Transcript källkritik och övningar

KÄLLKRITIK (Informationen är hämtad från webbplatsen Infokoll.se)
Vi ska aldrig tro att det vi läser, ser och hör är absolut sant. All information innehåller ett urval
av fakta och åsikter och ibland till och med rena lögner. Källkritik är en metod som hjälper oss
att kontrollera vad som är tillförlitligt och trovärdigt.
Kriminalpoliser, forskare och journalister använder källkritiken varje dag för att ta reda på om
informationen de får är pålitlig. Men i dagens informationssamhälle måste vi alla vara källkritiska när vi
tar del av information från t ex Internet annars riskerar vi att bli vilseledda. Källkritiken är viktig när du
ska köpa något, ta beslut, engagera dig i en samhällsfråga eller få kunskap inom ett nytt område.
• Vi tror gärna på information som stödjer de åsikter vi redan har
• Vi har lätt att upptäcka det vi förväntar oss och vill se
• Vi har lätt att tro att det som är sant i dag är sant också i framtiden
• Tillförlitlig information bygger alltid på mer än en källa.
1. KVARLEVA OCH BERÄTTELSE
En källa är en text, ett uttalande, ett föremål eller en bild som påstår något om verkligheten.
En kvarleva är ofta ett föremål t ex ett vapen, en dagbok, en vas, eller ett dokument.
En berättelse återger något som har hänt.
Foto är exempel på en källa som kan vara både kvarleva och berättelse.
Som kvarleva kan fotot ge information om t ex miljöer, arkitektur, gatuskyltar, fordon.
Som berättelse återger fotot information om människor, hur de klädde sig just när fotot togs, deras relationer
och hur de förhöll sig till det som hände på bilden.
Tips
• En kvarleva är alltid mer värd som källa eftersom den inte kan glömma, ljuga eller hitta på.
• En berättelse, ett foto eller bild påverkas av vad avsändaren vill berätta och varför.
• Ett foto kan ha förändrats mycket med hjälp av datorteknik.
• En berättelse påverkas av vad personen vill berätta och om den har ett bra minne
EXEMPEL
Före och under andra världskriget förekom många uppgifter i Sverige om hur judarna behandlades i de tyska
koncentrationslägren. Informationen kom från antinazistiska källor och många svenska avfärdade
anklagelserna som propaganda. När tyskarna kapitulerade och journalister släpptes in i koncentrationslägren
fann de tortyrredskap, gasugnar och utmärglade människor. Nu kunde ingen tvivla på att utrotningslägren
funnits.
Tortyrredskapen och gasugnarna var kvarlevor och alltså pålitligare källor om det som hänt än alla berättelser
och påståenden tillsammans.
2. ÄKTHET
När du har bestämt dig för att använda en källa är det viktigt att du granskar om källan är äkta d v s
om den är vad den utger sig för att vara. Det kan handla om att tidsbestämma ett dokument eller ta
reda på om den som står bakom källan är trovärdig.
Författare, ansvarig utgivare, kontakt på en webbsida kan du lätt kontrollera med hjälp av en sökmotor (t ex
Google). Då kan du få information om personens bakgrund och sammanhang. Verkar personen vara
tillförlitlig? Vilket arbete har personen? Är han/hon med i någon organisation?
Var kritisk till privatpersoners information eller information som ges av en organisation eller företag med
starka egna intressen.
En kvarleva kontrolleras ofta med hjälp av teknik som kan bestämma t ex hur gammalt ett föremål är.
Tips
• En bra källa har alltid en tydlig avsändare.
• Du kan backa i webbadressen för att komma fram till startsidan där kontaktuppgifter finns.
• Du kan kontrollera vem som står bakom en hemsida genom att söka domänen i webbtjänsten
www.allwhois.com.
EXEMPEL
1983 släpptes en sensationell nyhet. Hitlers dagbok publicerades i den västtyska tidskriften Stern och Sunday
Times i London. Stern hade betalat en stor summa för rättigheten att publicera dagböckerna men efter bara
några dagar visade det sig att dagböckerna var förfalskade.
En teknisk undersökning konstaterade att papperet innehöll ett blekmedel som användes först 1955 och en
handstilsanalys bevisade att det inte kunde vara Hitler som skrivit dagböckerna
Källa: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7
3. NÄRHET I TID
Information som ges omedelbart eller precis efter att något har hänt är oftast mer pålitlig än om det
gått lång tid. Orsaken är att vi glömmer. Mest glömmer vi de närmaste dygnen efter en händelse
Känslor och erfarenheter styr också vårt minne. Det vi är intresserade av har vi lätt att komma ihåg medan
obehagliga händelser kan trängas bort ur minnet eller överdrivas.
Ibland finns det skäl att inte lita alltför starkt på information som ges mycket nära i tid till det inträffade. Vid
en katastrof av något slag är det vanligt att de första rapporterna på antalet döda justeras eftersom. Orsaker
till katastrofen tar för det mesta lång tid att utreda och det som sägs tidigt är spekulationer.
Tips
• Ta reda på hur lång tid som förflutit mellan händelsen och berättelsen om den.
• Inom områden som medicin, naturvetenskap, ekonomi är det viktigt att informationen inte är för gammal.
5 BEROENDE
Beroende inom källkritiken betyder att informationen i en källa bygger på uppgifter från en annan
källa. För att informationen ska vara tillförlitlig krävs att minst två källor som inte är beroende av
varandra påstår samma sak.
Om det finns två vittnen till en olycka kommer deras berättelser att skilja sig åt eftersom människor aldrig
uppfattar samma sak exakt likadant. Uppgifter som båda vittnena lämnar oberoende av varandra ger en
fullständigare bild av det som hänt.
Tradering betyder att informationen förts vidare i många led. Det är inte ovanligt att tidningar hämtar
uppgifter från annan media. Det finns många exempel där felaktig information återkommer i flera källor. För
att undvika att själv föra felaktig information vidare bör du använda källor som talar om varifrån fakta och
statistik kommer.
Tips!
• En händelse ger ofta upphov till olika berättelser.
• Två berättelser som är mycket lika varandra betyder ofta att de är beroende av varandra och därför är
mindre pålitliga.
EXEMPEL
1989 var ett dramatiskt år i Europas historia. Det var då det kommunistiska väldet i östra Europa rasade
samman under trycket av ekonomiska svårigheter och folkets krav på politiska förändringar.
I Rumänien startade förändringen med demonstrationer i staden Timisoara men utvecklades till ett blodigt
inbördeskrig. Kriget följdes av journalister världen över.
I massmedierna spreds uppgifter om att 60 000 människor skulle ha mist livet i Rumänien. Det visade sig
senare att siffrorna var kraftigt överdrivna. En av de svenska journalister som bevakade händelserna sa i
efterhand:
– Det var ifrån de män jag mötte i Operahuset jag fick, som jag tyckte, alla dessa vansinnigt säkra uppgifter.
Männen verkade ju så tillförlitliga. Deras beskrivning var så detaljerad att jag inte misstänkte något. Men jag
har förstått att de dödstal som de refererade till inte var deras egna beräkningar, utan siffror de hört i
utländska nyhetssändningar, ungerska och jugoslaviska i första hand.
Källa: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7
Exemplet visar hur lätt det är att missvisande information från en osäker källa sprids vidare.
6. TENDENS
I stort sett all information förmedlas med ett syfte t ex att undervisa, övertyga, skapa diskussion.
Syftet påverkar vad och hur vi informerar. I själva verket är de flesta källor påverkade av någon
tendens. Det är ju människor som har berättat och deras uppfattning om världen har påverkar det de
iakttagit och lärt sig.
Tendensiös information är ensidig, överdriven eller tar parti för en åsikt. Fakta och statistik kan vara utvald
för att just den egna uppfattningen ska verka sann. Ett annat ord för det är att informationen är vinklad.
Tips!
• Ta reda på vilket syfte författaren/organisationen/företaget har med att ge informationen.
• Du kan använda vinklat material om du är medveten om hur informationen har påverkats av ett visst
perspektiv.
• Ta fram den information som presenteras av motståndaren.
• Sök efter fakta som kan ha utelämnats i källan.
• Det båda parter är överens om är troligen sant
Övning 1
1989 var ett dramatiskt år i Europas historia. Det var då det kommunistiska väldet i östra Europa rasade samman
under trycket av ekonomiska svårigheter och folkets krav på politiska förändringar.
I Rumänien startade förändringen med demonstrationer i staden Timisoara men utvecklades till ett blodigt
inbördeskrig. Kriget följdes av journalister världen över och många uttryckte sympati för det rumänska folket.
I massmedierna spreds uppgifter om att 60 000 människor skulle ha mist livet i Rumänien, och det talades om
massgravar med upp till 4 600 döda i Timisoara. Bilder på döda människor som skulle ha dödats av den störtade
regimen och begravts i massgravar spreds i media.
I januari 1990 kom uppgifter om att bilderna var arrangerade. De angivna
dödssiffrorna sjönk till mellan 1000 och 10 000 i hela landet och ca 200 i Timisoara.
Att det var något som inte stämde med bilderna kunde ha noterats
redan från början. Liken på bilderna var uppskurna och sedan hopsydda som
man gör när man obducerar de som har dött en naturlig död.
Det kom fram att de som gjort revolt hade arrangerat bilderna med hjälp av döda
människor som förvarats i bårhus.
Källa: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7
Vilka är de rimliga förklaringarna till att medierna inte blev misstänksamma mot
fotografierna?
A. Journalisterna var känslomässigt engagerade och kunde inte tänka sig att den grupp de sympatiserade med
gjorde något omoraliskt.
B. Nyhetskonkurrensen gör att man gärna vill vara med och publicera det som väcker känslor och sensation.
C. Journalisterna såg det som de förväntade sig att se.
Övning 2
Du är historiker och har fått i uppgift att utreda vad som hände den svenske diplomaten Raoul Wallenberg.
Under Andra Världskriget arbetade Wallenberg med att rädda judar i den ungerska staden Budapest. När
Budapest intogs av sovjetiska trupper 1945 försvann Wallenberg och Sovjetunionen förnekade länge att de visste
vad som hade hänt honom.
Först 1956 medgav den sovjetiska ledningen att Wallenberg varit fånge i Sovjetunionen. Frågorna om när och hur
Wallenberg dog har sysselsatt människor världen över i många år.
Här presenteras två källor som berättar om Wallenbergs öde.
Smoltsovrapporten 1947
Rapporten är en liten papperslapp. I svensk översättning lyder texten:
Jag rapporterar att den för Eder bekante fången Walenberg i natt plötsligt avled i cellen, förmodligen till följd av en
uppkommen myokardinfarkt .
I anslutning till av Eder givna instruktioner att personligen ha tillsyn över Walenberg utber jag mig anvisning om
vem som skall få i uppdrag att verkställa obduktion i syfte att fastställa dödsorsaken.
17.7.1947
Chef för fängelsets sanitetsavdelning
Överste i medicinska tjänsten – Smoltsov
På papperet fanns också följande anteckning för hand:
Har personligen underrättat ministern. Order har givits om likets kremering utan obduktion. 17.7 Smoltsov
Källa: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7
Kaplans vittnesmål 1975
År 1978 bekräftar Kalinski uppgiften att den ryske juden Jan Kaplan 1975
skulle ha sett Wallenberg i ett sjukhus i Moskva.
/…/
Under sin fängelsetid satt Kaplan i Ljubljankaja och Lefortoskaja. En kortare tid 1975 var han intagen på
fängelsesjukhuset i Butkyrka dit sjuklingar från Lefortoskaja fördes. I Botkyrka-sjukhuset hade han träffat en
svensk, som berättat att han sedan 30 år satt i sovjetiska fängelser.
Vilket källkritiskt resonemang stämmer på de båda källorna?
A. Smoltsovrapporten kan betraktas som en kvarleva och har därför ett större källvärde än Kaplans vittnesmål.
B. Kaplans berättelse är en andrahandkälla vilket gör att trovärdigheten minskar.
C. Många av Kaplans uppgifter är vaga vilket gör att uppgifterna inte kan bevisa att Wallenberg levde 1975.
D. Smoltsovrapporten lever upp till samtidighetskravet.
Övning 3
Granska filmklippen från Youtube.
Filmklipp 1
http://www.youtube.com/watch?v=J0Qu6eyyr4c
Filmklipp 2
http://www.youtube.com/watch?v=KrM0dAFsZ8k
Vilka påståenden om filmerna stämmer?
A. Båda filmklippen uppfyller samtidighetskriteriet.
B. I filmklipp 1 kommenteras bilderna av förstahandskällor.
C. I filmklipp 2 finns ingen förstahandskälla.
D. Vi vet inte vad förstahandskällorna i filmklipp 2 anser om terrorattacken på World Trade Center.
FACIT
ÖVNING 1
Alla tre påståenden är rimliga förklaringar
A. Journalisterna var känslomässigt engagerade och kunde inte tänka sig att den grupp de sympatiserade med
gjorde något omoraliskt.
B. Nyhetskonkurrensen gör att man gärna vill vara med och publicera det som väcker känslor och sensation.
C. Journalisterna såg det som de förväntade sig att se.
ÖVNING 2
Alla påståenden stämmer in på de båda källorna
A. Smoltsovrapporten kan betraktas som en kvarleva och har därför ett större källvärde än Kaplans vittnesmål..
B. Kaplans berättelse är en andrahandkälla vilket gör att trovärdigheten minskar.
C. Många av Kaplans uppgifter är vaga vilket gör att uppgifterna inte kan bevisa att Wallenberg levde 1975.
D. Smoltsovrapporten lever upp till samtidighetskravet.
ÖVNING 3
Påståendena A, B och D är rätt.
A. Båda filmklippen uppfyller samtidighetskriteriet.
B. I filmklipp 1 kommenteras bilderna av förstahandskällor.
D. Vi vet inte vad förstahandskällorna i filmklipp 2 anser om terrorattacken på World Trade Center.