Mångfald i gudstjänsten - Finspångs Missionsförsamling

Download Report

Transcript Mångfald i gudstjänsten - Finspångs Missionsförsamling

A ktu el l t f rå n Fin spå ng s Mi s si on sf ö rsa ml ing
Årgång 55, nummer 2
Juni - Aug 2013
Mångfald
I detta nummer
Vem får vara med?
Vid Tage Erlanders söndagsskolesjö
Vem vill bli missionär?
Bönergården sommaren 2013
Mångfald på Siemens
Equmeniakyrkan
Herr Svensson
Gäster på väg
Mångfald i gudstjänsten
Sid 2
Sid 4
Sid 5
Sid 8
Sid 9
Sid 10
Sid 11
Sid 11
Sid 12
Artikel
Vem får vara med?
Vilka är det som kan för- säkert hört berättelsen där en fjä- skapande kraft gå vidare. De
rils vingslag i Amazonas djung- käbblade inbördes om rangordändra världen?
När vi vill förändring vänder
vi oss oftast till de som vi uppfattar som makthavare eller har positioner. Jag tänker bla på alla de
pengar och resurser som läggs
ner på lobbyverksamhet riktad
mot politiker och andra som
uppfattas ha inflytande. Eller
vanliga brev eller förslag som
vi oftast riktar uppåt till de
som vi tror bestämmer. När vi
läser om Jesus ser vi att han
gjorde på ett helt annat sätt.
Jag vill här belysa några saker
i det som Jesus gjorde som
visar att det är mångfald som
är Guds väg till växt och mognad för enskilda och hela samhället.
Det börjar med att en ung tonårstjej får ett uppdrag av Gud - att
föda Gud in i världen. I en liten
obetydlig landsända långt från
kejsare, kungar och prästerskap
ställer sig Maria till förfogande,
en ung människa som ännu inte
räknas som myndig och just är i
tiden för att börja växa in i samhällsansvar. Att gå in i och leva
ut kärlek kan vi var och en göra
och det kan förändra personer
och hela samhällen. De flesta har
ler sätter igång en lång kedja av
händelser som mynnar i en orkan ute på havet. Visst, det behövs vissa sammanträffanden
som går i fas med varandra för
att det ska bli verklighet. Men
det är möjligt. Det som behövs i
vår tid för att få förändring, kan
det vara att du och jag ställer oss
i kärlekens tjänst?
Många tillsammans som gör
som Maria – ställer sig i kärlekens tjänst – innebär positiv förändring.
När Jesus väljer sina lärjungar är det en salig blandning
av olika personligheter. Vem
skulle trott att de skulle dra jämt
och vara med och låta kärlekens
Total Media
Sid2
ning, en kom från en grupp som
hyllade lönnmord (terrorist enligt
dagens språkbruk), en tredje betraktades som folkets svikare - en
qusling- som gick ockupationsmaktens ärenden. Några ville vid
ett tillfälle kalla ner eld från himlen att förgöra en by som inte
visade gästvänlighet. Petrus
visade sig vara stor i orden
men när det riktigt brände till
fegade han för att rädda livet.
Judas visade sig båda vara sniken och var den som förrådde
sin Mästare. Många olika personligheter, som säkert innebar
stora slitningar inbördes i
gruppen, valde Jesus att vara
de som förde budskapet om
kärlekens seger vidare. I gemenskapen och vandringen tillsammans med Jesus verkar något
ha väckts inom dem som ändrade
inriktning från inbördes rangordning till att leva med en uppgift
och till den uppgiften behövdes
man med sina olika personligheter.
Evangelierna visar på hur Jesus inberäknade hög som låg,
kvinna som man, barn och vuxen
i kärleksbudskapet och gav oss så
VVS Center
MISSIONSKYRKAN
ett exempel på att ingen är utanför Guds kärlek och att vi alla
är viktiga och kan vara med i
kärlekens växt i vår värld. Jag
och du behöver kärlek och vi
alla behövs att forma framtiden.
Första sidan
I ett pussel är alla bitar olika.
Ingen har samma färg och
form. Alla har sin plats. Om
man drar i ett hörn följer hela
pusslet med - det håller ihop
på grund av bitarnas olika
form. Som i sin tur är integre-
rade i varandra.
Samhället liksom kyrkan består
av många ”pusselbitar” som alla
bidrar med sin del till helheten.
Låt oss inte skapa hål i pusslet
för att vi stängt någon ute.
Swedbank Fastighetsbyrå
Tel 0122-160 90 Fax 0122-194 05
e-post: [email protected]
internet: www.finspangs-finmek.se
MISSIONSKYRKAN
st
äkra
fas s r kl 11
f
ä
r
T
fte 7
9
gar e
tisda tel 104 emsidan
på r se h
sse
adre
l
i
a
M
Gunilla Adamsson
Diakon
med tystnadsplikt
Tel: 0720-691269
Ingvar Stenberg
Pastor
med tystnadsplikt
Tel: 0720-692199
Olivia Liebgott
Ungdomsledare
Tel:070-354 07 89
Christina Carlsson
Värdinna
Tel: 0720-692119
MISSIONSKYRKAN
Ansvarig utgivare: Håkan Rydin
Redaktion: Göran Hellström,
Anders Ohlsson, Monica Göhl,
Anders Karlsson, Simon Holmström,
Ingvar Stenberg.
Finspångs Missionsförsamling:
Slottsvägen 13, 61231 Finspång
Ordförande:
Håkan Rydin
Tel 21272
Kassör:
Jan-Olov Nilsson Tel:073 4335982
Plusgiro:
340451-4
Hemsida:
www.finspong.missionskyrkan.se
equmenia ung Finspång:
Ordförande:
Simon Holmström Tel. 073-4433382
Kassör:
Jimmy Engström Tel. 072 5229626
Plusgiro:
646531-4
Telefoner:
Missionskyrkan:
10497
Ekum. Bönergården
153 31
Sid3
Artikel
Vid Tage Erlanders söndagsskolesjö
Det hann mörkna innan vi
kom fram till kibbutzen där vi
skulle sova de första nätterna
under vår Israelresa. I frukostmatsalen nästa morgon såg jag
sjön mellan träden. Det var Genesarets sjö men den såg så liten ut.
I den grådisiga morgonen kunde
jag skönja stranden på andra sidan, Golanhöjderna där israelerna
under tidigare år blev utsatta
för beskjutning.
Runt omkring sjön finns
de platser där händelserna
utspelat sig som betytt så
mycket för hela vår värld.
Dessa händelser beskrivs i nya
testamentets evangelier. Några
kilometer från den plats där vi
nu var låg på Jesu tid staden
Kafarnaum som var centrum
för Jesu verksamhet. I detta område kallade Jesus de tolv unga
män som vandrade tillsammans
med honom och blev bärare av
hans lära.
Syftet med vår resa var att
besöka många av de platser som
är viktiga i den kristna traditionen, platser som vi sedan vi var
barn hört så mycket om.
Tage Erlander besökte en
gång Israel och fick efteråt frågan
vad som var det starkaste minnet av resan. Svaret blev: när
jag stod vid min söndagsskolesjö.
Jesus vandrade runt denna
sjö som predikant, lärare och
undergörare och vände sig enbart till judar, ofta ute på landsbygden och i små byar. I mötet
med romerska soldater och icke
judar gjorde han klart att det var
judarna hans uppdrag gällde.
Jesu verksamhet slutade
med romerskt dödsstraff, korsfästelse i Jerusalem.
En plats där korsfästelsen
kan ha ägt rum började utforskas på 1800-talet. Platsen kallas
Gordons Golgata. Denna plats
ligger vid ett gammalt stenbrott.
I berget finns hålor som gör att
det ser ut som en skalle. Enligt
bibeln fördes Jesus ut till en plats
som kallades Skallen för att korsfästas. Det står också i evangelierna att det fanns en trädgård med
en grav nära avrättningsplatsen.
På denna plats finns en trädgård
där vi fick gå in i en tom grav. Vid
ingången satt en skylt ”Han är inte
här. Han är uppstånden”.
Jesu vandring kunde ha slutat
med att han lades i en grav och
de människor som följt honom
återvände till det de gjort förut.
Efter några generationer kunde
han ha varit glömd.
Ungefär 360 år efter att Jesus
dödades blev hans lära statsreligion i hela det romerska imperiet.
Det borde varit osannolikt att
den man som vandrade på
landsbygden runt Genesarets sjö
och inte besökte de romerska städer som också fanns i området
skulle få det genomslaget efter att
ha blivit avrättad.
Att besöka Israel och de heliga
platserna gav mig en fördjupad
upplevelse av Guds storhet.
Finspångs Begravningsbyrå
Sid4
MISSIONSKYRKAN
Artikel
Vem vill bli missionär?!
Det finns nog många som
gärna skulle vilja bli miljonär. Men vem vill bli
missionär då?
Den senare frågan ställdes i Tallgläntan i Lotorp söndagen den 5:e
maj. Då var 260 scouter plus ledare
från hela Östergötland samlade till
årets
patrulltävling
”Budkavlekampen”. De möttes av strålande
solsken och en spännande 3-timmars
tur runt hela världen.
Det var totalt 51 patruller i tre
olika klasser som skulle försöka vinna
det traditionella vandringspriset ”Budkavlen”. Där fanns ”Superåsnan”,
”Sega sköldpaddan” och både
”Höken” och ”Korpen” från Finspång.
Vid starten uppe på Tallgläntan
lämnade man Sverige med passet i
handen och uppgiften att ta reda på
vad missionärerna egentligen gör.
Patrullerna fick besöka åtta länder där
Missionskyrkan har någon form av
arbete och missionärer i tjänst. I varje
land fick man träffa en missionär och
en uppgift att lösa.
Vad hände nu där ute i världen
denna spännande dag? I Equador blev
det jordbävning och vad behöver man
då? Jo, scouter som kan fixa rädd-
ningslinor av repstumpar så klart.
Någon som hört talas om råbandsknop och pålstek? I Japan blev det
surrigt värre. Här drog det ihop sig
till lägerbygge med trefot och allt.
Inget för amatörer precis! Här dög
det bara med scouter och missionärer.
När man vandrar ut på scoutspårning är det viktigt att kunna olika
saker. Det är det i livet också. Därför
har missionärer alltid startat skolor
varhelst de gått fram. På resan genom världen hamnade patrullerna på
skolbänken i Kongo-Kinshasa. Här
gällde det att peka ut världsdelarna
på kartan och känna igen fem olika
språk. Vovemom koklolaroraror dodetot? Nja, lite svårare än så var det förstås.
I Nicaragua väntade jobb i den
mekaniska verkstaden, i Indien ett
vattenprojekt och i Kongo-Brazzaville
var det dags för sjukvård. Efter allt
detta var det skönt att komma till
Costa Rica, för där fick man koppla av
med lite äkta missionärskäk, dvs. saft,
bulle och banan direkt från djungeln!
Bibeln då? Berättar inte missionärer
om Gud och Jesus också? Jodå, lugn. I
Kina var det läge för både Bibel- och
matkunskaper.
Men hur gick det då? Jo, Vargen
(Mjölby), Ödlan (Skeda) och Grävlingarna (Torpa) vann var sin klass och
tog därmed hem både priset och äran.
Vilka ville nu bli missionärer då?
Det vet vi nog inte säkert men med
tanke på hur spännande och omväxlande det verkar vara så borde det bli
en 10-12% ungefär.
Så om vi märker en topp i antalet
missionärer om så där 10-15 år så
vet vi vad det beror på..
Foto: G Hellström
Familjehems
center
INSTITUT FÖR UTBILDNING
STÖD & HANDLEDNING
MISSIONSKYRKAN
Sid5
Program
ALLA VÄLKOMNA till samtliga gudstjänster och samlingar
Juli
Juni
2
Sön 10.00 Konfirmandhögtid, gemensam i
Pingstkyrkan
9 Sön 10.00 Gudstjänst,
”Sommaren predikar ”–
bild och tal Göran Hellström,
Anders Ohlsson
16 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvardAtt hitta rätt, Ingvar Stenberg
23 Sön 11.00 Ekumenisk gudstjänst
i S:ta Maria kyrka
30 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Baptistkyrkan,
Arne Ottosson
7
Sön 10.00 Gemensam gudstjänst med nattvard i Missionskyrkan ,
Håkan Rydin, Gunilla Adamsson
14 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst i Pingstkyrkan, Mattias Engström
21 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst i Missionskyrkan, Malena Andersson
28 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Baptistkyrkan,
Kiyotaka Hayashida,
Arne Ottosson
Kvällssyföreningen
Symöten i Missionskyrkan
Måndagar kl. 19.00 ojämna veckor
Start efter sommaruppehåller är
måndagen den 26 augusti
An-Jo
Sid6
Dannes Golv -logga
MISSIONSKYRKAN
Program
ALLA VÄLKOMNA till samtliga Gudstjänster och samlingar
Augusti
SMU
4
Sön 10.00 Gemensam gudstjänst i Pingstkyrkan, Olof Johansson
11 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvard, Ingvar
Stenberg
18 Sön 10.00 Gudstjänst, Ingvar Stenberg
25 Sön 10.00 Gudstjänst, Håkan Rydin
Sept
1 Sön
Församlingsutfärd till Linköping och Bjärka Säby.
Samling 9:15
Lotorps Missionshus
Tisdagar 17.45-19.00 Nying från 7 år
Onsdagar 18.30-20.00 Scout från 10 år.
Missionskyrkan
Tisdagar
Söndagar
17.45-19.00 Nying
Aktiviteter inne och ute för dig som är
7 år eller äldre
10.00 Söndagsskola 0-8år
Söndagsklubben 8-13 år.
Grupperna startar efter sommaruppehållet
under vecka 35
RPG:s Dagledigträff
Samlingar i Missionskyrkan onsdagar kl. 14.00
om inget annat anges i programmet.
Före varje samling i Missionskyrkan är det sittgympa i Korpens regi. Den startar kl 13.00.
Upptaktsmöte inför hösten är den 21 augusti
kl 09.30 på Bönergården tillsammans med
Lundals-pensionärerna
Har du frågor, kontakta
Monica Blomberg 0122-21031
Se även missionskyrkans hemsida
http://finspong.missionskyrkan.se/
vår verksamhet/RPG
Lotorpsträffen
Gemenskapsträffar i Lotorps Missionshus.
Tisdagar kl. 14:00 jämna veckor .
Start efter sommaruppehållet blir den 3 september
Vi
sätter
färg på din
tillvaro
Tel: 070 3629020
Daniel Nilsson
Tel 0122 130 00, 070 550 91 96
MISSIONSKYRKAN
Sid7
Artikel
Bönergården sommaren 2013
Juni
9 sön kl 16.00 Invigning
Himlagung, Folke Holm, Ingo
Alander
11 tis 19.00 LP-kväll
12 ons 19.00 Musikcafé
Frida Karlsson med Band
16 sön 18.00 Andrum
Ingvar Stenberg, Magnus
Hasselqvist
19 ons 19.00 Musikcafé
Hasselqvists Musikquiz
Juli
3 juli 19.00 Musikcafé
Familjen Salminen tillbaka i
Finspång
7 juli 18.00 Andrum
Henrik Isaksson (fd ungdomsledare i Missionskyrkan)
10 juli 19.00 Musikcafé
Elin Johansson och Rickard
Samuelsson
14 juli 18.00 Andrum
Mattias Engström (ny ungdomsledare i Pingstkyrkan)
21 fre kl 12-15 RPG serverar midsommarlunch
med sill
17 juli 19.00 Musikcafé
23 sön 18.00 Andrum
21 juli 18.00 Andrum
Gunilla Adamsson,
Kristina Hedman,
Magnus Hasselqvist
26 ons 19.00 Musikcafé
Ljuva toner från Sonstorp
med gruppen Våga
30 sön 18.00 Andrum
Arne o Cathrine Ottosson,
Gunilla Qvarfordt, Andreas
Klingstedt
Christoffer och Alexander
Sjöholm, Jacob Bergvall m fl
4 aug 18.00 Andrum
Besök från Sionförsamlingen i
Ringarum
7 aug 19.00 Musikcafé
Roland Axelsson med familj
11 aug 18.00 Andrum
Kvällsbris i augusti. Anders o
Caroline Eksmo
13 aug tisd LP-kväll
14 aug 19.00 Musikcafé
Sebastian Järpehag med Karakouband
17 kl 14-16 Barnens Lördag
Olof Johansson
Jörgen Lithell
Samling kl 14 och 15.30
Hoppmattan ”Playbed”, korv
med bröd, glass mm.
24 juli 19.00 Musikcafé
18 aug Avslutning
Karolina Johansson och Linnéa Blomgren m fl
28 juli 18.00 Andrum
Ingvar Stenberg
31 juli 19.00 Musikcafé
Emma Alander, Simon
Holmström, Filip Ewertsson,
Gustaf Axelsson
ALLA VÄLKOMNA
Sid8
Augusti
MISSIONSKYRKAN
(G)old Rockers, Allsång,
Arne Ottosson.
Artikel
Mångfald på Siemens
En av de första dagarna
som pastor i Finspång
gick jag runt i omgivningarna och tittade mig omkring.
När jag över huvudingången
till Siemens läste ”Main Entrance” såg jag det jag hört sägas
att det är ett i högsta grad internationellt bolag som är granne
med kyrkan.
Intrycket har förstärkts med
att från kyrkans fönster se många
långtradare passa ut och in på
Siemens ofta med en markering
att de kommer från eller skall till
andra länder med varor. Jag tog
kontakt med Mats Rosander, personaldirektör
på
SiemensFinspång, för några frågor utifrån
temat mångfald.
Siemens i Finspång har anställda från många länder. Hur
många länder och språk är det
(ungefär)?
- Vi har anställda från över 20
olika länder (antal språk räknar vi
inte).
Vilka är vardagsspråken i
Siemens-Finspång?
- Vardagsspråk är svenska,
koncernspråk engelska
Traditionellt har teknikyrken
mest engagerat män, men fler
kvinnor kommer och blir/är tekniker. Hur ser det ut för Siemens
i Finspång?
- Vår könsfördelning återspeglas av samhällets snedfördelning i stort vad gäller yrkesval. Så eftersom vi domineras av
många med tekniska utbildningar så har vi fördelning 80-20%
mellan män och kvinnor i medeltal över våra anställda. Dock
kan avvikelser på gruppnivå
förekomma åt båda hållen.
Mångfald är ett brett och
stort ämne så det behöver brytas
ner. Mångfaldsveckan senast
vilka huvuddrag var det som ni
lyfte fram där?
- På Mångfaldsveckorna
lyfter vi alltid fram olika
aspekter på mångfald. Gärna ur
ett minoritetsperspektiv och för
att skapa förståelse, debatt och
ibland provocera bland våra
FRÅN GOLV TILL TAK AB
existerande fördomar. Mångfald
innefattar bla kön, religion, etnisk
härkomst,
sexuell
läggning,
funktionshinder och ålder. Våra
mångfaldsveckor har adresserat
detta på olika sätt.
Finns det andra sätt som ni
jobbar med mångfaldsfrågorna?
Vilka i så fall?
- Utöver de legala åtagandena
så jobbar vi framåtriktat för att
öka förståelsen och som företag
kunna tillvarata styrkan i att vara
olika och att ha inhomogena
grupper. Vi är för mångfald och
för oss innebär mångfald affärsnytta och det bidrar till att vi
får en bättre arbetsmiljö, kundnytta och effektivitet.
Den här bredden med kontakter med människor från många
delar av världen som du får. Har
det påverkat dig? Hur?
- Träffar intressanta människor och lär känna andra kulturer.
Förståelsen ökar för att olikheter
är bra.
Siemens fortsätter den anda
av internationell mångfald som
funnits i några hundra år här i
Finspång.
Finsp. Glasmästeri
tel 0122-18750
WWW.ODMANS.SE
MISSIONSKYRKAN
Sid9
Artikel
Equmeniakyrkan
Förra året slogs tre frikyrkor samman till en
kyrka. Det var Missionskyrkan, Metodistkyrkan
och Svenska Baptistsamfundet. Totalt har den nya
kyrkan ca 60.000 medlemmar i församlingar som är
spridda över landet. Arbetsnamnet för den nya
kyrkan har sedan starten
varit Gemensam framtid.
ligheten.
Också i Biblen ser vi på
många ställen att namnet är viktigt. Ofta har människors namn i
Bibeln något samband med personligheten. Många människor
får också nytt namn då de möter
Gud.
Det berättas om när prästen
Sakarias vid sin tempeltjänstgöring får en uppenbarelse från
Gud att hans fru som är till åren
ska föda en son och att han ska
få namnet Johannes. Prästen tror
I Kristi himmelfärdshelgen
firades Kyrkokonferens i Karlstad. Närmare 700 ombud var
samlade för att avsluta det gamla
året och blicka framåt.
Kyrkan arbetar med tre fokusområden:
 att utmana enskilda till en fördjupad efterföljelse genom
bibelläsning och bön, därigenom önskar man skapa en
livsförändrande läsarrörelse.
 att utmana församlingarna att
se sin omvärld och det samhälle man lever i med Jesu
ögon.
 att det man säger och gör
stämmer överens.
Vid bildandet av den nya kyrkan kunde man inte hitta ett namn
som man kunde enas om så arbetsnamnet blev Gemensam
framtid.
Alla vi som fått barn vet att
namnet är viktigt. Den som får en
liten tjej vill inte att hon ska heta
flickan. Så snart som möjligt vill
vi hitta ett namn som bär person-
inte att detta är sant och Gud gör
honom stum. När pojken är född
skriver Sakarias namnet Johannes på en tavla och släkten opponerar sig men Sakarias står på
sig, Gud har gett honom en son
och Gud har bestämt hans namn.
För några år sedan slogs
ungdomsförbunden samman till
de kyrkor som nu blivit en. Det
nya ungdomsförbundet fick
namnet equmenia.
När kyrkorna slogs samman
fanns namnet Equmeniakyrkan
med som ett tänkbart namn.
Detta namn röstades dock ner
förra året och kyrkostyrelsen
ombads att komma med ett nytt
förslag som bättre speglade vår
Sid10
MISSIONSKYRKAN
nya kyrka.
I årets kyrkomöte var namnet
en av frågorna. Ett nytt namn
hade lanserats som var Gemensam kyrka. Ingen verkade känna
riktigt för det namnet men många
tyckte ändå att det kunde fungera.
Ett forum fanns i kyrkomötet
där nya förslag kunde lämnas.
Där dök, bland många andra förslag, namnet Equmeniakyrkan
åter upp.
Vid en senare omröstning röstade 82% av ombuden på kyrkomötet för att vår nya kyrka ska
heta Equmeniakyrkan.
Namnet Equmeniakyrkan visar vårt samband med vårt ungdomsförbund samt anknyter till
ordet ekumenik som handlar om
samarbete med andra kyrkor. Eftersom vi nu gjort en kyrka av tre
är det ju inte fråga om samarbete
men det handlar om en grundton
som finns i den nya kyrkan att vi
inte tror oss ha monopol på sanningen utan är även i fortsättningen öppna för samarbete med
andra kyrkor.
Equmeniakyrkan är ett nytt
namn som vi har möjlighet att
fylla med ett innehåll som är en
uträckt hand till vår samtid.
I Finspång har inte Svenska
baptistsamfundet och Metodistkyrkan varit representerade. Finspångs Missionsförsamling har
inte ännu fattat beslut om hur det
nya namnet ska bli synligt på lokalplanet.
Artikel
Herr Svensson
Svensson är svensk. Det är
han stolt över. Sverige är det
bästa landet på jorden, tänker
han. Utlänningar är bara skräp.
De pratar konstigt, har märkliga
religioner och äter underlig mat.
De duger inte till något. Egentligen behöver andra länder inte finnas till tänker Svensson. Vi klarar
oss ju bra ändå.
Så tänker Svensson när han
vaknar i sin säng, som är en uppfinning från Mellanöstern. Han drar av
sig täcket, tillverkat
av ull från Australien
och lakanet vävt av
bomull från Sudan.
Han tar av sig pyjamasen,
som
ursprungligen är ett
indiskt plagg, kanske
framställt av silke
från Japan eller Kina.
Alla
kläder som
Svensson använder
har blivit vävda och
spunna med metoder som först
utvecklades i Asien.
Svensson går ur sängen, sätter
fötterna i ett par tofflor av mockasintyp, indianerna har lärt oss att
använda dem. Han går in i badrummet och tvättar sig med vatten och tvål, som är en arabisk
uppfinning. Han ser förnöjt på sig
i spegeln medan han rakar skägget – en ritual från sumererna i
Mesopotamien.
Efter badrummet går Svensson ut i köket och slänger en
blick ut genom fönstret. Glaset är
utvecklat av egyptierna. Han bör-
jar sin frukost med ett glas apelsinjuice från Cypern eller Israel.
Han dricker kaffe som ursprungligen är en etiopisk
planta. Kanske dricker han ett
glas mjölk också, utan att tänka
på att det först var araberna som
hade kor och började använda
deras mjölk som människoföda.
Svensson läser sin tidning
och tänker än en gång på vad
olyckligt det är att vara utlänning. Däremot tänker han inte på att
tidningen är tryckt
med bokstäver som
uppfanns av de
gamla semiterna på
papper som kineserna först framställde
och med teknik som
utvecklades i Tyskland.
Så gör han sig i ordning att gå till arbetet och idag regnar
det så han tar paraplyet – ett redskap som först
togs i bruk i Indien, inte som
skydd mot regn utan som skydd
mot solen. Och så kör Svensson
iväg. Han är glad och nöjd över
att inte ha med dessa märkliga
utlänningar att göra. Tack gode
Jesus tänker han och sänder sitt
tack till en jude som levde för
ett par tusen år sedan. Så känner Svensson sig trygg.
Men är det något han inte
tänker på eller några han
glömmer att tacka för?
Gäster på väg
I slutet av sommaren kommer
en grupp med nio personer från
Indien att besöka Finspång under
tre veckor. För sex av dem är det
deras första utlandsbesök och
många ovanliga intryck väntar.
Två av dem är Chotu och
Sakubai som är syskon och har
varsitt tunnland jord som de brukar i byn Savargaon i västra Indien. Varken Chotu eller Sakubai
har lärt sig läsa eller skriva. De
kan inte tala engelska och de har
inte tidigare haft id-handlingar.
Chotu har blivit duktig mekaniker och Sakubai som börjat med
en get i ett getprojekt har nu 30
getter som bidrar till familjens
försörjning.
I slutet av sommaren ska de
besöka Finspång och bo i värdfamiljer på olika lantbruk här. Här
kommer allt att vara annorlunda
och tusen nya intryck väntar. Det
enda de kommer att känna igen är
familjerna som väntar på dem för
de har mötts tidigare när de
svenska familjerna varit gäster
hos Chotus och Sakubais hem i
Indien. De har mötts i ett samarbete mellan LRF (Lantbrukarnas
Riksförbund) i Finspång och de
lantbrukare som finns i området
kring Rampurwadi i Indien. Det
är i samma område som Missionskyrkan, bl a med hjälp av
trädgårdsloppis, stöder ett skolhem och socialt utvecklingsarbete.
Är du nyfiken på att träffa
ovanliga gäster? Hör av dig, så
finns möjligheten.
Maria Bark
MISSIONSKYRKAN
Sid11
Artikel
Mångfald i gudstjänsten
Vad innebär gudstjänst?
Vad omfattar en gudstjänst? Jag antar att de
flesta svenskar någon
gång kommit i kontakt
med någon form av gudstjänst, och alltså har en
viss uppfattning om vad
en gudstjänst är.
Om man än inte varit på en
söndagsförmiddagsgudstjänst, så
har man åtminstone varit på bröllops- eller begravningsgudstjänst. Och
då vet man att där
förekommer psalmsång,
bibelläsning,
bön och predikan
eller tal.
Tråkigt och ointressant,
tänker
många. Det tror man
sig veta, och försöker
därför inte ens ”testa”
fast man annars är så
benägen att ”kolla”
på allt nytt som erbjuds
Så synd! Tänker jag, som
alltid går till kyrkan med stor
förväntan. För man vet aldrig vad
man skall få vara med om.
Ta t.ex. psalmsången. Kanske
sjunger vi en av de gamla välkända psalmerna som tragglades
in i barndomens skola. Men det
kan lika väl vara en av de nya
psalmerna med innehåll, ordval
och tonsättning som bättre talar
till den tid vi nu lever i. Och ackompanjemanget kanske är den
traditionella orgeln, men kan lika
Sid12
gärna vara gitarr(-er), trumpet,
fiol eller piano, eller rent av
trumma eller dragspel. Eller
flera av dessa instrument tillsammans. Musik förekommer
dessutom alltid i form av solo-,
duett- eller körsång i större eller
mindre konstellationer. Nyligen
fick vi lyssna till preludium på
fiol i form av Gånglåt från Dalarna och postludiet var Idas
sommarvisa, också i fiolarrangemang. En ytterligare dimension av upplevelse tillförs
när sångerna så vackert tecknas
för döva.
Bön är också ett mångtydigt
begrepp. Den begärande bönen
är kanske det man först kommer
att tänka på. Bön om hjälp i
någon av alla de prekära situationer vi alla hamnar i då och då.
Men bön är också bekännelse,
tillbedjan, lovprisning, tacksägelse eller välsignelseönskan. I
vår gudstjänst finns alltid en
stund av stillhet, då många söker sig till ljusbäraren för att
tända ett ljus för något eller
någon, eller för att själv få förMISSIONSKYRKAN
bön. Andra sitter kvar bänken i
begrundan över den predikan
man nyss lyssnat till, eller i bön.
I bibelläsningen är oftast
medlemmar i församlingen engagerade och inte sällan är barn och
ungdomar med och dramatiserar
det, något som fångar allas uppmärksamhet och ofta ger en ny
infallsvinkel.
Predikan är oftast en monolog
men ibland en dialog mellan två.
Dess uppgift är att förklara bibelordet och vägleda i dess
tillämpning i vårt dagliga liv.
Förutsättningen för allt
detta är naturligtvis
människor! Och här kan
man verkligen tala om
mångfald. Vår kyrka är
alltid nästan fullsatt en
söndagsförmiddag. Här
samlas alla åldrar mellan 1-årige Herman och
93-åriga Stina. Hit
kommer man från Ramstorp, Borggård, Össby
och Ingelstad, från Lämmetorp,
Rejmyre och Knivsätter och från
villor och lägenheter i Finspång.
Men somliga har sitt ursprung i
Skottland, Sri Lanka, Kongo,
Indien, Eritrea och Burundi. Och
simultantolkning görs till engelska och franska vid behov. I en
stor, glad gemenskap får vi alla
utgöra en liten del i det pussel
som kallas gudstjänstfirande församling.
Märta Ekeleund
Foto: G Hellström