har en chans att styra
en sekund att våra gnällspikar har en jobbig
utgången av, men som vi själva
tillvaro. Ändå dyker samma fråga upp i mitt
huvud varje gång jag stöter på dem; ”varför gör
väljer hur vi ska tackla.
du inte något åt det då?”.
Som jag ser det har man två val när man är
missnöjd med någonting – antingen gör man allt som står i ens makt för att ändra på
det, eller så slutar man klaga och accepterar situationen. Är skolan ständigt tråkig? Byt
program. Är jobbet outhärdligt? Säg upp dig. Är barnen jobbiga? Adoptera bort dem.
Alternativt; ta dig i kragen och se annorlunda på situationen.
”Det är inte hur man har det, det är hur man tar det”, sjöng Markus Krunegård på
sin platta Markusevangeliet. ”Tänk annorlunda, använd huvudet och inse att du själv
alltid avgör hur du reagerar”, sa en mycket klok vän till mig en gång. Båda två hade så
väldigt rätt. Vi utsätts ständigt för upplevelser som vi inte har en chans att styra utgången av, men som vi själva väljer hur vi ska tackla.
Kan ni ingå en pakt med mig? Nästa gång vi sitter mellan två gnällspikar som tävlar
om att ha det värst och vi känner oss värre malplacerade än Göran Greider i en uppsättning av Svansjön – kan vi då inte fråga: ”vad har ni försökt göra åt problemen?”. Jag
tror nämligen att vi gör dem en tjänst då.
För tydlighetens skull bör jag betona att min text inte vill uppmana trötta föräldrar
att adoptera bort sina barn (det är tvärtom något jag skulle avråda från). Det är istället
en dubbel uppmaning om att jobba för att förändra de stora fel och problem vi ser i
tillvaron och samtidigt använda huvudet tillräckligt mycket för att inse att allt faktiskt
inte är värt att hetsa upp sig för.
Jag har alltid varit väldigt förtjust i den italienska fotbollspelaren Gennaro Gattuso.
Under en presskonferens i det VM-slutspel där italienarna senare skulle blir världsmästare var han mycket upprörd över att hans lagkamrater skyllt en tidig förlust på skoskav.
“I min värld”, sa Gattuso, “där det finns barn som går omkring utan att ens äga ett par
skor, är bortskämda fotbollsmiljonärer med skoskav ett icke-problem”. Sen gick han ut
på planen, slet som ett djur och sprang in i evigheten för sitt Gli Azzurri. Han tänkte
annorlunda, blev världsmästare och tystade några gnällspikar på vägen. Det tycker jag
är vackert.
Björn Edgren
6 | Synapsis
Ljus i
mörkret
Text: Björn Edgren
Foto: Erik Hinnerdal
Per-Olof Michel är psykiater och docent i
katastrofpsykiatri vid Akademiska.
Synapsis träffade honom för ett samtal om
hur man hanterar kriser, hur man ska bemöta en deppad kompis och hur det var att
besöka Utøya kort efter tragedin i somras.
S | Fördjupning: Tankens kraft
Humor, en optimistisk grundhållning
och goda förebilder hjälper människor
genom svåra situationer, säger Per-Olof
Michel, docent i katastrofpsykiatri.
Som tidigare yrkesmilitär med en läkarexamen och ­specialistutbildning
i psykiatri headhuntades Per-Olof Michel ganska tidigt tillbaks till
försvarsmakten där han blev försvarsöverpsykiater. I det yrket kom han
ofta i kontakt med svenska soldater som tjänstgjort utomlands, varav
några hade råkat ut för traumatiska händelser. Någonstans där väcktes
en fascination och ett intresse för hur svåra trauman påverkar människor, och framförallt hur olika det påverkar dem. Intresset har lett
honom in på en forskarkarriär som gjort honom till en av experterna
i Sverige på psykotraumatologi och post traumatic stress disorder,
PTSD.
–– Det som är intressant när det gäller allvarliga händelser är att så
många är med om dem, 50-70 procent av befolkningen, men bara ett
10-tal procent får kroniska besvär efteråt, som mardrömmar, plötsligt
påkommande minnesbilder, överspändhet, sömnproblem, depression,
ångestsyndrom eller missbruk. De som drabbas har också en ökad
risk för kroppslig sjukdom, självmord, aggressivitet och våld i nära
relationer i efterförloppet. Men det innebär samtidigt att huvuddelen
av exponerade kommer att återhämta sig. Antingen snabbt eller över
något längre tid. Med eller utan hjälp, förklarar han.
Varför?
–– Människor har uppenbarligen en uttalad motståndskraft mot
påfrestningar. ”Resilience” på engelska – tänk dig ett grässtrå som
regnet vräker ner och sen när solen skiner så reser det sig upp igen, det
finns en inre kraft i grässtrået som får det att resa sig.
8 | Synapsis
Så många
som 50-70
procent
av befolkningen är
med om
allvarliga
händelser
men bara
ett 10-tal
procent
får kroniska besvär
efteråt.
Vad består den ”inre kraften” av då?
–– Det finns olika teorier om det. Bland annat har det med personlighetsdrag att göra - de
som är mer utåtriktade, mindre neurotiska och
oroar sig mindre vid allvarliga händelser har visats klara sig bättre.
Han berättar att det är viktigt att ha en
förmåga till ”mentalisering”. Det innebär att
man klarar av att hantera en situation där
någon är otrevlig mot en utan att behöva ge
tillbaka med samma mynt.
–– Om man, när någon knuffar en på bussen, kan tänka, ”Ja, det är ju trångt på bussen
idag. Punkt.” så kan det vara ett exempel på en
mentaliserande inställning. Det är två saker
i det där, dels att man inte instinktivt söker
hämnd och skall ge igen, dels att man förstår
att andra människor också har känslor, en empatisk aspekt helt enkelt. Det har också visat
sig att underbegåvning, alltså IQ under 100,
utgör en riskfaktor.
Finns det ett linjärt samband mellan
att klara sig bra i krissituationer och
intelligens alltså?
Fördjupning: Tankens kraft | S
–– Det finns det faktiskt men det är absolut inget man behöver överbetona för det
är inte det viktigaste. Det viktiga är att ha
en god förmåga att objektivt se på det man
har varit med om och göra en kognitiv omvärdering av det. Det kan till exempel vara
när man ser människor göra goda gärningar
i en allvarlig situation, när man ser medmänniskor göra humana insatser från altruistiska utgångspunkter. Det kan man inte bara
glömma bort utan istället ta med sig, att allt i
situationen inte var helkasst.
När vi pratar om personlighetsdrag nämner han också att det är viktigt med självständighet; människor som är väldigt auktoritetsberoende när de ska ta beslut, som lyssnar för
mycket på mamma och pappa eller chefen,
verkar klara kriser sämre. Jag undrar om samma sak gäller om man lyssnar för mycket på
en auktoritet som gud.
–– I överdriven utsträckning, ja. Men andlighet är också en positiv aspekt, de som är
religiösa och har en tro klarar sig bättre än
de som inte har det. Det har dock inte med
religiositeten i sig att göra utan att man på
något sätt har förklarat varför man finns till
och har en trygg grund att stå på, vilket religiösa ofta har i sin gudstro. Men om någon
har en övertro på gud, och plötsligt förlorar
sin partner till exempel, då kan det hända att
den personen förlorar sin tro på gud helt och
hållet, och då har han eller hon plötsligt tappat allt.
Socialt stöd måste ju också vara
viktigt, det låter ju ganska självklart
att man klarar sig bättre med bra
människor omkring sig. Men varför
är det så?
–– Det vet man väl inte riktigt, men det
hjälper troligen människor med den kognitiva
omvärderingen av händelsen, i tankeutbytet
som uppstår när man pratar med dem, till exempel. En annan aspekt av det är att de flesta
vet att de alltid kan få stöd från sina anhöriga.
Det omvända däremot, negativt stöd, det vill
säga att om man inte får det stöd man förväntat sig av sina närstående kan det få mycket
negativa konsekvenser för återhämningen.
Finns det fler personlighetsdrag
som är skyddande?
–– Ja, personer som lyfter fram sig själva
och tänker att det här kommer jag klara,
amerikanerna kallar dem ”self-enhancers”. I
vardagssammanhang kan de te sig som lite
för mycket, ”he’s just to much” liksom. Men,
i kritiska situationer hjälper det dem att filtrera intrycken helt enkelt. De tar inte in allt
obehag. Så man ska inte döma ut… tomten
med skägget eller vad fan man ska säga.
Haha, äntligen någon positiv effekt
med att vara ”för mycket” då.
–– Haha, exakt. Men allt har ju en balans Björn, så det får inte vara alldeles överdrivet heller. Annars är humor, en optimistisk
grundhållning och goda förebilder saker som
hjälper en genom svåra situationer.
Härliga nyheter tycker jag.
–– Eller hur!
Samtalet styrs in på det klassiska snacket
om arv och miljö, gener och uppväxt. Forskning visar att längden på allelerna i gener som
kodar för transportören av serotonin i centrala nervsystemet är viktigt. Enkelt kan man
säga att människan har två uppsättningar av
alleler som kan vara antigen långa eller korta
när det gäller serotonintransporten och att
korta alleler är förenade med en ökad sårbarhet. Men det kan inte förklara allt.
–– Det intressanta är att de som har två
två långa klarar av väldigt mycke påfrestningar även under uppväxten, några av dem kan
vara de vi kallar ”maskrosbarn”, de som klarar
sig bra ändå. De som har någon kort allel är
istället mer sårbara och kan fara riktigt illa av
en dålig uppväxt – men en god uppfostran
kan kompensera det där. Om mamma och
pappa är snälla mot någon med korta alleler
så klarar sig den personen också bra i framtiden. Ingen är dömd från början, det är interaktionen mellan arv och miljö som avgör.
Som alltid.
Som en vanlig medmänniska, om
man har en kompis som råkar ut
för något hemskt, hur ska man
agera?
–– Vara nära, lyssna, inte prata så hemskt mycket själv och inte komma dragande
med sina egna erfarenheter. Istället kan man
hjälpa till med praktiska behov och finnas till
hands helt enkelt, vara ett socialt stöd. Inte
någon bearbetning i akutfasen som man pratade om förr.
Vad ska man säga?
–– Du behöver inte säga så mycket. Du
kan fråga: ”Hej, har du fått kaffe idag?” och ge
en kram. Var den vän du är. Inte något annat.
Sverige har en lång tradition av att genom
Socialstyrelsen göra observationsstudier
där allvarliga händelser inträffat runt om i
världen och sedan sammanställa ”lessons
learned” för att förbättra svensk krisberedskap. Efter tsunami-katastrofen i Indiska
oceanen 2004 fick Per-Olof resa till Thailand
för att möta drabbade personer och hjälpa till
med krishanteringen. Detsamma gällde 2006
då han med Nationella stödstyrkan reste ner
till Cypern för att ta emot ett stort antal svenskar från Libanonkriget.
När den norska regeringen nu har tillsatt vad de kallar 22 juli-kommissionen för
att utreda krishanteringen efter tragedin på
Utøya och i Oslo är han en av fyra svenskar
som ingår i en svensk observatörsstudie av
stödet till de drabbade. Han har intervjuat
personer på alla nivåer, från departementen
ner till kommunerna, polis och sjukhuspersonal om hur stödet till de drabbade och
till insatspersonal har skötts. En av resorna
tog honom till Hole kommun, 45 minuters
bilväg nordöst om Oslo. Några hundra meter från stranden i detta lilla samhälle ligger
ön Utøya, där 69 oskyldiga människor mördades den 22 juli förra året.
–– Ön ligger alldeles invid stranden,
man ser den väldigt klart från fastlandet,
så även om jag inte var ute på själva ön
kom jag väldigt nära. Man blir ju ödmjuk
inför det som har hänt och vad drabbade
individer och samhälle utsatts för och blivit
tvungna att fixa till, men också inför det
engagemang som har funnits och fortfarande finns i hela det norska samhället efter
händelsen, avslutar han. Och det känns
som ett väldigt passande avslut på ett intressant samtal, som en hyllning till det
som hela tiden fascinerat honom, nämligen
den inneboende kraften som vi människor
tydligen har, att klara av de svåraste av situationer och att hitta ljusglimtarna när det
ser som allra mörkast ut. ■
Synapsis | 9
S | Fördjupning: Tankens kraft
Komma under ytan på sig själv
Text: Filippa Boijsen
Illustration: Amanda Barrow
Mindfulness för studenter
Vad behöver jag för att lära mig bäst?
Hur hanterar jag motstånd?
Hur märker jag att jag är stressad? Hur
beter jag mig? Tänker jag negativa tankar,
känner oro och ångest, festar jag, flyr jag
till dataspel?
När stressen tar över kan man försöka
stanna upp och lägga en hand på magen
och känna andningen under handen,
avsluta det man håller på med, gå ut en
stund, öppna fönstret, bryta mönstret.
Bara man har uppmärksammat situationen börjar något hända.
– Det är nuet som är intressant, det är
där man kan göra allting, säger Kristina
Lindgren, lärare i mindfulness.
Många studenter mår dåligt. I denna del av världen
mår vi sämre än någonsin, trots att vi får det allt bättre.
Stressen tar av vår energi, och tusen intryck och valmöjligheter tar vår uppmärksamhet. Mitt i detta har mindfulness blivit något många talar om som en möjlig hjälp.
En person i min närhet påminde mig om hur
viktigt det är att vara närvarande i det man
gör, även om man har mycket annat i huvudet. Det man bestämmer sig för att göra ska
man göra väl och det betyder att vara närvarande med hela sig själv. Annars är det bättre att tacka nej.
Hur gör man? Hur får man balans? Det
är kanske lättare att försöka skapa balans
mellan det man vill och det man måste göra
snarare än mellan skola och fritid sa en annan
klok person. Men hur gör man för att mota
bort tankar och känslor som ligger i vägen för
närvaro i det man gör?
Kristina Lindgren är civilingenjör
och utbildad psykosyntesterapeut, coach
och lärare inom mindfulnessbaserad
10 | Synapsis
stressreduktion. Hon arbetar med grupper
som bland annat använder yoga och meditation som verktyg.
Mindfulness är egentligen ingen metod i
sig.
Ordet mindfulness är egentligen ett ord
som kommit att få många tolkningar. Det är ett
buddhistiskt begrepp som innebär att komma
ihåg att vara närvarande, säger Kristina.
Hon förklarar att det finns många mönster i livet, beteenden och tankar, som gör att
vi inte upplever kontakt eller närvaro. Mindfulness handlar om att sätta stopp för dem.
Det handlar inte om något som behöver läras
in eller läggas till i vårt liv. Det handlar om att
ta hand om hur man är.
Mindfulness är ett tillstånd, en upplevelse.
–– När vi är i det tillståndet vet vi om
det, och när vi inte är det så lider vi. Vi blir
stressade och hamnar i obalans.
Mindfulness har blivit populärt nu, kanske för att vi vet att vi kan uppnå det tillståndet och om vi kan lära oss det blir det åtråvärt.
Flexibel i sinnet
För att komma i kontakt med oss själva måste
vi vara medvetna om hur vi gör när vi inte är
närvarande och successivt släppa taget om
det. Bli mer flexibla i sinnet, alerta, och medvetna om vilka val vi vill göra, känna efter och
lära känna de mönster vi omedvetet är offer
för, berättar Kristina. Första steget är då att
sätta sig ned och stanna upp ett tag. Man kan
börja med att följa sin andning och på så sätt
komma till ro.
Genom att lära sig att fokusera skapar
man sig en kraft i medvetandet som hjälper
en att koncentrera sig och behålla närvaron
bättre i fortsättningen. Då märker man
om man är splittrad och stressad. Genom
att koncentrera sig på andningen blir man
lugnare och får balans. Man kan förstå vad
som pågår inuti en själv och bedöma vad man
Fördjupning: Tankens kraft | S
behöver för att må bra. Man kan säga att det är en
sorts meditation, och just meditation används ofta
inom mindfulness för att blicka inåt.
Bot mot tentaångest
Övningarna kan hjälpa en i vardagen. Man kan ta
till dem när det händer något. Om man till exempel hamnar i dåliga tankebanor eller ångest kring en
tenta.
–– Vi ska inte överförbruka oss själva. Man
måste ta regelbundna pauser, äta ordentligt, ta en
promenad och släppa taget. Sitta en stund och andas. Man behöver prova själv för att tro på att det
fungerar, säger Kristina.
Det låter lätt men de som börjar träna inser
snabbt hur svårt det kan vara att kontrollera de starka, fysiska och omedvetna processerna det handlar
om. Kristinas råd är att fråga sig vad som händer
när man förlorar kontrollen. Försöka komma mer
under ytan på sig själv. Närvaron finns där. Genom
att lyssna till vad som händer och inte bli offer för
det vinner man självtillit och kontroll. Livet drabbar en hela tiden som människa, med stor kärlek
och med stora förluster, man får försöka lära sig att
hantera den paradoxen.
Acceptera det som är
Det gäller att träna regelbundet för att det ska bli
en skillnad. Livet bjuder på många övningstillfällen.
–– Närvaro är att vara med det som är. Stå ut
Lästips: En amerikansk professor
i medicin, Jon
Kabat-Zinn, har
lagt grunden för
den västerländska
modellen av mindfulness och hans
böcker har inspirerat många inom
ämnet. Kristina
Lindgren rekommenderar framför
allt: Meditation mot
nedstämdhet och
Vart du än går är
du där.
med det som är. Man bär omkring på sig själv och
sina beteenden men har därför också kapaciteten
att se själv och sätta stopp för det som ligger i vägen
för en. Det är inget mystiskt eller flummigt!
Människan är intelligent nog att ta till vara på
det här menar Kristina och inte minst studenter
kan ha nytta av att träna sitt psyke. Universitetsstudier är mentalt belastande och livet runt omkring
kan vara svårt att få ihop.
–– Man vill vara högpresterande och klartänkt.
Om man tränade mer på närvaro och på att hantera oro och stress kan man förbättra sina studieresultat och må bättre, säger Kristina.
För egen del som student, är det lätt att känna
att flytet aldrig infinner sig. Man sätter hoppet till
att det ska bli lättare och mindre stressigt runt hörnet eller längre fram. Men istället för att vänta på
att lugnet infinner sig, stanna upp och försök må
bra redan idag. Att bli mer närvarande handlar för
mig om att ta kontroll över tankar och känslor, att
göra det jag vill men också ta tag i måsten direkt
och kanske försöka sluta skriva listor.
–– Vi minns nog det som är viktigt. I den stund
man inte gör det och behöver ta till listor är det ett
tecken på att energin är för låg eller börjar ta slut,
säger Kristina.
–– Ge sinnet och hjärnan den mentala kraft de
kan ha. Vi tror att vi hela tiden måste prestera och
glömmer lätt att vi är som mest intelligenta när vi
slappnar av mentalt. När vi är närvarande. ■
Serie av Emelie Hollsten
Synapsis | 11
S | Synapsis gillar
Boktipset
“När hon skrattade lät det som
en skallra: ett skramligt ljud
som var störande även om man
var upptagen med sitt flera
ljusår därifrån”
Text: Linnea Örtengren
Foto: Erik hinnerdal
­‑Ur Fördjupade studier i kastroffysik
“En utsökt förväntan
bar på bilder av det
gamla livet, det liv som
jag aldrig upplevt”
­‑Ur Morgon i Jenin
Morgon i Jenin
“Hon tittar på var
hon ska låta bygga
min nya toalett, den
för färgade”
­‑Ur Niceville
Susan Abulhawa
På ett fantastiskt poetiskt och nästan
smärtsamt vackert sätt beskriver Susan
Abulhawa en palestinsk familjs historia
från 1940-talets början in i nutid. Berättelsen skildrar människorna bakom rubrikerna och bygger en bild av ett folk
som drabbats av ett annat folks olycka. I
centrum står Amal, en flicka som växer
upp i ett flyktingläger i Jenin. Det är ett liv
där våldet ständigt hotar bakom hörnet
och ingenting är självklart. Det är nästan
omöjligt att inte bli berörd av denna kärleksfyllda och sorgliga roman. Mina ögon
var i alla fall fyllda till brädden under stora delar av läsningen.
12 | Synapsis
Fördjupade studier i katastroffysik
Marisha Pessl
En låda med uppnålade fjärliar, en excentrisk professor till pappa och en uppväxt som avverkar större
delen av USA:s småstäder gör bokens huvudperson
Blue till allt annat än en vanlig tonåring. Sista året i
high school förändras allt. Blue tas upp i en grupp
elever som förenas runt den originella filmlärarinnan
Hannah Schneider. Men allt är inte vad det verkar
vara och snart ligger Blues liv i spillror. Det här är en
smart bok fylld med rappa och träffsäkra formuleringar som andas kärlek till litteraturen. Om man är
en alldeles så liten boknörd är denna bok ett riktigt
guldkorn.
Niceville
Kathryn Stockett
Om en särskild toalett för den svarta
hemhjälpen, helst i ett eget hus ute på
gården. Om en småstad i amerikanska
södern på 1960-talet. Om fina vita damer
och deras svarta husor. Om vänskap och
solidaritet. Kathryn Stockett skriver om
den värld hon växte upp i, då barnen till
stor del uppfostrades av hemhjälpen och
det fanns tydliga gränser mellan svarta
och vita. I Niceville utforskar hon relationerna mellan kvinnorna som levde så
nära varandra men som lika gärna hade
kunnat leva i olika världar. Boken väcker
känslor. Ömsom ilska och frustration,
ömsom skratt och värme. En sak är i alla
fall säkert, det är väldigt svårt att lägga
ifrån sig den innan sista sidan har kommit och gått.
Åsikt | S
En jämförelse
Text: Felix Starlander
Illustration: Amanda Barrow
Ibland känns saker och ting alltför självklart och då slutar man tänka på att fler perspektiv kan finnas. Det är på många sätt skönt men
samtidigt är det intressant att betrakta frågor från nya sidor. Det ökar
antalet pixlar i bilden av verkligheten.
”En liten tjej sitter och drömmer i bussen på väg hem från skolan.
Hon kan nästan känna hur foten slår emot det hårda lädret, känna
de agiterande andetagen då hon i drömmen springer mot målet och
inser att det äntligen är hennes tur. Efter det klockrena målet glider
hon fram som en snöängel på gräsmattan, flaxande med armarna och
med ett leende på läpparna som om ordet olycklig aldrig hade funnits. Himlen är målad med vattenfärger av en sjuårings drömmar,
långa kraftiga, sorglösa stråk. Hennes far står där med filmkameran,
triumferande ropande att där, där är hans dotter, högerbacken som tar
chansen och räddar laget.
Inga gepardben hade hon och hennes molnlapp framför ögat
ställde ständigt till problem. Men i drömmen sprang hon lika bra som
alla andra, lika klart som alla andra såg hon och lika mycket, om inte
mer, hurrarop fick hon. Att hon var högerback spelade ingen roll och
i drömmens sista akt var det äntligen hon som fick den avgörande huvudrollen, hon fick med egna ben bära fram hela laget och göra det
som ingen någonsin hade gjort förut. Hon fann den där fläcken där
hon var helt fri, molnlappen var hennes ledstjärna, snigelfarten hennes
beskyddare.
Bryskt väcks hon upp ur drömmen av guppet utanför huset. En
kaviarmacka och en yoghurt innan hennes föräldrar skjutsar henne till
planen och laget. Då hon byter om håller lagledaren sitt sedvanliga tal,
som vanligt är det årets viktigaste match. Varje gång handlar det om
att vinna, om att maximera och optimera lagets insats. Det får inte
finnas någon svag länk och hela laget ska kämpa som ett. Skriket från
kritan ligger kvar i hennes öron flera sekunder efter att laguppställningen har skrivits upp på den svarta tavlan. Bänkvärmare.
Matchen var över, drömmen fick aldrig starta och hon förbannade
känslan av hårt läder, hoppades att hon aldrig någonsin skulle behöva
känna den igen. I hennes mardröm var hon nu en overklighet, dömd
att misslyckas för att hon aldrig fick en chans. På vägen hem skrek
hennes drömmotsvarighet i ett ständigt crescendo. Nästa morgon
kändes inte fotboll så kul längre och drömmen kom aldrig tillbaka.”
Känns det självklart att alla spelare ska få vara med och spela?
Känns det självklart att alla kanske inte är lika bra på fotboll men
kanske tillför saker på andra sätt? Kanske känns frågan om att välja
bort foster med konstaterade skador inte lika upprörande. Men vad är
egentligen skillnaden mellan att välja bort potentiellt svaga länkar för
att de inte kan bringa sina liv till optimum och att hindra någon från
att få vara med i fotbollslaget? Jag vill i och med detta inte på något sätt
framhäva att fosterdiagnostik är fel och inser mycket väl hur bra det
kan användas men vissa frågor tål helt enkelt att ses från några fler håll.
Det ger en bättre bild.
Synapsis | 13
Student och förälder
­–Var femte student har barn
Text & foto: Jenny Högblad
Som förälder är du berättigad till
föräldrapenning under högst 480 dagar.
Det finns tre olika ersättningsnivåer:
grundnivå, sjukpenningsnivå och en lägsta nivå. Grundnivån är oftast densamma som lägsta nivån av föräldrapenningen, det vill säga 180 kr/dag före skatt,
medan sjukpenningsnivån beror på tidigare inkomster, vilket en student kanske
inte ens har. En studerande förälder
har även rättighet att ansöka om ett
tillägg på studiebidraget, men är båda
föräldrarna studenter så måste de dela
på samma tillägg. Uppsalas studentkår
gjorde i våras en undersökning då de
ringde till CSN och frågade hur många
av Uppsala universitets studenter som
faktiskt ansökte om sitt barntillägg på
sitt studiemedel. Resultatet var 10 %.
Detta tyder på att minst 1 av 10 studenter i Uppsala har barn, men troligen
fler, då alla inte tar ut sitt tillägg.
Det ekonomiska problemet som
uppstår gör det svårt för en student att
skaffa barn under sin universitetstid och
kan leda till att man måste välja mellan
14 | Synapsis
I november 2010 publicerades
rapporten ”Utbildning Straffbart”
som är ett samarbete mellan Saco
Studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår och Uppsala studentkår.I
denna rapport framgick det att ­­
20 % av alla studenter år 2008
hade barn under 18 år, det vill
säga cirka 55 000 studerande, de
flesta av dessa var kvinnor. 80 %
av ensamstående studenter med
barn och 78 % av sammanboende
med barn visade sig, enligt Akademikerförbundet SSR:s rapport,
ha en ganska dålig eller mycket
dålig ekonomisk situation.
karriär och familj. Synapsis har träffat
Jennie Pettersson, 32 år, som har döttrarna Freja, 5 år, och Hedvig, 2 år, för
att se hur hon klarar av att både plugga
och ha barn samtidigt.
Jennie har tidigare avlagt en kandidatexamen på Biomedicinprogrammet
vid Uppsala universitet, men eftersom
hennes dröm är att bli läkare, ansökte
hon till en kompletteringskurs på Umeå
universitet och kom in redan på första
urvalet. Hon avsa sig sitt 3 månader
gamla forskaringenjörsjobb på Rudbeck
för att fullfölja sin dröm. Hon har precis flyttat till Umeå för att påbörja studierna igen och förhoppningsvis därefter
hoppa direkt in på termin 5 på läkarprogrammet i Umeå. När Jennie först började på biomedicinprogrammet så hade
hon redan fått Freja, som då var 1,5 år.
Under sin andra termin var hon gravid
och födde Hedvig.
Hur går det att plugga när man
har barn? Är det svårt?
–– Det är inte direkt svårare än nor-
Att vara student med barn kan vara
svårt både ur ett ekonomiskt och socialt
­perspektiv, men för också med sig mycket
glädje. (Barnet på bilden är inte något av
barnen som omnämns i texten)
malt, men man måste helt klart prioritera
på ett annat sätt. När man åker till skolan
så åker man verkligen för att plugga, man
har inte tid att flamsa omkring. Jag har ju
dessutom bott i Gävle under hela min biomedicinartid så det blev ju mycket plugg
på 06.30-tåget dit och på tåget hem vid 16.
Helger och kvällar var heliga för mig; plugg
fanns liksom inte på kartan. Om jag behövde
plugga efter skoltid så fick jag helt enkelt lov
att stanna kvar i skolan. Studentlivet blir ju
också annorlunda, men som tur var så hade
jag redan pluggat i Gävle innan jag skaffade
barn så jag hade redan levt mitt studentliv.
En gång var jag faktiskt tvungen att redovisa
i skolan med ena barnet i famnen, men det
gick ju bra det också. Det går att lösa bara
man vill.
också, men jag har aldrig tagit något extra lån
eller så. Man får helt enkelt bestämma sig för
att man inte har råd och roa sig på sätt som
inte kostar så mycket pengar. Barnbidraget
gör helt klart stor skillnad och gör att man
faktiskt går runt varje månad.
Hur fungerar det ekonomiskt?
–– Jag jobbade mycket innan jag började
studera så jag levde på sparade pengar. Jag tog
inte ens lån. Min sambo har dessutom haft
jobb nu de sista åren, men från början pluggade vi båda så då var det tufft. Vi bor ju dessutom i hus så föräldrarna fick hjälpa till en del
Hur gick det till under nollningen,
struntade du i den?
–– Jag var med första kvällen för att få
se lite åtminstone men det var absolut inte
jobbigt att missa nollningen. Jag är ganska
utåtriktad så jag har inte haft några problem
med att få kontakt med klassen ändå.
Känner du några fler som studerar
och har barn?
–– Ja absolut. Jag känner bland annat en
tjej som ska plugga samma sak som jag här
i Umeå och vi gick dessutom i samma klass
förut. Hon har dock äldre barn, ett på 13 år
och ett på 15 år. Det är två tjejer till från min
gamla klass som jag fortfarande umgås med,
men ingen av dem har barn. Jag kan tycka att
det är skönare att umgås med folk utan barn
då man slipper barnpratet för en stund.
Vad är det bästa med att ha barn
rent generellt?
–– Oj... Det måste nog vara kärleken
som finns runtomkring en. Det är mycket
gnäll och grin också såklart, så man uppskattar tystnaden på ett helt annat sätt. Men
det är också det som är trevligt, att det inte
är tyst.
Uppsala universitet har en grupp för
föräldrar och blivande föräldrar, FSS, som
arbetar med att öka medvetenheten om
hur man som student klarar situationen
med barn. Gruppen ger föräldrastudenter
möjlighet att träffa andra föräldrar och
utbyta idéer och erfarenheter. I viss mån
är FSS även politisk då gruppen också,
för de som vill, arbetar med att få föräldraförhållandena bättre som student. De
anser det viktigt att varje familj ska kunna
ta sitt ansvar utan att det ska gå ut över
studierna.
För de som är intresserade av att gå med i
FSS så kommer gruppen varje måndag jämn
vecka att starta med fikaträffar. Den första
äger rum den 21 februari kl 15-17 på Östgöta nation. ■
Synapsis | 15
Synapsis gillar | S
Var d agslyx
Text: Stina Öberg Illustration: Emelie Hollsten
Efter en lång skoldag är det lätt att lägga sig i soffan och slå på tv:n. Men Uppsala
har så mycket mer att erbjuda! Sätt lite guldkant på din studenttillvaro med hjälp av
Synapsis tips.
Dagsnöjen
När det är som vintrigast
utomhus är det som att bli
teleporterad utomlands
när man går in i Botaniska trädgårdens tropiska
växthus. Orkidéer, enorma
regnskogsträd och ibland
även en pysselhörna. Helt
gratis för studenter att
komma in. Själv har jag
funderat på att flytta dit.
Äta ute
Att skippa matlådan och äta
ute någon gång såhär under
slasksäsongen kan verkligen
lyfta upp humöret.
Ett knep att som student få
lite lyx i tillvaron kan vara att
ta en lunch på en finkrog. På
Villa Anna, Uppsalas bästa
ställe enligt White guide, kan
en lunch ligga på allt mellan
90 och 245 kronor beroende
på hur mycket man vill bre på.
Ofvandahls är lite av en
institution i Uppsalas
cafévärld. Historien sitter
verkligen i tapeten. Här kan
man sitta och filosofera fram
en tes och ta hur många
påtår man vill.
Känns detta lite väl mycket i
plånboken så kostar en sopplunch på VG endast 40 kronor och man får då i princip
hur mycket bröd man vill ha.
Mycket gott brukar det också
vara. Man känner nästan att
man utnyttjar de stackars
hårdarbetande studenterna.
Alla vi som har en högtidsdräkt liggandes och skräpandes där hemma kan
på torsdagar gå och få en
tvårätters middag (ärtsoppa
och våfflor) gratis på Snerikes.
Saknar man stassen kostar
soppan ändå bara 30 spänn.
Har du några
tips på kul
saker man
kan göra i
Uppsala, tipsa oss gärna.
Smålands nation flea market
är ett evenemang (de lägger
upp datum på sin facebooksida) dit man kan gå
antingen för att sälja och/eller köpa second hand-kläder.
Ett perfekt sätt att rensa i
garderoben och kanske få
in lite nytt inför våren. Har
även hört rykten om att VG
varit inne på att hålla i något
liknande.
Kvällsnöjen
Har du ingen fyrtiotummare hemma eller
om du vill omge dig med likasinnade, så
visar Värmlands fotboll på storbildsskärm.
När är alltid lite oklart, men historien har
lärt mig att de i alla fall brukar visa Champions league när gruppomgångarna är
färdigspelade.
För den som är less på att snacka anatomiska strukturer eller proteiner på förfesten
erbjuder nationerna ett socialt ombyte. Det
finns de som i princip lever sina liv där. Om
du vill ha något lagom tidskrävande brukar
körerna vara ett populärt alternativ. På Norrlands nation finns också sociala föreningar,
där du bara behöver sjunga med i snapsvisorna.
Medicinska föreningens egna Sympaticus
brukar ju ibland ha filmvisning, men det har
också Upplands nation på söndagskvällarna.
Utbudet är blandat och alltid hittar du något
som kan vara kul att se. Roligare än att se
om Beckfilmerna ännu en gång i alla fall.
Varje onsdag är det quiz på Smålands
klockan åtta. Det brukar vara blandade
frågor så att alla kan bidra och skön
stämning. Dra ihop ett lag, ta en öl och
mys ihop, men undvik att beställa mat
(om du inte vill ha den färdig när du ska
rulla därifrån). ■
Synapsis | 17
S | Synapsis gillar
Mei Lans matlåda
Text: Mei Lan Svensson Goh
Foto: Erik Hinnerdal
På er läsares begäran är matlådan tillbaka! I detta nummer
bjuder jag på en fruktansvärt enkel men värmande soppa
som både är billig och nyttig. Soppa som matlåda kräver
sin låda. Mitt tips är att använda sig av en högre behållare,
frysa soppan och ställa ut den i kylen kvällen innan. Då
är den fortfarande lite isig men inte så mycket att det genererar arga blickar i mikrokön. Allra bäst blir soppa med
ett gott bröd, favoritosten och en kär vän. Smaklig måltid!
Den enkla tomatsoppan, ­
2 portioner
6-8 färska tomater
En halv buljongtärning, exempelvis hönsbuljong
Vatten
En liten gul lök eller en halv stor
En liten vitlöksklyfta
En matsked crème fraiche
Timjan
Svartpeppar
Salt
Olja
Skär tomaterna i mindre bitar. Hacka
löken och vitlöken och fräs allt med
olja i en kastrull. Lägg i tomaterna
och rör runt tills de börjar bli mosiga.
Häll i lite vatten så att tomaterna
precis täcks. Släng i den halva buljongtärningen och låt det hela puttra
på tills tomaterna kokat sönder helt.
Krydda efter behag med salt, peppar
och timjan. Ta bort kastrullen från
värmen och mixa soppan slät med
en stavmixer. Klicka i crème fraiche
och mixa lite till. Servera soppan med
bröd och ost.
Vill du laga Pers surdegsbröd? Gå in på synapsis.se och hämta receptet.
Östra Ågatan 9
www.footish.se
018-130617
20%
På alla skor
Östra Ågatan 9
www.footish.se
018-130617
20%
På alla kläder
Gilla oss på:
facebook.com/footish.se
Gäller vid uppvisande av kupong endast i butik tom. 2012-05-31
Gäller ordinarie pris och går ej att kombinera med annat erbjudande
Gilla oss på:
facebook.com/footish.se
Gäller vid uppvisande av kupong endast i butik tom. 2012-05-31
Gäller ordinarie pris och går ej att kombinera med annat erbjudande
Synapsis gillar | S
Hör av dig till Synapsis!
Hej kära läsare! Dina åsikter
är väldigt viktiga för oss, men
tyvärr hör vi dem allt för sällan.
Vi vill veta vad du tycker om
tidningen, vad som är bra, vad
som är dåligt eller vad du tänker när du läser våra artiklar.
Varje nummer belönas den
bästa, värsta, roligaste eller
mest insiktsfulla insändaren
med en DVD.
Skriv en insändare till oss
för din chans att vinna Sinnescirkus av och med Henrik
Fexeus.
Henrik Fexeus har
skrivit de uppmärksammade böckerna
Konsten att läsa
tankar och Alla får
ligga, suttit i juryn
för Talang samt varit
programledare för
Hjärnstorm. Genom
psykologi, manipulation och rackarspel
trollbinder han publiken med föreställningen där allt kan
hända.
Eriks Drinkhörna
Text: Erik Jonsson
Foto: Erik Hinnerdal
Spritsorten gin är för de flesta människor enbart länkat till
drinken Gin Tonic - “GT”. Jag blev för några veckor sedan
bjuden på Tom Collins av min barndomskompis Daniel. En
man som har hinkat mången gindrink i sina dagar och är
en stor inkomstkälla åt Beefeater. Tom Collins beståndsdelar är citron, socker, sodavatten och rusdrycken gin.
Den har en fräsch smak av citrus och socker med en
lätt angenäm eftersmak av gin. Ett hett tips till er
som vill testa något nytt, passar både pojkar och
flickor - kan det bli bättre?
“Always remember
that I have taken
more out of alcohol
than alcohol has
taken out of me.”
-Winston Churchill
Tom Collins
4-6 cl Gin
4 cl citronjuice
socker/sockerlag
sodavatten
Synapsis | 19
Folkbildning
Text: Björn Edgren, Per Skärdin
Illustration: Marcus Bergström, Emelie Hollsten,
Amanda Barrow
Att en hästhoppare
fick Jerring­priset ger
manusförfattarna till
Clash of the Titans
hopp inför Oscarsgalan. Alla kan vinna!
Mannen som kom på begreppet BMI
hette Adolf Kotlett. Om man inte
tycker att det är kul är man konstig.
Vi på Folkbildning
påstår inte att det
har något som helst
samband, det gör
vi verkligen inte,
men har ni tänkt
på att man aldrig
har sett Leo Messi
och Babe (den
modiga lilla grisen)
i samma rum vid
samma tillfälle?
Tänk på det.
Topp två – olika ­sorters
­kastning ­viktiga vid pension:
1. Avkastning
2. Vattenkastning
Slussen och TV-Eken. Två saker
som Stockholmsmedia älskar att
prata om som vi andra inte har
någon aning om vad det är.
Snö, ett vitt begrepp.
20 | Synapsis
Med försäljningssuccén av Zlatans bok om
sig själv väcks givetvis
den stora frågan – vem
ska spela kungen av
Rosengård när boken blir till film? Eller egentligen: vem av
bröderna Skarsgård
ska det bli?
Topp tre dåliga
maträttsnamn:
1. Förlorade ägg
2. Köttsallad
3. Tjälknul
Folkbildning tolkar ordstäv:
Som att hälla vatten på en gås
– gåsen blir arg och undrar
vad fan man håller på med.
folkbildning | S
Efter den stora framgången för filmen Simon och Ekar­
na presenterar vi nu ytterligare några titlar på blivande
svenska storfilmer:
Simon och pekarna – om en kille som blir förmögen på att sälja laserpekare
Simon och mekarna – om en kille som bara umgås med tråkiga bilkillar
Simon och smekarna – om en kille på ett erotiskt 30-talsäventyr
Simon och vekarna – om en kille som tänder många ljus
Simon och lekarna – om en kille som växer upp bland överklassläkare
Simon och nekarna – om en kille vars kompisar aldrig erkänner något
Simon och apotekarna – om en kille som gick farmaceutprogrammet
Simon och bibliotekarna – om en kille som ständigt tappade bort sitt lånekort.
Simon och skostorlekarna – om en kille med väldigt stora fötter
Simon och ekrarna – om en kille som fastnar i ett cykelhjul
Roliga saker vi läst på twitter
Thank God Beyonce had her baby and can go back to work. For the
past 6 months that family’s had to live entirely on Jay-Z’s salary.
- Conan O’Brien, alltid-med-på-roliga-saker-vi-läst-på-twitter-listan-kille.
My New Year’s resolution is to fake smile more.
- Steve Martin, komiker
Jag tror fan att den snuvige dvärgen som bär matadorens svärd är
med mer än Kalle Anka. “Den snuvige dvärgen önskar god jul”
borde det heta.
- Kringlan Svensson, komiker
Hörde precis Takida på radion, kan någon ge mig tillbaka de fyra
minuterna av mitt liv...
-Stefan Holm, höjdhoppslegend
En väldigt rolig sak som cirkulerade på twitter kring jul
var leken att kombinera kända fotbollsspelare med en
maträtt på julbordet. Folkbildning bjuder på några av
de absoluta favoriterna
Kevin Prince-Korv Boateng
Johan Revbensspjällmander
David Sill-va
Vörtbröderna Elm
Luis Suarezter
Hovmästarsåskar Wendt
Och ett roligt namn som inte passade in eftersom det var en travkusk och
inte en fotbollsspelare: Lutfisk Kolgjini
En lista som listar:
Fem män som vi har glömt bort
Bo Landin
Under några år på nittiotalet var det
omöjligt att se ett naturprogram på
TV utan att höra Bo Landins lugna
och metodiska Karlstadsstämma.
Plötsligt en dag var han dock spårlöst
borta. Bo, vi saknar dig – det görs för
lite naturfilm.
Studiomannen Mats
Kristian Luuk hade många sidekicks
under sina åtta år med Sen kväll med
Luuk men ingen lika härlig som studiomannen Mats. Med sin underfundighet spred Mats Randér en riktig
mysstämning i studion, något som
hans efterträdare (läs: hon från Fucking Åmål och Mauro Scocco) aldrig
lyckades med.
Voxpop-Henrik
I takt med musikvideons allt mindre
roll i TV-rutan försvann också Henrik Olsson från rampljuset, men Voxpop var ett fantastiskt program och
Henrik en lika fantastisk programledare. Att han är väldigt kort är inget
vi behöver nämna i det här sammanhanget.
Dhani eller Amit
Vi är lite osäkra på vem som är vem
men vi tänker på den blonde killen i
A-Teens. Honom har vi glömt bort.
Robinson-Buba
Buba Badjie lyckades med bedriften
att bli utröstad inte en utan två gånger
ur 2000 års upplaga av Expedition
Robinson. Det tycker vi är kul. Efter
”TV-karriären” satsar han nu helhjärtat på sitt jobb som veterinär. Det
tycker vi också är kul.
(Fotbollspelare+julmat ursprungligen skrivna på twitter av Fritte Frittson, Johannes Finnlaugsson, Niklas Andersson och Björn Edgren)
Synapsis | 21
S | Intervju
Tänk snabbt...
Text: Björn Edgren
Foto: Yvonne Wetterling
Johan Bengtsson,
läkarstudent i termin
tio som utsetts till årets
­Uppsalastudent 2011.
Även om Årets Uppsalastudent 2011 känns lite…
2011, så grattis till en fantastiskt fin utmärkelse!
Man brukar tacka folk när
man får pris. Vem vill du
tacka?
–– Först och främst Smålands nation som har varit lite
av vaggan till allt annat jag har
gjort i Uppsala. Sedan alla mina
kursare som ställt upp och
spexat, dansat, sjungit, byggt,
burit och roddat. Christine
Nyberg och David Nilsson i
Specialstyrelsen, även Gustaf
Rindler som tog oss till Washington och Cecilia Olofsson
för hennes otroliga insats i
syra-bas-filmen. Slutligen min
sambo Cecilia Lundin som är
en beundransvärt insiktsfull och
tolerant människa.
Din mångsidighet - som
spexare, nationsaktiv och
framgångsrik student var en bidragande faktor
till utmärkelsen. Hur hinner du med allt?
–– Alla frågar, så jag har
funderat en del på det där, men
jag har inte kommit fram till
något kort, enkelt svar. “Jag bara
är sån” landar det ofta på, vilket
väl betyder att det har att göra
med en tursam kombination av
gener och miljö. Till syvende och
sist har ändå alla samma tid till
sitt förfogande.
Du fick motta stipendiet
ur Kronprinsessan Vic22 | Synapsis
torias hand. Vad sa ni till
varandra?
–– Det är tydligen hemligt. Och tur är väl det för om
sanningen ska fram var jag så
fokuserad på att föra mig korrekt att jag helt missade vad hon
sade, jag såg bara att hennes
mun rörde på sig.
Din spexgrupp Specialstyrelsen är så rolig att ni
fått komma till Washington och spexa på Svenska ambassaden. Själv
kommer jag knappt in på
BMC med mina spex vilka är dina bästa tips för
ett riktigt roligt spex?
–– Man kan tänka på samma
sätt som när man träffar patienter: Ha en helhetssyn. Tänk
alltså på allt från manus och
regi till kostym och ljussättning.
Och precis som med patienterna
så ska man inte dra lumpna
anspelningar på sex. Sedan
Johan Bengtsson, årets
uppsalastudent 2011, har
redan ett kylskåp.
gillar jag teatrala karaktärer
(gärna arga), dialekter, satir och
självironi.
Du är något av en första
spexidol för mig; jag
minns hur du i ett helt
fantastiskt Preklinspex
våren 2009 spelade en
läkare som verkligen
hatade underbensbenet
fibula. I verkligheten vilken anatomisk struktur skulle du helst vara
utan?
–– Fibula. Så klart. Det är ju
på riktigt ett helt värdelöst ben.
Under ortopedikursen framgick
det med all önskvärd tydlighet
att så fort man behöver benmaterial för att ersätta något annat
skadat ben så ryker fibula direkt.
Och så låter namnet lite töntigt
dessutom. I övrigt känner jag att
jag har nytta av det mesta.
Du är och har varit mycket involverad i verksamheten på Smålands
nation. Är det viktigt att
engagera sig i studentlivet utanför studierna?
–– Ja. Jag kan orera i timtal
om allt positivt som det för med
sig. En stor fördel är att man får
tillfälle att lära känna studenter
utanför det egna programmet.
Man ska ta alla chanser man kan
att bredda sina umgängeskretsar
lite.
Till sist - utmärkelsen
medför en ansenlig
prissumma. Vad ska du
absolut inte göra för pengarna?
–– Köpa ett kylskåp. Det var
den enda förhållningsorder man
fick om vad pengarna inte borde
användas till. Och så har jag
redan ett som jag är nöjd med. ■
Avslutningsvis | S
Om att ta avsked. E
­ ller att
säga på återseende.
I min barndom tyckte jag att det var väldigt svårt med avsked och det slutade inte sällan i att jag då
ett sådant närmade sig gick och gömde mig i något dunkelt skrymsle för att komma fram först sedan
de som skulle vinkas av hade åkt – som om avskedet aldrig riktigt ägde rum om jag inte var där. Med
tiden har jag dock tvingats inse att man omöjligen kan värja sig för avsked och att de liksom livet självt
drabbar en om och om igen.
Under stora delar av uppväxten, från dagis, lekis och ända upp till högstadiet, är ens bekantskapskrets, åtminstone för den som växer upp i en värmländsk liten byhåla, tämligen begränsad och de
egentliga avskeden är få. Visst sker det viss blandning av klasserna var tredje år eller så, men personerna är i mångt och mycket de samma. Så när det blir en ny
klass inför gymnasiet ses detta närmast som en befrielse då
man äntligen får ta avsked, lämna högstadiekorridorerna
bakom sig och förhoppningsvis, genom sitt val, hamna med
mer likasinnade. Och utan att man riktigt hinner reflektera
över det passerar ytterligare tre år av ens liv.
På universitetet hamnar man sedan i en verklighet där
ens klass, eller kurs som de vuxna människorna ständigt
påpekar att det heter, inte alls är något konstant utan i allra
högsta grad dynamiskt. Plötsligt tar personer i ens närhet studieuppehåll för att forska, föda barn eller finna sig själva i Indien. Andra hoppar av för gott och byter utbildning och vissa byter till och med
studieort; i slutändan är det mindre än hälften av dem man började med som tar examen tillsammans.
Men allt som oftast är dessa avsked inga egentliga avsked utan på återseenden – lite som den inhyrda
ledarskapskonsulten gjorde en poäng genom att avsluta varje diskussion med att inte sätt punkt utan
med att sätta kommatecken. I stunden kändes detta ytterligt klichéfyllt, inövat, och lika originellt som
teaterkonferencieren vilken innan pjäsen börjar påminner sin publik om att komma ihåg att sätta på
sin mobiltelefon då den är slut, men det finns en bakomliggande symbolik som är svår att säga emot.
De allra flesta kommer tillbaka efter en termin eller två.
För att knyta ihop säcken vill jag damma av några ord som sades till mig just mitt under min
högstadietid, då de flesta i ens omgivning irrade runt i någons slags pubertal frustration, slavar under
hormoner och grupptryck. Men mitt i allt det där, då jag var i färd med att sätta mig på ett tåg bortåt
i natten, stod en god vän kvar på perrongen som klarsynt, och måhända en smula lillgammalt, med
den lugnaste av stämmor sade:
Lite som den inhyrda ledarskaps­
konsulten gjorde en poäng genom
att avsluta varje diskussion med
att inte sätt punkt utan med att
sätta kommatecken.
Avsked är svåra men de öppnar dörrar för nya glädjefyllda möten.
Per Skärdin
Posttidning B
Synapsis
Akademiska sjukhuset
Ing. 15, Medicinarcentrum UAS 2tr
751 85 UPPSALA
Begränsad eftersändning
Vid
definitiv
eftersändning
återsändes försändelsen med
den nya adressen på baksidan.