Transcript Framtidens Energi

Annons
Annons
D e n n A t e m At i D n i n g ä r e n A n n o n s f r å n n e x t m e D i A
Framtidens Energi
– för en hållbar utveckling och konkurrenskraft
Energiforskning integrerad
del av svensk energipolitik
Positiva trender för förnybar
energi – i Sverige och världen
Basindustrin ser kärnkraften
som bas i energimix
Smarta elnät, förnybara bränslen och
energieffektiv bebyggelse är några av
de fokusområden som Energimyndigheten
arbetar med, och där forskning snabbt blir till
nytta. När många delar ska samspela behövs
också ett systemperspektiv.
En omställning till förnybara energikällor kan ta flera decennier att genomföra
globalt. Men den är fullt realistisk, såväl tekniskt
som ekonomiskt, menar professor Tomas Kåberger, ordförande för Förnybarhetsrådet, och
Sverige kan klara det mycket snabbare.
God tillgång till el och stabila priser är
väsentliga för den elintensiva basindustrin. Därför anser man från denna tunga
sektor att kärnkraften även fortsättningsvis
måste utgöra en bas i den svenska energiförsörjningen.
6
Sverige kan bli grönt batteri
Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2013.
7
Fjärrvärme viktig faktor
9
Ny energikarta ändrar världen
Outsourcing ger flexibilitet
Unik i
g
utbildnianftkärnkr k
tekni
Forsmark producerar varje år tillräckligt med el för att försörja hela Stor-Stockholm tre gånger om.
Nu finns det äntligen ett utbildningsår helt
ägnat åt kärnkraft för dig som läst minst två
år på ett svenskt högskoleingenjörsprogram.
Med extra finansiering från kärnkraftsindustrin erbjuder Uppsala universitet ett unikt,
branschnära program utöver det vanliga
med goda karriärmöjligheter efter examen.
Högskoleingenjörsprogrammet i
kärnkraftteknik har ett generöst upplägg
med många besök i industrin. I utbildningen ingår reaktorlaborationer i Frankrike, simulatorträning vid branschens eget
utbildningscenter KSU samt fältstudier vid
Barsebäcksverket. Utöver våra lärare som
bedriver forskning inom dagens och morgondagens kärnkraftteknik, kommer många
av föreläsarna direkt från industrin, där de
är experter inom sina ämnen.
Framtida arbetsgivare? Ja, förutom
kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn
och Ringhals, där du kan arbeta inom drift,
service, underhåll och teknisk utveckling,
är efterfrågan på högskoleingenjörer med
kärnkraftinriktning också stor hos de många
konsult- och tillverkningsföretag som är
underleverantörer till kärnkraftsindustrin.
Genom ett samarbete med
nätverket Women in Nuclear får
alla studenter möjlighet att delta
i ett mentorsprogram med en
personlig mentor inom industrin.
Foto: Staffan Claesson
Tänk på Uppsala universitet i vår. Läs sista året av din
utbildning på högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik.
Foto: Uppsala universitet
Tänker du på framtidens
energiförsörjning?
Avsluta dina studier
tillsammans med Uppsalas
22 000 andra studenter.
Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik, 60 hp
Behörighet: Grundläggande
behörighet samt 110 hp godkända
kurser inom ett svenskt högskole-
ingenjörsprogram med inriktning
mot maskinteknik, elektroteknik
eller motsvarande.
Läs mer på:
www.karnkraftteknik.se eller kontakta
[email protected]
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
Framtidens Energi
3
Januari 2013
Om detta kan du läsa i Framtidens Energi
4
Svensk energimarknad
– ingen ö i norr
Under kommande år står det svenska stamnäJennie Nilsson, socialdemokraternas gruppledare i
tet inför en period av omfattande utbyggnad. InNäringsutskottet, är med på noterna om att näringslivet
vesteringar i storleksordningen 55-60
behöver tydliga och långsiktiga spelregler:
miljarder kronor planeras. Målet är
– Sverige behöver en bred och långDet höjs
att skapa förutsättningar för att kunsiktig energipolitik som tryggar energialltfler
na uppnå landets ambitioner för förnytillgången och ger klara spelregler för
röster för en
bar energi, planerade effekthöjningar i
näringslivet. Problemet är att allianskärnkraftverken och att klara anslutpartierna inte är öppna för en diskuspolitisk och
ningar till andra länder.
marknadsmässig sion med oss, säger Nilsson.
För god tillgång till el och stabila priAlliansregeringens å andra sidan lutar
långsiktighet på sig mot överenskommelse i energipoliser är väsentligt, inte minst för den elinenergiområdet. tiken som slöts 2009 dit övriga partier
tensiva basindustrin.
Enligt Kjell Jansson, vd i branschorbjöds in till samtal. Regeringens långsikganisationen Svensk Energi, är de höga energipriserna
tiga linje står fast, men fler klara besked från båda sii Europa en av de största utmaningarna för svenskt
dor krävs för att få till en ännu bredare uppgörelse.
näringsliv. Bland annat ändrar den storskaliga satsFrågeställningarna inom energiområdet är således
ningen på nordamerikansk skiffergas förutsättningmånga och komplexa. Framtidens Energi ger dig chanarna på den globala energimarknaden. Och med det
sen att ta del av den senaste utvecklingen på området.
höjs alltfler röster för en politisk och marknadsmässig
Trevlig läsning!
långsiktighet på energiområdet.
Redaktionen
FramtidensEnergi–förenhållbar
utvecklingochkonkurrenskraftär
producerad av NextMedia.
SkribenterSandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Håkan
Edvardsson, Pierre Eklund, Jakob Hammarskjöld,
Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Henrik Norberg,
Annika Wihlborg, Christina B. Winroth
Regeringen:Energipolitikensaocho
4
Oppositionen:Tryggatillgångenmedsäkerkraft
5
SverigekanbligröntbatteriförEuropa
6
Energiforskningintegreraddelavsvenskenergipolitik
I Energimyndighetens fokusområden kan forskning
snabbt bli till nytta.
7
Positivatrenderförförnybarenergi
Omställning till förnybart tidskrävande men realistiskt.
8
2012rekordårförvindkraft
9
Basindustrinserkärnkraftensombasienergimix
God tillgång till el och stabila priser är väsentliga.
10
AvfallochbiobränsleblirelochvärmeiVästerås
10
Nätutbyggnadcentraltförenergipolitiskaambitioner
11
BanbrytandekomponenteriFörnyelseBlock6
12
Fjärrvärmeviktigfaktoriarbetetföretthållbartsamhälle
12
EuropeanEnergyMarketConferenceiStockholm
13
Strålskyddsmyndighetenförberederförnyareaktorer
13
Energikartanritasomialltsnabbaretakt
14
Högaenergiambitionerhosfastighetsbolagen
15
Biodrivmedel–framtidsbranschsomkräversnabbabeslut
16
Stabiltkommunikationssystemgynnarelnätsbolag
16
Ventilationpåplatsförenergibesparing
17
Småskaligvattenkraft–ennaturnäraframtidsenergi
18
Outsourcinggerflexibilitetochberedskap
18
Geoenerginnaturligdeliettstörreenergisystem
19
Ekodesignspararmerpengarochmiljö
20
Kommunerochlandstingnyckelaktörerienergiarbete
20
Storpotentialförsolenergiävenpåvårabreddgrader
Presenterade företag och organisationer
21
22
23
23
24
24
25
26
Uppsalauniversitet
PowelEnergy
ManagementAB
WILO
GöteborgsStad/
GöteborgEnergi
Skogforsk
RejlersIngenjörerAB
DalkiaAB
EltelNetworks
27
27
28
28
29
30
30
31
31
CamfilFarr
Karlstadsuniversitet
ANDRITZAB
PerstorpBioProductsAB
VarbergEnergi
Geotec
GrundfosAB
MSBMyndigheten
Mälardalenshögskola
IngårsombilagaiDagensindustrijanuari2013
Frågor om innehållet besvaras av NextMedia
Tel: 08-661 07 90, E-post: [email protected]
Grafiskform Stellan Stål
Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr
Omslagsbilder Kraftvärmeverk: Illustration:
Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Bild på
Erik Brandsma: Foto: Energimyndigheten
Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet
Förmerinformationomtema-och
kundtidningaridagspresskontakta:
Niklas Engman
Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90
E-post: [email protected]
HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 10:E ÅRET I RAD
2013
Allas
2013
WWW.NATIONELLAVIND2013.SE
22-23 MAJ | KALMAR
IDAG OCH FÖR FRAMTIDEN
VIND
22-23 MAJ KALMAR
Följ oss på Facebook!
facebook.com/nationellavind
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
4
Framtidens Energi
Januari 2013
Långsiktiga villkor i energipolitiken a och o
Regeringen
önskemål från landets energiintensiva
industri för att skapa delaktighet och
behovsorienterade beslut?
Text Christina B. Winroth
– Vid sidan av direkta kontakter och
möten med en företrädare för elmarkHur ser regeringen på Svenska
nad och industri och deltagande på oliKraftnäts Perspektivplan och vilka områden bör prioriteras för att trygga den
ka evenemang som dessa ordnar så har
svenska elförsörjningen?
regeringen själva en elmarknadsdialog
med regelbundna möten där vi lyssnar av
– Svenska Kraftnäts perspektivplan ger
synpunkter. Därtill ordnas hearings och
en bild av både läget och utmaningarträffar när särskilda frågor
na för det svenska stamnäföreligger. Dialogen med olitet. Investeringarna ökar nu
Det
ka grupper av elförbrukare
i snabb takt och det finns
satsas har varit särskilt prioriterad.
flera stora utmaningar som
behöver hanteras. Sveriges
historiskt stora
Hur ser regeringen på kärnhöga ambitioner för förnybelopp på att kraftens roll för energiförbar energi, planerade effektbygga ut det
sörjningen i takt med att
höjningar i kärnkraftverken
förnybara alternativ byggs
svenska
liksom förbättrade anslutut?
ningar till andra länder är
stamnätet
– Regeringens inriktning är
viktiga frågor framöver.
tydlig. Vi ska minska vårt
Vad bedriver regeringen för arbete för
beroende av den storskaliga kärn- och
att lyssna in elmarknadens aktörer, samt
vattenkraften och stärka vår energi-
försörjning genom att bygga ut den
förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet i form av till exempel biooch vindkraft. Samtidigt har regeringen
öppnat upp för att dagens gamla kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med
nya. Detta blir då ett beslut för investerarna utan något stöd från statens sida.
Foto: Andia Ghafouri/Regeringskansliet
Svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns
en trygg energiförsörjning. Det förutsätter att energiföretagen får
långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin verksamhet. Vi
frågade Hannes Carl Borg, statssekreterare hos energiminister
Anna-Karin Hatt, hur regeringen ser på några av de aktuella energifrågorna.
Hur ska framtidens elförsörjning säkras
och stabiliseras?
– Framför allt genom att ge förutsägbara
och långsiktiga villkor i energipolitiken
och genom att främja de hållbara alternativen. I dag växer den förnybara elproduktionen i rekordfart och det satsas
historiskt stora belopp på att bygga ut
det svenska stamnätet. Genom en mångfald av elproduktion och en elmarknad
väl integrerad med våra grannländer så
får vi en tryggare elförsörjning. En ökad
förbrukarflexibilitet genom till exempel
smarta nät och mätning och debitering
per timme är andra viktiga komponenter
för jämnare effektuttag och bättre resursutnyttjande.
Kan en bred politisk uppgörelse kring
energiförsörjningen bli aktuell?
– Alliansregeringens
överenskommelse
i energipolitiken var ett stort steg mot
bredd och långsiktighet i energipolitiken. I samband med att denna slöts 2009
bjöds även övriga partier in till samtal. I
dag står fortfarande regeringens långsiktiga linje fast, men det är oklart hur delar av oppositionen ställer sig till denna.
Med fler klara besked finns förutsättningar för en ännu bredare uppgörelse.
Biokraftvärme och vindkraft ska byggas ut
Oppositionen
Text Christina B. Winroth
Hur ska Sverige tillhandahålla el för
industrin så att den inte tappar konkurrenskraft?
– Vi ser stora möjligheter att skapa arbetstillfällen och stärka industrins konHur ska Sveriges energiförsörjning
kurrenskraft genom investeringar i det
tillgodoses på lång sikt?
svenska energisystemet. Exempelvis har
den förnybara energin en mycket stor
– Sverige har bra och naturliga förutsättpotential att byggas ut under lång tid
ningar för förnybar energi med vår goda
framöver. En utbyggnad av
tillgång på vind, vatten, sol
förnybara energikällor stäloch skog. Därför måste enVi vill
ler större krav på funktionaergieffektivisering och reinvestera litet, och lagringskapacitet, i
former för ett helt förnybart
stamnätet. Vi vill investera i
energisystem vara en grund- i utbyggnaden
utbyggnaden av smarta nät
läggande beståndsdel i en av smarta nät
så att överföringskapaciteframtida energipolitik.
ten mellan de norra delarna av landet och
Sverige behöver stärka satsningen på
de södra blir bättre än i dag.
forskning och innovationer inom energiområdet. Exempelvis finns det stort behov
Vilka energislag ska Sverige satsa på?
av satsningar på test- och demonstrationsanläggningar för utprovning av ny teknik
– Vi vill sätta fart på utbyggnaden av biokopplad till förnybar energi. Därför vill
kraftvärme och vindkraft. Därför vill vi
vi se över hur man kan stärka forskningshöja ambitionerna för det förnybara till
och innovationsstödet till energisektorn.
30 TWh ny förnybar el till år 2020, och
minst 55 TWh till år 2030. Vi vill också öka stödet till installation av solceller
och föreslagit att stödet ska öka med 50
miljoner kronor jämfört med regeringens
budget. Befintlig förnybar energi kan,
och bör också effektiviseras, exempelvis
vattenkraften.
Foto: Magnus Selander
– Vårt mål för den svenska energipolitiken är att trygga tillgången
på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsa, miljö och klimat – och att göra det på internationellt konkurrenskraftiga villkor.
Det säger Jennie Nilsson, socialdemokraternas gruppledare i
Näringsutskottet som vi ställde några frågor på området.
Vilken roll spelar kärnkraften för energiförsörjningen i framtidens Sverige?
– Sverige är ett av världens mest kärnkraftsberoende länder och den kommer
därför att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Därför ska
kärnkraften fasas ut successivt med hänsyn
till sysselsättning och välfärd och i den takt
kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering.
Hur ska Sverige energieffektivisera för
att minska energiförbrukningen?
– Programmet för Energieffektivisering,
PFE, har varit framgångsrikt för den
svenska industrins energieffektivisering.
Nya statsstödsregler från EU gör att programmet inte längre kan genomföras. Vi
har föreslagit att Energimyndigheten bör
ta fram förslag till nytt energieffektiviseringsprogram för hela den svenska industrin. Vi vill också pröva ett system med
vita elcertifikat som innebär att aktörer
som genomför energieffektiviseringar
utöver vad som krävs av dem, erhåller
certifikat motsvarande sin extra energibesparing. Dessa certifikat kan sedan säljas vidare till andra aktörer som inte kan
förbättra sin energieffektivitet lika kostnadseffektivt. På detta sätt genomförs
största möjliga energieffektivisering till
lägsta möjliga kostnad.
Hur ställer sig oppositionen till en
gränsöverskridande energipolitik?
– Näringslivet behöver tydliga och långsiktiga spelregler när det gäller energipolitiken. Energifrågan är för viktig
för kortsiktiga beslut och politiskt spel.
Därför behöver Sverige en bred och
långsiktig energipolitik som tryggar energitillgången och ger klara spelregler
för näringslivet. Problemet är att allianspartierna inte är öppna för en diskussion
med oss.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
Framtidens Energi
5
Januari 2013
Sverige kan bli grönt batteri för Europa
Beslut som fattas idag i energifrågan kommer att avgöra hur samhället och
välfärden ser ut om några decennier.
– Det är en otroligt intressant tid. Utmaningarna är stora, men jag är optimist.
Energimyndigheten
på tekniska lösningar och FoU, vilket gör
att vi har goda förutsättningar att skapa
lösningar, säger Erik Brandsma.
Text Cristina Leifland
Transporter utmaning
Optimistisk
Trots de många globala utmaningarna
i energifrågan är Erik Brandsma optimist inför framtiden. Han framhåller att
världen kommer att se helt annorlunda
ut om 20-30 år.
– I alla delar av världen måste man se
över sin energianvändning och sina ut-
Foto: Energimyndigheten
Det säger Erik Brandsma, generalDen stora utmaningen är transportdirektör för Energimyndigheten, som har
sektorn, där fossila bränslen fortfarandet övergripande ansvaret för Sveriges
de utgör mer än 90 procent av energin
omställning till ett hållbart energisystem.
i Sverige. Regeringen har satt som mål
På 1970-talet var Sveatt fordonsflottan ska vara
riges energiförsörjning till
fossiloberoende 2030.
Det har
80 procent beroende av
– Det är ett väldigt amskett en
olja och kärnkraft. Sedan
bitiöst mål, som kräver ett
dess har fossila bränslen mycket målmedbrett grepp. Det finns idag
successivt fasats ut och de- veten satsning
många som jobbar med de
ras andel är idag 35 pro- på förnybara
olika delarna, men helheten
cent. Istället har det skett
är större än delarna. Det
elkällor som vind handlar inte bara om transkraftfulla satsningar på att
bygga förnybar energipro- och solenergi
porter i sig, utan om att vi
duktion och idag är nästan
måste ha ett samhällspervarannan kilowattimme av all den energi
spektiv, där exempelvis hållbara städer
som används i Sverige förnybar.
ingår. Transporterna utgör en del av hela
– Det har skett en mycket målmedveenergisystemet.
ten satsning på förnybara elkällor som
För att möta framtidens utmaningvind och solenergi, samtidigt som vi har
ar gäller också i högsta grad att länder
ett väldigt bra utgångsläge tack vare vatoch regioner samarbetar över gränserna.
tenkraften. Dessutom är Sverige ett inEnergi- och klimatfrågor är gränslösa
genjörsorienterat samhälle, med fokus
och Sverige spelar en aktiv roll interna-
tionellt, inte minst inom EU. Energipolitiken i Europa blir alltmer enhetlig, i
synnerhet sedan elmarknaderna avreglerades 2003 och systemet med elcertifikat
infördes.
– Sverige har alla möjligheter att inta
en ledande roll, säger Erik Brandsma,
som har en bred internationell bakgrund och arbetat åt bland annat FN
och OECD. Han vill gärna vill lyfta fram
Sveriges möjligheter att fungera som ett
”grönt batteri” i ett Europa som han
hoppas ska bli än mer integrerat i såväl
produktion som distribution av energi.
Bland annat menar han att en viktig fråga är att länka de olika ländernas energisystem och öka överföringskapaciteten
mellan Norden och kontinenten genom
att bygga fler elkablar till Tyskland.
Erik Brandsma, generaldirektör
för Energimyndigheten.
släpp och detta kommer också att ske,
även om det görs på olika sätt. Enormt
mycket arbete sker på lokal nivå, både i
den rika världen och i utvecklingsländer.
Vi går med små steg, men stora förändringar ligger framför oss, då samhälle,
näringsliv och forskning samverkar för
en hållbar framtid.
I SAMHÄLLETS TJÄNST
Vill du utveckla Sveriges viktigaste infrastruktur? Utan oss fungerar inte Sverige, därför är vår verksamhet mycket
betydelsefull för samhället. De närmaste åren kommer vi att bygga ut och förstärka stamnätet för el och söker
därför dig som vill arbeta i centrum av elförsörjningen. Besök vår webbplats idag!
Läs mer på www.svk.se/jobb.
Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta
Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV
med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret
för el och naturgas.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
6
Framtidens Energi
Januari 2013
Energiforskning med
systemperspektiv
Energiforskningen är en integrerad del av den svenska energipolitiken. Smarta
elnät, förnybara bränslen och energieffektiv bebyggelse är några av de fokusområden som Energimyndigheten arbetar med.
lar, solceller och vitvaror. Det är komplexa
lösningar, där informationsteknologi blir
en integrerad del av eldistributionen. Ett
Text Cristina Leifland
annat projekt är Smart Grid Gotland, där
man forskar om hur man kan bygga nät
som kan hantera stora mängder energi
I den nya energiforskningspropofrån vindkraft och solkraft.
sition som regeringen lagt fram stärks
anslagen för energiforskning och Ener– Vi hoppas att denna satsning även
gimyndigheten får även
ska ge upphov till innofortsättningsvis det överoch
regional
Vårt fokus vationer
gripande ansvaret för enernäringslivsutvckling, samär på
giforskningen i Sverige.
tidigt som vi får en hållbarhet i energisystemet, säger
– Vi är mycket glada forskning som
Birgitta Palmberger.
över att regeringen tagit har potential att
Möjligheten att lagra el
till sig vårt underlag och
nyttiggöras och
från sol- och vindkraft för
att energiforskningen ses
att skapa mer storskaliga
som en central del av ener- skapa arbetstillsystem är också ett aktuellt
gipolitiken. Vi ser det som fällen och tillväxt
forskningsområde, liksom
väsentligt att energiforskhur konsumenternas beteende kan påningen sker i nära samverkan med andra
verkas för att skapa hållbara lösningar.
styrmedel, som exempelvis elcertifikat och
Vindkraften har under flera år haft
koldioxidskatt, säger Birgitta Palmberger,
en mycket stark utveckling och nu sker
avdelningschef på Energimyndigheten.
också stora satsningar inom solenergi.
I energiforskningspropositionen pekas
Energimyndigheten har nyligen beslutat
fem prioriterade områden ut: fossilobeom ett samlat forskningsprogram för den
roende fordonsflotta, smarta elnät för
spirande svenska solenergibranschen.
förnybar elproduktion, biobränslen, in– Intresset har ökat enormt. Vi har
satser för den elintensiva industrin samt
bebyggelse.
Energiforskning
Ett område där det idag sker en kraftfull
utveckling är FoU om smarta elnät. Det
handlar både om den faktiska elöverföringen och om interaktionen mellan människor och hårdvaran. Energimyndigheten
stödjer bland annat en FoU-plattform i
Norra Djurgårdsstaden, som är ett pilotprojekt för smarta elnät i stadsmiljö, som
rönt stort internationellt intresse. Där utvecklar forskare och industri tillsammans
nya systemlösningar för exempelvis elbi-
Birgitta Palmberger, avdelningschef på Energimyndigheten.
Illustration: Stockholms stad och BSK Arkitekter
Smarta elnät
Norra Djurgårdsstaden,
har ett pilotprojekt för
smarta elnät i stadsmiljö,
som rönt stort internationellt intresse.
världsledande forskning inom solenergi,
som vi anser har stor potential att spela
en viktig roll i omställningen till förnybara energisystem, säger Birgitta Palmberger.
Ett annat område där Sverige har ledande forskning är inom energieffektiva fordon. Målet är att 2030 ha en helt
fossilfri fordonsflotta. Programmet Fordonsteknisk forskning och innovation
är ett samverkansprogram mellan staten och fordonsindustrin och Birgitta
Palmberger berättar att det funnits flera
lyckosamma satsningar, som givit resultat i form av nya produkter. Exempelvis
har mångårig satsning på forskning om
hybridfordon resulterat i hybriddrivna
arbetsmaskiner och bussar, som blivit en
framgångsrik exportprodukt.
Biobränslen
Ett målmedvetet arbete för att skapa ett
hållbart energisystem har i många avseenden redan gett stora effekter på det
svenska energisystemet. Idag kommer
exempelvis merparten av värmen i Sverige från biobränslen. Samtidigt görs
kraftfulla satsningar för att att bredda
råvarubasen så att biobränslen i större
utsträckning kan användas som drivmedel för fordon. En sådan satsning är att
omvandla skogsspill till gas på Ryaverken i Göteborg.
– Det finns stora möjligheter, samtidigt som det är oerhört viktigt att bland
annat ta hänsyn till den biologiska mångfalden när man satsar på storskalig produktion av biobränslen, framhåller
Birgitta Palmberger.
Energieffektivisering i industri och
fastigheter är andra områden med stark
utveckling och det blir allt vanligare med
näranollenergibyggnader. Industrin har
kommit mycket långt med att effektivisera sin energianvändning och i vissa
fall till och med genom att restprodukter
kommer till nytta.
– Det finns en väldig bredd i den FoU
som vi stödjer. Vårt fokus är på forskning som har potential att nyttiggöras
och skapa arbetstillfällen och tillväxt,
samtidigt som vi skapar ett hållbart
samhälle. Vi vill också se ett systemperspektiv eftersom det är många delar som
samspelar med varandra, säger Birgitta
Palmberger.
Annons
Framtidens Energi
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
7
Januari 2013
Positiva trender för förnybar energi
En omställning till förnybara energikällor kan ta flera decennier
att genomföra globalt. Men den är fullt realistisk, såväl tekniskt
som ekonomiskt, menar professor Tomas Kåberger, ordförande
för Förnybarhetsrådet.
och har redan nått EU-kraven om 49
procent förnybar energi och 10 procent
förnybara drivmedel, långt före utsatt
Text Cristina Leifland
tid. Tomas Kåberger menar att det finns
flera faktorer som har bidragit till framgången.
Förnybarhetsrådet är ett samarbete mellan Svensk Vindenergi, Svebio,
– Sverige har goda naturresurser, efSvensk Solenergi och Energieffektivisefektiva styrmedel och många duktiga
ringsföretagen för att utveckla kunskamänniskor som jobbar med förnybar enper, erfarenheter och visioner
ergi. Vi är världsledande på
inom området förnybar enmodern bioenergi och bland
ergi.
de duktigaste också på kostnadseffektiv vindkraft. Det
– När förnybar energi växer
är därför Sverige nått målet
och blir mer än 50 procent av
både snabbare och billigare
energiförsörjningen i Sverige
än andra.
behöver de olika branscherna
diskutera gemensamma visioTack vare sin framskjutna
ner för att utvecklingen ska bli
position kan Sverige spela en
effektiv, berättar Tomas Kå- Professor Tomas Kåberviktig roll internationellt när
berger, som är professor vid ger är ordförande i Fördet gäller såväl forskning och
Chalmers tekniska högskola nybarhetsrådet.
utveckling som export av förFoto: Johan Wingborg
och har ett förflutet som genenybar energi, menar Tomas
raldirektör för Energimyndigheten.
Kåberger.
– Europa har mycket att vinna på
samarbete och att investera där det
Framgång i Sverige
finns bra resurser. Sverige har möjligheSverige ligger i framkanten när det gälter att bidra till Europas välstånd och
ler omställningen till förnybar energi
Förnybarhetsrådet
Europa har
mycket att
vinna på samarbete och att
investera där det
finns bra resurser
konkurrenskraft genom att exportera
energi.
Positiva trender
Det finns en rad positiva trender inom
förnybar energi. Kostnaderna sjunker
och användningen ökar. Årets spännande
frågor är om det för första gången ska installeras mer solceller än vindkraftverk,
och om dessa två tillsammans ska ha fler
installerade GW än världens alla kärnkraftverk när året är slut. I Sverige använder vi nu mer bioenergi än olja, och
mer än två tredjedelar av elanvändningen
i år är från förnybar energi. I Kina pro-
ducerar vindkraften i år mer el än kärnkraften och i Europa byggdes fler nya
GW solel än någon annan elproduktionskapacitet förra året.
– Den stora utmaningen för Sverige är
nog energieffektivisering, Kina är skickligare i den viktiga utvecklingen, framhåller Tomas Kåberger.
Är du optimistisk över om att världen
ska klara omställningen till förnybar energi inom rimlig tid?
– Tekniskt och ekonomiskt går det
både i Sverige och i världen. Frågan är hur
snabbt det går. Det behövs kanske 10-15
år i Sverige och 30-50 år i världen.
VÄRME FR ÅN DE T SOM
ANNARS SKULLE GÅ
TILL SPILLO
Till allas vår gemensamma värmepanna bidrar vi alla
med bränslet. Fjärrvärmen värmer oss med det vi
slänger, med sådant som ingen vill ha. Som skogsrester,
hushållssopor och spillvärme från industrin. Istället för
att använda våra sinande resurser tar vi på det här
sättet vara på energin i det som annars bara skulle gå
till spillo. Och eftersom rörsystemet redan är på plats
runt om i landet, kan vi löpande gå över till nya
smartare bränslen närhelst de dyker upp. Se om du
också kan få fjärrvärme på fjarrvarme.se.
S V ENSK FJ Ä RRVÄ RME
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
8
Framtidens Energi
2012 rekordår för vindkraft
I takt med den kraftiga utbyggnaden av vindkraften sjunker kostnaderna rejält.
– Genom att fortsätta utbyggnaden av vindkraft tryggar vi den
framtida tillgången till el. Det ger ett mycket spännande framtidsscenario, säger Annika Helker Lundström, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Vindkraft
Text Cristina Leifland
– Det finns ett stort antal projekt i ”pipelinen”, som antingen nyligen fått sina
tillstånd eller befinner sig under prövning. Allt pekar på att vindkraften har en
stor potential att växa, säger hon.
2012 innebar ett nytt rekord för
utbyggnaden av vindkraft i Sverige, med
Kostnad minskar
en nyinstallerad effekt på över 1 000
En tydlig tendens idag är att kostnaden
MW. Prognosen för 2013 är
för att bygga vindkraft minsatt takten planar ut, men Ankar kraftigt. Den stora globanika Helker Lundström mela utbyggnaden har lett till en
nar att långsiktigt så finns
mer storskalig produktion av
goda förutsättningar för en
vindkraftverk och en strukfortsatt mycket stark tillturomvandling i branschen.
växt i branschen. 2013 räkDessutom börjar övrig indunar man med att vindkraften
stri i allt högre utsträckning
kommer att bidra med
att investera i egna vindkraft9 TWh och 2014 11 TWh Annika Helker Lundverk, för att säkra eltillgången
till Sveriges elproduktion. ström, vd för Svensk
och få förutsägbara priser.
Svensk Vindenergi menar att Vindenergi.
– I debatten kan det låta
Foto: Baldur Bragson
det är möjligt att vindkraften
som att vindkraft är dyrt,
2020 kan producera 30 TWh, motsvamen detta stämmer inte. Den är i högrande 20 procent av den totala elprosta grad konkurrenskraftig, men i likhet
duktionen.
med all annan ny elproduktion behö-
ver den fortsatt stöd innan den står helt
på egna ben och detta sker i Sverige genom elcertifikatsystemet. Det är viktigt
att utbyggnaden inte bromsas, eftersom
vindkraften har en viktig roll att spela i
omställningen till ett förnybart energisystem, framhåller
Annika Helker Lundström.
Januari 2013
Vi efterlyser
tydliga regelverk
och mål, så att vi får en
spridning av aktörer
Fredrik Lindahl, ordförande för Svensk
Vindkraftförening, som är en ideell förening som verkar för att sprida kunskap
och främja utvecklingen inom vindkraft.
En orsak till att de mindre aktörerna
får svårt att hävda sig är att
tillståndsprocessen är så omfattande och kostsam, så de
slås ut redan på ett tidigt stadium.
Tufft för små aktörer
– Det är svårt för dem att
När det gäller lönsamheten
vara uthålliga och ligga ute
finns en skillnad mellan privat,
med mycket pengar, framhålsmåskalig vindkraft och sådan
ler Fredrik Lindahl. Därför är
som drivs storskaligt och indudet viktigt att få en snabbare
striellt. Mindre aktörer kan få Fredrik Lindahl, ordföoch smidigare prövning och
det tuffare när priset pressas.
rande för Svensk Vindatt undvika dubbelutredning– Det finns en risk att kraftförening.
Foto: Marcus Nyberg
ar. Vi efterlyser tydliga regelmångfalden hotas. De små
verk och mål, så att vi får en spridning av
aktörerna har en viktig roll att spela
aktörer och ett rikt och anpassat utbud
och det är ofta lättare att få lokal accepav vindkraft.
tans för småskalig elproduktion, säger
SMARTA SYSTEM FÖR RÖKGASRENING
LEVERERAS AV ALSTOM
Alstom arbetar med att utveckla lösningar som ger energivinster och gagnar miljön. Bland
våra senaste framgångar kan nämnas det kompletta rökgasreningssystemet vi levererar till
nytt kraftvärmeverk för Mälarenergi i Västerås.
Förutom hög driftsäkerhet och kostnadseffektivitet ger våra produkter även minimal miljöpåverkan. Det innebär viktiga konkurrensfördelar för våra kunder.
Nyfiken? Läs mer om oss på www.alstom.se
Vind
Från projektering till elproduktion –
vindkraft med wpd
I Sverige är vi 20 medarbetare som jobbar med havsbaserad
www.wpd.se
och landbaserad vindkraft.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
Framtidens Energi
9
Januari 2013
Basindustrin vill satsa på kärnkraft
God tillgång till el och stabila priser är väsentliga för den elintensiva basindustrin.
Därför anser man från denna tunga sektor att kärnkraften även fortsättningsvis måste
utgöra en bas i den svenska energiförsörjningen.
Energiförsörjning
Text Cristina Leifland
SKGS är ett energisamarbete mellan de elintensiva basindustrinäringarna
i Sverige. Tillsammans sysselsätter dessa
industrisektorer c:a 400 000 svenskar,
direkt och indirekt. Dessutom levererar
basindustrin exportintäkter om c:a 400
miljarder kronor till landet.
– Kärnkraft och vattenkraft har sett
till att Sverige i decennier haft låga utsläpp och konkurrenskraftiga elpriser. Vi
behöver en bred energimix, men vi anser
inte att kärnkraften kan ersättas av soloch vindkraft. Därför menar vi att reaktorerna bör bytas ut mot nya när de nått
sin tekniska livslängd, säger Lina Palm,
energidirektör på SKGS. Hon framhåller
att studier visar att kärnkraften är billigare än exempelvis vindkraft, även om
investeringskostnaderna är höga.
– Men effektskatten minskar kärnkraftens lönsamhet, och när man till
vindkraften lägger de stora subventionerna från elcertifikatsystemet så ser vi re-
sultatet i de investeringar som görs idag.
baserad på i princip koldioxidfri elproDet finns en risk att dagens subventioduktion. För att inte få negativa effekter
nerade elproduktion drar undan mattan
på klimatet ser vi därför att man måsför dem som vill investera
te bryta sambandet mellan
i ny baskraft. Det riskerar
utsläppshandeln och elprisVi behöatt stå Sverige dyrt. Att repåverkan.
ver en
gering och opposition kan
För vissa av de probred energimix,
samarbeta om pensionsfrådukter som basindustrin
gor och utrikesfrågor, men
tillverkar står elen för så
men anser inte
inte om att säkra kärnkrafmycket som 30 % av proatt kärnkraften
ten som en koldioxidsnål
duktionskostnaden.
Ett
kan ersättas av
basproduktion i framtidens
högre svenskt elpris leder
sol- och vindkraft till minskad konkurrenselsystem är verkligen beklagligt.
kraft för basindustrin, och
riskerar även att leda till ökade koldioxidutsläpp om produktion flyttar till
Utsläppshandel missgynnar
konkurrentländer med en mindre klimatLina Palm framhåller att utsläppshanvänlig elproduktion.
delns påverkan på elpriset utgör ett orosmoment för basindustrin. Det är idag i
Basindustrin kan spela en viktig roll
stor utsträckning fossilbaserad kraft som
även som producent av energi. Bland
sätter priset på Nordpool. I produktionsannat har man stora möjligheter att
kostnaden ingår kostnaden för utsläppsleverera restvärme från sina processer
rätter. Inom EU finns starka krafter som
till närliggande samhällens fjärrvärmedriver på för att öka priserna på utnät. Fri tillgång till fjärrvärmenäten är
släppsrätter, vilket ger ett ökat genomdärför en viktig fråga för basindustrin.
slag på elpriset.
Man har också under lång tid arbetat
– Detta missgynnar kraftigt basframgångsrikt med energieffektiviseindustriproduktion i Sverige som är
ring.
Lina Palm, energidirektör på SKGS, menar att
kärnkraften behövs om basindustrins el behov
ska tillgodoses.
– Men de riktigt stora effektiviseringsvinsterna görs vid större investeringar
och åtgärder, vilket i sin tur kräver politisk och marknadsmässig långsiktighet,
avslutar Lina Palm.
}
Lägre energiförbrukning
och högre produktivitet
Perfekt
Öka din konkurrenskraft med Rexroth 4EE!
För att vara konkurrenskraftig i framtiden gäller det att klara de viktigaste kraven: lägre energiförbrukning och högre produktivitet.
Bosch Rexroth fokuserar systematiskt på fyra centrala delmoment för ökad energieffektivitet, något vi kallar för Rexroth 4EE –
Rexroth For Energy Efficiency. Det innebär att vi kombinerar en rad tekniker och lösningar som alla bidrar till att använda energi
på ett intelligent sätt. Detta öppnar potentialen för stora effektivitetsvinster genom att betrakta systemet som en helhet – från
design och konstruktion till drift och underhåll.
Bosch Rexroth AB
Varuvägen 7, 125 81 Stockholm
www.boschrexroth.se
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
10
Framtidens Energi
Januari 2013
Avfall och biobränsle blir
el och värme i Västerås
Hösten 2014 kommer den nya samförbränningsanläggningen i Västerås att sättas i full drift. Anläggningen, vars huvudsakliga bränsle
är avfall, kommer att minska koldioxidutsläppen med 300 000 ton
per år och energiåtervinna avfall från såväl Sverige som Europa.
Mälarenergi
Text Sandra Ahlqvist
också flexibiliteten i bränsleval ett starkt
argument, såväl som att vi verkligen
vill kunna bibehålla konkurrenskraftiga
fjärrvärmepriser. Anläggningen kommer
att hjälpa oss göra det, berättar Kenneth
Jönsson, vd på Mälarenergi.
En samförbränningsanläggning är
en flexibel anläggning där man kan elda
olika typer av fasta bränslen, exempelSorterat avfall huvudbränsle
vis avfall, torv och biobränslen. Den nya
Sorterat avfall kommer att vara anlägganläggningen i Västerås, Förningens huvudbränsle där en
nyelsen Block 6, är beställd
stor del av volymen kommer
av Mälarenergi och är under
att importeras från Europa,
full uppbyggnad i anslutning
exempelvis
Storbritannien,
till företagets övriga anläggsom har mycket sorterat avningar.
fall. I dagsläget har grunden
– Det finns ett antal motiv
lagts både för bränsleberedför den här investeringen. Det
ningen, pannan, turbinen och
första är att vi behöver förnya
rökgasreningen och projektet
produktionsanläggningen och
följer tidsplanen.
Kenneth Jönsson, vd på
bygga nytt. Ett annat är att Mälarenergi.
– Redan efter sommaren
vi kraftigt kommer att mins2013 kommer vi att börka koldioxidutsläppen eftersom vi nu
ja provköra vissa system. Sedan inleds
kan ersätta fossila bränslen. Sedan är ju
provkörningar på allvar under 2014 och
på hösten kommer anläggningen att vara
i full drift. Det är intensivt just nu och
som mest kommer 500-600 personer
att arbeta med anläggningen. Det är en
enorm arbetsplats, säger Jönsson.
Klimatsmart satsning
Mälarenergi sköter själva investeringen
på omkring 2,85 miljarder kronor och
projektet ligger inom budget. Samarbetspartner och projektledare har valts ut
mycket noggrant, vilket återspeglas i den
fortlöpande processen.
– Kraftvärmeverkets Block 6 kommer att få den bästa utrustningen som
finns att tillgå. Vi är väldigt nöjda med
våra leverantörer, säger Kenneth Jönsson. Detta är vår största investering någonsin, så naturligtvis är det viktigt att
vi är på samma våglängd som våra samarbetspartner. Anläggningen kommer att
kunna leverera ungefär 150 MW fördelat på såväl el som värme och bli världsunik. Majoriteten av avfallet är dessutom
förnybart och vi följer EU:s riktlinjer för
avfallshantering, så ur klimatsynpunkt är
detta en mycket bra satsning. Vi bygger
en miljöstark och flexibel anläggning, avslutar Kenneth Jönsson.
Nätutbyggnad centralt för
energipolitiska ambitioner
Under kommande år står det svenska stamnätet inför en period av
omfattande utbyggnad. För att långsiktigt kunna planera detta har
Svenska Kraftnät för första gången presenterat en Perspektivplan
innehållandes ett flertal utbyggnadsprojekt där marknadens aktörer
är inbjudna att tycka till.
Svenska Kraftnät
Text Christina B. Winroth
När det statliga affärsverket
Svenska Kraftnät bildades 1992 var det
svenska nätet tack vare kärnkraftsutbyggnaden under 70- och 80-talen redan
väl utbyggt. De befintliga näten klarade
det existerande transmissionsuppdraget.
Fram tills nu.
För att omhänderta ny elproduktion,
fördjupa integrationen med omvärlden
och möta högt ställda klimatpolitiska
mål uppskattar verket att investeringar i storleksordningen 55-60 miljarder
kronor kommer att bli nödvändiga. Hur
detta skulle kunna göras presenteras i
Perspektivplan 2025.
– Perspektivplanen är ingen bindande
detaljplan, utan beskriver hur vi ser på
våra utmaningar på cirka 15 års sikt och
vilka prioriteringar vi vill göra. Därmed
ökar vi transparensen i Svenska Kraftnäts nätplanering och ger elmarknadens
aktörer en möjlighet att påverka denna,
säger Mikael Odenberg, generaldirektör
Svenska Kraftnät.
För att genomgripande öka transparensen har ett av underlagen till planen utgjorts av en marknadsmodellstudie
där olika scenarier vad gäller prisutveckling, konsumtion och produktion – utvalda i dialog med branschens aktörer
– studerats. Härtill har planen varit ute
på en remissrunda.
Slitna ledningar
Bland investeringar som sticker ut i planen kan nämnas diskussionen kring utlandsförbindelser i norr.
– Det finns önskemål om nya förbindelser till Finland och Norge, vilka har
en mer marginell nytta för svenskt vidringar som planeras, görs för att det samkommande, men som har stora nyttolade tranmissionsnätet och stamnätet ska
värden för Fingrid respektive
ha kapacitet att klara de nya
Statnett. Kan vi hitta en föranslutningar som görs till nädelning där de som drar nyttet – inte minst vad gäller förtan måste stå för fiolerna, kan
nybar el.
vi absolut tänka oss detta.
– Det finns många planer
Ytterligare ett viktigt beför vindkraft, men på det stosked är planeringen för en ny
ra hela kan vi bara uppskatta
förbindelse från norra Norrhur mycket och var den komland ner till Mellansverige.
mer att byggas. Ledtiderna att
– Det är en jätteinvestering, Mikael Odenberg, gebygga ledningar är längre än
men den är nödvändig inte neraldirektör Svenska
att bygga vindkraftparker och
Kraftnät.
minst därför att vi i dag kör Foto: Peter Knutson
det är i sig en planeringsutmanätet så hårt att det är svårt
ning.
att ta de gamla ledningarna
Under våren kommer
Tanken
ur drift för att göra nödvänSvenska Kraftnäts styrelse
är att vi
diga underhållsåtgärder. Vi
att ta beslut om planen.
planerar även att gå vida- så småningom
– Perspektivplanen målar
re med SydVästlänken till ska koka ner
med bred pensel och saknar
Tyskland. Det ger ökade
medvetet många detaljer.
det hela till en
möjligheter att exportera
Tanken är att vi så småningett framtida nordiskt elö- tioårsplan
om ska koka ner det hela
verskott och att nyttiggöra
till en tioårsplan där vi blir
den skandinaviska vattenkraften som en
mer specifika. Ett är dock säkert: det är
reglerresurs för kontinenten.
utbyggnaden av näten, snarare än utbyggnad av produktionen, som kommer att
avgöra hur väl man lyckas med de klimatNätutbyggnad viktigast
och energipolitiska ambitionerna.
Generellt gäller att många av de investe-
Annons
Framtidens Energi
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
11
Januari 2013
Fotograf/Källa:Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB
Banbrytande komponenter
i Förnyelse Block 6
Alstom, Metso Power, Siemens och BMH Technologies är fyra av de aktörer som
levererar olika komponenter till den nya samförbränningsanläggningen.
Ny anläggning
Text Sandra Ahlqvist
digt som stora mängder energi utvinns i
form av fjärrvärme.
Rune Drifalk förtydligar att Alstom
ser väldigt positivt både på möjligheten
att bidra till en klimatvänligare avfallshantering och på samarbetet med Mälarenergi, som är en betydande
kund för Alstom.
effektiv. Åtgärden medför också att pannan blir renare vilket ger en driftsäkrare
panna med hög tillgänglighet.
– Restavfallet slösas heller inte bort,
utan säljs som skrot eller används som
fyllnadsmaterial. Tyrannosaurusprocessen® ersätter fossila bränslen
och bidrar till ett medvetet
miljötänkande.
Metso Power har utvecklat teknologin
kring pannan under lång tid och avsikten
är alltid att leverera så kostnadseffektiva
och driftsäkra lösningar som möjligt.
– De låga driftkostnaderna gör vår
lösning till ett långsiktigt val, konstaterar Tapani Nummelin.
Rune Drifalk, projektledare för
Alstoms leverans, berättar att det rökgasreningssystem som ska installeras i Block
6 redan är en väl beprövad lösning.
Tysk ångkondensatorturbin
– Som vid all förbränning uppstår
Bränsleberedningen
Ångkondensatorturbinen SST600 som
även vid avfallsförbränning en förorenad
Kraftvärmeverkets bränslebePanna för sorterat avfall ska installeras i Block 6 tillhandahålls å
rökgas. Vårt reningssystem filtrerar och
sin sida av Siemens. Vaclav Feiler, proredning ansvarar BMH TechMetso Power fick uppdraget
renar rökgasen innan den släpps ut. Via
jektledare för leverans och installation
nology för. Thomas Karlsson,
att leverera den panna som
ett avancerat reningssystem kan vi även
av turbinen hos Siemens, säger att arbevd för BMH Technlogy AB,
behövs till Förnyelse Block 6.
rena det kondensvatten som uppstår
tet ligger väl inom tidsramarna.
säger att företaget kommer att
Tapani Nummelin, projektlevid energiåtervinningen i anläggningen.
– I nuläget har vi ingenjörer på plats i
leverera en av världens störsdare för uppdraget, berättar
Tapani Nummelin, proVattnet renas där till nivåer som är beVästerås och har påbörjat våra inledanta anläggningar för krossning jektledare hos Metso
att det kommer att vara värltydligt renare än dricksvatten.
de åtgärder. Turbinen konstrueras i Tyskoch sortering av avfall enligt Power.
dens största panna för sorteTekniken har hög prestanda, är kostland och kommer att leveras
konceptet Waste to Energy.
rat avfall.
nadseffektiv och mycket driftsäker. Sysi installationsklart skick. In– Pannan har en ångeffekt
– Processen kallas Tyrannosaurus®
temet förbrukar lite resurser i form av
stallationen kommer att påpå 155 MW och kommer
och inom den sker sönderdelning med
insatsvaror och ser till att cirbörjas nästa år.
att använda en cirkulerande
hög kapacitet ner till slutlig
kulera dem flera gånger för
fluidiserad bäddteknik. Det
storlek direkt i ett enda steg.
Avtalet med Mälarenergi
att till fullo utnyttja deras poinnebär att sandbädden som
Kedjan är kort och effektiv
gäller en turbin med direkttential.
bränner avfallet är i rörelse,
jämfört med konventionella
driven generator, två konvilket är bättre lämpat för
lösningar. Vi integrerar bränsdensorer, kontrollsystem och
– För att rena rökgasen insvåra bränslen och orsakar
leberedningen i värmeverket
kringutrustning. Generatorn
leder vi processen med ett avmindre korrosion och erosioch får sedan en kontinuerlig
kan generera omkring 50 MW
ancerat NID™-system, där
Vaclav Feiler, projektleon. Det är den bästa tekno- dare hos Siemens.
transport av färdigt bränsle
electricitet och kondensorerna
man använder en kombinalogi som finns för ändamålet.
till pannan.
omkring 100 MW fjärrvärme.
tion av kalk och aktivt kol
Då trycket och temperaturen är tillUngefär 15 procent av
som befuktats i en patente- Thomas Karlsson, vd för
– Vi sätter ihop våra leveranser enligt
räckligt höga inuti pannan flödar ånga
mottaget avfall är icke brännrad mixer som är integrerad BMH Technlogy AB.
kundernas behov och standarder. I det
till turbinen och el genereras. Vid överbart, och avskiljs under olika
med en reaktor och ett textilt
här fallet gäller det ett skräddarsytt paskott går ångan vidare till direktkondensprocessteg redan innan förbränningen,
spärrfilter. Därefter renas rökgasen ytterket som monteras i vår fabrik för maxiorn som omvandlar den till fjärrvärme.
vilket gör beredningen mycket kostnadsligare i en efterföljande skrubber, samtimal enkelhet och kostnadsoptimering.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
12
Framtidens Energi
Januari 2013
Fjärrvärme – viktig faktor i
arbetet för ett hållbart samhälle
– När det blir allt mer knappt om resurser och kraven på minskade
utsläpp från koldioxid ökar, är fjärrvärme, ur hållbarhetsperspektiv,
lösningen på både dagens problem och morgondagens utmaningar.
Det säger Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.
na resa. I EU:s energieffektiviseringsdirektiv framgår det tydligt att fjärrvärme
och kraftvärme är något som alla länText Anette Bodinger
der ska fokusera mer på, säger Ulrika
Jardfelt.
Fjärrvärmebranschen har under
I de nordiska länderna är fjärrvärmen
lång tid befunnit sig i en omställningsredan ordentligt utbyggd. I stort sett alla
fas till förnybara bränslen.
svenska städer med fler än
Det, i kombination med
Fjärrvär- 10 000 invånare har fjärreffektivare energianvändvärme. I 90 procent av alla
mens roll flerbostadshus och lokaler
ning, som kraftvärme, återvinning av spillvärme och i arbetet för ett
står fjärrvärme för uppvärme från avfallsförbrän- hållbart samvärmningen.
ning, har minskat Sveriges hälle har aldrig
– Det går kanske inte
totala utsläpp av koldioxid
att bygga ut så mycket mer
varit mer relemed en femtedel på två defjärrvärme där, faktum är
vant än i dag
cennier.
att bostadssektorn i Sverige
idag nästan inte har några
– Fjärrvärme är en vikutsläpp av koldioxid från uppvärmningen.
tig faktor i arbetet för ett hållbart samhälle. I Sverige har vi varit duktiga på
systemfrågor och lösningar i städer unEuropa nästa
der lång tid. Men fjärrvärmens roll blir
Men utanför de nordiska länderna ser
ännu tydligare nu när EU ska göra dendet annorlunda ut. Nere på kontinenten
Fjärrvärme
är det främst naturgas som värmer bostäderna.
– De kondenskraftverk
som
används i stora
delar av Europa kyler bort två
tredjedelar
av
den tillförda en- Ulrika Jardfelt, VD för
ergin. Den vär- Svensk Fjärrvärme.
men skulle räcka
för att värma ländernas alla byggnader.
Om man kunde bygga ut kraftvärmen och
fjärrvärmen i Europa skulle man kunna
nå EU:s klimatmål betydligt billigare och
enklare. Fjärrvärmens roll i arbetet för ett
hållbart samhälle har aldrig varit mer relevant, fastslår Ulrika Jardfelt.
Om tio år hoppas hon på att man i
Sverige ersatt den sista fossila oljan så att
landets uppvärmning av bostäder kan bli
helt klimatneutral.
– Den saken räknar vi med att ha klarat av fram till 2020. Om tio år hoppas
jag också på att fjärrvärmen har funnit
fler användningsområden än uppvärmning av bostäder och används betydligt
mer i industrin än vad den gör i dag.
I stort sett alla svenska
städer med fler än 10 000
invånare har fjärrvärme.
Foto: Jan Höglund
Tionde EEM13 i Stockholm
28-30 maj 2013 hålls den tionde European Energy Market Conference (EEM13) i Stockholm.
Energikonferens
Text Sandra Ahlqvist
Den internationella konferensen
om Europas energimarknader är ett forum där deltagarna kan utbyta idéer och
diskutera olika marknadsaspekter kring
den framtida energiförsörjningen. Ordförande professor Lennart Söder berättar
att de nio föregående konferenserna har
varit stora framgångar och han är över-
tygad om att den tionde inte blir något
Tekniska högskolan i Stockholm och på
undantag.
programmet finns bland annat föredrag
från välkända personer från
– Det här är en världsusåväl europeiska institutionik konferens och tidigare
Vi komner och industrier som akaår har vi uppnått framåtmer att
Till detta kommer
syftande diskussioner kring
täcka en mängd demiker.
presentation av de senaste
effektiv och relevant marknadsreglering, erfarenheter olika energirela- forskningsrönen inom området.
från el- och gasmarknader- terade ämnen
– Vi kommer att täcka
na, klimatförändringarnas
en mängd olika energirelaterade ämnen,
inverkan på energisektorn och Europareinklusive några som är nya för området,
laterad energiutveckling.
t.ex. integration av elbilar, och fokus lig2013 års konferens hålls på Kungliga
Professor Lennart Söder,
ordförande EEM13.
Foto: Jann Lipka
ger naturligtvis på den nyaste forskningen. Dessutom erbjuder vi möjligheter till
diskussioner och informationsutbyte.
Internationell konferens på KTH
tar sig an energimarknaden
10th International Conference on
the European Energy Market
28-31 maj 2013
Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
EEM13 samlar experter från universitet, industrin och
myndigheter för att diskutera utmaningarna i dagens
energimarknader.
Håller marknaden för Europas energimål efter 2020?
Är det lämpligt att ha olika elpriser i olika områden?
Kan elbilar användas för att balansera elmarknaden?
Vem ska betala för transmissionsnätets utbyggnad
när el från vind och solceller ökar?
EEM 13
www.eem13.com
Annons
Framtidens Energi
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
Annons
13
Januari 2013
Ny energikarta ändrar världen
Den globala energikartan ritas snabbt om, med svåröverskådliga konsekvenser för
europeisk konkurrenskraft och tillväxt. De höga energipriserna i Europa är en av
de största utmaningarna vi står inför, menar branschorganisationen Svensk Energi.
Svensk Energi
Text Cristina Leifland
de viktiga skogs-, gruv- stål- och petrokemiska industrierna finns just i Nordamerika.
– Tillgången till billig energi är helt avgörande för svensk och europeisk tillväxt
och sysselsättning, säger Kjell Jansson.
Den stora utvinningen av fossilt
bränsle i USA och Kanada har gjort att
Nordamerika på kort tid håller på att
Baskraft saknas
förvandlas från en stor importör av olja
Den kraftigt ökade produktionen av fosoch gas till en betydande exportör. Det
sila bränslen i Nordamerika leder också
är framför allt den storskaliga satsningtill ytterligare svårigheter att uppnå milen på nordamerikansk skiffergas som
jömålen globalt. De höga gaspriserna i
ändrar förutsättningarna på
Europa har lett till att många
den globala energimarknagaskraftverk står stilla. Istälden.
let satsas på kolkraftverk, inte
minst som en konsekvens av
– Det ger en helt annan
det tyska beslutet att avveckla
världsstruktur. Gaspriserna i
kärnkraften.
USA är en tredjedel av de europeiska och en femtedel av
– Man vill få avsättning
Japans. Det är svårt att se hur
för kolproduktionen. Men
industrin i Europa och Japan
det är en komplex fråga, efska kunna hålla ställningartersom vi samtidigt ser en
Kjell Jansson, vd på
na, säger Kjell Jansson, vd på Svensk Energi.
ökande tveksamhet i Europa
Svensk Energi.
att bygga baskraftverk eftersom det blir dyrt i förhållande till den
Kjell Jansson framhåller att Sverige,
subventionerade sol- och vindenergin.
med sin elintensiva basindustri, riskeMen denna fluktuerar efter årstid och
rar att drabbas hårt. Detta i synnerhet
väderförhållanden. Idag blöder bassom många av konkurrenterna inom
kraftverken i Europa och i Sverige finns
ett stort motstånd mot att bygga ut vattenkraften, som ju är både förnybar och
helt fri från växthusgaser. På sikt är det
svårt att se hur energiförsörjningen ska
tillgodoses.
Ytterligare en utmaning som Europa
står inför är energieffektivisering i industrin. Energieffektiviseringsdirektivet
som antogs i somras sätter ett tak på primärenergianvändningen och det finns
fortfarande en del oklarheter om hur det
kommer att slå.
– Det är helt orimligt att förbjuda
elanvändning inom industrin. Vi måste
få en ordentlig konsekvensanalys, menar
Kjell Jansson.
Från Svensk Energis sida ser man två
framtidsscenarior för den europeiska
elmarknaden. Det ena är en kapacitetsmarknad, där elbolagen får betalt även
för kraft som är stillastående, det andra
är en marknad med volatila priser, som
helt baseras på tillgången.
– Frågan är vad samhället kan acceptera för lösning. Vi har inte råd att förlora
mer industri i Europa. Detta är en av de
största politiska frågor vi står inför.
Tillgången
till billig
energi är helt
avgörande för
svensk och europeisk tillväxt och
sysselsättning
SSM rustar för nya kärnkraftsreaktorer
Mellan år 2025 och 2035 räknar Vattenfall med att drygt 20 TWh
kärnkraftsproduktion i äldre rektorer kommer att fasas ut. Därför
inkom sommaren 2012 en ansökan till Strålskyddsmyndigheten
(SSM) om att få uppföra nya kärnkraftsreaktorer. På SSM pågår
förberedelserna för tillståndsprövningen för fullt.
väntas bli lokaliserad, konstruerad och
uppförd och bedriven så att alla säkerhetskrav uppfylls.
Text Christina B. Winroth
Eftersom SSM fram tills nu endast
ägnat sig åt tillsyn av befintliga kärnkraftverk, samt arbetat med moderniOm Vattenfall beslutar sig för att
seringsfrågor av verken, finns i dag inte
bygga nytt krävs att både regering, miljötillräckliga resurser vid myndigheten för
domstol och berörd kommun ger sitt tillatt även granska underlag
stånd. Att få föreskrifter och
tillstånd på plats kan dock
Tillåtlig- och bereda en ansökan om
tillstånd för nya reaktorer.
ta upp till tio år. Därför påhetsbebörjade Vattenfall redan
Vid en ansökan om nyförra sommaren tillstånds- slut fattas enligt
byggnation utgår dock en
processen genom att sända miljöbalken och
ansökningsavgift om hundra
in en ansökan till SSM om
miljoner kronor som tillfaller
tillståndsbeslut
att få ersätta en till två av de
myndigheten. Det är dessa
befintliga reaktorerna med enligt kärntekpengar som nu ska finansiera
nya, lokaliserade i Forsmark niklagen
uppbyggnaden av myndigheeller Ringhals.
tens organisation för att kunna göra de nödvändiga prövningarna.
Som beredande myndighet är det
SSM:s uppdrag att granska underlaget
för de anläggningar som Vattenfall så
Vässar organisationen
småningom kommer att lämna in ett deLars Skånberg, enhetschef strukturintetaljerat underlag för. I det arbetet ingår
gritet och händelseuppföljning på avdelatt bedöma om verksamheten kan förningen för kärnkraftsäkerhet vid SSM,
Lars Skånberg, enhetschef
strukturintegritet och händelseuppföljning på avdelningen
för kärnkraftsäkerhet vid SSM.
Kärnkraft
berättar om hur arbetet med tillståndsprövningen fortlöper:
– Vattenfalls ansökan om tillstånd
kommer. Vi granskar underlaget och tar
fram ett yttrande. Om vi tillstyrker ansökan kan regeringen efter att ha gjort
sina egna bedömningar fatta två beslut:
ett tillåtlighetsbeslut och ett tillståndsbeslut. Tillåtlighetsbeslut fattas enligt
miljöbalken och tillståndsbeslut enligt
kärntekniklagen. Frågan kommer också
att prövas av mark- och miljödomstolen.
Om både regering och domstol säger
ja, så att Vattenfall får ett tillståndsbeslut, återstår för dem att komma med
ytterligare underlag för exakt den anläggning som de vill uppföra.
– Prövningen av såväl ansökan som
det senare detaljunderlaget kan dock
först göras när våra föreskrifter är klara,
säger Skånberg.
Föreskrifterna förväntas vara klara
2014-2015 och ska enligt Skånberg ta
höjd för de säkerhetskrav som ska ställas på reaktorer, som när de fått alla tillstånd, ska kunna tas i drift 2025-30 och
drivas under återstoden av innevarande
sekel.
– När föreskrifterna är klara avser
Vattenfall komplettera den nu inlämnade ansökan med ett underlag för ett antal olika reaktortyper. För att hålla alla
dörrar öppna i en upphandlingssituation
förväntar vi oss att den kompletterande
ansökan kommer att omfatta 3-4 olika
reaktortyper. Fram till dess arbetar vi
med att inventera hur vi behöver förstärka vår organisation, utöka numerären
och bygga upp resurserna så att vi står
rustade att kunna utföra tillståndsberedningen när det är dags att granska underlaget.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
14
Framtidens Energi
Januari 2013
Höga energiambitioner
hos fastighetsbolagen
Sverige ligger långt fram när det gäller energieffektivisering av fastigheter. Men det
finns stor potential till ytterligare förbättringar och högt ställda nationella mål. Därför
arbetar fastighetsbolagen intensivt med en rad olika energieffektiviseringsprojekt.
Energieffektivisering
Text Cristina Leifland
Från SABOs sida föjer man noga utvecklingen inom förnybara värmesystem
och lösningar för lågenergihus. Nyproduktion är ofta extremt energisnål, med
en energianvändning som ligger långt under kraven.
– Min vision är byggnader som är helt
självförsörjande på el, där
man laddar sin elbil på natten och där det ändå finns ett
överskott som man kan bidra
med ut i näten.
Fastigheter står för cirka en tredjedel av den totala energianvändningen
i Sverige och 15 procent av
koldioxidutsläppen.
Enligt
riksdagsbeslut ska energianvändningen i våra fastigheter
minska med 20 procent fram
till 2020 och 50 procent till
2050. För fastighetsbolagen
Incitament behövs
är energieffektivisering därför
På Fastighetsägarna, branschen av de stora utmaningarna
organisation för 17 000
och en prioriterad fråga.
privata fastighetsägare,
Kurt Eliasson, vd för
SABO, Sveriges Allmän- SABO.
sker också ett fokusenyttiga Bostadsföretag, arrat arbete med enerbetar på bred front för att
gieffektivisering.
uppnå målen. Bland annat
– Vår
utgångshar man startat Skåneinitiapunkt är att ha samtivet, som är Sveriges mest
ma mål som dem som
omfattande frivilliga energiriksdagen har fasteffektiviseringsprojekt. Målet
slagit. Vi har i prinär en minskning av energiancip redan redskap
vändningen med 20 procent
för att nå 20-20-måfrån starten 2007 till 2016.
let, men 50-50-målet
Reinhold Lennebo, vd på
Hittills har de 106 bostads- Fastighetsägarna.
blir betydligt mer av
bolagen som är anslutna till Foto: Saga Berlin
en utmaning, säger
initiativet sänkt energianReinhold Lennebo,
vändningen med 8,3 procent.
vd på Fastighetsägarna.
– Det motsvarar elproduktionen hos
Ett viktigt arbete är att inett mindre kolkraftverk. Varje bostadsventera det befintliga bebolag driver sina egna projekt, men det
ståndet och avgöra vilka
sker ett aktivt utbyte av erfarenheter. En
åtgärder som är rimliga
viktig del är att mobilisera hyresgästerna
och kostnadseffektiva.
och sprida kunskap, säger Kurt Eliasson,
– En utmaning är att
vd för SABO.
kunna räkna hem investeringar för energieffektivisering. Det är ju inte
Internationellt samarbete
alls säkert att en åtgärd
SABO är även engagerat i internatioär ekonomiskt lönsam för
nella initiativ för energieffektivisering.
fastighetsägaren. Hur ska
Bland annat har man nyligen inom
kostnaderna
fördelas?
den nordiska samarbetsorganisationen
Detta är en av knäckfråNBO, där Kurt Eliasson är ordförande,
gorna, framhåller Reinstartat ett nätverk för erfarenhetsutbyhold Lennebo.
te kring energieffektivisering. Kurt Eliasson är även ordförande för Housing
För att skapa incitaEurope, ett EU-samarbete där 19 länder
ment har Fastighetsämed sammanlagt 25 miljoner lägenhegarna tillsammans med
ter samverkar för en hållbar utveckling
andra aktörer i braninom bostadssektorn. Han hoppas att
schen tagit fram ”gröna”
den svenska regeringen ska ompröva
hyresavtal för kontor
sitt nej till att en del av strukturfonderoch lokaler, där man dena kan användas till energieffektiviselar på ansvaret för enring.
ergieffektivisering. För
bostäder är detta svå– Det vore synd att försitta en sådan
rare, men Reinhold
chans. Här finns en möjlighet för SveriLennebo tror att något
ge att aktivt bidra till en mer hållbar boliknande på sikt kan
stadssektor i hela EU, menar han.
komma för nybyggda bostäder. I det befintliga beståndet arbetar man med information och kompetensfrågor. Bland
annat har man skapat Energiakademin,
dit fastighetsägare kan vända sig för att
få enkla, handfasta tips om energieffektivisering. Det kan gälla exempelvis trimning av värmecentraler, vitvaror eller
timers. Tillsammans med byggindustrin
har Fastighetsägarna även sammanställt
en rapport, 15 förslag för att få fart på
Vi är
samhällsspelare som
självklart ska ta
vår del av ansvaret i denna fråga
energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus, med konkreta tips om hur
branschen kan nå målen.
– Att utveckla kompetens och kunskap hos fastighetsägare och hyresgäster
samt att skapa incitament för energieffektivisering är frågor vi prioriterar. För
oss handlar detta arbete om branschens
trovärdighet. Vi är samhällsspelare som
självklart ska ta vår del av ansvaret i denna fråga, betonar Reinhold Lennebo.
Annons
Framtidens Energi
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
15
Januari 2013
Biodrivmedel – framtidsbransch
som kräver snabba beslut
– Sverige har en unik möjlighet att ta en världsledande position inom biodrivmedelsbranschen. Men utvecklingen bromsas av politisk osäkerhet. Risken är att det som skulle kunna
bli en expansiv framtidsbransch kvävs i sin linda, säger Gustav Melin, vd för Svebio.
Biodrivmedel
Text Anette Bodinger
tersom elpriserna fortfarande är relativt
låga.
– Det finns ny teknik där man får ut
cirka hälften el och hälften värme av
samma värmeunderlag. I dag är det vanliga att man får ut cirka 30 procent el.
Detta är dock teknik med höga investeringskostnader som måste
byggas ut i stor skala för att
vara lönsam.
Förra året kom 31,6 procent av
Sveriges energianvändning från bioenergi. Det innebär att bioenergin
har passerat oljan som största
energikälla.
– I värmesektorn har vi
byggt ut bioenergin rätt så
Osäkerhet bromsar
bra. Ungefär 70 procent av
Vad gäller utvecklingen inom
all värme kommer från biodrivmedelssektorn står det för
energi. Det som är kvar att
tillfället ganska still.
göra är att byta ut en del fos– Det positiva som hänt
sila bränslen inom industrin,
under de senaste åren är utGustav Melin,
konstaterar Gustav Melin på vd för Svebio.
vecklingen inom talldieSvebio.
selområdet där man med
Foto: Anders Haaker
Inom elsektorn finns det,
världsunik teknik utnyttjar
enligt Melin, fortfarande utvecklingsen råvaruström i massabruk för att göra
steg att ta när det gäller bioenergi. Men
drivmedel, men vi skulle kunna göra så
det kommer inte att ske i första taget efmycket mera. Det stora problemet är att
vi inte vet vilka politiska villkor som ska gälla från och med nästa
år då skattebefrielsen
för biodrivmedel försvinner.
Gustav Melin menar att Sverige kan
göra samma resa inom
transportsektorn som
landet redan gjort inom
uppvärmning, nämligen att
byta ut importerade oljeprodukter mot inhemska biobränslen.
– I början av 1980-talet var det billigare att värma med olja än med flis och
pellets. Sedan införde riksdagen koldioxidskatt. Idag är det billigare att värma med flis i fjärrvärme och pellets än
med olja. För att åstadkomma samma utveckling på drivmedelssidan krävs dock
långsiktiga styrmedel. I dagsläget brom-
Det positiva som
hänt under de
senaste åren är
utvecklingen inom
talldieselområdet
sar den politiska osäkerheten utvecklingen. Det är allvarligt eftersom risken
är stor för att teknik och kompetens försvinner utomlands och att vi tappar det
försprång som Sverige haft på det här
området.
“A step forward for
sustainable energy
generation”
We deliver complete power plants with
cutting edge bioenergy solutions, including
fuel handling, boilers, automation systems,
flue gas condensation and flue gas cleaning.
Our experts help to reconstruct your plant
for greater availability and efficiency.
We share the green challenge.
www.metso.com
Annons
16
Framtidens Energi
Stabilt kommunikationssystem
gynnar elnätsbolag
Effektiv och pålitlig kommunikation är viktigt för energibranschen.
– Rakel är ett stabilt system som även fungerar när mobilkommunikationen ligger nere. Det ger en enorm trygghet, säger Svante
Karlsson, driftingenjör på Göteborg Energi.
Rakel
Text Henrik Norberg
För en tid sedan drabbades Partille av strömavbrott, vilket medförde att
även mobilnätet gick ned.
– Vi hade Rakel så för oss löste sig
kommunikationen. Men vissa andra aktörer hade inte Rakel och det ledde till
att vi inte kunde få en effektiv samverkan
eftersom mobilnätet inte fungerade. Reparationsarbetet hade gått mycket smidigare och snabbare om alla hade haft
Rakel. Då hade vi kunnat samverka över
organisationsgränser, säger Svante Karlsson vid Göteborg Energi.
Testade systemet
Som en följd av en rad spårvägsolyckor
för flera år sedan utvecklade Göteborg
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
Spårvägar ett eget kommunikationssystem, Göteborg Tetra. Göteborg Energi testade systemet, men enligt Svante
Karlsson svarade inte systemet upp till
deras behov eftersom det hade för kort
räckvidd. Efter några år blev Rakel tillgängligt i västra Sverige och då lånade
Göteborg Energi Rakelmobiler för att
testa systemet.
Rakelforum
Energibranschens Rakelforum ska ta tillvara
hela branschens behov av säker kommunikation. Främja och stödja samverkan i Rakel,
internt inom branschen och med externa aktörer. Påverka utveckling av tjänster, teknik,
funktionalitet och ekonomiska förutsättningar. Tillvarata och utbyta erfarenheter för
hur Rakel kan användas och hur metodiken
kan utvecklas.
Januari 2013
Matz Tapper
är sakkunnig
på Svensk
Energi.
– Rakel fungerade fenomentalt med
bra täckning och hörbarhet. Vi började
med att skaffa Rakelmobiler för att säkra högspänningsdriften. Sedan köpte vi
in systemet för lågspänningsdrift. Nu har
alla som arbetar med elberedskap Rakel,
säger Svante Karlsson.
För fram medlemmarnas intressen
Energibranschens Rakelforum är en organisation som bland annat har som
mål att sprida Rakel inom just energibranschen och att föra fram medlemmarnas intressen. Matz Tapper är
sakkunnig på Svensk Energi och sammankallande för Energibranschens Rakelforum.
– Elnätsföretagen är en viktig del i
Sveriges infrastruktur. När man behöver riktigt säkra kommunikationer är det
Rakel som gäller. Inget annat system är
så driftsäkert, säger Matz Tapper.
Fortfarande använder vissa elnätsföretag sina egna analoga system eller
förlitar sig på vanlig mobiltelefoni. När
eldriftstörningar uppstår kan elnätsföretag samverka inom ramen för Elsamverkan (www.elsamverkan.se).
– Organisationen aktiveras vid svåra
påfrestningar och företag kan låna resurser av varandra. Det praktiska arbetet
underlättas kraftigt om alla har Rakelmobiler eftersom de kan kommunicera
med varandra. De som använder sitt eget
system måste ju annars låna ut en mängd
apparater för att kommunikationen ska
fungera, säger Matz Tapper.
Ventilation på plats för energibesparing
Om ventilation får ta lite mer
plats och kosta lite mer, kan stora mängder elenergi sparas; detta
bara genom att installera befintlig teknik. Genom EU:s direktiv
Lot 6 hoppas Anders Freyschuss,
ordförande i Svensk Ventilation,
att ventilationsbranschen på allvar ska få möjlighet att dra sitt
strå till stacken i energibesparingskampen.
Ventilationslösningar
Text Christina B. Winroth
Hittills har det inte funnits något
starkt incitament för fastighetsägare att
investera i mer energisnål ventilation,
men genom att EU mot senare hälften av
2012 presenterade ett nytt energidirektiv
ENTR Lot 6 för lokaler med förslag till
ekodesign- och energimärkningskrav för
ventilation i byggnader, ser Anders Freyschuss, ordförande i Svensk Ventilation,
ljust på framtiden.
– Målet med Lot 6 är att de kommande 20 åren spara stora mängder energi
i våra byggnader. Häri har ventilationen
en stor del. Förslaget är ute på remiss och
om direktivet går igenom kommer det att
byta fläktar och lyfta in ny teknik skulpåverka hela branschen.
le vi kunna öka snittverkningsgraden till
50 procent. Då talar vi om en besparing
Fram tills nu har det funnits energideom cirka 4 TWh per år. Det motsvarar
klarationer för att deklarera hur myckmer än hälften av en kärnreaktorns årset saker och ting drar, men det har inte
produktion. Och då har vi bara åtgärfunnits något uttalat krav på att dra ner
dat fläktarna och inte ens
förbrukningen. Den stora
börjat diskutera vad som
skillnaden i Lot 6 är att man
Genom
kan göras om vi, i enlighet
nu pratar om att minska enatt byta
med Lot 6, kommer att få
ergiförbrukningen.
bygga större aggregat som
Stora mängder energi fläktar och lyfta
ger lägre tryckfall parallellt
kan sparas bara genom att in ny teknik
med att vi kan sätta in ännu
minska luftens hastighet ge- skulle vi kunna
bättre värmeväxlare.
nom ventilationsaggregaöka snittverkten, vilket drar mindre el.
Nackdelen är att aggrega- ningsgraden till
Skapa incitament
50 procent
ten blir större.
Enligt Anders Freyschuss är
det i de befintliga byggnader– Det är konsekvensen av
na som de stora energibesparingarna finns
det hela. Ventilation måste få ta lite plats
att göra. Dock talar Lot 6 bara om nybygg– då drar den mindre energi. Hittills har
nation och omfattande renovering. Ser man
ventilationen gömts undan och när den
till det totala beståndet är den delen förinte får synas blir det trångt, vilket skasvinnande liten.
par stora luftmotstånd när man tvingas
dra kanaler och bygga aggregat där det är
– Den stora haken för energisparandet
ont om plats.
i Sverige är att de som bygger och renoverar husen sällan ska bo i dem själva. Det
plus att man tar ut en varmhyra ger inga
Befintliga byggnader
incitament till att spara energi. BespaGenom att installera modern och befintlig
ringar kommer inte de boende till gagn
ventilationsteknik skulle Sverige omgåenoch hyresvärden får ändå in pengarna
de kunna spara avsevärda mängder energi.
via hyresavin. Kunde energiförbrukning– Ventilationsfläktarna i Sverige drar
en göras mer rörlig, så att hyresgästerna
12 TWh per år, och har en snittverkbara betalar för sin förbrukning, skulle
ningsgrad på 33 procent. Genom att
Anders Freyschuss, ordförande i Svensk Ventilation.
en byggnad med låg energiförbrukning
vara en attraktivitetsfaktor. Det finns
onekligen mycket att göra, fastslår Anders Freyschuss.
Annons
Framtidens Energi
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
17
Januari 2013
Småskalig vattenkraft – en
naturnära framtidsenergi
Bara genom
effektivisering
av aktiva småkraftverk
kan vi nå 10 TWh i
årsproduktion
– Småskalig vattenkraft har stor potential, numera går det att eliminera de miljöstörningar som små vattenkraftverk kan ge upphov till.
Det säger Lars Rosén, Svensk Vattenkraftförening, SVAF, som inte
är helt nöjd med den omständliga tillståndsprocedur som de små
vattenkraftsproducenterna dras med.
Vattenkraft
Text Anette Bodinger
Antalet småskaliga vattenkraftverk
i Sverige har halverats sedan 1950-talet. I dag finns omkring 2 000 små vattenkraftverk aktiva i landet. Intresset för
att sätta fart på de nedlagda kraftverken finns, men en krånglig och kostsam
tillståndsprocess gör att många projekt
stannar på idéstadiet.
– Tillståndsproceduren är densamma
oavsett om du vill göra en liten miljöförbättring vid en turbin hemma på gården
eller bygga ett jättekraftverk och dämma
av ett halvt landskap. Det blir så stort
och tungt att de flesta lägger ner sina planer ganska omgående, säger Lars Rosén,
ordförande för Svensk Vattenkraftförening.
Rosén menar att det är resursslöseri
att inte bruka de nedlagda vattenkraftverk som ändå finns utmed vattendragen.
– Bara genom effektivisering av aktiva
småkraftverk kan vi nå 10 TWh i årsproduktion, vilket motsvarar hushållsel för
två miljoner bostäder. Om vi därtill lägger återstart av nedlagda verk kan vi nå
15 TWh!
Certifikaten försvinner
Ett annat problem för de flesta små vattenkraftsproducenter är att el-certifikaten
upphör vid årsskiftet. Det i kombination
med det rådande låga elpriset och en helt
oskälig fastighetsskatt, motsvarande cirka
5 öre/kWh, gör att småskalig vattenkraft
får svårt att få ekonomin att gå ihop.
– Vår kostnadsnivå är i klass med
vindkraften, men vi betalar 15 gånger
högre fastighetsskatt! Småskalig vattenkraft är ofta en sidonäring för en
lant- eller skogsbrukare. Avsaknaden av
el-certifikat kommer att innebära ett allvarligt avbräck i gårdsekonomin.
Att den småskaliga vattenkraften är så
styvmoderligt behandlad menar Rosén
främst beror på okunnighet.
– Vi har också starka motstående intressen som vill ha bort företagandet på
landet och den småskaliga vattenkraften.
Utan miljöanpassande åtgärder utgör den
en påverkan på det strömmande vattnet,
men i dag går det att eliminera dessa störningar med hjälp av olika åtgärder. Det
finns till exempel fingaller så att inga fiskar fastnar i turbinerna och omlöp så att
de kan simma förbi. Men tillståndsproceduren för en sådan enkel åtgärd innebär risktagande och kostnader som ofta
överstiger investeringskostnaden vilket
gör att man inte vågar. SVAF anser att det
händer för litet på området. En förenklad
tillståndsprocess, och en ny period av elcertifikat till den som investerar i rejäla
miljöåtgärder, är två enkla åtgärder som
skulle få fart på utvecklingen. Det skulle
både klimat och lokalmiljö tjäna på!
SVAF
I Sverige finns c:a 2 000 småskaliga vattenkraftverk i drift (max 10 MW). Dessa
producerar c:a 4,3 TWh/år, vilket motsvarar 860 000 hushålls elförbrukning (om man
räknar med 5 000 kWh/år). Lika många
kraftverk är tagna ur drift men skulle kunna
återstartas.
SVAF arbetar också för att synliggöra de
småskaliga vattenkraftverkens kulturhistoriska värden och kämpar för lika villkor inom
de förnybara energikällorna. Småskaliga
vattenkraftverk ger Sverige en levande
landsbygd och arbetstillfällen!
BRÄNSLEBEREDNING
FRÅN BMH TECHNOLOGY
Tyrannosaurus-anläggningen till Mälarenergi i Västerås omfattar
tre kompletta TYRANNOSAURUS® 9905 processlinjer för beredning
av avfall till högklassigt returbränsle, bränslelager och transport
till pannsilo.
The home of Tyrannosaurus
BMH Technology Oy
www.bmh.fi
• Mottagning av avfall, sönderdelning och utsortering av oönskat
material
• Utmatning från bränslelager
• Transport till pannsilo samt balningslinje
• El- och automationssystem
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
18
Framtidens Energi
Januari 2013
Outsourcing ger flexibilitet
Outsourcing är ett effektivt
redskap för elbolagen att öka
sin flexibilitet och sänka sina
kostnader. E.ON i Sverige är
en pionjär på området och har
idag all it samt hela fältverksamheten inom elnäten upphandlad.
Outsourcing
Text Cristina Leifland
E.ON Sverige outsourcade hela
fältverksamheten inom elnäten redan
2004, så att allt
fältarbete
idag
sköts av utomstående
entreprenörer.
Det
handlar om en
mycket stor upphandling, på en
bra bit över en
miljard kronor
Johan Aspegren, senior
om året.
advisor på E.ON Elnät.
– Våra
erfarenheter är mycket goda. Framför allt
har det gett oss en enorm flexibilitet och
slagkraftighet, något som är avgörande
när vi har svåra störningar som exempelvis stormar. Idag kan vi gå från noll
fältarbetare till femhundra man på några
timmar, säger Johan Aspegren, senior advisor på E.ON Elnät.
– Det blir också billigare, något som
kommer våra kunder tillgodo.
Vi har lärt
oss en del
på vägen, men
har egentligen
inte haft några
större svårigheter
Tydliga avtal
Johan Aspegren kan inte se några nackdelar med outsourcingen, men påpekar
att det gäller att vara en duktig beställare
med väldigt tydliga avtal för att resultatet ska bli bra för bägge parter.
– Man måste veta exakt vad som upphandlas, annars kan det bädda för problem. Vi har lärt oss en del på vägen,
men har egentligen inte haft några större svårigheter trots att vi arbetar med ett
antal olika leverantörer.
Elnäten är den verksamhet på E.ON
som gått längst med outsourcing, men
även it för hela koncernen upphandlas.
Sverige benchmark
Upphandlingen av E.ONs fältverksamhet i Sverige har varit så framgångsrik att
den nu står modell för hela koncernen
internationellt, då allt fler verksamheter
outsourcas.
– Vi var först och vår modell har blivit
något av en benchmark, men självklart
anpassas processen till de lokala förutsättningarna i olika länder, berättar Johan Aspegren.
Den outsourcing som skett på E.ON
Elnät har varit mycket omfattande, men
Johan Aspegren tror inte att fler verksamheter kommer att läggas ut på en-
treprenad i någon större skala inom
överskådlig framtid.
– Man måste bestämma vilken nivå
man vill lägga sig på och vi har inga planer på att släppa andra funktioner. Vi är
mycket nöjda med den omfattning som
vår outsourcing har idag och med de resultat vi har uppnått.
Geoenergi – hållbar och
koldioxidfri med potential
Geoenergi har visat sig vara ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt att värma och kyla fastigheter på. Och med skapandet av
Kompetenscentrum Svensk Geoenergi, ska fler få upp ögonen för
fördelarna med energiformen.
– När det kommer till geoenergi gäller det att skapa en bra systembalans i
berglagret. Den värme som under sommarhalvåret genereras från till exempel
Text Christina B. Winroth
fastighetens kylsystem, solfångare eller
bergets egen återladdningsförmåga, ska
Geoenergi är samlingsnamnet för
lagras för användning under
bergvärme, bergkyla, borrvinterhalvåret. Under vinhålslager och akviferlaGeoentern, då energin utnyttjas för
ger, en process där värme
ergin
att värma fastigheten, sjunoch kyla utvinns från solker å andra sidan berglagrets
lagrad energi i berggrun- borde helt
den. Processen sker utan
enkelt betraktas temperatur, vilket skapar en
kylförmåga för användning
förbränning, är hållbar och
under sommaren. På detta
producerar ingen koldiox- som en naturlig
del i ett större
sätt skapas ett cirkuleranid.
de system, förklarar Robert
I dag är geoenergi den energisystem
Windborne-Brown, ordfötredje största förnybara
rande i ESPRO, The European Forum for
energikällan, näst vattenkraft och bioSustainable Property Development.
bränsle. Årligen utvinns över 12 TWh
gratis geoenergi ur den svenska marken.
Nytt kompetenscentrum
Av störst intresse är möjligheten att säsongslagra termisk energi, vilket antingen
För att öka kännedomen om geoenergins
sker i borrhålslager eller akviferlager.
potential, öppnar Geotec i mars 2013
Geoenergi
Robert Windborne-Brown,
ordförande ESPRO.
Johan Barth, ordförande
Geotec.
Kompetenscentret Svensk Geoenergi – en
satsning för att öka informationsspridningen om energiformens utvecklingsmöjligheter.
– Centret ska bli den naturliga knytpunkten för de som vill ha information
eller utbildning om geoenergi. Vi kommer
att erbjuda en bred flora av utbildningar samt tidningsproduktion med bevakning av både nationell och internationell
forskning på området, säger Johan Barth,
ordförande Svenska Borrentreprenörers
Branschorganisation Geotec, som också
kommer att föra en standard för geoenergianläggningar.
En viktig del i satsningen är skapandet
av en årlig Geoenergidag – en samlings-
punkt för branschfolk och de som behöver lära sig mer.
– Ett av syftena med kompetenscentret
är samla kunskap för att kunna leverera
bra underlag till alla beslutsfattare som
kan behöva det – från bostadsrättsföreningar till departement.
Den största utmaningen är att få myndigheter och politiker att lyfta upp geoenergin på agendan.
– Många har en relation till bergvärme,
men få känner till att man kan koppla ihop
system och härigenom lagra energi säsongsvis. Geoenergin borde helt enkelt betraktas
som en naturlig del i ett större energisystem
där många system bör samsas för att skapa
de bästa framtidslösningarna.
Annons
Framtidens Energi
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
19
Januari 2013
Ekodesign sparar pengar och miljö
Energimärkningsdirektivet är ett annat verktyg i EU:s arbete för minskad
energianvändning. Syftet är att klart visa
Text Anette Bodinger
för konsumenterna hur energieffektiv en
produkt är, och på så vis göra det möjligt
för kunderna att göra aktiva val.
Ekodesigndirektivet innebär att
produkter måste ha viss energieffekti– Energimärkning kompletterar ekovitet och resurseffektivitet
designkraven och möjliggör
för att få säljas inom EU.
ännu större besparing och
EnergiEkodesignkraven kan ge
produktutveckling eftersom
märkning aspekter som t.ex. energiomfattande
energibesparingar eftersom de mest kompletterar
användning och buller tydenergiintensiva produkter- ekodesignkraven liggörs, förklarar Lopes.
na förbjuds, samtidigt som
och möjliggör
produkterna blir billigare i
Cirkulationspumpar
ännu större
drift för konsumenten.
Sedan årsskiftet gäller ekodesignkravet även cirkula– Målet med ekodesign- besparing
tionspumpar. För att visa
direktivet är att förbättra
hur stor skillnaden är mellan gammal
produkters energi- och miljöprestanda
och ny teknik har Energimyndigheten
under hela livscykeln, säger Carlos Lotestat en 15 år gammal cirkulationspes, projektledare på Energimyndigheten.
Energiekodesign
pump. Testen visar att den använder
dubbelt så mycket el som en ny pump.
– Den stora kostnaden ligger i elförbrukningen. Därför tjänar fastighetsägaren snabbt in investeringen för en ny
pump, säger Anders Odell, ansvarig för
testet på Energimyndighetens Testlab.
Om hälften av Sveriges 150 000 flerbostadshus skulle byta till en modern
pump, blir elenergibesparingen minst 0,5
TWh per år, vilket motsvarar elanvändning i 160 000 lägenheter.
– Cirkulationspumpar är en typisk
produkt där den som upphandlar dessa
produkter inte ställer krav på energieffektiviteten trots att de drar mycket energi. För dessa ”dolda energiförbrukare”
är ekodesigndirektivet ett kraftfullt instrument, menar Anders Odell.
De hittills beslutade ekodesign- och
energimärkningskraven innebär att man
inom EU kommer att spara 415 TWh el
per år, vilket är lika med hela Sveriges
elanvändning gånger tre. Det övergripande målet, 20 procents minskad energian-
Foto: Energimyndigheten
Ekodesigndirektivet är ett av EU:s verktyg för att år 2020 uppnå
målet med 20 procents minskad energianvändning. EU-kommissionen räknar med att de hittills beslutade ekodesignkraven tillsammans med energimärkning ska spara drygt 415 TWh el per år inom
EU från år 2020.
Carlos Lopes, projektledare på Energimyndigheten.
vändning i EU år 2020, kommer dock att
bli svårt att nå. Prognoser visar att man
bara kommer att uppnå hälften av detta.
– Ekodesignkrav och energimärkning
ska svara för fem procent av den totala
minskningen och kommer att leverera sin
bit. Problemet ligger på andra direktiv
som inte lyckats genomföra den energibesparing man räknat med, säger Carlos
Lopes.
Annons
Annons
D E n n A t E m At i D n i n g ä r E n A n n o n s F r å n n E x t m E D i A
20
Framtidens Energi
Januari 2013
Stor potential för solenergi
I Sverige utnyttjas solenergi ännu inte i så stor omfattning. Men intresset har
ökat markant under senare år i takt med att allt fler upptäcker att det finns goda
förutsättningar för både el och värme från solen även på våra breddgrader.
dagtid, när den nationella elanvändning­
en är som störst, mot eget elbehov vid
andra tider, när elanvändningen är som
Text Cristina Leifland
minst. Detta skulle få enormt stor bety­
delse för utvecklingen av solel, säger Lars
Andén.
– Det finns en enorm tillväxtpo­
När det gäller solvärme togs investe­
tential och vi märker att det är många
ringsstödet bort vid förra årsskiftet.
som vill investera i tekniken, allt från
– Det är bekymmersamt att
enskilda villaägare till stör­
man tar bort incitamenten för
re fastighetsbolag och inom
att investera i solvärme, som
den offentliga sektorn, berät­
har samma tillväxtpotential
tar Lars Andrén, ordföran­
som solel. Solvärmen är till
de i branschorganisationen
exempel utmärkt att komplet­
Svensk Solenergi.
tera med alla typer av bio­
Solenergi används på två
bränsleanläggningar för att
sätt: el från solcellsmodu­
skapa hållbara värmesystem.
ler och värme från solfånga­
Förr eller senare så kommer
re. Regeringen har aviserat
att 220 miljoner kronor ska Lars Andrén, ordförande solvärmen att få ett genom­
för Svensk Solenergi.
slag även i Sverige och av det
avsättas fram till 2016 för att
skälet är det viktigt att stimulera såväl
förlänga förordningen för investerings­
marknaden som den industriella utveck­
stöd till solel.
lingen, framhåller Lars Andrén.
– Detta är glädjande och i det korta
perspektivet är det ett mycket bra initia­
tiv. Men vi behöver ett långsiktigt beslut
Goda förutsättningar
om nettodebitering, så att små elabon­
Trots att kylan och mörkret i Sverige
nenter får möjlighet att kvitta överskott
kan upplevas som kompakta under vin­
Solenergi
terhalvåret, så finns goda
förutsättningar för
solenergi
under
den varmare de­
len av året. Det
är exempelvis lika
mycket solinstrål­
ning i södra Sverige
som i norra Tysk­
land, där solenergi utgör en be­
tydande del av energimixen.
Sverige ligger också i fram­
kanten när det gäller FoU och
är världsledande på tunnfilms­
teknik som används till solceller.
Inom solvärme finns också framstående
forskning, men där tappar Sverige fart
på grund av att hemmamarknaden är så
liten. Lars Andrén menar att solenergin
skulle kunna bli en viktig faktor för till­
växt och sysselsättning i Sverige, på sam­
ma sätt som vi kan se i Tyskland.
– Sverige skulle kunna ta täten, i syn­
nerhet som vi även har en industriell
kompetens som passar den här typen av
teknik, inte bara bland solenergiföreta­
gen utan också inom glasindustrin, alu­
Förr eller
senare så
kommer solvärmen
att få ett genomslag även i Sverige
miniumindustrin och hos företag som
ABB. Vad vi behöver nu är en politisk
färdplan för solenergin, med tydliga mål
och redskap för att nå dit.
Kommuner och landsting
nyckelaktörer i energiarbete
Energieffektivisering och hållbarhet är viktiga frågor för kommuner och landsting.
Detta har Energimyndigheten tagit fasta på och erbjuder expertstöd, nätverk och ekonomiska stöd.
matik i kommunernas och landstingens
arbete med att energieffektivisera. Det
resulterar bland annat i att offentlig sek­
tor får bättre kvalitet på exempelvis upp­
handlingar.
Länsstyrelserna spelar en viktig sam­
ordnande roll regionalt för Energi­
effektiviseringsstödet. Tillsammans med
Text Cristina Leifland
Sveriges Kommuner och Landsting ut­
arbetar Energimyndigheten årligen en
nyckeltalsrapport som ger statistiskt un­
En av grundbultarna i Energimyn­
derlag för kommunernas fortsatta en­
dighetens arbete gentemot kommuner och
ergi­ och miljöarbete och förenklar ett
landsting är programmet Energieffektivise­
systematiskt förhållningssätt.
ringsstöd, där nästan samtliga
– En intressant iakttagelse
kommuner och landsting idag
som vi gjort i år, är att kom­
deltar. Programmet syftar till
muner som länge har bedrivit
att främja arbetet med att upp­
arbete med energieffektivise­
fylla
Energitjänstedirektivet,
ring ser ut att ha högre am­
som dikterar att kommuner
bitioner, trots att de redan
och landsting ska vara före­
har kommit långt. Man spor­
gångare i omställningsarbetet
ras av sina framgångar, säger
till hållbar energianvändning.
Maria Steinbach Lindgren,
För att beviljas stöd krävs att Maria Steinbach Lindprogramansvarig på Energi­
kommunerna och landstingen gren, Energimyndigmyndigheten.
beskriver sitt strategiska arbete heten.
– Vi ser tydligt att stödet gör skillnad,
med energieffektivisering och sedan åter­
inte minst genom att rapporteringsskyl­
rapporterar regelbundet till Energimyndig­
digheten ger bättre kontroll och syste­
heten.
Spjutspetskommuner
Effektivisering i kommuner
Energimyndigheten driver också pro­
grammet Uthållig kommun. Det är ett
samarbete där 37 utvalda kommuner
deltar för att utveckla spjutspetskompe­
tens i energifrågor. Kommunerna definie­
rar sina projekt och driver dem lokalt,
medan Energimyndigheten bidrar med
expertstöd, diskussionsforum och
nätverk. Tanken är att genom att
driva projekt som ligger i den
absoluta framkanten så kan
de medverkande kom­
munerna
fungera
som förebild och
dela med sig av
sina
erfaren­
heter och kun­
skap till andra
kommuner.
– Den snab­
ba teknikutveck­
lingen inom många
områden, t.ex. belysning, är en utma­
ning för kommunerna, inte minst när de
ska investera och upphandla. Dessutom
ligger ofta investeringar och drift inom
olika budgetar, så det gäller att ha en
helhetssyn, framhåller Maria Steinbach
Lindgren.
Vi ser tydligt
att stödet gör
skillnad, inte minst
genom att rapporteringsskyldigheten ger
bättre kontroll
Annons
© NextMedia
21
Foto: Jon Kjellin
Foto: Mikael Wallerstedt
Vågkraft
Vindkraft
Foto: Teddy Törnlund
Marin strömkraft
Solceller
Vattenkraft
Kärnkraft
Uppsala universitet i bräschen
för framtidens energi
På Institutionen för teknikvetenskaper på Uppsala universitet finns världsledande
forskning för att utveckla framtidens energiproduktion.
Energiforskningen har en mycket stor spännvidd och omfattar allt från sol, vind och
vatten till hybridreaktorer för kärnkraft.
Den teknikvetenskapliga institutionen är
placerad på det världsberömda Ångströmlaboratoriet och bedriver energiforskning
i den absoluta framkanten. Institutionen,
som med sina cirka 300 medarbetare är
den största institutionen vid universitetet,
har starka, tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, både för grundläggande forskning
och för industrinära tillämpningar.
Solceller
En forskningsmiljö som framgångsrikt
kombinerat grundforskning med att utveckla en industrialiserbar produkt är
tunnfilmsforskningen för solceller. Målet
är att vidareutveckla tekniken så att solel
ska bli konkurrenskraftigt.
– Vårt fokus är att få så hög verkningsgrad som möjligt och en kommersialiserbar produkt. Det är en viktig
förutsättning för att den svenska marknaden ska ta fart. Tio procent solel är
fullt realiserbart, säger professor Marika Edoff. Gruppen har uppnått en av
de högsta verkningsgraderna i världen,
19 procent. För att nå ännu högre gäller
det att fortsätta att låta grundforskningen samverka med den tillämpade, menar
Marika Edoff.
– Vi kallar det ”behovsbaserad grundforskning”. Bra grundforskning leder till
bra material. Det i sin tur leder till ännu
bättre forskning.
Vindkraft
Ett annat område med tydlig tillämpning
är vindkraftsforskning. Uppsala universitet har utvecklat teknik för vindturbiner med vertikal rotationsaxel och har en
av världens största forskargrupper inom
detta område. Till skillnad mot konventionella turbiner har denna fixa blad och
kan utnyttja vind från alla vindriktningar.
Dessutom tillåter tekniken att generatorn
placeras på marknivå, vilket möjliggör en
mer robust konstruktion och underlättar
underhåll. En prototyp testas för närvarande i Falkenberg, berättar universitetslektor Sandra Eriksson.
– Den förenklade konstruktionen ger
många fördelar och vi tror att den har
stor potential att bli en viktig del av
framtidens vindkraftproduktion. Dessutom är mycket av vår forskning tillämpbar på andra kraftkällor, så det finns en
tydlig gränsöverskridande prägel.
Vattenkraft
Cirka hälften av den svenska elproduktionen kommer från vattenkraft, men de
befintliga vattenkraftsgeneratorerna har
inte konstruerats för den intermittenta
drift som den avreglerade elbörsen drivit
fram. Forskare vid Uppsala universitet
arbetar därför med att utveckla tekniken
för vattenkraften som reglerresurs.
– Forskningen är inriktad på att skapa systemmodeller såväl som komponenter för att vattenkraftens generatorer ska
kunna samverka med andra produkter
och med elnäten. Vattenkraften är helt
central för den svenska energiförsörjningen och därför är det av stor vikt att
modernisera och anpassa systemet till
dagens förutsättningar, förklarar docent
Urban Lundin.
Vågkraft
Vågkraft är ett område under stark utveckling där Uppsala universitet har en
av de största forskargrupperna i världen. Det handlar både om experimentell
forskning och om att bygga havsbaserade modeller.
– Det gäller att förstå såväl vågornas
dynamik och hur material och generatorer ska konstrueras. Det finns många utmaningar till havs, inte minst vad gäller
slitage, säger universitetslektor Magnus
Rahm. Forskarna har ett testområde i
Lysekil och förbereder nu de experiment
som ska genomföras under 2013 med
nya vågkraftverk och ett mindre undervattenställverk för forskning och utveckling. Magnus Rahm tror att vågkraften
kan komma att stå för 6-7 procent av elproduktionen i Sverige på sikt.
– Det finns en enorm potential och miljöpåverkan är minimal. Faktum är att vågkraft ger skyddade marina miljöer, som är
positiva för havslevande organismer.
Marin strömkraft
En annan vattenbaserad energikälla som
är relativt oexploaterad är marin strömkraft, som utnyttjar strömmar i älvar, vattendrag och hav. Forskare i Uppsala ligger
lång framme och har utvecklat en fristående turbin, som inte behöver dammbygge.
Konstruktionen påminner om vindkraftteknik och har en hög verkningsgrad. Den
särskiljer sig från andra turbiner för marin strömkraft genom att den är anpassad
till havets långsamma rörelser och har ett
minimum av rörliga delar. Idag testas tekniken i Dalälven och målet är att lägga
grunden till kommersiell produktion.
– Marina strömmar är mycket mer
förutsägbara än vind- och solenergi.
Dessutom har turbinerna en hög utnyttjandegrad räknat i timmar per år, förklarar doktoranden Mårten Grabbe.
Kärnkraft
Även när det gäller kärnkraft ligger Uppsala universitet i bräschen för nytänkan-
de. Här forskar en grupp om en helt ny
hybridteknik för framtidens kärnenergi
under ledning av professor Olov Ågren.
Tekniken kombinerar fusion med fission och innebär flera fördelar, inte minst
vad gäller säkerhet. Om reaktorn stängs
av stoppas tillförseln av neutroner på en
millisekund och tiden det tar för avfallets
radioaktivitet att försvinna kan minskas
från över 100 000 år till 300 år. Dessutom
kan kärnavfall från dagens kärnkraftverk
användas som bränsle till hybridreaktorn.
– Detta är ett helt annat sätt att bygga
och ger en helt annan säkerhet än dagens
teknik, förklarar Olov Ågren. Reaktorn är
lite dyrare att bygga, men ger mycket billigare hantering. Tyvärr finns det många
politiska motsättningar kring kärnkraften, men den kommer att fortsätta att
vara en viktig del av energiproduktionen i
omställningen från fossila bränslen.
i
Uppsala universitet
grundades 1477
och är Nordens
äldsta universitet.
Lärosätet har nio
fakulteter och cirka
40 000 studenter
och 2 300 doktorander. Uppsala universitet bedriver forskning i världsklass
och forskningen inom området energiförsörjning och förnybar energi ligger
i den absoluta framkanten, med nära
koppling till den framgångsrika materialforskningen och forskning om hållbar
utveckling. Forskningen sträcker sig från
helt förutsättningslös grundforskning till
industrinära tillämpning och har i flera
fall lett till nya företag och produkter.
www.uu.se
22
Annons
© NextMedia
Nya Powel iAM bygger på
tillgänglighet och säkerhet
Energibranschen ställs ständigt inför nya krav på tillgänglighet, överblick och
säkerhet från såväl myndigheter som företag och konsumenter. Företaget Powels
it-tjänster hjälper branschens aktörer att möta utmaningarna.
Företag som Powel Energy Management
AB är okomplicerade och ganska rakt på
sak. De gör sin grej och de gör den bra; i
Powels fall riktigt bra. Det menar företagets CEO, Mats Ekelund.
– Powel utvecklar programvaror som
hjälper våra energibolag att optimera
sina verksamheter. Vi är väldigt nischade och helt inriktade på energisektorn,
vilket innebär att vi kan branschen utan
och innan. Vi är en av Nordens ledande
aktörer inom det här området.
Powels verksamhet omfattar tre olika
områden, varav alla tre syftar till att öka
nytta och effektivitet för energibolagen.
Det rör sig om vattenkraft, metering (eller mätning) och nätinformationssystem
(asset management-system). Ekelund berättar att betydelsefulla delar av Powels
system har utarbetats i nära samarbete
med de stora energiaktörerna i Norden
för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.
– Den del av vår verksamhet som omfattar vattenkraft handlar helt enkelt om
att optimera produktionen, så att våra
kunder får ut så mycket energi som möjligt från sina anläggningar. Inom det här
området har vi mycket populära system
som efterfrågas av aktörer världen runt.
Programvaran prognostiserar bland annat nederbörd, hur mycket vatten som
finns i dammarna och hur turbinerna kan
optimeras.
Den andra delen av Powels verksamhet utgörs av metering, nämligen att
samla in mätvärden och händelser från
olika mätare för el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Systemen registrerar hur
mycket som konsumeras och eventuella
felaktigheter i näten och skickar vidare
Det är mycket information det gäller. Nätinformationssystemen har gått
från att vara expertsystem till att bli en
nödvändighet för en mängd olika parter,
både professionella sådana och slutkonsumenter, och Powels system hanterar
och samlar all denna information.
– Vi ser att allt fler och fler hos kunderna har behov av den data som finns i
våra system, och vi vill gå dem till mötes.
Ibland vill även slutkunden se specifik
info, som till exempel vid driftstörningar.
Löser problem snabbare
och säkrare
Mats Ekelund, CEO Powel Energy
Management AB.
informationen till andra system och avdelningar.
Nätinformationssystemen är den
tredje delen av verksamheten, vilken nu
genomgår en rejäl utveckling inom ramarna för konceptet Powel iAM. Ekelund förklarar att det handlar om att
såväl öka tillgängligheten som att göra
tillägg i funktionaliteten.
– I och med den teknik som finns att
tillgå i dag vill både energibolag och
entreprenörer ha ökad tillgång till och
överblick över informationen var de än
befinner sig och oavsett vilken typ av
mobil enhet de vill använda. Det måste
vara användarvänligt, intuitivt och erbjuda kartstöd och överblick. Man vill
kunna se hur systemet och näten mår
och var man ska göra insatser direkt i
mobilen eller läsplattan i stället för att
behöva skriva ut rapporter.
Vissa delar av det nya konceptet levereras till kunder redan i dag, framförallt
de som är kopplade till bolagens drift
(DMS). De utvecklade systemen fångar
upp störningar snabbare och kan ge proaktiva förslag på vilka åtgärder som bör
sättas in, skicka ut servicetekniker och
bidra med korrekt information för att
minimera risker för skador.
– Har man våra system så löser man
eventuella problem snabbare och man
har omedelbar tillgång till all information man behöver, oavsett vilka förutsättningar man har. En mobil plattform
är nästa steg. Historiskt sett har vi utvecklat väldigt mycket inhouse, men nu
har vi valt att fokusera på vår branschkompetens och arbeta med ledande aktörer som är experter på plattformar såsom
Oracle och ESRI. Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger.
Under de senaste åren har Powel gjort
stora nyinvesteringar i sin verksamhet
och expanderat starkt runtom i Norden
och världen. Framöver siktar företaget
på ytterligare expansion.
– Inom nätinformationsområdet är vi
ganska fokuserade på Norden och siktar
nu på att inom två år etablera oss i Finland. Vad gäller metering har vi redan en
stark internationell närvaro och håller i
nuläget på att expandera in i Mellanöstern via en indisk partner. Behoven skiftar beroende på var i världen man verkar,
men oavsett är det en dynamisk bransch
vi verkar inom, avslutar Mats Ekelund.
i
Powel utvecklar effektiva IT-lösningar
inom energiområdet, för energi- och
fastighetsbranschen. Powels ledande ITlösningar är baserade på forskning och
erfarenhet från energibranschen, för
att ge full kontroll över el, värme, gas
och vatten. Powel Energy Management
grundades 1996 i Norge och har idag
240 medarbetare, varav 50 i Sverige.
Den svenska delen tillhör den norska
koncernen Powel AS. Med fokus på
behovet av kraftiga och användarvänliga IT-verktyg har Powel utvecklat en
rad olika produkter för energibranschen och den kommunala sektorn.
Tillsammans med moderbolaget och
systerföretagen i USA och Kanada,
utvecklas kraftfulla lösningar i nära
samarbete med användarna.
Powel Energy Management AB
Isafjordsgatan 22A
SE-164 40 Kista
E-post: [email protected]
Tel: +46 36 34 49 00
www.powel.se
Annons
© NextMedia
23
Pumpen – den dolda energiboven
Många fastigheter har dolda
energislukare i form av äldre
oreglerade standardpumpar.
Genom att investera i en modern
pump från WILO kan du nå en
energibesparing på hela 90
procent jämfört med den äldre
pumpen.
I de flesta fastigheter finns olika typer av
pumpar, som ser till att tappvatten, avlopp, värme- och kylanläggningar fungerar och ger den komfort som vi förväntar
oss ska finnas i våra hem och på vår arbetsplats. Tyvärr så är många äldre energikrävande pumpar fortfarande i drift,
vilket medför att den sammanlagda energiåtgången beräknas stå för hela 20
procent av den ström som förbrukas av
motorer över hela världen.
– Även om du har en helt fungerande
pump så kan den alltså förbruka onödigt
mycket energi. Den tekniska utvecklingen har gjort stora framsteg vilket innebär
kraftiga energibesparingar om du byter
ut den gamla pumpen, säger Anders Martinsson, VD för det svenska dotterbolaget
till den globala pumpleverantören WILO.
Kraftiga energibesparingar
De högeffektiva cirkulationspumparnas
energibesparing och positiva inverkan
på miljön har uppmärksammats av EUkommissionen, vilket har resulterat i att
fastighetsrelaterade cirkulationspumpar finns med i det nya energidirektivet,
ErP. Direktivet, som började gälla den
1 januari 2013, beräknas på sikt ge en
årlig energibesparing inom EU på
hela 23 miljarder
kWh.
– Det motsvarar
nästan halva elproduktionen från
Sveriges kärnkraftverk under ett år,
berättar Marcus
Sjösten, marknadschef på WILO som
är världsledande på energieffektiva pumpar.
Att skilja på en oreglerad och högeffektiv pump kan vara svårt om du själv
inte är insatt, men har du inte bytt pump
under 2000-talet så är den med all säkerhet inte högeffektiv.
– Den stora skillnaden mot de äldre
pumparna är att de nya har en EC-motor
och bättre hydraulik. Ett byte beräknas i
många fall återbetala sig redan efter några år, och vår nya generation Wilo-Stratos klarar med råge de gränsvärden som
EU-parlamentet har fastställt, förklarar
Marcus Sjösten.
Marcus Sjösten (t.v.) och Anders Martinsson visar upp Wilo-Stratos GIGA
(även infälld) som lanserades 2012. Den högeffektiva cirkulationspumpen
är avsedd för värme- och kylsystem i det högre kapacitetsområdet.
Stort servicenätverk
Pumpar från anrika WILO, som lanserade världens första högeffektiva cirkulationspump under slutet av 1990-talet,
används av privatpersoner, fastighetsägare, industrier och kommunala bolag.
Kunder som ringer företaget kommer till
svenska huvudkontoret i Växjö där specialutbildad personal svarar.
– Vi har satsat mycket på support och
service och har utvecklat ett stort servicenätverk med utvalda installatörer och
servicepartners. Det går också bra att
vända sig direkt till dem och få hjälp på
plats, säger Anders Martinsson.
i
HuvudkontoriDortmund.
Harcirka6700anställda.
Togsittförstapumppatent1928.
Koncernenstotalaomsättninguppgår
tilldrygt10miljarderSEK.
För mer information:
www.wilo.se
ellerring0470-727600
Annons
© NextMedia
Göteborg visar vägen
för hållbara städer
Fjärrvärmenätet är ingen nyhet i Göteborg. Men när Europa letar
lösningar för att minska sin klimatpåverkan och spara energi är
Göteborgs nät ett av de mest unika och utan motstycke i världen. Därför
var det självklart att Göteborg skulle leda det nya EU-projektet Celsius.
Göteborg har höga målsättningar för en
hållbar stadsutveckling där man även kan
garantera sysselsättning och ekonomisk
tillväxt samtidigt med en ekologisk omställning, allt i en stad som också kommer
att växa kraftigt. Då handlar det bland
annat om att radikalt minska energianvändningen, och att använda energin flera
gånger. Men för att lyckas behövs samarbeten som Celsius. Projektet, som är i slutförhandlingsfas, är forskningsbaserat och har
en bred sammansättning med många samarbetspartners i de fem städerna London,
Genua, Rotterdam, Köln och Göteborg.
– Intresset från medlemmarna har varit
väldigt stort och det var naturligt att Göteborg med sin kunskap om fjärrvärmenät
och att ta tillvara spillvärme skulle leda
projektet, säger Katrina Folland som är
koordinator för Celsius och planeringsledare på stadsledningskontoret i Göteborg.
Spillvärme till spillo
Lars Larsson är försäljningschef på Göteborg Energi som är med i projektet och
han ser stor potential för energibesparing
i Europa:
– Om förutsättningarna vore rätt skulle ingen eldning för uppvärmning behövas i hela Europa, potentialen att ta
tillvara spillvärme är enorm, men det saknas infrastruktur, säger Lars Larsson som
också poängterar att sådan teknik som är
vardagsmat för oss är nyheter i Europa.
– Ett exempel är värmepumpar för att
utvinna energi ur avloppsvatten, sådana
har vi haft i drift i över 25 år.
Demonstrationsanläggningar
Varje stad i projektet kommer att bygga demonstrationsanläggningar för att visa och
sprida kunskap. I Göteborg kommer man
att visa fjärrvärmevärmda vitvaror, hur
byggnader kan användas för att ackumulera värme och ett projekt där man kopplar
in fartyg i Göteborgs hamn till fjärrvärme
för att ersätta oljeeldade pannor ombord.
– Att använda byggnader för att ackumulera värme har stor potential och det
har aldrig gjorts på detta sätt tidigare.
i
Spillvärme har en enorm potential för Europas
energiförsörjning, men kräver ett fjärrvärmenät. På bilden: Rosenlundsverket med omnejd.
Göteborgsstadharpåbörjatettambitiöstochlångsiktigtarbeteförattnåett
antalmiljömål.Inomenergiområdetär
dettvå,avtotalttolv,lokalamiljömål
somärsärskiltviktiga:
2050harGöteborgenhållbaroch
rättvisutsläppsnivåförkoldioxid.
DenbebyggdamiljöniGöteborgs
Stadskallbidratillengodlivsmiljö
därresursernyttjaspåetthållbartsätt.
KatrinaFolland
Göteborgsstad
Stadsledningskontoret
40482Göteborg
Tel:031-3680000
www.goteborg.se
Lars Larsson, försäljningschef på Göteborg
Energi och Katrina Folland, planeringsledare
på stadsledningskontoret i Göteborg.
Det här är ett väldigt spännande projekt
och en fantastisk möjlighet att få visa
upp sig i Europa. Det gäller svensk fjärrvärmeteknik, Göteborg Energi och Göteborgs stad, säger Lars Larsson.
– Inom nätverket finns ett stort intresse
för Göteborg och de ser vad vi har idag.
Men samtidigt hoppas vi nå nya insikter och kunna utveckla Göteborg för att
nå vårt eget långsiktiga klimatmål, att vi
2050 har en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid, säger Katrina Folland.
GöteborgEnergiärSverigesfjärde
störstaenergibolagochledandei
Västsverige.Visträvarefterattskapa
långsiktigthållbaraenergilösningaroch
viarbetarständigtförattminskamiljöpåverkanochförebyggaföroreningar
frånvårverksamhet.Vårvisionärett
hållbartGöteborgssamhälle.
LarsLarsson
GöteborgEnergiAB
Box53
40120Göteborg
Tel:031-626000
www.goteborgenergi.se
24
Annons
© NextMedia
Skogsbränsleprogrammet genererar
innovativa samverkansmodeller
Exempel på intressanta samverkansformer mellan skogsnäringen och energisektorn skulle kunna vara gemensam
terminalhantering, virkesbyten och andra smarta lösningar som stöder och
underlättar logistiken i samband med
förädlingskedjan.
Forskningsprogrammet Effektivare Skogsbränslesystem bedrivs
i samarbete mellan energibranschen, skogsindustrin och
Energimyndigheten. Programmet ingår som en del i Energimyndighetens
strategiska satsning Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle.
fyrdubblas. Stubbar uppfattas som mer
Det möjliggör ett uthålligt och ökat utkontroversiellt, men där finns annars en
nyttjande av skogsbränsle genom att
stor potential. Programmets huvudmål är
stödja utvecklingen av effektivare proatt utveckla teknik och metoder som kan
duktionssystem och innovativa sameffektivisera produktion och
verkansformer. Forskningen
hantering av skogsbränsle,
fokuserar dels på att öka skosäger Maria Iwarsson Wide,
gens roll i energiförsörjningen,
ansvarig för Skogsbränsleprogenom att optimera driftstekgrammet på Skogforsk.
niken och därmed sänka kostnaderna i hanteringen och
höja kvaliteten på skogsbränsBidrog till ökat råvaruuttag
leråvaran. Ett annat fokus är
Skogsbränsleprogrammet, vars
att utveckla system för kvaliförsta omgång inleddes 2007,
tetsbestämning och mätning
koncentrerade sig inledningsMaria Iwarsson Wide,
samt gynnsamma samarbetsvis på teknik- och metodutansvarig för Skogsformer för skogsbranschen bränsleprogrammet på
veckling. Det bidrog till att
och energibranschen.
uttaget av primära skogsbränsSkogforsk.
len ökade med 48 procent mel– En övergripande mållan 2007 och 2011.
sättning med programmet är att skapa
förutsättningar för en effektiv försörjForskningen var bland annat inriktad
ningskedja som ökar uttaget av och kvapå hur skogsråvaran kan avverkas, transliteten på skogsbränsleråvara. Uttaget
porteras och sönderdelas på ett så effekav grot skulle kunna fördubblas, medtivt sätt som möjligt. På senare år har
an uttaget på klenträdsidan minst kan
forskningens inriktning gradvis skiftat
i
mot kvalitets- och mätningsfrågor samt
att identifiera nya samverkansformer där
synergieffekter kan uppstå mellan skogssektorn och energibranschen.
Innovativa samverkansformer
Genom en god och tydlig kommunikation
kan parterna sätta upp vilka kvalitetsparametrar som kunden efterfrågar. Skogsbränslekvalitet är en mix av materialegenskaper,
pris och leveranssäkerhet. Forskningen utvärderar bland annat vilken typ av flis värmeverken efterfrågar, säger Maria Iwarsson
Wide. Kvalitet, mätning och samverkan är
viktiga områden att fokusera på för att effektivisera både hanteringen och affären
kring skogsbränslen, och det är även fokus
vid konferensen Bränsle13 som kommer att
hållas 17-18 april.
Annons
Skogforsk är det svenska skogsbrukets
forskningsinstitut. Skogsbränsleprogrammet Effektivare skogsbränslesystem
utgör en särskild FoU-insats under
perioden 2011-2015. Programmet
finansieras till sextio procent av skogsoch energibranschen och till fyrtio
procent av Energimyndigheten.
Skogforsk
Uppsala Science Park
751 83 Uppsala
Tel: 018-18 85 00
www.skogforsk.se
© NextMedia
Ljus framtid för Rejlers Ingenjörer
Växer med kraft landet över
– Jag har aldrig varit med om
ett sådant drag som nu, när
framtidens elnät blir verklighet. Vi
optimerar hela processen, från
kraftkälla till slutkund och finns över
hela landet.
Det säger Rolf Jansson, chefs­
ingenjör för affärsområde elkraft
och energi vid snabbväxande
Rejlers Ingenjörer.
Jansson, som jobbat i branschen sedan
1981, är också chef för kontoret i Gävle
som i sin tur jobbar tätt ihop med kollegorna i Borlänge. Mitt emellan de båda
städerna ligger Hofors och där bygger nu
Vattenfall ett nytt ställverk för bland annat distribution av vindkraft.
– Satsningen inom stam- och regionnät
bidrar till minst 60 nya jobb och det enbart inom vårt affärsområde. Totalt sett
räknar Rejlers med att växa från 1 500
till 2 000 medarbetare fram till 2015, säger Jansson och fortsätter:
– För oss som redan jobbar här öppnar det många
möjligheter att satsa på nya
projekt. För nyutexaminerade eller nyrekryterade har det
aldrig funnits en mer spännande tid att börja hos oss.
Många uppdrag
Smarta elnät för industrin
är ett område Rejlers Ingenjörer verkar inom.
och kunderna. Det betyder
också att den som börjar jobba i exempelvis Gävle, eller
gör ett bra examensjobb här,
har möjlighet att börja hos
oss i Stockholm, Göteborg,
Malmö eller vart man nu vill
flytta.
130 kV-ställverket i Hofors är
Rolf Jansson, chefsett av Rejlers många uppdrag ingenjör på Rejlers
för Vattenfalls räkning. Lik- Ingenjörer.
nande, och mycket större jobb,
görs över hela landet. Med kontor på 35
Stora kunder
orter i Sverige samt satsningar i Finland och
Inom Elkraft och Energi har ingenjörer
Norge är alla marknader Rejlers hemmafrån Rejlers bland annat uppdrag vid anmarknad.
läggningar som utvinner elektricitet ut
vatten, vind, sol och hav. Man arbetar
– Den lokala närvaron betyder att vår
också för att optimera distributionen av
kunskap och service finns nära objekten
kraften (elektriciteten) och hjälper slutkunden att mäta och minimera sin energiförbrukning. Projektrubrikerna kan
gälla konstruktion, projektering, beredning, analys och dokumentation. För att
bara nämna några.
Kunderna är allt från jättar som
Svenska Kraftnät, Vattenfall och Fortum
till enskilda fastighetsägare och kommunala energibolag, med flera.
– De stora investeringar som nu görs
på lång sikt betyder att vi kan planera
vår expansion, utvecklingen av vår verksamhet och karriärvägarna för vår personal, konstaterar Rolf Jansson.
i
Rejlers är en nordisk koncern som erbjuder tekniska
konsulttjänster inom elteknik, energi, mekanik,
automation, elektronik, IT och telekom. Våra kunder
finns inom följande marknader: Energi, Infrastruktur,
Industri samt Bygg och fastighet.
Kontor på 35 orter i Sverige. Även kontor
i Norge och Finland.
Rejlers grundades år 1942 av Gunnar Rejler.
Kontor i Sverige, Finland, Norge, Estland
och Ryssland.
Koncernens huvudkontor
ligger i Stockholm.
Rejlers aktie är noterad på Nasdaq OMX,
Nordiska listan.
www.rejlers.se
Annons
© NextMedia
25
Energieffektivisering blir allt viktigare
för svensk industris konkurrenskraft
Framtiden ställer allt hårdare krav på svensk industri i form av ökade miljöskatter,
energipriser och råvarukostnader. Det leder till betydligt högre produktionskostnader
för företagen om de inte effektiviserar sin energianvändning och konverterar till
miljövänligare energikällor så snart som möjligt.
För många industriföretag utanför utsläppsrättssystemet väntar högre kostnader kopplat till energianvändningen.
Höjningen av skatterna på koldioxid och
energi innebär att energiförsörjning baserad på fossila bränslen blir allt dyrare,
vilket särskilt drabbar tillverkande industrier och jord-, skogs- och vattenbruk,
som länge haft sänkt skatt på koldioxid.
– Vi ser att många av våra kunder ännu
inte har tagit till sig att svenska industriföretag från och med 2015 måste betala 60
procent av koldioxidskatten. Det innebär
en skatterelaterad prishöjning på 20-25
procent för olja och gasol. Därtill kommer
den ständiga risken för en marknadsrelaterad prisökning. Svensk industris framtida konkurrenskraft är därför beroende
i
Dalkia är en av Europas ledande leverantörer av energi- och tekniktjänster
till företag och myndigheter. Företaget
är ett dotterbolag till Veolia Environnement och Electricité de France och är
specialiserat på energi- och miljöoptimering. Dalkia har närmare 53 000
medarbetare i 40 länder. Den nordiska
verksamheten bedrivs av Dalkia AB
som har 1 100 medarbetare och verksamhet i Sverige, Finland och Norge.
www.dalkia.se
av en reducering av energianvändningen
silbaserade koldioxidutsläpp med uppemot
och konvertering till mer miljövänliga och
2 000 ton per år och innebär minskad milhållbarare energikällor som till exempel
jöpåverkan för både Trelleborg Industri och
biobränsle, säger Mikael Jansson, Dalkia
kommunalt ägda Trelleborgs Fjärrvärme.
Nordens koncernchef.
Ett annat exempel är Setras såg i Skinnskatteberg där
Det är naturligt att induDalkia redan 2007 projekstrin i huvudsak lägger sina
terade och byggde en panna
resurser på kärnverksamsom använder bark och andra
heten och inte på tekniska
restprodukter från sågen som
stödfunktioner och försörjbränsle. Pannan levererar hetningssystem. Därför saknas
vatten till sågens torkprocess.
ofta den tekniska kompetens
Med övergripande ansvar
och de resurser som krävs för
för projektering, byggnation,
att lyckas med en energiefMikael Jansson, Dalkia
samt drift och underhåll av
fektivisering, det vill säga allt Nordens koncernchef.
anläggningen har Dalkia säksom behövs från analys och
rat en effektiv och miljövänlig energigenomförande av åtgärder till driftoptiförsörjning. För närvarande pågår även
mering och få ett bra resultat.
anslutning av pannan mot E.ON:s lokala
– Man kan givetvis handla upp konfjärrvärmenät via en rökgaskondensor,
sulthjälp men bättre är att göra analys
vilket förbättrar pannans utnyttjandeoch planering tillsammans med en partgrad och minskar miljöpåverkan.
ner som dessutom åtar sig att genomföra
Genom Dalkias proaktiva förbättåtgärderna med garantier för resultatet.
ringsarbete har även Arla Foods sänkt
Dalkia erbjuder sedan länge lösningar
driftkostnaderna inom sin produktionsför effektivisering och konvertering till
anläggning i Vimmerby, samtidigt som
olika typer av biobränsle som, förutom
driftsäkerheten på energi- och mediaförmiljövinsten, faktiskt innebär sänkta ensörjningen har förbättrats.
ergikostnader. För industrin finns dock
Energieffektivisering är även en nainga standardlösningar, vi utgår därför
turlig del av Dalkias pågående uppdrag
alltid från varje produktionsanläggnings
för andra industrikunder som Scan och
särskilda förutsättningar och utvecklar
Outokumpu.
tillsammans med kunden en skräddarsydd lösning, säger Mikael Jansson.
– För industrin är kostnadseffektivitet, volymflexibilitet och tillgång till rätt
I Trelleborg har Dalkia till exempel gekompetens en nyckel till konkurrensnomfört en konvertering för att kunna elda
kraft. Vi kan erbjuda delar eller helhet,
en ångpanna med träpulver istället för nafrån enstaka serviceinsatser, entreprenaturgas. Det har reducerat Trelleborgs fos-
der och effektiviseringsprojekt till längre
samarbeten med garantier avseende funktion och kostnadsnivå. Det är våra bidrag
till våra kunders konkurrenskraft som
driver oss framåt, säger Mikael Jansson.
Vi ser att många
av våra kunder
ännu inte har tagit till sig
att svenska industriföretag
från och med 2015 måste
betala 60 procent av
koldioxidskatten. Det
innebär en skatterelaterad
prishöjning på 20-25
procent för olja och gasol.
Genom att utnyttja erfarenheterna
från tjänsteleveranser till mer än 4 500
industrianläggningar världen över kan
Dalkia presentera ett detaljerat åtgärdsprogram för ett långsiktigt samarbete
med garanterade resultat oavsett verksamhet. Dessutom tar Dalkia alltid
hänsyn till hållbarhetsperspektivet vid
utformningen av åtgärdsprogrammen.
– Vi är det första företaget i vår
bransch som är verifierade enligt ISO
26000, vilket innebär att vi förbundit oss
att tänka och agera hållbart, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt,
säger Mikael Jansson.
26
Annons
© NextMedia
Eltel fortsätter pionjärarbetet
Eltel har länge varit en pionjär inom kraftdistribution.
Företaget fortsätter arbeta i framkant inom Infranet-branschen
och den framväxande Smart Grid-sektorn. I takt med att
intelligensen ökar i elnäten växer också efterfrågan på Eltels
specialiserade bygg- och underhållstjänster.
Samspelet mellan el, telekom och IT
skapar möjligheter för smartare och effektivare tjänster. För Eltel handlar de
närmaste åren bland annat om utveckling av laddningsstationer för elbilar,
vindkraftverk, bättre hantering av distributionsnät via automatisk mätaravläsning och nya tjänstelösningar för lokal
energiproduktion.
– Energisegmentet är inne i ett kritiskt förändringsskede där Smart Metering kommer att vara ett av de viktigaste
verktygen för att skapa en ny dynamisk
värld, säger Jonas Vestin, chef för Eltels
affärsenhet Smart Metering.
Ändringen drivs fram av behovet att
hantera kraftförbrukningen mer effektivt
på nationell och regional nivå. Sverige
har genomfört lagstiftning om timavläsning för slutkunder som önskar detta,
vilket innebär att många elmätare behöver bytas ut eller servas. Eltel har ett
försprång på området med ett antal genomförda mätarprojekt efter tidigare
lagstiftning om att direktfakturera slutkunder på den faktiska förbrukningen,
då i princip varenda elmätare i hela Sverige behövde bytas ut.
Långa kundrelationer ger framgång
Elföretag i Nordeuropa outsourcar i allt
högre grad underhåll och reparation.
Utan egna servicetekniker måste elföretagen förlita sig på elnätsspecialister som
Eltel för att leva upp till slutkundernas
förväntningar. Eltel har en imponerande
kundbas där några av de större kunderna
är Fortum i Sverige och Finland, E.ON
i Sverige och Finland samt Vattenfall i
Nordeuropa.
Långa kundrelationer och en gedigen
referensbas i kombination med omfattande resurser och konstruktionskapacitet ligger till grund för framgångarna,
framhåller Fredrik Menander, President,
Transmission.
– Om man räknar ihop alla kraftledningar som vi har byggt så sträcker de
sig drygt ett varv runt jorden, och med
genomförda projekt i 90 länder så finns
det finns en stor förtroendebank, framhåller Fredrik.
Inom transmission så konstruerar,
bygger och underhåller Eltel alla delarna
i ett nät.
– Ute på exportmarknaderna tar vi
även hand om lägre spänningsnivåer ut
mot konsumenten, berättar Fredrik Menander.
Underhåller utan strömavbrott
Eltel är en fullserviceleverantör av kraftdistributionstjänster som installerar allt
från bredband till nya innovativa tjänstekoncept som smarta elnät. Kundens nät
underhålls med mobila enheter som har ett
nära samarbete med helpdesken för slutanvändarna. Eltel utför tjänster inom samtliga spänningsnivåer inom distribution och
transmission samt fördelningsstationer.
– Vi har byggt upp en specialistverksamhet som jobbar med AMS, arbete
Utanför Åre möter bilisterna det här nya landmärket, en modern kraftledningsstolpe ritad
av Årekonstnären Anna Cronheden som Eltel byggt åt Svenska Kraftnät.
Med Eltels försprång är Jonas Vestin, chef för
affärsenheten Smart Metering, optimistisk om
att vinna ytterligare projekt på området.
med spänning, det vill säga man behöver
inte koppla bort strömmen för att göra
olika insatser. Myndigheter kräver mer
och mer att det inte får vara avbrott i näten, och idag kan vi göra olika insatser åt
kunderna utan att bryta strömmen, förklarar Patrik Granström, Director, Power distribution, Sweden.
Ledande installatör
av Smart Metering
Eltel har en etablerad position som norra Europas ledande installatör av Smart
Metering-system, vilket innebär att avläsningen görs via radio, GSM/GPRS
eller via elnätskommunikation. Idag förutspås en teknisk revolution kring smar-
ta elmätare med utökad funktionalitet
kopplad till mätarna.
– Du får en tvåvägskommunikation
med elmätaren, vilket man inte haft tidigare. De betyder att man kan använda
mätaren för exempelvis felavsökning av
elnätet. Slutkunden får full kontroll över
sin förbrukning, hur den faktiskt ser ut,
och kan själv vidta åtgärder för att sänka förbrukningen, vilket inte varit möjligt på det här sättet tidigare. Detta är
till gagn även för samhället i stort. För
att komma åt de stora energitjuvarna så
måste man ju veta hur energikonsumtionen ser ut, förklarar Jonas Vestin.
Har hela logistikprocessen
Jonas Vestin tror att medvetandegraden
successivt kommer att öka hos slutkunderna och att allt fler kommer att ta kontakt
med sina elbolag för att få timavläsning.
– Det handlar om stora och komplexa
projekt och det finns en oro och okunskap hos eldistributörerna om hur man
ska genomföra projekten. I valet av partner så ska man se till att isolera de risker
och problem som finns och göra det med
en partner som har gjort det här förut. Eltel har hela den logistikprocess som krävs
för att utföra projekten och byta mätarna
åt distributören, framhåller Jonas Vestin.
i
Eltel är norra Europas ledande Infranetföretag specialiserat
på att planera, bygga och underhålla samhällets livsviktiga
el- och telenät. Utbudet täcker allt från standardprodukter
till skräddarsydda lösningar. Företaget bygger allt från små
återkommande byggprojekt till oerhört komplexa och krävande nyckelfärdiga projekt.
Eltel har 8 060 anställda, varav cirka 1 795 är anställda i
Sverige, och en omsättning på cirka 1 miljard Euro. Från
sin nordiska bas har företaget expanderat till de baltiska
länderna, Polen, Tyskland och Storbritannien.
Eltel Networks Infranet AB
Box 12623
112 92 Stockholm
Tel: 08-585 376 00 (vx)
www.eltelnetworks.se
Annons
© NextMedia
27
Bättre luft med lägre energi
Förbättrad ventilation handlar framför allt om bättre luftkvalitet men
även lägre energiförbrukning. Camfil Farr leder utvecklingen mot
energisnålare högprestandafilter.
Sedan starten 1963 har Camfil Farr vuxit
till världens ledande luftfilterföretag.
– Stora satsningar i forskning och utveckling är en av våra viktigaste framgångsfaktorer, förklarar Jan Andersson,
vice vd och marknadschef.
I Trosa har företaget byggt branschens
största och mest avancerade laboratorium
för forskning om luftkvalitet inomhus.
Teknikcentret rymmer fyra labb med den
senaste tekniken för luftanalys och utveckling av högpresterande luftreningsprodukter. Här testas alla typer av filter med en
branschunik metod som samlar upp partiklar i luften och studerar dem med svepelektronmikroskop och röntgenanalys.
inomhusluft blir i allt högre grad ett folkhälsoproblem.
– Våra luftvägar är anpassade för de
stora dammpartiklarna, men de senaste
decennierna har det skett en förändring
med biltrafik och annat som ger mycket mindre partiklar. Idag är det mycket
diskussion om hälsoeffekterna av de här
småpartiklarna som kan ge hälsoproblem som astma och allergier samt ökad
risk för hjärt- och kärlsjukdomar och
cancer. Även om det finns rekommendationer så saknas det överlag regleringar
när det gäller luftkvalitet. Vi försöker
därför utbilda våra kunder om vikten av
god luftkvalitet, säger Jan Andersson.
Inomhusluft en hälsofråga
Eurovent energiklassificering
– Att välja rätt filterkvalitet och minimera
energiförbrukningen i ventilationsanläggningen, där luftfiltret står för drygt 30 %,
innebär en bättre totalekonomi. Samtidigt är 70 % av luftfiltrets livskostnadscykel energi, framhåller Jan Andersson.
Att skydda människor från luftföroreningar är också en långsiktig investering
som minskar sjukfrånvaro och ökar produktiviteten. Luftföroreningar och dålig
Camfil Farr var drivande bakom framtagandet av den nya energi- och effektivitetsklassificeringen som introducerades i
januari 2012 av Eurovent Certification.
Den innebär att luftfilter klassas från A
till G med avseende på energiförbrukning och filtreringseffektivitet.
– Det här blir allt viktigare eftersom
EU kräver att publika och kommersiella
fastigheter ökar energieffektiviseringen.
− Rätt filter optimerar energi­
effektiviteten och förbättrar
samtidigt inneklimatet, säger
Jan Andersson, vice vd,
Camfil Svenska AB.
Den svåra balansgången är att höja filtreringseffektiviteten och samtidigt hålla
nere energiförbrukningen. Med vårt nya
teknikcenter i Trosa ligger vi i framkant
inom den utvecklingen, avslutar Jan Andersson.
i
Camfil Farr är världens största och
ledande producent av luftfilter och renluftslösningar. Företagets filterteknik
används i de mest krävande miljöerna som
nanotekniska industrier, kärnkraftverk, laboratorier och sjukhus men också i vanliga
kontorslokaler och offentliga byggnader.
Med huvudkontor för Norden i Trosa och
koncernkontor i Stockholm omfattar verksamheten 3 400 anställda, 23 fabriker och
lokala säljorganisationer i över 50 länder.
Camfil Farr
Industrigatan 3, 619 33 Trosa
Tel: 0156-537 00
www.camfil.se
Annons
© NextMedia
Topprekrytering i förnybar energi
Med rekryteringen av Dr. Markus Rinio till en ny professur i förnybar energi
satsar Karlstads universitet på att utveckla framtidens solelsteknik. Ett av
målen är att göra dagens solceller billigare, effektivare och mer tillgängliga.
Den nya professuren, som finansieras av
EU-projektet FEM och Region Värmland
tillsammans med Karlstads universitet,
är förlagd till Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik. Här finns sedan tidigare en framgångsrik forskning kring
nya material för aktiva skikt i solceller
och karakterisering och användning av
halvledarmaterial för elektronik. Den
fortsatta forskningen ska leda till ökad
användning av solceller för generering av
elenergi till elnätet.
Vill utveckla laserbearbetning
Prof. Markus Rinio är specialist på kiselceller, den mest framgångsrika solcellen
på marknaden. En av hans specialiteter
är karakterisering av kiselsolceller.
– Mitt första mål är att utveckla tekniker för kvalitetskontroll av solceller så
att industrin kan effektivisera tillverkningen genom att snabbare eliminera
felaktigheter i cellerna. Nästa steg kan
vara att skapa våra egna kiselsolceller.
Jag är övertygad om att vi kan få fram
billigare solceller genom att använda laserbearbetning. Framtidens solceller blir
troligen finare i strukturen och då kan la-
serbearbetning skapa en effektivare cell,
berättar Prof. Rinio.
Fler arbetstillfällen för framtiden
Politiska satsningar på förnybar energi
har gett Tyskland ett försprång på området. På sin förra tjänst på Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems, Europas
största forskningsinstitut för solenergi,
har Prof. Markus Rinio kunnat tillämpa
sin forskning i praktiken genom samverkan med flera stora tyska och internationella företag. Genom rekryteringen av
Prof. Rinio vill nu Region Värmland och
Karlstads universitet öka takten och kvaliteten på sin forskningsutveckling för att
hitta nya konstruktiva samarbeten mellan akademi och näringsliv.
– I förlängningen hoppas vi kunna
locka hit investeringar och affärer som
ger fler arbetstillfällen och ökad tillväxt
för regionen, bl.a. genom samverkan
med Glava Energy Center i Arvika, säger
Prof. Kjell Magnusson, prefekt på Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik. Han får medhåll av Prof. Rinio:
– Kiselsolceller är ett snabbväxande
industrisegment och det finns goda för-
Prof. Markus Rinio tillträdde sin professorstjänst i maj
2012. Som solenergiforskare kändes det extra väl­
komnande att mötas av en sol i universitets logotyp.
utsättningar för solcellsindustrin i Sverige att växa inom kiselområdet. Det
finns därför möjligheter för Värmland
i
Karlstads universitet bildades 1999 och
är ett av landets yngsta universitet. Verksamheten omfattar idag drygt 1 200
anställda och cirka 11 500 studenter.
Karlstads universitet utmärks av en balans
mellan akademisk och samhällsinriktad
verksamhet. All forskning bedrivs i nära
samarbete med andra samhällsaktörer.
Karlstads universitet
651 88 Karlstad
Tel: 054-700 10 00
E-post: [email protected]
www.kau.se
att vinna mark både när det gäller ökad
spetskompetens och affärsmöjligheter
för företag.
28
Annons
© NextMedia
Effektiv teknik för förnybar energiproduktion
Alla sorters biomassa kan processas och konverteras till värme
och kraft genom att använda
ANDRITZ teknik för förnybar
energiproduktion.
ANDRITZ är en global leverantör av
teknik och service för producenter av
förnybar energi.
Biobränslehantering
Alla slags biobränslen kan processas till
önskad form och storlek och sedan lagras och transporteras med hjälp av ANDRITZ utrustning. ANDRITZ erbjuder
ett stort sortiment av utrustning och system för både bränslehantering och askhantering.
Kraftanläggningar
Miljöteknik
ANDRITZ erbjuder förbränningsanläggningar för produktion av värme och kraft
genom effektivt utnyttjande av biobränslen, processgaser, svartlut och avfallsåtervunna bränslen såväl som traditionella
fossilbränslen. Företagets kraftportfölj
består av väl beprövad teknik såsom pannor med cirkulerande fluidiserande bädd
(CFB), pannor med bubblande fluidiserande bädd (BFB), masugnsgaspannor,
högenergi-sodapannor (HERB), och sulfitpannor samt förgasningsteknik.
För att möta miljökraven kan ANDRITZ
erbjuda avancerad teknik för rening av
utsläpp till luft genom våt och torr rökgasrening, DeNOx-teknik samt flerstegsrening.
Tjänster
Erfarna ANDRITZ-projektteam assisterar med planering, montage och uppstart
av Er anläggning. Service och support
finns tillgängligt för anläggningen under
hela dess livscykel.
i
International technology group ANDRITZ is a globally leading supplier of
plants, equipment and services for various
industries, including wood processing
facilities, biomass power plants, wood
pelleting plants and torrefaction plants.
The publicly listed company is headquartered in Graz, Austria, and has a staff
of around 17,700 employees. ANDRITZ
operates over 180 production sites as
well as service and sales companies all
around the world.
ANDRITZ AB
Box 29
891 21 Örnsköldsvik
Tel: 0660-29 53 00
E-post: [email protected]
www.andritz.com
Annons
© NextMedia
Ren biodiesel – bättre än sitt rykte
Biodiesel som ersättning för diesel är det idag mest tillgängliga
biodrivmedlet i Sverige för tunga fordon. Perstorps produkt, Verdis
Polaris™ B100 är en ren biodiesel som revolutionerat marknaden för
biodrivmedel i Sverige. Hög kvalitet, enkelhet, driftsäkerhet och inte minst
hållbarhet långt över snittet har gjort att marknaden ständigt växer för
Perstorps unika biodiesel.
dubbelräknade volymer som exempelvis
FAME från ”used cooking oils” som noterats i vissa andra EU-länder bör undvikas, då de innebär minskad faktisk
biodrivmedelsanvändning och minskad
klimatnytta, säger Lars Lind.
Indirekt markanvändning (ILUC)
– Vår produkt Verdis Polaris™ B100 är
det enda och mest hållbara färdiga drivmedlet för tunga fordon som finns på
marknaden just nu, säger Lars Lind, VD
på Perstorp BioProducts AB.
Biodieseln är tillverkad av nordisk
rapsolja och erbjuder ett enkelt alternativ för de åkerier och bussoperatörer som
vill göra skillnad redan idag.
Klimatnytta
I jämförelse med andra biobränslen
som fordonsgas och etanolblandningar
står Verdis Polaris i en klass för sig och
minskar klimatpåverkan med mer än 55
procent idag med målet 75%. Det kan
jämföras med t.ex. fordonsgas som typiskt kommer upp i cirka 40 procent.
Hög kvalitet
Det krävs inga stora ombyggnader eller
anpassningar av fordonen för att kunna
köra på Verdis Polaris™ B100.
– Vi ser en ständigt ökande efterfrågan
då det är ett drivmedel som ger snabb kli-
matnytta och samtidigt är kostnadsneutral säger produktchef Susanne Eckersten.
– Tack vare den höga kvaliteten kan
vi garantera hållbarhet och goda vinteregenskaper. Varan genomgår en unik patenterad efterbehandlingsprocess och vi
upplever en mycket hög kundnöjdhet.
Dessutom är B100 skonsam för den yttre miljön, något som inte gör
produkten sämre.
EU-kommissionen har under hösten
kommit med ett förslag om ändringar i
Förnybarhetsdirektivet avseende indirekt
markanvändning.
– Förslaget är illa underbyggt och skapar en försämring av klimatsituationen,
säger Lars Lind.
De faktorer som används för indirekt
markskada på andra platser
om raps odlas i Europa är
mycket ifrågasatta rent vetenskapligt. Dessutom bygger
Skattelättnader
antagandena på att det inte
Ren biodiesel i form av B100
finns oanvänd mark i Europa
kan starkt bidra till en snabb
som kan användas för biominskning av användning av
drivmedel, något som vi ifråfossil diesel i tunga fordon och
gasätter.
det nuvarande systemet med
Förslaget begränsar anskattebefrielse för biobränsLars Lind, VD på Persvändningen av både raps,
len har bidragit till den goda torp BioProducts AB.
majs och vete kraftigt och
utvecklingen för Verdis Polaskulle i Sverige innebära en stor minskris™ B100.
ning av användningen av biodrivmedel.
– Vi anser att det är oerhört viktigt
De framtida nya produkter man vill stiatt höginblandningsprodukter inte inmulera kommer inte att finnas på många
kluderas i de låginblandningskvoter som
år och med konstiga dubbelräkningsnu utreds, och också att de avarter med
principer skulle klimatnyttan ändå bli
begränsad.
Skulle förslaget bli verklighet rycks
mattan undan för den befintliga biodrivmedelsindustrin, klimatnyttan minskar
och förtroendet för politiken urholkas
kraftigt både från befintliga och nya aktörer inom branschens perspektiv.
i
Perstorp BioProducts AB startades i början av 2008, och idag är vi Sveriges
ledande biodieselproducent. Vi arbetar
med att utveckla nya, förnybara fordonsbränslen för transportsektorn, och
förnybara produkter för kemiindustrin.
Vi är en del av Perstorpkoncernen,
en av världens ledande specialkemikoncerner. Perstorp står för fokuserad
innovation, pålitlighet och ansvarstagande och med det kemikunnande
som finns inom Perstorp finns det stor
potential att utveckla olika typer av
förnybara bränslen med smarta och
lönsamma biprodukter.
Telefon: +46 435 380 00
Fax: +46 435 381 00
www.perstorpbioproducts.com
Annons
© NextMedia
29
Fakta:
Värmeverk: 2 x 10 MW flispannor
Årlig produktion: c:a 45 000 MWh värme
Produktionen kan tredubblas
Reservpannor: 1 x 10 MW biooljepanna,
1 x 10 MW gaspanna
Ackumulatortank: c:a 3 000 m3
Värmelagring: 120 MWh
Solcellselkraftproduktion:
Effekt: 55 kW, total yta 450 m2
Produktion: 50 MWh, dvs 50 000 kWh
Start: 2012/2013
Hållbara energilösningar
med Varberg Energi
Med kundens behov i centrum, god etik, affärsmässighet och hög
leveranssäkerhet erbjuder Varberg Energi energi- och it-tjänster. Företaget
arbetar aktivt för ett hållbart samhälle med egen förnybar energiproduktion.
Under året som gått har Varberg Energi
firat sitt 75-årsjubileum och i dagarna
finns det mycket att högtidlighålla. Företaget rör sig stadigt framåt mot sina uppsatta mål och satsningarna på en grön
verksamhet och företagsprofil möts av
positiva reaktioner från alla håll.
– Under det här året har vi satsat på att
nå ut till såväl privat- som företagskunder för att på allvar visa fram vad vi gör
och varför. Bland annat har vi haft öppet
hus och föreläsningar som förklarat sambanden mellan miljö och energi och det
har verkligen varit uppskattat, berättar
Madeleine Dragstedt, marknadschef för
Varberg Energi.
Hon får medhåll av vd Carl-Arne Pedersen, som konstaterar att företagets
gröna profil och öppna och tillgängliga attityd har spelat stor roll för Varberg Energis stora framgångar de senaste
åren. Bland annat har man valt att ha
och sköta alla kundtjänstlösningar in-
ternt för att komma kunderna närmare
och kunna säkerställa en hög kvalitet.
Dessutom har företaget fyra certifierade
energirådgivare, som bistår konsumenterna med att sänka och effektivisera sin
energiförbrukning.
– Vi vill att kunderna ska tänka till
och lära sig att hantera sin egen energiförbrukning på ett mer klimatvänligt och
hållbart sätt. För vår del vill vi synliggöra
detta och erbjuda våra kunder långsiktigt
hållbara energilösningar och energitjänster, förklarar Pedersen.
Uppmärksammad verksamhet
Varberg Energis koncept har uppmärksammats av såväl Svenskt Kvalitetsindex som Greenpeace och företaget ligger
högt i kvalitetsrankingarna år efter år.
Under året har företaget arbetat med att
bygga klart ett nytt fjärrvärmeverk, även
det ett led i att helt eliminera beroendet
av fossila bränslen.
– Vi står i begrepp att starta upp och
provköra vårt nya värmeverk nu vid årsskiftet för att vara i drift i mars nästa år.
Värmeverket byggs för att klara fjärrvärmeleveranserna under vinterhalvåret när
restvärmen från Södra Cell i Värö inte
räcker till samt som reserv när Södra Cell
har planerade eller får oplanerade stopp
av restvärme. Vi vill erbjuda en framtida mer miljövänlig fjärrvärmeleverans
som förbättrar miljön ytterligare, samtidigt som vi fasar ut den dyra och fossila
naturgasen. På lång sikt vill vi kunna bibehålla våra låga fjärrvärmepriser, säger
Carl-Arne Pedersen.
Länge haft grön profil
Carl-Arne Pedersen är VD på Varberg Energi
och Madeleine Dragstedt är marknadschef.
Varberg Energi har haft en grön profil sedan början av 1990-talet och var
det energiföretag som byggde den första svenska vindkraftparken redan 1991.
Under årens lopp har man ökat fokus på
förnybar energi och det återspeglas i såväl affärs- som verksamhetsplan.
– För några år sedan introducerade vi
VIVA, en insats som på ett väldigt bra
sätt sammanfattar vår verksamhet; vi
väljer klimatsmarta lösningar och säljer
bara el som kommer från vind och vatten, poängterar Madeleine Dragstedt.
Ett av de uppsatta målen är att hela 35
procent av den el som levereras ska vara
egenproducerad vind- och vattenkraft
och företaget driver flera olika vindkraftprojekt inom ramen för detta mål. Den
senaste vindkraftsparken har till och med
överträffat förväntningarna med avseende på elproduktion.
– Vi satsar även fortsättningsvis på
vindkraftsel och om det inte blir några
problem med tillståndsprocesserna kommer vi att nå våra uppsatta mål att producera 135 GWh förnybar el redan 2015,
säger Carl-Arne Pedersen, och fortsätter:
– Det är väldigt tillfredsställande men
också lönsamt att investera i vind- och
vattenkraft trots allt negativt som skrivs
i media om vindkraft. Vi vet att det vi gör
är bra för miljön och samtidigt stärker vi
det egna bolagets gröna profil och ekonomi och gör kunderna nöjda.
Snabba IT-lösningar
Varberg Energi arbetar även med att etablera och bygga ut Varbergs stadsnät
– net@seaside. Redan i dag är 11 000
hushåll anslutna till det öppna nätet och
förhoppningen är att den siffran ska öka
till 14 000 inom några år.
– Vi arbetar med fiberteknik och erbjuder konkurrenskraftiga lösningar och intressanta tjänsteleverantörer i nätet, något
som naturligtvis kommer även slutkunderna till godo. I nuläget är intresset för vårt
nät otroligt, säger Madeleine Dragstedt.
Framöver kommer Varberg Energi att gå vidare med att expandera sin
egenproduktion av energi genom att
fortsätta bygga ut vindkraften samt effektivisera existerande vattenkraftsturbiner.
– Vi arbetar långsiktigt. För oss är våra
kunder lika mycket en samarbetspartner
som kund. Genom att hjälpa dem med
energibesparingar och att hushålla med
sin energiförbrukning kommer vi att aktivt bidra till ett mer hållbart samhälle.
Det är den väg vi har slagit in på och den
kommer vi att jobbare vidare med, avslutar Madeleine Dragstedt och Carl-Arne
Pedersen.
i
Varberg Energi är en energi- och
IT-koncern som ägs av Varbergs kommun genom Varbergs Stadshus AB.
Företaget har i dag 100 anställda och
omsätter årligen c:a 460 mnkr, med en
nettovinst på c:a 45 mnkr. Verksamheten omfattar el, fjärrvärme, naturgas,
energitjänster, kabel-tv, bredband och
internettjänster. Varberg Energis omtanke om miljön innebär satsningar på
egen produktion av förnybar energi.
Varberg Energi säljer el under namnet
VIVA, vilket står för vind och vatten –
två rena och förnybara energikällor.
1987 började man bygga kabel-tv-nät
och ungefär samtidigt påbörjades en
utbyggnad av naturgasledningarna.
1991 startade man med fjärrvärmeverksamhet och man uppförde sin
första vindkraftpark.
Varberg Energi AB
Box 1043
432 13 Varberg
Tel: 0340-62 88 00
E-post: [email protected]
www.varbergenergi.se
30
Annons
© NextMedia
Geoenergi – en naturresurs att räkna med!
Att värma upp en stor bergmassa tar lång
tid och därför tar det också lång tid att
kyla ner berget. Den trögheten gör att
fastighetsägare kan tillgodogöra sig energin även under den tid på året som solen
inte har så stark intensitet eller till och
med ”lyser” med sin frånvaro.
En naturresurs som är
välkänd och enkel
En geoenergianläggning till en fastighet består oftast av ett borrhål kopplat till en vär-
mepump. Borrhålets djup varierar beroende
på vilken marktemperatur man har och på
hur stort energiuttag man ska göra. Vanliga
djup i Sverige är mellan 150-250 meter.
Det populäraste systemet benämns
”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en vätska i en
slang – kollektorn – som sitter monterad i
ett borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och bergmassa. Vätskan i den ingående slangen i
borrhålet har en lägre temperatur än ber-
i
Många och stora fördelar
Geoenergi är ett av de mest ekonomiska
och mest miljövänliga energislag som finns.
Därför används den i dag av runt 400 000
fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier,
varuhus, kontorshus och restauranger. Och
allt sker på den enskilde ägarens initiativ.
Geoenergi tar i dag över 12 TWh
gratis energi ur marken i Sverige.
Geoenergi står för 17-20 % av
bostadsuppvärmningen, villor och flerbostadshus.
Geoenergin är förnybar precis som sol,
vind och vatten. Den finns överallt och har
inga geografiska hinder.
Geoenergi är samlingsnamnet för sjö-,
berg- och markvärme respektive -kyla
samt borrhålslager och akviferlager.
Mer information finns på:
www.svenskgeoenergi.se
www.geotec.se
get och därför strömmar värmeenergi till från omgivningen och
värmer upp vätskan.
Värmeenergin kan sedan förädlas i värmepumpen som därefter
kan överföra den till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem
och även användas för varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi från
geoenergi till småhus är drygt tre (energifaktor 3).
Illustration, Geotec
När solen lyser på oss lagras energi i mark och berg – geoenergi. Och
det är ansenliga mängder solenergi som lagras in. Effekten av solen når
ner till drygt 400 meters djup. Därefter tar geotermin, värme från jordens
inre, över i allt större utsträckning.
Större fastigheter
De större fastigheterna och industrierna
använder ofta framgångsrikt system med
många, tätt liggande borrhål – så kallade
borrhålslager. Då samverkar borrhålen och
en större bergmassa utnyttjas. Borrhålslagren blir väldigt effektiva när det finns ett
kylbehov. Då utvinns värme under vinterperioden varvid berget blir kallt – och när
det är kylsäsong, vänds systemet och kylan
hämtas hem varvid berget återuppvärms till
vintersäsongen. Dessa system går att göra
mycket stora och med stora miljömässiga
och ekonomiska vinster. IKEA och Biltema
är några av de företag som valt att installera geoenergi för kyla och värme till många
av sina varuhus. Utväxlingen av energi från
borrhålslager ligger normalt mellan 4 – 7.
en markant ökning av installationer i
bostadsrättsföreningar som konverterar
från företrädelsevis fjärrvärme. Anläggningarna blir också större och större.
Även installationer i större fastighetskomplex och industrier fortsätter att öka
i allt större takt.
Tredje största förnybara energikällan
I dag är geoenergi den tredje största förnybara energikällan, näst vattenkraft
och biobränsle. Den finns överallt, är
tyst och syns ej heller från utsidan när
den väl är installerad. Det är en naturresurs Sverige inte har råd att vara utan.
Ser en kraftig ökning fram i tiden
Johan Barth
VD Geotec
Under de senaste två åren har det skett
Annons
© NextMedia
Framtidens pumpar är här
Grundfos har utvecklat pumpar sedan 1945. I dag är företaget en av
världens ledande producenter av bland annat cirkulationspumpar och tar
kontinuerligt fram innovativa lösningar för att bidra till att möta dagens
energiutmaningar.
Grundfos har haft över 65 år av ständig
tillväxt, något som Patrik Berglund, Sales Director för Grundfos Sverige, tror
kommer att fortsätta.
– Grundfos startades i en liten verkstad i Danmark. I dag finns vi representerade över i stort sett hela världen och
har över 17 000 anställda. Företaget utgörs av en stiftelse, vilket är en stor styrka – vi kan ägna oss helt åt att utveckla
och förbättra våra pumplösningar i stäl-
let för att fokusera på nästa aktieutdelning.
Denna ägandeform medför att Grundfos har kunnat vara drivande inom branschens utveckling mot energieffektivare
pumpar och företaget har varit en stor
aktör bakom EuP-direktivet (Energyusing Products), som är en del i att hjälpa
EU att uppnå sina klimatmål.
– Pumpar svarar för 10 procent av den
globala elförbrukningen och över hälften
av dem är ineffektiva. Mängden energi
man kan spara globalt är enorm. Tittar
man till exempel på en fastighet eller en
kommunal verksamhet kan man spara stora mängder energi om man investerar i nya
energieffektiva pumpar från Grundfos.
Globalt miljötänkande
Grundfos pumpar har länge uppfyllt de
nya kraven och de senaste lanseringarna överträffar med råge de skärpta krav
som år 2015 står på agendan.
– Vi har alltid legat i framkant och det
ska vi fortsätta med. I slutänden handlar
det om att efterlämna en värld som faktiskt går att leva i. Den här typen av håll-
bart tänkande genomsyrar hela Grundfos
verksamhet och syns även på andra fronter. Till exempel samarbetar vi med olika hjälporganisationer för att
förse människor i utvecklingsländer med rent vatten genom
pumplösningar som drivs med
sol, vind eller el.
– Pumpen har en mängd banbrytande
funktioner, till exempel flödesmätning
och möjligheten att logga historik över
driftförhållanden. Dessutom
har den marknadens bästa
verkningsgrad i sin klass.
Framöver är Patrik Berglund
övertygad om att Grundfos
kommer att fortsätta växa. Företagets värderingar och filosofi
Banbrytande lansering
är en perfekt plattform för att
I Sverige finns Grundfos prota sig an nya energiutmaningar.
dukter överallt, såväl i Nya
Karolinska Solna som i Natio– Vi kommer att fortsätta
Patrik Berglund, Sales
nalarenan och IKEA. I höstas
lansera lösningar som håller
Director för Grundfos
lanserades dessutom en ny cir- Sverige.
oss i utvecklingens framkant
kulationspump, MAGNA3,
och som ser till världens besom på många sätt revolutionerat markhov. Det ska finnas något kvar för de
naden.
som kommer efter, avslutar han.
i
Med en produktion på över 16 miljoner pumpenheter om året är Grundfos
en av världens ledande pumptillverkare.
De största produktgrupperna är cirkulationspumpar för uppvärmning och
luftkonditionering och centrifugalpumpar
för industriellt bruk, vattenförsörjning, avlopp och dosering.
Grundfos tillverkar även standardmotorer, dränkbara motorer samt utvecklar
avancerad elektronik för övervakning och
styrning av pumpar.
För mer information, besök
www.grundfos.se
Grundfos AB
Box 333, Lunnagårdsgatan 6
431 24 MÖLNDAL
Tel: 0771-32 23 00
E-post: [email protected]
www.grundfos.se
Annons
© NextMedia
31
Rakel – energibranschens kommunikationssystem
Med Rakel kan energibolagen stärka både sin egen och Sveriges
krisberedskap. Systemet är tryggt eftersom det är mycket driftsäkert och gör
det möjligt för olika företag att samverka. Med telematikabonnemangen
kan man även överföra mätdata, driftlarm och styrning.
Inget annat kommunikationssystem kan
matcha Rakel när det gäller driftsäkerhet
och täckning. Rakel täcker 99,8 procent
av Sveriges befolkning och 95 procent av
Sveriges yta. Om elförsörjningen går ned
kan Rakel ändå drivas i minst sju dygn.
Men alla har inte rätt att använda Rakel.
Energibolagen beviljas licens eftersom de
har sektorsansvar i Sveriges krishanteringssystem.
– Om något fallerar ute på fältet är
Rakel enda alternativet för att lösa uppgiften. Vi kommer inte att anlita entreprenörer som inte är anslutna till Rakel,
säger Michael Odenberg, Generaldirektör för Svenska Kraftnät.
Rakel utmärkt för energibolag
Kurt Andersson, kundansvarig för energi­
sektorn på MSB Rakel.
Många energibolag har redan anslutit sig
till Rakel.
– Rakel svarar upp till energibranschens
behov av förbättrad arbetsmiljö. Persona-
len behöver ett robust och säkert system
för kommunikation framförallt i situationer när det är som allra mest kritiskt, säger Kurt Andersson på Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, MSB.
Kurt Andersson är kundansvarig för
energisektorn på MSB Rakel och han
träffar ofta bolag som har anslutit sig till
Rakel. Han lyfter fram stormen Dagmar
som ett exempel på hur avgörande Rakel
kan vara.
– När Dagmar slog till gick återuppbyggnaden mycket bra tack vare att de
olika organisationerna kunde samverka
genom Rakel. När Sverige drabbades av
Gudrun fanns inte Rakel så brist på kommunikation och samverkan försenade arbetet, säger han.
Till skillnad från mobilnäten bygger
Rakel på radiokommunikation, vilket
ökar möjligheten till samverkan mellan organisationer. Det innebär till exempel att en person kan ge arbetsorder
till många samtidigt, både inom sin egen
organisation och till andra. Att fler får
information samtidigt skapar en gemensam lägesbild och alla vet var resurserna
ska sättas in.
Billigare telematikabonnemang
Förutom att vara ett system för samverkan ger telematikabonnemang i Rakel möjlighet till överföring av mätdata,
driftlarm och styrning av teknisk utrustning. I november 2012 lanserades fyra
nya telematikabonnemang med en lägre
kvartalskostnad än de tidigare.
MSB ansvarar för Rakel och systemet ska vara självfinansierande. Ju fler
som ansluter sig, desto lägre avgifter.
Rakelmobilen fungerar även som en
vanlig mobil med vilken man till exempel kan sända data och textmeddelanden. Det innebär att energibolag kan
ersätta befintlig utrustning som mobil,
personsökare, nödlarm och en gammal
analog radio med en terminal – Rakelmobilen.
i
RakelärSverigesnationellakommunikationssystemförsamverkanochledning.Detharbyggts
utihelaSverigeförattstärkasamhälletskrishanteringsförmågaochunderlättadendagliga
kommunikationenhosorganisationersomansvararförallmänordning,säkerhetellerhälsa.
Fördelar med Rakel:
Effektiviserarochrationaliserar
Trygghetförpersonalen
Alltiettsystem(personsökning,larm,
positionering,gruppsamtal,driftövervakning,larm,styrningm.m.)
Egeninfrastruktur–byggtrobustföratt
klarahårdaväderförhållanden,elavbrottochöverbelastning.
Överlägsentäckning,99,8%av
befolkningen95%avytan
Snabbuppkoppling,ingenfördröjning
www.msb.se/rakel
Annons
© NextMedia
MDH och företag miljonsatsar tillsammans
I Mälardalens högskolas (MDH) nya forskningsprofil Future Energy
ska högskolan tillsammans med sex företag, däribland ABB, utveckla
framtidens energisystem. Totalt satsar KK-stiftelsen, MDH och företagen
83 miljoner kronor på att Mälardalsregionen ska ha en internationellt
konkurrenskraftig forskningsmiljö som omfattar över 50 forskare.
Future Energy är en sjuårig forskningsprofil som startar under början av 2013. Projektbudgeten är 83 miljoner kronor varav
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) beviljat 36 miljoner, de samverkande företagen bidrar med
32 miljoner och MDH står för resterande
medel. Profilen stärker samverkan i Mälardalsregionen eftersom området utgör
en framtidsbransch som redan idag har en
stark förankring i regionen och det finns
även ett stort kommersiellt intresse.
Forskningsprofilen fokuserar på att
öka andelen förnybar energi i form av
Jinyue Yan, forskningsledare för Future Energy­
profilen på Mälardalens högskola.
biogas, solenergi och bioavfall, möta
framtida förändringar i energisystemet
samt effektivisera energianvändningen
inom både industrin och hushållen. Målet är att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö i samarbete
med näringslivet. Forskningsprojekten
inom profilen handlar bland annat om
hur förnybar energi kan utvinnas ur alger och bakterier, eller hur hushåll kan
bli mer energismarta genom visualisering
och automatisering av energianvändningen. Medverkande företag är ABB,
VAFAB Miljö, Eskilstuna Energi och
Miljö, Mälarenergi, YIT och Aspholmen
Fastigheter.
– För ABB innebär satsningen att vi
ytterligare stärker den tekniska kompetens och kunskap som behövs för att
skapa framtidens energisystem där förnybar energi lätt kan användas. Att arbetet sker i samverkan mellan högskola
och näringsliv är en tydlig framgångsfaktor, säger Helena Malmqvist, extern
forskningssamordnare vid ABB Corporate Research.
Solpaneler för bevattning,
Xilamuren Sumu, Kina.
– Finansieringen tryggar samarbetet
med MDH flera år framöver vilket känns
väldigt bra. Det skapar förutsättningar för
gemensamma projekt inom Future Energy
som är en stor utmaning för oss. Exempel
på det är optimering av biogasproduktion
och modellering av förbränningsprocesser. Samarbetet ger också intressanta projekt och examensarbeten för studenterna
som gör att de kommer ut i arbetslivet,
säger Carina Färm, VA-chef och vice VD
vid Eskilstuna Energi och Miljö.
– Forskningsprofilen kommer att omfatta över 50 forskare från både näringsliv och akademi. Vi kommer också att
utlysa ett flertal doktorandtjänster inom
kort. Profilen och dess forskningsprojekt kommer också att bli en viktig del
av MDH:s ingenjörsutbildningar inom
energiteknik, säger Jinyue Yan, forskningsledare för Future Energy-profilen
på Mälardalens högskola.
i
ForskningsprofilenFutureEnergypå
Mälardalenshögskolafokuserarpå
förnybarenergi,energieffektivisering
ochframtidenssmartareenergisystem.
Profilenomfattaröver50forskareoch
måletärattskapaeninternationellt
konkurrenskraftigforskningsmiljöisamverkanmednäringslivet.Medverkande
företagärABB,VAFABMiljö,Eskilstuna
EnergiochMiljö,Mälarenergi,YIToch
Aspholmen.
Mälardalenshögskola
Box325,63105Eskilstuna
Box883,72123Västerås
Tel:016-153600,021-101300
E-post: [email protected]
www.mdh.se
Kraftvärmelösningar från Siemens
En energisk storstad
Siemensturbiner bidrar till förbättrad livskvalité
Invånarna i Würzburg, en vibrerande storstad i södra
Tyskland, har goda skäl till att vara stolta över sitt
moderniserade kraftvärmeverk. Högteknologiska
gas-och ångturbiner från Siemens bidrar till minskade
koldioxidutsläpp med imponerande 40 procent.
Anläggningen levererar numera hela 85 procent av
stadens elbehov samt fjärrvärme för hela stadskärnan
på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.
www.siemens.com/energy