Transcript Ge alla barn en framtid utan våld Barn i Sydsudan behöver din hjälp

Julen 2013
en rättvis värld
Ge alla barn en
framtid utan våld
Krönika av Erik Lysén sid 2
Barn i Sydsudan
behöver din hjälp
Läs mer på sid 5–7
Mat med omt
anke
Recep
t finns på sid 1
2
Tävla och
vinn ett
bokpaket!
Läs mer på sid 12
arbete är en del
ACT-alliansen,
Svenska kyrkans
kyrkan –internationella
en del av ACT-allliansen,
ett av
globalt
samarbete
för katastrofinsatser,
utvecklingsoch mellan kyrkor och
Action By Churches
Together, ett globalt
samarbete
påverkansarbete.
organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.
Gabriel berättar
om det hårda livet
i Colombia sid 3
Musiken helar,
intervju med
Gabriel Forss sid 11
Svenska kyrkans
internationella arbete
Det föddes en gång ett litet barn
En ofokuserad blick följde föräldrarnas röster, en tandlös
mun sökte moderns mjölk. Ett nytt liv som litade till
föräldrarnas omsorg och trygghet. Och en man och en
kvinna som knappt kunde tro på det mirakel som just skett
– de hade blivit mamma och pappa till en liten pojke och
de gav honom namnet Jesus.
Svenska kyrkan är del i en global gemenskap
av kyrkor och kyrkorelationer. Det utgör själva
grunden för vårt internationella arbete.
Genom att påverka ekonomiska och politiska
makthavare vill vi arbeta för global rättvisa.
Svenska kyrkan är en kyrka med ett starkt
internationellt engagemang.
Kyrkan i världen
Kyrkan i världen är ett uttryck för vår vilja och
strävan efter att ha jämlika och ömsesidiga
relationer med våra partner, något som är svårt i
en orättvis värld. Idag samarbetar vi självständiga
kyrkor och organisationer och vi värdesätter det
ömsesidiga utbyte vi har med dem.
Katastrofstöd när det händer och efteråt
Vid naturkatastrofer, krig eller andra katastrofer
kan Svenska kyrkan, via samarbetspartner,
snabbt vara på plats med det nödvändigaste.
Men din gåva går inte bara till mat, vatten,
akutvård och tält. Den ger också barn och vuxna
kraft att bearbeta svåra upplevelser och bygga
upp livet igen.
Utbildning
Alla människor har rätt till utbildning. Svenska
kyrkans internationella arbete driver projekt
som ger flickor, pojkar, män och kvinnor möjlighet
till utbildning. Din gåva stödjer skolor, utbildar
lärare, serverar mellanmål och förser elever med
skolböcker.
Hälsa & sjukvård
Kunskap om hygien och hälsa kan enkelt rädda liv.
Svenska kyrkan stödjer projekt som utbildar och
sprider information om hälsovård samt arbetar för
att ge fler människor tillgång till sjukvård.
Försörjning
Mikrolån och självhjälpsgrupper är två sätt att ge
människor som lever i fattigdom en möjlighet till
tryggare försörjning och en chans att förändra sin
situation. Svenska kyrkan arbetar framgångsrikt
med båda.
Rätten till mat
Största andelen av människor som lever i
fattigdom är bönder. Med ett varmare klimat
och extremare väder blir brist på mat och rent
vatten ännu större. Din gåva ger bönder nya
och tåligare grödor, startar frukt- och grönsaks­
odlingar, utbildar i odlings- och bevattnings-­
tek­niker och gräver brunnar.
Mänskliga rättigheter
För Svenska kyrkan är det självklart att alla
människor har rättigheter, och det präglar allt
utvecklingsarbete som får stöd av oss. Många
människor som lever i fattigdom har inte kunskap
om sina rättigheter, vilket gör dem mer sårbara.
Därför vill Svenska kyrkan stärka individen och
ge henne möjlighet att organisera sig för att få
sina rättigheter tillgodosedda.
2
Foto: Magnus Aronson/IKON
Svenska kyrkans internationella arbete är
beroende av människor och gåvor. Gåvorna
används bland annat till detta:
Samma mirakel förunnas dagligen föräldrar världen över.
Varje sekund föds nya underverk. Varje sekund föds nya
föräldrar som vill göra allt för att skydda sitt barn och låta
det växa upp i trygghet.
Alltför många får inte den möjligheten. Krig, konflikter
och förföljelse är den vardag som många barn växer upp i.
Liksom Jesus får de inte plats ”inne i härbärget”. Liksom
Jesus hotas de till livet och tvingas på flykt. Och precis
som Maria och Josef tvingas miljontals föräldrar uppleva
att de inte kan skydda sitt barn ifrån utsatthet.
Barn behöver trygghet, tillit och omsorg. Vad händer med dem när allt detta saknas, när deras
grundläggande behov kränks?
I många länder arbetar kyrkorna för att i största möjliga mån skapa trygghet för barnen. Utgångspunkten är Guds kärlek till varje människa − varje människa är oändligt värdefull. Kyrkor sprider
kunskapen om varje individs grundläggande rättigheter. De arbetar för att stärka människors
självkänsla så att de blir subjekt i sina liv, inte objekt som hanteras av andra. De bearbetar myndigheter
och beslutsfattare att ta ansvar för invånarnas rättigheter och utveckling. I akuta katastrofer behövs
det mest grundläggande först av allt: mat och rent vatten, tak över huvudet, medicin.
Samtidigt som allt det materiella som förstörts måste repareras, behöver människornas inre skador
helas. När barns tillit har utplånats genom övergrepp av olika slag måste vi som står runt omkring
tillsammans arbeta för att bygga upp den igen. Svenska kyrkan samarbetar med kyrkor världen över
i detta arbete.
Gåvorna i julkampanjen används till det. De uttrycker omsorg och solidaritet. De blir byggstenar i
människors yttre och inre liv. De är med och bidrar till försoning, tillit och trygghet.
Välkommen att vara med i detta livsbejakande arbete!
Erik Lysén
Internationell chef
Omslagsbilden visar: Barnen i lägret tvingas brottas med
en mängd problem. Många har varken kläder eller skor.
Det saknas latriner och vatten. Samtliga barn i lägret
har dessutom sett eller utsatts för våld innan eller under
flykten från Sudan.„
En rättvis värld ges ut av Svenska kyrkans internationella arbete
Redaktion: Anki Bondesson, Mattias Nihlgård
Ansvarig utgivare: Gunnar Sjöberg
Bearbetning av texter: Susanne Folin
Telefon: 018-16 96 00 E-post: [email protected] www.svenskakyrkan.se
Omslagsfoto: Jesper Klemedsson/IKON
Produktion och tryck: Ineko AB, 2013-SK192847
Av säkerhetsskäl används fingerade namn i texterna om Sydsudan och Colombia.
Svenska kyrkan är en del av ACT alliansen. www.svenskakyrkan.se/act
LVF – Lutherska världsförbundet, också en del av ACT
”De går in i våra hus,
in på gården. Jag blir
rädd, jätte­rädd.”
Läs mer...
Gabriel
och kriget
Text: Thomas Ekelund. Foto: Thomas Ekelund/IKON
■ ■ ■ Gabriel är 16 år och har svårt att
möta min blick när vi börjar prata. Han
talar svagt och stötigt. Han vet varför
jag är här, att jag vill prata med honom
om hur det är att växa upp i El Veinte,
i Colombia. Han börjar genast tala om
paramilitären och gerillan. Om rädslan
och skräcken.
I byn El Veinte bor en av Colombias
ursprungsbefolkningar. Gabriels familj
har bott här i snart tre generationer.
El Veinte var relativt förskonat från
in­bördes­kriget fram till mitten av 90-talet.
Men nu passerar ideligen armésoldater,
paramilitärer och gerillatrupper.
Mardrömmar
Gabriel har mardrömmar. Det händer
att han kissar i sängen.
”Det kommer män hit med vapen.
De lägger ut minor längs vägen.
När de är här får vi inte gå ut, mina
föräldrar får inte gå till vår mark för
att plocka bananer. De går in i våra
hus, in på gården. Jag blir rädd,
jätte­rädd.”
Gabriel vet att de vill tvinga hans
familj och grannar att flytta. De vill ha
marken. Men familjen vägrar flytta på
sig. Gabriel säger att det gör ont att
tänka på dem som tvingas flytta.
www.svenskakyrkan.se/
internationelltarbete
”Jag älskar min pappa”
Gabriel går i skolan i grannbyn. Han
älskar skolan. Han älskar att lära sig
nya saker. Och han vill göra något bra
för sina föräldrar. Kanske bli lärare.
Gabriel har också lektioner då han får
lära sig om sin egen kultur, om indianernas ursprung och språk.
”Jag vill bo här i resten av mitt liv”,
säger han. ”Jag älskar min pappa och
vill bo med honom så länge jag kan.
Utan honom och min familj är jag
ingenting.”
Rädd av att vara sysslolös
Gabriel återvänder till rädslan och
berättar igen hur farligt det är att gå
på vägen. Han kan inte längre leka i
skogen, inte spela fotboll. Minorna de
lägger ut kan finnas var som helst.
„
3
Fakta om...
Colombias inbördeskrig har varat i över
50 år med ohyggliga konsekvenser för
civilbefolkningen. Paramilitära grupper,
vänstergerillan och statliga militära trupper
drabbar ständigt samman och riktar ofta
våldet mot civila.
Barn och unga – särskilt de som bor i fattiga
områden - drabbas hårdast av konflikten.
Utan andra framtidsutsikter är de tacksamma mål när väpnade grupper och kriminella
gäng rekryterar. Många gånger förekommer
också tvångsrekrytering.
För två år sedan dog en pojke byn.
Han lekte med en färgglad sak han
hittat, en bomb som detonerade i hans
händer.
Svenska kyrkans stödjer ursprungs­
befolkningen
Svenska kyrkan stödjer ASOREWA
(Asociación Orewa) en organisation
för Chocós ursprungsbefolkning.
Ursprungsfolken är en diskriminerad
grupp vars rättig­heter ständigt kränks.
Deras avlägset belägna byar är hårt
utsatta för påtryckningar från olika
Att vara
månads­
givare…
3 frågor till månadsgivare
1. Varför valde du att bli månads­givare?
2. Vad vill du uppnå med givandet?
3. Varför blev det Svenska kyrkan?
4
väpnade aktörer liksom av multinationella företag.
Arbetet består bland annat av att
besöka och stödja byarna i Chocó samt
att bedriva påverkansarbete för att
förbättra ursprungsbefolkningens
mänskliga rättigheter.
För att stärka lokala demokratiska
organisationer i Colombia ger Svenska
kyrkan också stöd genom utbildning.
På det sättet blir ASOREWA starkare i
sitt arbete med att ge befolkningen styrka
och kunskap att förändra och uppnå en
hållbar livssituation – också för barnen. ■
Med en uniform och vapen i hand väcker
barnen rädsla och respekt och får därigenom
en identitet. Många av flickorna och pojkarna
är under 14 år gamla. Vissa hamnar i strider
medan andra får laga mat, tvätta kläder,
springa ärenden och utnyttjas sexuellt.
Sexuellt våld används systematiskt i
konflikten, många av dem som rekryteras
våldtas också och graviditeter förekommer
långt ner i åldrarna.
Sex och en halv miljoner barn och unga i
Colombia lever i fattigdom, mer än en och en
halv miljon går inte i skolan och tre miljoner
har inte tillgång till den enklaste sjukvård.
Hälften av landets internflyktingar är
minderåriga. Svenska kyrkan stödjer arbetet
via LWF med urfolksorganisationer för att
stärka deras rättigheter.
För att rädda dem krävs vårt stöd.
Läs mer på www.svenskakyrkan.se/
internationelltarbete
Leif Wallerström, Luleå
Gun Bäck, Fagersta
1. Jag tycker inte om att
barn far illa och vill värna
om barnen. Enkelt att ge
via autogiro, det blir verkligen av.
1. Det handlar om att ge
en garanti för att det
alltid kommer in pengar.
Det är smidigt att det
dras automatiskt från
kontot varje månad.
2. Att bidra till att alla
barn får en möjlighet till
att leva ett tryggt och
bra liv. Att barnen får
utbildning och kan utvecklas, så att de som unga
och vuxna själva kan påverka sin livssituation.
3. Fick bra information om vart pengarna går och
hur Svenska kyrkan jobbar med internationella
frågor. Har också läst mer på webben. Det känns
tryggt att ge till kyrkan.
2. Att projekt som är
viktiga och behövs för
att förändra världens
orättvisor, verkligen får pengar. Att det finns
pengar för långsiktiga utvecklingsprojekt.
3. Jag är själv engagerad i Svenskak kyrkans
internationella arbete i vår församling och vet att
det är många bra och viktiga projekt vi stödjer.
För mig var Svenska kyrkan ett självklart val när
det gäller givandet.
Juba finner
trygghet
i flyktinglägret
Läs mer…
Läs mer om Svenska kyrkans internationella
arbete i Sydsudan på
www.svenskakyrkan.se/p173
Text: Bengt Sigvardsson. Foto: Jesper Klemedsson/IKON
■ ■ ■ 15-åriga Juba Ahmed uppväxt i
byn Djego i delstaten Blue Nile i Sudan
kantades av våld.
– Det kom ofta soldater och misshandlade människor i vår by. Jag har
även sett människor bli dödade, säger
hon lågmält.
Fick lämna kvar pappa
Hösten 2011 utbröt våldsamma strider
i Blue Nile. För cirka ett år sedan kom
armébilar till Jubas by.
– Soldaterna gick in i våra hus och
tvingade ut alla människor på gatan.
Några försökte fly, men de blev skjutna
i ryggen, berättar hon.
Panik bröt ut. Folk flydde åt alla håll.
Juba sprang för livet med sina fem
syskon och sin mamma.
– Vi fick lämna kvar vår pappa
eftersom han var på andra sidan av
soldaterna. De sköt på oss medan vi
sprang. Många föll till marken, men vi
kunde inte hjälpa dem. De som stannade upp blev skjutna eller infångade av
soldaterna, säger hon.
– Jag har fått många kompisar i
skolan och är nästan alltid glad där.
Jag älskar matte och vill lära mig prata
flytande engelska. En dag hoppas jag att
få jobb på kontor och bli något viktigt.
Känner sig trygg
Juba berättar att hon känner sig trygg i
lägret.
– Men det är mycket som jag saknar
hemifrån, som att sälja träkol med mina
vänner på marknaden i byn eller att gå till
källan för att tvätta och vila i skuggan
medan kläderna torkar, säger hon.
Mest av allt saknar hon sin pappa.
– Jag saknar honom jättemycket,
men vet att han lever och är i en by i
Blue Nile.
Flickor extra utsatta
Det är inte alla flickor som skickas till
skolan av sina föräldrar. En anledning
är att föräldrarna vill att de ska hjälpa
till med hushållsarbetet. En annan är
barnäktenskap.
– När en flicka är i 14-årsåldern
flyttar hon till sin blivande makes
familj. Flickans familj behöver
brud­gåvan. Flickorna tillfrågas aldrig
om de vill gifta sig, det är ett beslut
för föräldrarna, säger Nour Bassanoko
som är socialarbetare på LVF.
Lägrets barnskyddskommittéer
besöker familjer och försöker övertala
dem att respektera döttrarnas rättig­
heter och låta dem gå kvar i skolan.
Man tar även hjälp av shejker
(muslimska ledare) för att övertyga
famil­j­erna.
– Men det tar lång tid att övertyga
både flyktingsamfundet och deras
shejker om barnäktenskapens negativa
konsekvenser, säger Nour. ■
Skolan ger glädje och framtidstro
Juba bor i flyktinglägret Batil i Syd­
sudan. Det känns bisarrt att lyssna till
hennes berättelse om död och flykt
samtidigt som ett 100-tal barn sjunger
en munter sång utanför. Sången är en
del av aktiviteterna på de barnvänliga
platser som finns i lägret.
– Jag kommer hit varje dag efter
skolan. Här tänker jag mindre på vad
som har hänt. Aktiviteterna skingrar
tankarna, speciellt när jag hoppar hopp-­
rep med mina kompisar, säger Juba.
Juba går i en av grundskola som
LVF stödjer. Hennes ögon skiner av
glädje när hon pratar om skolan.
5
Fakta om…
Batil är ett av de fyra flyktingläger som
stöds av Svenska kyrkans internationella
arbete. I lägret bor ungefär 37 000
människor varav 60 procent beräknas
vara barn. Lägret upprättades i maj 2012.
Svenska kyrkans partner på platsen
– Lutherska Världsförbundet (LVF) –
driver sammanlagt 16 barnvänliga platser
och åtta grundskolor i lägret. 30 procent
av lägrets barn uppskattas vara i skolåldern.
Nu hoppas vi att få resurser nog att starta
utbildningar även för unga över 15 år.
ter för barn och ungdomar i lägret.
När vi umgås och hittar på saker
tillsammans tänker vi mindre på vad
vi upplevde i Sudan, säger Omran.
– Ledarna uppmuntrar oss att tänka
på framtiden och inte gräva ned oss i
det förflutna. Framförallt råder de oss
att utnyttja tiden här till att studera.
Med hjälp av utbildning kan vi bygga
en bättre framtid när vi återvänder hem.
Vaknade av skottlossning
Omran Ahmed 15 år kom till flyktinglägret Batil tillsammans med sin familj för ett år sedan.
OMRAN
längtar hem
Text: Bengt Sigvardsson. Foto: Jesper Klemedsson/IKON
Omran berättar att han hade en trygg
uppväxt i Bau.
– Jag gick i skolan och kände mig
trygg fram tills en natt för cirka ett år
sedan. Vi vaknade av skottlossning
utanför vårt hus. Sedan hörde vi ljudet
av flygplan. Kort därpå började de
bomba oss, säger han.
– Vårt hus blev skadat av bombnedslaget. Alla i familjen rusade ut utan att
ta något med sig. Jag var livrädd och
säker på att jag skulle dö. Utanför
flydde folk i panik. Instinktivt följde
Omran och hans familj folkströmmen.
När de var utanför staden fortsatte de
att gå.
– Flykten var hemsk och varade i 15
dagar. Vi gick på nätterna och gömde
oss på dagarna. När som helst kunde
vi bli beskjutna av soldater, säger han.
Fortfarande många problem
■ ■ ■ 15-årige Omran Ahmed tänker
ofta på sin hemstad Bau i delstaten
Blue Nile i Sudan.
– Jag saknar framförallt bergen
därhemma. Här är allt platt, säger han.
Kriget tvingade oss hit. Nu väntar vi
6
bara på att det ska bli fred så att vi kan
återvända hem.
Vi träffas på en barnvänlig plats i
flyktinglägret Batil.
– Jag går hit varje dag efter skolan.
De här platserna har blivit mötespunk-
Omran berättar att situationen var
hemsk när familjen kom till Batil. Det
fanns bara tält. Frivilligorganisationerna
hade fullt upp med de mest akuta
behoven som latriner och mat.
– Det var kaotiskt och många barn
Fyra av tio kan
tänka sig att ge
mer till välgörande
ändamål till jul
Barnen i lägren tvingas brottas med en mängd problem. Många har varken kläder eller skor. Det saknas latriner
och vatten.
hade kommit bort från sina föräldrar,
säger han.
En stor förbättring kom när LVF
öppnade de första barnvänliga platserna
och grundskolorna i oktober 2012.
I övrigt är tillvaron hård i lägret.
Sjukdomar som Hepatit E och diarréer
florerar. Det finns inget vattensystem.
Hushållsvatten hämtas i tankar. Stanken
från primitiva latrinanläggningar
blandar sig med en stickande lukt av
bränd plast. Och eftersom folk lämnade
allt när de flydde går nästan alla i
trasiga kläder. Många barn är nakna.
Prostitution och barnsoldater
Under 2013 planerar LVF att börja
arbeta med ungdomar som är äldre
än 15 år. Sysslolösheten bland dem är
omfattande.
Fakta om...
Att vara barn i Sydsudan är förenat med stora
risker. I det unga landet råder stor politisk oro
och i många provinser pågår ständiga, väpnade
konflikter mellan byarna. Det har lett till att
tiotusentals människor befinner sig på flykt
inom landet. Svenska kyrkan stödjer arbetet för
att barnens rättigheter, t ex hälsa och sjukvård
respekteras.
Rätten till hälsa, utbildning vatten och mat
tillgodoses inte. Hälsovård, utbildning och
infrastruktur är i det närmaste obefintlig. Rent
vatten är, liksom latriner, en bristvara och det
råder också brist på mat.
Ovanpå allt det strömmar det in människor från
– Det behövs gymnasiekolor och
yrkesutbildningar för ungdomar.
Det är viktigt att engagera ungdomar
eftersom de är i riskzonen för att hamna
i en rad olika problem, säger Tracy
Arach, LVF:s barnskyddskoordinator.
Sexuellt utnyttjande genom prostitution förekommer och rebeller rekryterar
barnsoldater från lägren.
– Det är ett känsligt ämne som ingen
vill prata högt om, men faktum är att
en del ungdomar i åldersgrupperna
15–17 år försvinner. Det ryktas att de
rekryterats av miliser, säger Nour
Bassanoko, socialarbetare på LVF. ■
Läs mer om Svenska kyrkans
internationella arbete i flyktinglägren
i Sydsudan på:
www.svenskakyrkan.se/p173
grannen Sudan. De är på flykt undan inbördeskriget där och söker skydd i flyktinglägren.
Över 220 000 människor beräknas vara på flykt
i området. Cirka 60 procent av de som bor i
flyktinglägren är barn.
Det finns en stor givmildhet hos
svenska folket. 40 procent uppger
att de kan tänka sig att köpa mindre
antal julklappar till förmån för
välgörande ändamål. Det visar den
julundersökning om svenskarnas
inställning till julfirandet som Svenska
kyrkan genomfört.
De senaste fyra åren har Svenska kyrkan
undersökt svenskarnas syn på vad man
tycker om julen, vad den borde handla
om och om man är stressad inför de
”måsten” som julen för med sig.
Undersökningen visar att svenska
folket ser fram emot julen men att det
också finns en stress kring julruschen.
Drygt en fjärdedel känner sig stressade
och den främsta orsaken är julklappsinköpen. Trots nya rekord i julhandeln
varje år tycker svenskarna inte att det är
julklapparna som är det viktiga. Att
vara med familjen, få lugn och ro samt
den goda maten är det som julen borde
handla svarar de i undersökningen.
Undersökningen visar att över 40
procent kan tänka sig att köpa mindre
antal julklappar till förmån för välgörande ändamål och 23 procent uppger
att de skänker mer än 250 kronor till
välgörande ändamål under december.
Siffrorna kommer från undersökningen som Svenska kyrkan gjorde inför
julen 2012.
Barnen i Sydsudans flyktingläger behöver allt.
Mat och trygghet, vård av kropp och själ,
utbildning och utveckling – allt det som krävs för
att få framtidstro nog att växa och utvecklas.
Svenska kyrkan arbetar i Sydsudans fyra
flyktingläger i Maban, bland annat med åtta nya
grundskolor, hantering av trauman med att hitta
ensamma barns släktingar.
Det finns också planer på nya projekt, som
gymnasieskola och yrkesutbildningar för
ungdomarna i lägret. Till det krävs resurser.
7
Läs mer...
Läs mer på
www.svenskakyrkan.se/syrien
Raghad Yusef al-Hariri „
Miljoner människor
på flykt i syrien
Text: Ulrika Lagerlöf. Foto: Ulrika Lagerlöf, Magnus Aronson/IKON
I flyktinglägret Za'atari i norra Jordanien finns det i maj 2013 någonstans kring
160 000 människor. Mer än hälften är barn. I hela Jordanien finns sammanlagt
en halv miljon syriska flyktingar. Svenska kyrkan vill lyfta flyktingkrisen och visa
på att situationen inte blir bättre och att människor är i stort behov av stöd.
■ ■ ■ – Livet här är svårt. Vi har inte
rent vatten och när vi går till toaletten är
det massor av folk och vi måste stå i kö.
Jag hämtar vatten i hink åt min mamma
och det blir alltid bråk.
Det berättade Raghad Yusef al-Hariri,
10 år, i maj 2013. Då hade hon bott i
flyktinglägret Za’atari i norra Jordanien
i några månader, och hon kände tydligt
av oron och konflikterna i lägret.
Kriget i Syrien är långt ifrån någon
lösning. Flera miljoner människor har
8
drivits på flykt och många har tagit sig
till det jordanska flyktinglägret Za’atari,
mitt ute i öknen nära den syriska
gränsen.
Genom stöd från Svenska kyrkan
har tiotusentals familjer nu tillgång till
kläder och lakan och familjer med
särskilda behov har numera ordentliga
baracker att bo i istället för tält. Men
tillvaron i lägret är inte trygg. Konflikter präglar vardagen, något som påverkar barnen i lägret.
Därför har ett viktigt område
under 2013 varit att ge människorna
i flyktinglägret verktyg att hantera
konflikter och att ge barn och ungdomar en mer meningsfull vardag.
Genom att utbilda lokala ledare i
konfliktlösning och medling får flyktingarna själva möjlighet att hantera
de bråk som uppstår i lägret.
– De flesta bråken handlar om
toaletter och vatten, och om att ungdomarna inte har något att göra, berättar
Malek Abu Nabout.
Han är en av de lokala ledare i lägret
som genomgått utbildning i konflikt­
lösning.
Svenska kyrkans har också byggt en
”Fredsoas”, en sorts fritidsgård där
ungdomar får delta i aktiviteter. Det
handlar om att få möjlighet att leka,
sporta, ägna sig åt musik och målning.
– Frustration och brist på sysselsättning kan snabbt leda till att konflikter
och bråk uppstår. Därför är det så
viktigt med en meningsfull sysselsättning för lägrets ungdomar, säger Maria
Lundberg, chef för Svenska kyrkans
katastrofinsatser. ■
Dadlar på julbordet
Text: Susanna Olivin. Foto: Magnus Aronson/IKON
■ ■ ■ – Hur i hela världen är det möjligt
att vägra oss tillträde till vår egen jord
och sen kalla oss ”frånvarande”?
Denna fråga får Kjell Jonasson höra
under sin tid som Svenska kyrkans
utsända personal i Israel/Palestina. Den
gamle mannen som talar står utanför
sitt hus i Betlehem där hans familj bott
och odlat marken under flera generationer. Nu ser han ut över dalen mot den
ständigt expanderande israeliska
bosättningen Har Homa.
– Om vi åtminstone kunnat få plöja
jorden kring olivträden och ta bort
dåliga grenar så att mina olivträd
överlevt, säger han bittert. Trots
israelisk advokathjälp har han förvägrats detta och nu dör träden långsamt
medan bosättningen med nya hus
kommer allt närmre.
Israels ockupation av palestinska
områden har pågått sedan 1967 och
har utvecklats till en mycket långvarig
konflikt. I de palestinska områdena har
civilbefolkningen drabbats hårt. Muren
på Västbanken är kanske den starkaste
symbolen för ockupationen. Tillsammans med vägspärrar, ”checkpoints”
och krav på tillstånd begränsas rörelsefriheten för palestinier i de ockuperade
områdena. De förlorar mark och
bostäder, de utsätts för kränkningar
och trakasserier, fattigdomen och
desperationen växer.
År 2009 kom Kairos Palestina:
Ett sanningens ögonblick. Det är ett
fredsbudskap från palestinska kristna,
lekmän och kyrkoledare till världens alla
kristna. I Kairos Palestina-dokumentet
uppmanas kyrkan att höja sin röst, ta
itu med sin teologi och kräva ett slut på
ockupationen. År 2010 svarade Svenska
kyrkan på Kairos Palestina-dokumentet.
”Att vara tyst innebär att acceptera
situationen som den är. Svenska kyrkan
har ett moraliskt ansvar att tala för en
fredlig och rättvis lösning på denna
långa konflikt.” Svenska kyrkan måste
våga tala om rättvisa, försvara mänskliga rättigheter och ta itu med en teologi
n
e
n
o
i
t
a
p
Ocku
a
n
i
t
s
e
l
av Pa
som används för att rättfärdiga Israels
ockupation av Palestina.
Svenska kyrkan fortsätter att på
olika sätt arbeta för en rättvis fred i
Israel och Palestina, bland annat genom
påverkansarbete i Sverige och Bryssel
och genom det ekumeniska följeslagarprogrammet, SEAPPI. Svenska kyrkan
stödjer en tvåstatslösning utifrån 1967
års gränser/”gröna linjen” där israeler
och palestinier lever sida vid sida inom
säkra och erkända gränser med ett
öppet och gemensamt Jerusalem för två
folk och tre religioner.
Svenska kyrkan kräver en ursprungsmärkning av produkter som exporteras
från ockuperad mark för att ge konsumenten chans att själv ta ställning. För
att undvika stöd till de olagliga bosättningarna uppmanar Svenska kyrkan till
att stanna upp i julruschen och ställa
frågan:”Varifrån kommer dadlarna?” ■
Gör något nu!
www.svenskakyrkan.se/fred
www.svenskakyrkan.se/agera
http://seappi.skr.org
9
Foto: Anna Lundell
Musiken
– en självklar mötesplats
Intervju med Gabriel Forss, körledare
■ ■ ■ Gabriel Forss ledde Katrineholmskören Team Gabriel i
TV4:s Körslaget, är körledare för One Voice, en av Sveriges mest
aktade gospelkörer, och har dess-­u­tom vunnit Melodifestivalen
tillsammans med gruppen Blond. Nu utgör han priset för de
tävlande körerna i Svenska kyrkans tävling ”Sjung för livet”.
Gabriel Forss har länge sysslat med musik, och solidariteten med andra människor har bland annat synts i hans
regelbundna insamlingsgalor för hemlösa. Svenska kyrkans
julkampanj med temat ”Ge alla barn en framtid utan våld”
tycker Gabriel väcker engagemang.
– Att få en trygg uppväxt är ju A och O för ens framtida
liv. Det smärtar mig något fruktansvärt när jag tänker på att
verkligheten inte ser ut så. Jag var själv utstött under min
uppväxt, men jag hade alltid ett hem att återvända till. Det är
hemskt att många barn saknar också den tryggheten, säger
Gabriel.
Gabriel tror att vi i Sverige måste våga ta ett kliv ut, utanför
våra egna hus, ut i världen, och våga se hur den ser ut och hur
människor omkring oss mår.
– Min tro bygger på att det finns en anledning till att vi är
här på jorden – för att vi ska lyfta varandra. Vi har något att
dela med oss av till andra människor, och jag ser alla möten
som en möjlighet att se människor.
För Gabriel är musiken en självklar mötesplats.
– Det händer så mycket när vi möts i musiken, där kan vi
våga öppna upp oss själva och ta in andra människor på ett
sätt som annars är svårt.
I mötet med människor och hur man tar hand om andra
människor ser Gabriel också att kyrkan har en själv- klar
plats, också i ett internationellt perspektiv.
– Jag tycker att det är fantastiskt att kyrkan engagerar sig i
frågor om barns rätt till en framtid utan våld. Det är helt rätt.
Kyrkan ska vara ett forum för trygghet, kärlek och gemenskap, och då är det helt naturligt att också gå ut i världen för
Bli månadsgivare!
Som månadsgivare tar du ställning för utsatta människor varje
månad. Tillsammans med andra givare, systerkyrkor och
organisationer runt om i världen ger du fler människor chans
att växa och skapa sig ett värdigt liv.
Med ett enda ”KLICK”
!
förändrar du världen
10
att uppnå det utanför Sverige. Dessutom ser jag att kyrkan
har lång erfarenhet av de här frågorna och kan göra det så
väldigt bra. ■
Till alla körer…
I årets SJUNG FÖR LIVET insats, lottar vi ut en workshop med konsert
tillsammans med Gabriel Fors. Bjud in till advents- och julkonserter,
samla in p engar tilll julkampanjen, GE ALLA BARN en framtid utan våld".
Anmäl er kör: www.svenskakyrkan.se/engagerad
Under julkampanjen gör vi det
ännu lättare att bli månads­givare.
På www.svenskakyrkan.se är det
från och med första november bara
ett KLICK till anmälan.
Gå in på www.svenskakyrkan.se
ladda ned och fyll i blanketten för
att bli månadsgivare.
du får en ängel att bära på rockslaget
som tack för dina gåvor!„
GE ALLA BARN
EN FRAMTID
UTAN VÅLD
Betraktelse av Charlott Rehnman,
domprost i Luleå stift
Alla är vi barn innerst inne. Allt har en början i barnet.
Innan vi ens var formade så fanns vi i Guds omtanke.
Omslutna i moderlivet visste ingen av oss hur livet skulle bli.
Vi vaggades tryggt – om än världen utanför var farlig.
Vi visste inte om vi skulle födas till fattigdom eller leva i överflöd.
Skulle vi överleva ettårsdagen eller kanske bli hundra år?
Vi kände inte till hatets och våldets meningslöshet.
I moderlivet fanns inget vi och dom.
Ingen religionstillhörighet eller landgräns.
Julen är den stora berättelsen om Guds kärlek;
Frälsaren föddes med barnets alla behov av kärlek, fred och omsorg.
Jesus ropar; Abba! Han ropar på sin förälder och sitt ursprung.
Utan kontakt med barnet är vi tomma och fattiga.
Men möter vi kärlekens blick sker ett underverk .
Ömheten ger livsmod på nytt.
Värmen återvänder.
Mat och näring och goda ord bygger upp.
Omvårdnad ger nya krafter. Sången föds.
Längtan efter liv och lärande växer sig starkare.
Livsutrymmet växer och det blir lättare att leva och andas.
Vi orienterar oss tryggt mot omvärlden och framtiden.
Foto: Håkan Sjunnesson, Luleå stift
Att ge varje barn en framtid utan våld är en omfattande utmaning.
Härhemma men också världen över; i Sydsudan och Colombia...
Alla är vi barn innerst inne – och där finns också ett rum och hjärta för andra.
Nu får vi dela med oss av det vi fått; tid, pengar, omsorg och uppmuntran.
Julen är kärlekens stora berättelse och de goda gåvornas tid;
”Ge alla barn en framtid utan våld”
En gåva som delas här och nu.
Gode Gud låt det bli verklighet!
Rent
en
vatt
00:❆❄❅❆❄❅ 1❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
Julklappen
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
som ger hopp!
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
30
0:❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
www.svenskakyrkan.se/webbshop
60:❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅
Julklappen som ger en annan människa ett hopp, en möjlighet
och framtid.
Gr
is
Ge bort en symbolisk julklapp med ett fint gåvobevis till en vän,
kollega eller någon i familjen. Gåvobeviset skickas till dig
digitalt eller med brev.
Genom din gåva via webbshopen är du med i arbetet att ge barn
utbildning och en framtid utan våld.
Tack för ditt engagemang!
Skolböcker
11
Mat med omtanke
— Det handlar om att man månar lite extra om den som ska
äta maten. Att man tar reda på vad personen tycker om och
behöver.
Ann-Marie Hjortzberg-Nordlund, husmor på Helsjöns
folkhögskola i Västergötland, beskriver vad mat med omtanke är för henne. Hon har, tillsammans med sina kollegor på
skolan, gett ut en kokbok som heter just Mat med omtanke.
— Det är många som frågar efter recepten på maten vi
serverar. Här har vi samlat de som är mest efterfrågade
tillsammans med våra egna favoriter.
Med boken vill man också ge en bild av vad Helsjöns
folkhögskola är. Receptindelningen följer dagens måltider och
de aptitretande matbilderna blandas med foton från skolan
och de vackra omgivningar.
Insprängt bland recepten finns också texter som handlar
om hur man kan tänka för att leva hållbart ur ett globalt
perspektiv. Funderingar runt ekologiskt kött, FairTrade och
ekologiska produkter.
—I recepten har vi valt att inte särskilt skriva att man ska
använda ekologiska produkter, men vi hoppas att texterna
ska få läsaren att ändå fundera över sina val, avslutar
Ann-Marie. Boken kan köpas via förlaget Argument.
Var med i vår tävlin
A. Hur många barn och
unga lever i fattigdom i
Colombia?
1. 4 miljoner
x. 4,5 tusen
2. 6,5 miljoner
APELSINSÅS MED SAFFRAN OCH BÄR 4 PORT
1 paket saffran
½ dl socker
3 dl apelsinjuice, utspädd
1 msk maizena majsstärkelse
100 g bär, t ex hallon
1. Stöt saffran med lite socker i en mortel.
2. Rör ut maizena i lite av juicen i en kastrull.
3. Häll i resten av juicen, socker och saffran.
4. Låt såsen koka ett par min.
5. Lägg i bären, det gör inget om de är frysta.
6. Servera till glass.
Juldessert
Saffranssås
med bär
g!
B. En julundersökning gjord
av Svenska kyrkan visade
att många av de tillfrågade
kunde tänka sig att dra ner
på julklappspengarna för att
ge till välgörenhet.
Hur många procent var det
som kunde tänka sig det?
1. 22 %
x. 40 %
2. 25 %
Foto: Martin Reftel & Jessica Reftel Evans
Anna Aspegren, Elisabeth Feldt, Ann-Marie, Hjortzberg-Nordlund, Karin Ivarsson
Stenström, Anneli Struxsjö
C. Vilket år kom Kairos
Palestina dokumentet?
1. 2007
2. 2009
3. 2010
D. Hur många flyktingläger
finns det i Maban i Sydsudan
som Svenska kyrkans ger
sitt stöd?
1. 4 läger
x. 6 läger
2. 1 läger
E. Vad har Svenska kyrkan
byggt i flyktinglägret
Saa’atari i Syrien?
1. En tvättinrättning
x.En fredsoas
2. Ett snickeri
Skicka tävlingssvaren via e-post till: [email protected]
Märk med "Jultävlingen". Vinnarna meddelas januari 2014.
Vinn
bokpake
som inne t,
håller:
Äntligen
Gabriel F
orss
Mat me
Helsjöns d omtanke
folkhögsk
ola
Gränslan
de
Biskop t
Hans Stig
lund