40 Vi hälsar på i Örebro - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

Download Report

Transcript 40 Vi hälsar på i Örebro - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

Från vänster övre raden Iris Hedström, Ragna Stolt. Nedre raden
Evy Eriksson, Lars Davidsson och
Kerstin Karlsson.
Vi hälsar på i
Örebro
Örebro, en förening i rörelse
Den röda tråden är rörelse och styrelsen med aktiva i Reumatikerföreningen i Örebro, försöker leva som de lär. Evy,
Kerstin och Lars tränar varje vecka i grupp. Iris påtar i jorden och tar hand om det som växer och Ragna rider.
Vi prioriterar träning och frågorna som påverkar den enskilde medlemmen i vardagen, säger Ragna Stolt som är
ordförande. Nyligen uppvaktade föreningen och distriktet
Landstinget för att tala om vikten av subventionerade hjälpmedel. Det är det vardagliga, onödiga slitaget som försämrar hälsan och många avstår från bashjälpmedel när de måste betala för dem.
mycket att se och upptäcka i närmiljön. Vi har bland annat
Vattenparken och Trädgårdstjänsts Sinnespark. Det kräver
heller inte mycket administration eller långa, tröttsamma
resor! säger Ragna som med sina 44 år är en ganska ung
ordförande.
Alldeles intill centralstationen har Reumatikerföreningen
sitt kontor som de delar med NHR och PSO.
– Det är bra lokaler, säger Ragna Stolt. Här har vi
studiecirklar och huvuddelen av vår verksamhet. När det är
medlemsmöten hyr vi en större lokal en bit bort.
Många aktiva
Som en svalkande bris tar Vattentornet emot denna heta
julidag när värmeböljan har svept in över Sverige. Med sina
blåa och vita ränder möter Svampen när du har tagit av på
motorvägen och söker dig inåt Örebro. Till stadens stoltheter
hör också Stadsparken, med bland annat en rosengård och en
doftlund som 2004 utsågs till Sveriges vackraste park.
– Vi kommer att göra medlemsutflykter dit. Till hösten
börjar vi med en ny verksamhet som vi kallar ”Upptäcktsfärd bland Örebros egna smultronställen”. Det finns så
40
REUMATIKERTIDNINGEN 4 - 2006
För att vara en förhållandevis liten förening med 760 medlemmar, har de en imponerande hög andel som är aktiva.
Totalt rör de sig om mellan 350-400 personer som deltar i
föreningens cirklar, diagnosgrupper och träningstillfällen.
– Jag tror att det är för att vi gör rätt saker, vi har prioriterat träning i föreningen och det är uppskattat. Medlemsvård är en fråga som står högt på agendan och vi lyssnar till
vad medlemmarna vill, fortsätter Ragna.
– Vi har fyra grupper igång, alla utgår då från ett
program som de har fått från sin sjukgymnast, men med
gemensam uppvärmning. Sedan har vi flera grupper med
vattengympa, säger Kerstin Karlsson som är ledamot i styrelsen.
– All forskning visar ju på att träning gör en stor skillnad, i synnerhet för dem som har artros. Speciellt under
vinterhalvåret när man bara sitter framför datorn, säger Lars
Davidsson som är vice ordförande i styrelsen.
Vi har träffats en torsdag mitt i semestertider för att tala
om hur Reumatikerföreningen i Örebro arbetar och vad som
driver engagemanget. Ragna, Lars och Kerstin sitter alla
i styrelsen. Evy Eriksson har ett aktivt förflutet i styrelsen
och har numera läsecirklar i litteratur och historia. Iris
Hedström, som tycker om att arbeta kreativt, ansvarar för
hemsidan och är en av dem som håller i Anhörigdagen.
Ragna har SLE sedan tjugo år tillbaka och de övriga fyra har
levt med Reumatoid artrit större delen av sitt vuxenliv. Vi
talar om sambandet mellan kropp och själ och om det kan
finnas en koppling mellan karaktärsdrag och predestinering
för sjukdom. Det finns forskning som har gjorts inom området och som pekar åt det hållet.
Reumatiker är envisa
– Påfallande många reumatiker är envisa, duktiga, glada och
ambitiösa, säger Iris som blev sjuk vid 51 års ålder. Vi stretar
vidare trots allt och ger inte upp. Jag tror att en del är så
ambitiösa att de har slitit ut sig och inte lyssnat på kroppens
signaler i tid.
– Ja, jag tänker på alla duktiga fibrokvinnor som många
gånger har varit egna företagare och blivit sjuka på grund av
överbelastning, fortsätter Ragna.
– Det är nog ändock generna som är avgörande, säger
Evy, att det finns i släktleden och så är det någonting som
utlöser det. I mitt fall var det troligen en misskött förkylning, för andra kan det vara en personlig kris.
Men att leva med en reumatisk sjukdom skapar en hög
smärttröskel, menar både Ragna, Lars, Iris, Kerstin och
Evy. Värk och trötthet blir en del av vardagen, liksom dålig
sömn, och det kan skapa en viss kärvhet gentemot omgivningen.
– Det kan vara lätt att bagatellisera anhörigas smärtor,
säger Lars. Det är en risk, att förlora empatin gentemot andra
när någon klagar på huvudvärk eller att de är trötta efter en
sömnlös natt.
– Men den tuffheten riktar vi också mot oss själva, säger
Ragna. Det är väldigt lätt att gå alldeles för länge med nya
symtom, så att tiden rinner iväg och prognosen försämras.
och träffar några av dem i augusti.
– Men de som inte svarat på vårt brev söker vi upp i
valstugorna, säger Ragna och ler. Vi kommer att utgå från
Svart på vitt och presentera CMT-rapporten.
Nyligen uppvaktade de tillsammans med distrikten
landstinget för att tala om vikten av hjälpmedel och vad som
händer om de inte subventioneras.
– Vad politikerna inte fattar är att en sjukpensionär har
dålig ekonomi och då har man inte råd att köpa bashjälpmedel för cirka 7 000 kronor. Då låter man bli och så blir
lederna ännu sämre, säger Lars.
För tre år sedan gick styrelsen en processutbildning och
stärkte därmed lagandan. Ragna tycker att de har blivit
bättre på att samarbeta. Mycket ligger på styrelsens och övriga eldsjälars axlar. De har till exempel ingen kanslist utan
turas om att svara i telefon två timmar varje måndag och
torsdag. När vi sitter och samtalar ringer en ny medlem och
vill veta mer om föreningens aktiviteter.
– Det är mest praktiska frågor, men det händer att en del
ringer och är ledsna, säger Ragna.
– Det känns bra när man kan göra något för den som går
hemma och är just ledsen. Det gäller att bryta det tillståndet och försöka bjuda in henne eller honom till en cirkel, en
utflykt eller ett medlemsmöte, säger Kerstin. Man måste ha
något att göra, om man sitter hemma för mycket blir det för
mycket fokus på den egna sjukdomen och det mår ingen bra
av.
– Det blir en särskild gemenskap mellan oss reumatiker,
den är min drivkraft till att engagera mig i föreningen, säger
Evy.
– Jag är stolt över att ha gett så mycket av min tid och
arbetat för något som gagnar så många. Jag kommer fortsätta så länge jag orkar, säger Iris.
– Ja, det är starkt att jobba mot samma mål och frågor,
säger Ragna och betonar också gemenskapen. Så är vi en
tolerant grupp, man kan vara sig själv. Har du en dålig dag
och fräser ifrån så tas du emot ändå.
Du är älskad som du är och det ligger en väldig trygghet
i det.
Text och foto Ann Thörnblad
Fakta om Reumatikerföreningen i Örebro
Bra relationer
Bildades: 1977, firar 30-årsjubileum nästa år!
Föreningen har en bra relation till reumatologen och universitetssjukhuset i Örebro. De tränar i deras lokaler och lånar
sjukhusets bassäng för vattengympa. Vård och rehabilitering
är prioriterade frågor och nyligen gick föreningen ut med en
enkät till Örebros vårdcentraler. De fick svara på frågor om
hur de bedömde den egna kompetensen och förmågan att ge
reumatiker en adekvat vård.
– Alltmer av ansvaret för vård och sjukgymnastik flyttar
ut till vårdcentralerna med varierande resultat, säger Lars.
Enkätsvaren visade genomgående att vårdcentralerna ansåg
sig vara kompetenta medan vi ser lokala skillnader.
Inför valet har de kontaktat de kommunala politikerna
Antal medlemmar: 760 stycken
Antal aktiva medlemmar: Mellan 350-400
Frågor/aktiviteter som prioriteras:
Träning och rehabilitering. Medlemsvård. Cirkelverksamhet. Har också regelbundna Öppethus-dagar.
Kansli: Ja, men inga anställda. Styrelsen turas om att
svara i telefon.
Telefon: 019-18 46 20. Måndagar och torsdagar kl 10-12.
Hemsida: www.orebro.reumatikerforbundet.org
REUMATIKERTIDNINGEN 4 - 2006
41