Transcript 14 Kungsör (pdf) - Konst i Västmanland

UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND
Kungsör
Norberg
Möklinta
1
Fagersta
2
256
Ängelsberg
70
3
Västerfärnebo
Sala
68
256
Virsbo
250
6
Salbohed
66
233
Sätra Brunn
4
5
Kumla kyrkby
68
Riddarhyttan
7
Skinnskatteberg
Ransta
233
Ramnäs
56
8
Uttersberg
Surahammar
Skultuna
9
250
Tillberga
252
66
Västerås
Hallstahammar
11
10
Kolsva
E18
Irsta
E18
Kolbäck
E18
250
Köping
252
12
E18
Arboga
Strömsholm
250
E18
13
56
E20
14
E20
Kungsör
56
Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!
14
Kungsör
Glaskonst i Kungsörs konditori, 1947
© 2013 Ulla Skogh-Fågelklou
Ulla Skogh-Fågelklou 1913 - 1986
Kungsör har historiskt varit en viktig plats för
svenska regenter. Här red drottning Kristina och
här jagade Karl den XII björn. Det är berättelser som glaskonstnären Ulla Skogh-Fågelklou har
fångat i tre konstverk i slipat glas; Gustav Vasa
mottager gåvor, Drottning Kristina rider ut till
Ulvesund samt Karl XII jagar björn med allmogen.
Hennes dekorationsfönster med de tre konstverken pryder fortfarande inredningen i Kungsörs
konditori, på Drottninggatan, alldeles intill statyn
av Thor Modéen.
Kungsörs konditori flyttade in i sina nuvarande
lokaler 1946. I samband med att lokalen inreddes
fick glaskonstnären Ulla Skogh-Fågelklou i uppdrag att skapa ett glaskonstverk till konditoriet.
Fortfarande utgör hennes konstverk i slipat planglas
en viktig del av inredningen.
Konstnären valde att ta fasta på Kungsörs historia
som präglats av att Sveriges regenter i äldre tider
vistades mycket i Kungsör. Redan Gustav Vasa
tillbringade mycket tid här med sin familj och sitt
hov på 1500-talet. Han förvärvade på olika sätt
landområdet Kungsörs kronogård – motsvarande
Kungsörs kommun. Så småningom gav han Kungsörs gård namnet Ulvesund. Gustav Vasas närvaro
i Kungsör har Ulla Skogh-Fågelklou återgett i ett av de
tre konstverken – Gustav Vasa mottager gåvor.
Drottning Kristina vistades också ofta i Kungsör.
1639, när pesten härjade i Stockholm, tog hon
och hennes mor sin tillflykt hit. Hon red mycket
och tränade i labyrinten Rundelborg. Den kallas
”Drottning Kristinas ridbana” och finns fortfarande bevarad bakom Kungsudden. Även Kungsörs
ridled är uppkallad efter drottningen. I Ulla SkoghFågelklous konstverk Drottning Kristina rider ut till
Ulvesund är hon avbildad just på hästryggen.
Karl den Xll, och även Karl den Xl, jagade ofta både
björn och varg i Kungsör. Det var här i trakten, nära
Hjälmare kanal, som Karl den Xll som tonåring
nedlade sin första björn. Det tredje glaskonstverket
i Kungsörs konditori, Karl den Xll jagar björn med
allmogen, visar kungen i närkamp med en björn.
14
Kungsör
Thor Modéen, 1998
© Birgitta Stenberg/BUS 2013
Birgitta Stenberg 1937
Med cigarren i hand och ett snett leende står Thor
Modéen i helfigur på Drottninggatan i Kungsör.
Han blickar mot teatern och biografen som bär
hans namn, som om han vill följa vad som händer
därinne. Thor Modéen, skådespelare och komiker
växte upp i Kungsör. Han var mest känd för sina
roller i så kallade pilsnerfilmer på 1930-, 40- och
50-talet. I skulpturens bottenplatta syns diskret
antydda en kräfta och ett nubbeglas.
När bronsskulpturen av Thor Modéen kom på
plats 1998 var det jämnt hundra år sedan han föddes. Hans far var stins i Kungsör där Thor bodde
till han var 18 år. Då flyttade han till Göteborg
och började som elev vid Lorensbergsteatern.
Sedan tog karriären fart med olika engagemang
i Stockholm, bland annat vid Södra teatern, Oskarsteatern och Vasateatern. Framför allt blev
han känd för sina många filmroller. Cigarrökande
gosshandlare var en typisk roll för Thor Modéen.
Den stämmer väl med skulpturen på Drottninggatan där har står i en lätt nonchalant pose, i kostym med väst och naturligtvis med cigarren i hand.
Passande nog är statyn placerad alldeles framför
Thor Modéen-teatern, en kombinerad bio och teatersalong som uppkallats efter honom.
När man i Kungsör ville hedra Thor Modéen med
en staty samlandes medel in av föreningen TOFS
- Thor Odert Folke Sällskapet. Föreningen star-
tades 1982 av tre hängivna Thor Modéen-fans.
För att bli medlem måste man gilla Thor Modéen,
hans filmer och lättgrogg. Man måste också kunna
röka cigarr.
Uppdraget att skapa skulpturen gick till konstnären Birgitta Stenberg, som genomförde arbetet
tillsammans med sin son Erik Stenberg.
Birgitta Stenberg bor i Stockholm och har varit
verksam som skulptör sedan mitten av 1960-talet,
utbildad vid Högre Konstindustriella skolan och
Konstakademien. Hon skulpterar i betong, brons,
järn och trä, ofta med motiv som associerar till
naturen. Hon arbetar mycket med offentlig konst.
Ett av hennes mest kända verk finns i huvudentrén
till Danderyds sjukhus. Det heter Fålar tre och är
en skulpturgrupp i brons, trä, terrazzo, högblankpolerat, rostfritt stål från 1998. Fålar tre har också
blivit modell till en portklapp i gjutjärn.
Skulpturen av Thor Modéen i Kungsör av täcktes av hans barn, hans syster och skådespelaren
Sickan Carlsson.
Mer om konsten i Kungsör!
Utställningar:
Kungsörs konstförening, utställningshallen Kungsörs
bibliotek, www.arv-bild.se/konstf
Kungsörs kommun, www.kungsor.se
Rondellhundar, kungar och
lekande barn – vad är offentlig konst idag?
Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom
Sverige hösten 2006. Den offentliga konsten
blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars
Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med
sin rondellhund, som anspelade på profeten
Muhammed.
Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö
i Sverige ska vara ”folklig”, opolitisk och nå alla
människor har inte alltid varit ett självklart mål.
Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst
betyder kunnande. Den offentliga konsten har i
alla tider haft en beställare, exempelvis kungen,
kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt
innehåll och utformning och därmed påverkat
konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap.
Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt
som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill
se konst på gator och torg, vid bostadsområden
och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna
oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands
län ger konstverken på allmän plats inblick i
länets historia: en kung och en smed i brons här,
modernistiska ljusrör vid bubblande bad och
vittnesmål om flykt och invandring där.
När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta
en procentregel som föreskriver att en procent
av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation
som många kommuner och landsting följer.
Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen
under decennierna kring 1900-talets mitt. Det
var en tid som präglades av framtidsoptimism,
demokratiska värden och socialt ansvarstagande.
Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills
ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts
till bostadsområden och fick specifika platser i
samband med stadsplanering.
ningarna befrias allt mer från äldre mytologiska
berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra
nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan
associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn
leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt
kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer,
flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga.
Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av
kommande generationer. I dag vill man visa upp
kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till
Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra.
Efter andra världskriget engageras konstnärer
med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör
avtryck i den offentliga konsten överallt i landet.
De inter nationella konsttrender na hittar så till
många orter med verk som föga anknyter till
lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser
uppfattas som estetiskt tilltalande av alla.
Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel.
Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera
platser i länet. Och det är vackert så.
I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är.
Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och
aktivister, vid sidan av de verk som beställs av
myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter
i en populistisk konservativ mening. Alternativet
kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör
sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg.
Kristina Maria Mezei
I början av ”folkhemmet” skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars
insatser ses som värdefulla ur den nationella och
även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De
är byster och porträtt på piedestal och i helfigur,
gärna vid viktiga knutpunkter i städerna.
Kvinnor, barn och djur får under modernismen en
traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställ-
fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor,
Landstinget Västmanland
OFFENTLIG KONST
Den offentliga konsten kan finnas både utomhus
och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus
och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara
en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den
offentliga konsten kan också vara foton, video-,
ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där
flera tekniker används. Offentlig konst benämns
ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag
talar man snarare om konstnärlig gestaltning i
offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man
ser på konsten som en del i en helhet - en miljö
där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring
vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter.
Byggnadsanknuten konst, fast konst
Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop
med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara
plats-specifik men inte knuten till just en byggnad,
utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg.
Lös konst
Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och
grafik som kan uppföras på olika platser.
1%-REGEL
Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från
1937. Den kulturideologiska diskussionen och
den politiska motiveringen som ledde fram till
beslutet om en procentregel i Sverige byggde på
den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara
en ekonomisk princip och säger ingenting om hur
beställning och utförande av den konstnärliga
gestaltningen ska gå till.
Mer om konsten i Västmanland!
Konst i Västmanland www.konstivastmanland.se
Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet,
www.ltv.se/Kultur/Konst/
Text: Yvonne Busk
Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg
Grafisk form: Claudia Sandner
Foto: Lasse Fredriksson © 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna