Transcript Vandring - Finspångs Missionsförsamling

A ktu el l t f rå n Fin spå ng s Mi s si on sf ö rsa ml ing
Årgång 56, nummer 2
Juni - Aug 2014
Vandring
I detta nummer
Nomad eller pilgrim
Vandring i två dimensioner
Att följa sitt hjärta
Nära marken
Att färdas á la Zachrisson
Bönergården 2014
Pilgrimsresa
Sid 3
Sid 4
Sid 5
Sid 6
Sid 10
Sid 11
Sid 12
MISSIONSKYRKAN
ast
säkr l 11
s
a
f
f
Trä r efter k
97
ga
tisda tel 104 emsidan
å
h
p
r se
resse
d
a
l
i
Ma
Gunilla Adamsson
Diakon
med tystnadsplikt
Tel: 0720-691269
Ingvar Stenberg
Pastor
med tystnadsplikt
Tel: 0720-692199
Olivia Liebgott
Ungdomsledare
Tel:070-354 07 89
Christina Carlsson
Värdinna
Tel: 0720-692119
Ansvarig utgivare: Håkan Rydin
Redaktion: Göran Hellström,
Anders Ohlsson, Monica Göhl,
Anders Karlsson, Ingvar Stenberg.
Finspångs Missionsförsamling:
Slottsvägen 13, 61231 Finspång
Ordförande:
Håkan Rydin
Tel 21272
Kassör:
Lars Anderson
Tel: 165 24
Plusgiro:
340451-4
Hemsida:
www.finspong.missionskyrkan.se
equmenia ung Finspång:
Ordförande:
Björn Gedda
Tel. 076-4034892
Kassör:
Simon Calderon Tel. 072-0361737
Plusgiro:
646531-4
Telefoner:
Missionskyrkan:
10497
Ekum. Bönergården
153 31
Framsidan
Vandring som motion, vandring som avkoppling,
vandring i stillhet, vandring inåt, vandring att möta
något nytt, vandring i livet - kanske din vandring.
Bilden är symbolisk men är tagen vid en Pilgrimsvandring i Santiago de Compostela.
Foto: Aina Stenberg
Swedbank Fastighetsbyrå
Tel 0122-160 90 Fax 0122-194 05
e-post: [email protected]
internet: www.finspangs-finmek.se
Sid2
MISSIONSKYRKAN
Artikel
Nomad eller pilgrim?
Det här numret av tidningen har som tema –
förflyttning, vandring.
Sommaren närmar sig och vi
på våra breddgrader förflyttar oss
under ett par veckor nästan mer
än på hela året innan. Men det är
inte bara fysiska förflyttningar vi lever
med. Vi kallar
det ofta att vi
gör en resa när
vi erfar nya
saker och ändrar vårt beteende eller omformar
våra
värderingar. I
alla dessa förflyttningar är
det fråga om vi
kan karakterisera oss som
nomader eller
pilgrimer.
En definition på nomad skulle
kunna vara: ”En medlem av en
grupp människor som inte har
något fast hem och flyttar beroende på säsong från plats till plats
i jakt på mat, vatten och betesmarker”.
Normalt tänker vi att det var
före den period som vi lever i nu.
Vi började odla, spannmål växte
och vi behövde inte längre bryta
upp för att hitta bättre bete för
djuren. Men samtidigt verkar det
ligga i vår mänskliga natur att vi
vill söka förändring och letar efter något bättre. Forna tiders jakt-
marker där vi jagade något djur
att lägga i grytan har ersatts av
dagens stormarknader där vi letar efter något nytt för kroppen
eller ny god smak till magen.
Frågan är om vi inte fortfarande
på många sätt kan kallas nomader.
På medeltiden var en mycket
stor del av Europas befolkning
ute på så kallade pilgrimsvandringar. Orsakerna var säkert
flera; religiösa, äventyrslusta
mm. En period var det så många
som stack hemifrån att Gustav
Wasa kände sig tvungen att förbjuda pilgrimsresor 1545.
Under senare tid har pilgrimstraditionen börjat återvända. På ”Santiago de Compostela” en 80 mil lång vandringsled i norra Spanien vandrar
pilgrimer året runt och under ett
år är det uppåt 250.000 personer
MISSIONSKYRKAN
som vandrar där. Flera pilgrimsleder runt Vadstena har iordningsställts och används flitigt.
"Pilgrim är en människa som
av olika skäl gör en resa till ett
viktigt religiöst mål. För att få
hjälp, för att ägna sig åt botgöring, för att visa sin tacksamhet,
för att nå inre
förändring och
utveckling”. Så
står det i en av
de många försök som gjorts
att definiera en
pilgrim. Det är
klart att det
handlar om att
ha ett mål och
då ett annat mål
än bara sin egen
välfärd. Där är
det en skillnad
mellan en nomad och en pilgrim. Till livets
vandringar, fysiska som mentala, finns det en förväntan och en
kallelse att uppfylla som är lika
viktig som den egna välfärden.
Som kristen tänker jag att denna
kallelse kommer från Gud och
det är inte en börda eller uppoffring utan ett uttryck för meningsfullt liv. Om nomaden jagade för
sitt eget så är det kännetecknande
för pilgrimen att han/hon delar
det man fått.
Är vi nomader eller pilgrimer?
Sid3
Artikel
Vandring i två dimensioner
Som boende på landsbygden har man utvecklat ett
beroende av att åka bil
vart man ska. Det handlar
om att fort ta sig från bostaden till tätorten där
arbetet finns eller till platser där man besöker släkt
och vänner. Vi säger ofta
att bilen ger oss en frihet.
Vissa tider har jag av olika
anledningar låtit bilen stå och åkt
kollektivt, cyklat och i vissa fall
vandrat de 5 kilometrarna från
Risinge kyrka till bostaden. Jag
har vid sådana tillfällen upplevt
en annan frihetskänsla, frihet från
bilen. Tempot blir ett helt annat
då man vandrar, man kommer så
nära naturen och sinnena öppnas
för nya intryck. Resvägen får en
helt annan betydelse då man går
till fots än när man far fram i
något fortskaffningsmedel. Att
uppleva långsamheten är viktigt
för själen.
Sid4
I kristen tradition hänvisar
vi ofta till olika vandringar.
Vandringar där man var helt
beroende av Gud för sitt uppehälle. Vandringarna hade två
syften, dels att förflytta sig från
en fysisk plats till en annan,
dels att forma vandrarna och
bygga en gudsrelation. Många
av de möten som beskrivs från
Jesu liv handlar just om möten
under vandringar där man stannat upp utmed vägen och samtalat om livet. Jesus tog ofta
bilder ur naturen och ur händelser som mötte dem på vägen i
sin undervisning. Han mötte
människor som behövde hjälp
på olika sätt och han gav hjälp
och gick vidare. De långsamma
vandringarna skapade en kontaktyta mot nya människor hela
tiden. Vandringana gav också
tillfälle till reflektion.
En vandring som det talas
om i påsktiden är ”Emmausvandringen”. Två av Jesu lärjungar, som efter Jesu död var
MISSIONSKYRKAN
tyngda av sorg, var på väg till byn
Emmaus när en man slog följe
med dem och började uttyda deras
skrifter. Han berättade när de gick
tillsammans om hur Jesus var
tvungen att lida och dö för människornas synder. Samtalet under
den vandringen gav dem ett möte
som förändrade dem. När de efter
vandringen delade måltiden upptäckte de att medvandraren var
Jesus som uppstått från de döda.
Denna vandring gav dem ett nytt
perspektiv på alla andra vandringar de gjort tillsammans med Jesus
och gav dem kraft att gå vidare.
Kanske kan det lugna tempot
och de oförutsedda mötena, som
vandringen inbjuder till, bli en
resa inte bara mellan två geografiska punkter utan också en inre
vandring som gör livet rikare och
erbjuder nya insikter. Ibland har
jag önskat att jag kunde låta bilen
stå lite oftare för att få uppleva
dessa vandringens goda möten.
Artikel
Att följa sitt Hjärta
Hur vandringen i livet
har varit ser man oftast i
backspegeln.
Min bön genom livet har
alltid varit: Visa mig
Herre din väg och gör
mig villig att gå den.
En händelse som
följt mig genom livet
var den gången i Kalmar. Året var 1975.
Jag började gymnasiet,
precis som mina kompisar. Jag var skoltrött
och ville något annat,
men två år till… OK.
Så jag började på Stagneliusskolan,
men
kände i hela min
kropp: ”Jag vill inte
detta!!!”
Jag grät när jag kom hem,
jag tänkte bara på hur jag skulle
göra. Tredje dagen gick jag in
till rektorn, lämnade tillbaka de
böcker jag fått och sa att jag slutar. Jag var skakig i benen och
det var jobbigt MEN det kändes
rätt i mitt hjärta!!
När jag lämnade skolan var
jag alldeles ensam på den stora
trappan, skolgården låg tom och
det var som om bara jag, Gud
och Livet var där. Himlen var
sensommarblå, solen lyste och
det kom en stor vit fågel och
svepte förbi på den vackert blå
himlen.
Bakom mig, över den stora
porten in i skolan visste jag vad
det stod och de orden fick mig
att ”flyga” hem, där står det:
”Sanningen skall göra eder fria”!
Jag visste i mitt hjärta att jag
hade gjort något stort, något sant
i mitt liv och jag kände mig FRI!
Denna upplevelse och känslan den gången har hjälpt mig att
fatta ibland dessa svåra beslut i
livet. Att ha mod att lyssna inåt,
att ha mod att följa sitt hjärta.
Som kristen vill jag tro att det är
Gud som ”talar” till mig, min bön
är ju: Visa mig Herre din väg.
Hur gick det efter mitt beslut?
Under 5 år fick jag jobb på dagis,
inom långvården och kunde samtidigt vara aktiv i ett skolteam
inom kyrkan och senare
som
ungdomsledare.
Jag gick en bibelskola
några veckor, tog körkort och sedan efter de
5 åren kände jag att
skolan blev viktig igen.
Jag gick fritidsledarlinjen på en folkhögskola,
och sedan det diakonala
året som gav mig mitt
framtida arbete som diakon.
Känslan den där dagen i
Kalmar har återkommit till mig
vid några tillfällen under livet.
Att våga ta ett kanske drastiskt
beslut, men som känns rätt i hjärtat. Det modet vill jag önska dig!
Foto: Göran Hellström
Familjehems
center
INSTITUT FÖR UTBILDNING
STÖD & HANDLEDNING
MISSIONSKYRKAN
Sid5
Artikel
Nära Marken
Bara den som vandrar nära
marken kan se dina under Gud.
Bara den som vandrar nära
marken kan se dina under Gud.
Låt oss aldrig bli så stora att
vi inte ser de små.
Larven som kryper och myran
som stretar och barn som lär
sig gå.
Nej!
Bara den som vandrar nära
marken kan se dina under Gud.
Bara den som vandrar nära
marken kan se dina under Gud.
Psalmer och sånger nr 847
Text: E. Nordlander
Foto: Göran Hellström
Sid6
MISSIONSKYRKAN
Artikel
MISSIONSKYRKAN
Sid7
Program
ALLA VÄLKOMNA till samtliga gudstjänster och samlingar
Juli
Juni
1 Sön 10.00 Gudstjänst,
Bo Carlsson
8 Sön 10.00 Konfirmationshögtid
i Baptistkyrkan
15 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvard
Ingvar Stenberg
22 Sön 11.00 Ekumenisk gudstjänst
i S:ta Maria kyrka
29 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Pingstkyrkan,
Folke Holm
6 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Baptistkyrkan,
Arne Ottosson
13 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Missionskyrkan,
Ingvar Stenberg
20 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Pingstkyrkan,
Mattias Engström
27 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst
i Baptisttkyrkan,
Se fria kristna TV kanaler
Komplett parabolpaket
999:VVS Center
Ingen månadsavgift
Telefon: 0122-149 60
Begravningsbyrån
Finsp. Glasmästeri
FRÅN GOLV TILL TAK AB
tel 0122-18750
WWW.ODMANS.SE
Sid8
MISSIONSKYRKAN
Program
ALLA VÄLKOMNA till samtliga Gudstjänster och samlingar
Augusti
equmenia ung
3 Sön 10.00 Gemensam gudstjänst i
Missionskyrkan,
10 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvard,
Ingvar Stenberg
17 Sön 10.00 Gudstjänst,
Ingvar Stenberg
24 Sön 10.00 Sånggudstjänst, Lars Siggelin
sjunger Anders Frostensson
30 – 31 Lör-Sön
Tillsammanshelg på Gultebo
RPG:s Dagledigträff
Ungdomsarbetet har sommaruppehåll
Startar igen vecka 35
Lotorps Missionshus
Tisdagar 17.45-19.00 Nying från 7 år
Onsdagar 18.30-20.00 Scout från 10 år.
Missionskyrkan
Tisdagar
17.45-19.00 Nying
Aktiviteter inne och ute för dig som är
7 år eller äldre
Fredagar
19.00
Ungdomssamling ”FK”
Söndagar
10.00
Söndagsskola 3-8år
Söndagsklubben 8-13 år.
Samlingar i Missionskyrkan onsdagar kl. 14.00
om inget annat anges i programmet.
Före varje samling i Missionskyrkan är det sittgympa i Korpens regi. Den startar kl 13.00.
Upptaktsmöte inför hösten är den 20 augusti
kl 09.30 på Bönergården tillsammans med
Lundals-pensionärerna
Har du frågor, kontakta
Monica Blomberg 0122-21031
Se även missionskyrkans hemsida
http://finspong.missionskyrkan.se/
vår verksamhet/RPG
Kvällssyföreningen
Symöten i Missionskyrkan
Måndagar kl. 19.00 ojämna veckor
Startar i höst vecka 35
Vi
sätter
färg på din
tillvaro
Tel: 070 3629020
Daniel Nilsson
Tel 0122 130 00, 070 550 91 96
MISSIONSKYRKAN
Sid9
Artikel
Att färdas á la Zachrisson
Så fanns det då ingen återvändo,
Erik Ivar Kallok hade lämnat oss
på Sitojaures väststrand och nu
stod vi där framför Takkartjåkkås
väldiga
svarta
nordvägg.
”Spärras din väg utav hinder så
väldiga och utav berg som där
skyhöga står” Jag kände mig
ganska liten och enda vägen gick
upp genom Pastavagge mot Rapadalen.
Golfjournalisten
Göran
Zachrisson sa en gång i ett av
sina kåserande reportage att: ”Det
är fusk att flyga”. Att stiga in ett
flygplan för att sedan några timmar senare stiga ur i ett helt annat
land med ny kultur, annorlunda
klimat och ett främmande språk
är förstås fantastiskt men ”fusk”.
Man ska, enligt Göran Z., inte
resa fortare än att hela människan
hinner med. Ande, kropp och själ
ska hinna känna och uppleva förändringen.
Fjällvandring är allt annat än
flygfusk och helt i Zachrissons
anda.
Solen skiner från klarblå himmel
och en stark kylig morgonvind
sveper in i dalen. Det är morgon
och fjälltopparna lyser vita som
vore de doppade i florsocker.
Gårdagens regn och dimma har
sjunkit undan efter åtta timmar i
en varm sovsäck. Nu ligger fru-
An-Jo
Sid10
kostgröten i magen och nästa
etapp lockar. Detta blir en bra
dag! Det känns redan.
Det finns inget som nollställer en på samma sätt som fjället.
Det skulle i så fall vara havet.
Vidderna, tiden som saktar in
Sitojaures västra strand med
Pastavagge i bakgrunden
Foto: Göran Hellström
och friden som sänker sig över
vandraren. Den som en gång
varit där måste tillbaka. Allt
man behöver finns på ryggen
och benen tar en vidare i en
slags naturens egen takt.
Vi människor är nog egentligen inte gjorda för att klumpa ihop
oss allihop på ett och samma
ställe, som i en myrstack. Och att
sedan myllra runt i ett lite för
högt tempo, ständigt nåbara, ständigt jagande nya upplevelser,
ständigt tävlande med omgivningen om att få det som andra
har men man själv saknar. Man
anar att det måste finnas alternativ. Min mormor brukade säga att
”man kan inte ha det bättre än
bra”. Jag tror inte att många
skulle hålla med om det idag men
ack vad rätt hon hade.
Till höger kan man nu skymta
Anåfjället. På vänster sida har vi
hela tiden haft Hamrafjället.
Snart är vi på toppen! Ryggsäcken känns inte längre och fötterna
flyttar sig envist uppåt medan
ögonen sveper över horisonten
och tankarna är ute på sin egen
vandring. Vi har varit på
Lillskarven förut. Det tar bara ett
par timmar upp och ansträngningen är väl värd upplevelsen.
Så här i juni är fortfarande halva
fjällvärlden vit och uppe på toppen har man utsikt 360 grader
runt om. Tala om: Top of the
world!
Dannes Golv -logga
MISSIONSKYRKAN
Artikel
Program Bönergården
JUNI
JULI
AUGUSTI
Söndag 15/6 16.00
Sjung in sommaren på
Bönergården
tillsammans med barnkören
Heartbeat,
Pastorerna
Onsdag 2/7
19.00 Musikcafé
Himmelska toner med Mosaik
från Katrineholm
Söndag 3/8
18.00 Andrum Öppnade ögon
Awron och Gunilla Hjort
Tisdag 17/6
18.00 LP-gruppen med sång
och vittnesbörd.
Onsdag 18/6
19.00 Musikcafé
Musikquiz med 2x MH
Magnus Hasselqvist,
Michael Holmström
Midsommarafton
12.00-15.00 RPG serverar
midsommarlunch m sill
Söndag 22/6
18.00 Andrum
Tillvänt ansikte,
Ingvar Stenberg
Onsdag 25/6
19.00 Musikcafé
(G)old Rockers rockar loss
Söndag 29/6
18.00 Andrum
Kopia, original, orginellt original? Vad har jag för val?
Stefan Claar
Söndag 6/7
18.00 Andrum
Sköna sånger med Sofia
Wastesson Arne Ottosson
Onsdag 9/7
19.00 Musikcafé . De andra –
Populärmusik och dragspel
Jacob Bergwall, Sjöholms mfl
Söndag 13/7
18.00 Andrum
Följ med på äventyr till Nya
Zeeland med Sandra Ottosson
Onsdag 16/7
19.00 Musikcafé
Allsångskväll mitt i sommaren
med Annika Widerstedt från
Kolmården
Söndag 20/7
18.00 Andrum
Tankar, ord och ton. Henrik
Isaksson, Magnus Hasselqvist
Onsdag 23/7
19.00 Musikcafé
Elever från De Geer Musikgymnasium, Karolina
Johansson, Albin Fellebro
Onsdag 6/8
19.00 Musikcafé
En musikalisk upplevelse
Linnéa Lagerström Törnell,
Hans Andersson
Söndag 11/8
18.00 Andrum
En hälsning från Ringarum
Tisdag 12/8 ????
18.00 LP-grupp med sång
och vittnesbörd
Onsdag 13/8
19.00 Musikcafé
Sommarkväll med Lisa och
Folke
Söndag 17/8
16.00 Säsongsavslutning .
Finspong Brass, Gospel med
Kristina Hedman mfl,
Pastorerna.
ALLA VÄLKOMNA
Söndag 27/7
18.00 Andrum
Hur bemöter vi främlingen?
Anna Hellerstedt,
Grethel Forsberg
Onsdag 30/7
19.00 Musikcafé
Toner från Grannbyn…
Roland Axelsson med familj
MISSIONSKYRKAN
Sid11
Artikel
Pilgrimsresa
På vägen ut till bussen
hälsade vi på grannarna
som skulle titta till huset
och ta in posten. -Var har
ni packningen? frågade
de. Vadå packning?
Vi hade våra två mindre
ryggsäckar, ungefär ett vanligt
handbagage vardera. -Men ni ska
ju vara borta i 14 dar eller hur? Jo
det var ju bokat så och visst vi
hade allt vi trodde vi behövde. Vi retades lite
med dem och verkade
självsäkra men själva
hade vi ställt oss frågan
några veckor tidigare när
vi planerade resan. Vi
skulle vara borta i 14
dagar och vandra 2-3 mil
om dagen och då finns
det ingen möjlighet till
någon stor resväska att
släpa på. Många goda råd
hade vi läst oss till på
nätet. Med inte så lite spänning
tog vi flygbussen ut till planet
som skulle ta oss till Santiago de
Compostela i norra Spanien.
När vi efteråt tänker på våra
två veckor så är det inte något
problem med packning eller att vi
saknade något som var en stor
fråga. Behållningen var alla dessa
härliga möten med människor
som vi fick uppleva. Alla går i sin
egen takt men efter ett par dagar
visar det sig att några gör lika
långa dagsetapper som vi gör. Då
ses man sen eftermiddag när man
kommit fram och så har man
kvällen på sig till samtal. PåfalSid12
lande många är det som går här
för att det är något mer än bara
en prestation att lyckas gå så
och så långt. Kompisen som
tagit med sin kamrat för att
denne helt gått ner sig mentalt.
Så här öppet är det sällan man
berättar om sig själv i sin hemmiljö. Och så sitter man och
berättar mer för varann om sig
själv än man gjort för vänner på
hemmaplan. För fullständiga
främlingar! Är det vandringen
som gör något med oss? Paret
som vi nästan följde hela vägen
med en trasslig relation på hemmaplan, kontakten fortsätter
fortfarande nu många år efteråt.
Ett av de härligaste minnen
är från byn där vi gick till mässan och prästen stod utanför
kyrkan och mycket varmt och
hjärtligt hälsade välkommen in.
Vi trodde det skulle bli som
vanligt med en mässa utan att vi
skulle förstå mer än 10% med
en ritual där man inte visste när
man skulle sitta eller stå upp.
Prästen var ivrig och förhörde
var och om vilket språk man
talade. Alla fick en ordning på
MISSIONSKYRKAN
ett språk man förstod och så var
det viktigt att alla på slutet skulle
få välsignelsen på sitt eget språk.
Där frågade han runt och vi fick
frågan om att ta det på svenska
då det fanns andra gäster som
bara tog svenska-norska. Mitt i
predikan hörde vi några utanför
kyrkan som tydligen var nyfikna.
Prästen avbröt sig, gick ner till
dörren och hälsar med eftertryck
att de var väldigt välkomna in
istället för att stå där utanför och ”störa”. De
valde att gå därifrån istället för att få lyssna till en
ovanligt frispråkig präst
med ett oerhört varmt och
öppet hjärta.
Vid utdelandet av nattvarden inbjöd han tydligt
alla oavsett om man var
katolik eller inte, helt mot
katolska kyrkans regler
men han följde mera sitt
hjärta. Det slutade med
att vi alla stod i en ring framme
vid altaret och alla fick välsignelsen på sitt eget språk och så en
varm kram från prästen. Det blev
ett väldigt gott skratt när han
skulle krama Ingvar. Prästen med
sina max 1,65 och Ingvar nära 2
meter. Jag tror att prästen skrattade varmast av oss allihop.
Man behöver inte mycket i
ryggsäcken när man går hemifrån. Om man går med ett öppet
sinne får man mycket värme och
tillgivenhet tillbaka.
Aina Stenberg
Foto: Ingvar Stenberg