En inspirationsbok med idéer och metoder för kultur och lärande

Download Report

Transcript En inspirationsbok med idéer och metoder för kultur och lärande

LÄRA NYTT,
TÄNKA NYTT
En inspirationsbok med idéer och metoder
för kultur och lärande, baserat på projektet CreatLearn
med det gemensamma temat civilkurage.
Creative learning environments
¬– Schools building competences to lead and learn in a rapidly changing world.
TEACHING COURAGE! 1
Ansvarig utgivare: Riksteatern och Kalmar kommun
Textförfattare: Elin Johansson för Riksteatern
Layout: Christina Olsén, KST Infoservice Kalmar
Besök hemsidan för mer info: www.creatlearn.org
TEACHING COURAGE! 2
Välkommen till CreatLearn...................................................................... 3
DANMARK / GULDBORGSUND:......................................................... 5
Att använda kulturen för att motivera bättre lärande
TYSKLAND / ROSTOCK COUNTY COUNCIL:.................................... 8
”Världen är färgglad – tillsammans är vi starka”
TYSKLAND/ ROSTOCK:....................................................................... 12
Kreativt lärande genom ett världsspråk – musik
LITAUEN/ KLAIPEDA:........................................................................... 16
Tre hundra elever på fem skolor
arbetar tillsammans i gemensamt scenprojekt
Tidsresor: ............................................................................................... 19
en metod att skapa djupare förståelse för
samtiden med hjälp av historien
SVERIGE / KALMAR:............................................................................ 23
”Världen består inte av 16 ämnen, den hänger ihop”
Samtal med ........................................................................................... 27
Birgitta E. Gustafsson, forskare vid Linnéuniversitetet
IDÉER OCH METODER........................................................................ 29
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.................... 33
”Det är viktigt att tro på framgång”........................................................ 33
VIKTIGA FRAMSTEGSFAKTORER................................................. 35
AHA OCH WOW - ÖGONBLICK...................................................... 36
Till sist… ................................................................................................ 38
Expert pool............................................................................................ 39
TEACHING COURAGE! 3
VÄLKOMMEN
TILL CREATLEARN!
Vi lever i en osäker värld med omvälvande samhällsförändringar, där de
globala utmaningarna kring miljö och
klimat, fred och samexistens är enorma.
I en sådan tid blir förmågan till kreativt
tänkande allt viktigare för unga människor i deras framtida liv och för vår
gemensamma samhällsutveckling.
Forskningen visar att kultur – både den
du konsumerar och den du tar del i
eller skapar själv – aktivt bidrar till dina
skapande förmågor.
De kulturella språken, vid sidan av de
traditionella läsa och skriva, kan inte
saknas när det gäller en ung människas
bildningsresa i att upptäcka världen
och sig själv. Inte heller när det kommer till att utveckla sin kreativitet och kommunikationsförmåga.
Kulturen har en självklar plats i många skolor idag. Elever får exempelvis se och lära
sig om film, musik, teater och dans. Professor Anne Bamford visar i sin avhandling
”The Wow factor”, att i skolor där kulturen har en stark ställning trivs elever bättre
och presterar också bättre generellt i alla ämnen.
Men hur kan vi utveckla nya metoder och hur kan vi komma längre när det gäller att
ge kulturen en fördjupad roll i skolans arbete. Detta ville vi undersöka i CreatLearn.
Vårt projekt har samlat partners runt Östersjön, från Danmark – Guldborgsund
kommun, Tyskland – Rostock stad och region, Litauen – Klaipedas skoldistrikt och
Sverige – Kalmar kommun. Svenska Riksteatern och Linnéuniversitetet är också
partners ansvariga för kommunikation samt följeforskning av det svenska projektet.
Projektet är ett EU-projekt inom South Baltic-programmet.
Lärare och kulturexperter inom film, teater, bild och musik och även elever har
samverkat kring att göra CreatLearn till ett viktigt utvecklingsprojekt.
TEACHING COURAGE! 4
Projektet består av många delprojekt som engagerat elever i grundskolans åldrar och
som vi berättar om i denna inspirations bok. Dessa delprojekt är delvis sinsemellan
mycket olika, vilket du upptäcker när du bläddrar vidare. Och så måste det vara. De
har skapats utifrån de förutsättningar och behov som finns i våra olika länder, skolor
och skolsystem. Men gemensamt är just viljan att komma vidare, att fördjupa kulturens roll i skolan.
Det som också gav oss en riktning var när vi tillsammans bestämde oss för det gemensamma temat civilkurage. Ett tema som tyvärr blir alltmer aktuellt men också
engagerande i ett Europa som präglas av växande sociala motsättningar.
Projekten har utvecklats främst i varje land, men lärare och kulturexperter har träffats fyra gånger under projekttiden för att dela erfarenheter och för gemensamma
metod-workshops. Idématerial, tips om metoder och en expertpool har också samlats
under resans gång på vår hemsida www.creatlearn.org där också projekten kan följas
över tid. Varje land har där ett eget bloggflöde där de kontinuerligt uppdaterat kring
sitt projekt. Med texter, foton och filmklipp.
Vi hoppas att denna bok ska ge dig som lärare, kulturarbetare eller beslutsfattare
inspiration, men kanske framför allt konkreta idéer kring hur man kan utveckla:
CREATIVE LEARNING ENVIRONMENTS (CreatLearn)
– Schools building competences to lead and learn in a rapidly changing world.
Björn Samuelsson
Projektledare
TEACHING COURAGE! 5
DANMARK / GULDBORGSUND: Att använda
kulturen för
att motivera
BÄTTRE LÄRANDE
Från föreställningen ”The Dream”.
I Guldborgssund har närmare 350 elever i
åldrarna 13-16 år varit delaktiga i CreatLearn.
Temat civilkurage har man närmat sig med
hjälp av forumteater. Eleverna medverkade
först i workshops som professionella
forumteater-aktörer från Theatr Fforwm
Cymru i Wales höll i. Efter att lärarna gått
en utbildning i forumteater kunde de
fortsätta arbeta vidare med denna metod i
undervisningen.
Som grund för partnerskapen i Guldborgsund fanns det tidigare
kultur/skola-samarbetet ”Youth-culture and Learning”. När
utformningen av CreatLearn skulle ta sin form ville lärarna
behålla samma approach och fortsätta samarbeta med kulturexperter från andra länder som man gjort i det tidigare projektet.
Detta för att uppfylla två huvudsakliga mål:
Att använda kulturen för att motivera bättre lärande i skolan.
Använda en internationell dimension som ett lärandeverktyg.
Tre skolor i Guldborgsund har deltagit i CreatLearn.
Fjordskolen i Nykøbing och skolorna i Eskilstrup och Stubbekøbing.
Under två år har representanter från skolorna kontinuerligt
träffat representanter från den lokala teatern The Mask och från
CultHus, kulturhuset i Nykøbing F som samordnat aktiviteterna ute på skolorna.
Aktiviteter i klassrummen
Tre olika klassrumsprojekt har genomförts. Först handlade det
om dans-workshops som öppnade för möjligheten att vara med
i föreställningen ”The Dream” som visades upp på CultHus vid
den gemensamma uppstarten för CreatLearn i augusti 2012.
Genom den föreställningen öppnades ögonen för projektet och
man kunde fortsätta arbeta vidare med den del som blev den
betydande under projektet: forumteater.
Projektet avslutades sedan med kreativa workshops som var
kopplade till den gemensamma vykortskampanjen för CreatLearn, där eleverna illustrerade temat civilkurage.
Forumteater i fokus
Att CreatLearn i Guldborgsund skulle handla om forumteater
var ett val som baserades på två punkter: att forumteater inte är
någon komplicerad metod och att den alltid har utgångspunkt i
någonting som är på riktigt.
TEACHING COURAGE! 6
DANMARK / GULDBORGSUND: Gill Dowsett från Theatr Fforwm Cymru håller i en
forumteater-utbildning för lärarna.
Forumteater är inte en dramaform med manus och agerande
skådespelare. Istället utgår den från ens egna upplevelser och
kan fungera som en metod för att arbeta med både den personliga och sociala utvecklingen. Detta såg lärarna därför som en
väldigt passande metod för att ta sig an temat civilkurage.
Arbetet med forumteater planerades in i tre huvudsteg på
skolorna. Först fick eleverna under två dagar delta i workshops
som professionella forumteater-aktörer från Theatr Fforwm
Cymru höll i. Eleverna delades in i mindre grupper och sex
aktörer ledde workshops som innehöll en rad olika övningar.
Bland annat ”Fruktsallad” och ”Staty improvisation” som finns
att läsa mer om i avsnittet ”Idéer och metoder”.
Sju lärare från varje skola påbörjade sedan en utbildning i
forumteater. De var på två utbildningsdagar i november 2012
och ytterligare två i februari 2013. Efter det höll lärarna i egna
workshops där de förde in metoden som ett nytt verktyg i
undervisningen. De tre skolorna samarbetade med varandra
och lärarna arbetade inte i sina vanliga klasser utan bytte med
varandra mellan skolorna.
Oanade förmågor kom fram
Arbetet med CreatLearn har genererat i flera positiva aspekter
tycker lärarna. Bland annat lyfter de fram en motivation som
höjts hos eleverna överlag och en vilja att aktivt delta i aktiviteterna. Hos flera har de även fått syn på oanade förmågor,
exempelvis i de kreativa workshopsen. Detta har bland annat
visats hos elever som inte lika ofta visar sin fulla potential.
Lärarna berättar att det inte bara är synen på elevernas kunskaper och förmågor som ändrats i och med projektet, det har
även skapat en annan sorts kontakt mellan lärare och elever och
fört dem närmare varandra.
För lärarna har projektet inneburit att de fått ny kunskap och
nya verktyg att kunna fortsätta arbeta vidare med både civilkurage och med forumteater som metod. På skolorna kommer
arbetet med forumteater att fortsätta och man hoppas även
kunna inspirera andra skolor i Guldborgssund att ta efter med
liknande projekt de kommande åren.
Eleverna medverkar i ett dansprojekt
tillsammans med dansläraren Francisco
”Pako” Almeida från Portugal.
TEACHING COURAGE! 7
TYSKLAND – ROSTOCK COUNTY COUNCIL:
”Världen är färgglad –
tillsammans är vi starka”
Rostock County Council valde ut två skolor till CreatLearnsamarbetet. Prof.-Franz-Bunke Schule Schwaan var huvudskolan
i projektet med elever från första till tionde klass. Deltog gjorde
även elever i femte klass från Förderzentrum Güstrow.
Sammanlagt handlade det om 450 elever, 24 lärare och 18
kulturexperter som medverkade i 30 olika workshops.
I projektet såg man en möjlighet att tillsammans utveckla det
kreativa lärandet.

TEACHING COURAGE! 8

Till den gemensamma
vykortskampanjen
skapade alla på skolan
i Schwaan en liten bild
som sattes upp på en
vägg. Tillsammans mätte bilderna ungefär 3,5
meter × 2,5 meter. Och
med alla menas verkligen alla: elever, lärare,
städpersonal, fastighetsskötaren …
TYSKLAND – ROSTOCK COUNTY COUNCIL:
Skolan är så fin nu. Överallt kan jag
”se konst.
Jag tycker om att se på konsten
Chill-out-loungen.
tillsammans med mina vänner. Jag
skulle vilja ha fler projektveckor. Man
får testa så många nya saker. När det
var öppet hus visade jag allt för mina
föräldrar. De gillade det också väldigt
mycket.
/Elevröst
De flesta av de trettio workshops skedde under projektveckan i
mars 2013 på skolan i Schwaan då samtliga elever och lärare på
skolan deltog. Förutom projektveckan har det varje vecka under
ett år pågått olika workshops i Schwaan. Eleverna har även tagit
del i workshops tillsammans med elever från skolan i Güstrow.
Två i Stomp och en i Gamelan. De har även tagit del i en keramik-workshop och tre dans-workshops tillsammans med elever
från Europaschule i Rövershagen som till en början även var en
del av CreatLearn-samarbetet.
Stor aktivitet i olika workshops
Aktiviteterna på skolan i Schwaan har varit åtskilliga och verkligen bjudit på mångfald. Eleverna har bland annat producerat
filmer, elever från sjunde och åttonde klass medverkade i en
teater-workshop med mobbing och civilkurage som tema. De
har i återkommande anti-mobbning-workshops reflekterat över
bland annat tolerans för varandra och hur de tillsammans kan
arbeta för att ingen ska känna sig utanför.
Sex elever i åldrarna 11-12 år har gått en kurs i hur en bok
blir till, hela vägen från den första idén till färdig slutprodukt.
Tillsammans skapade de sedan en egen bok. De skrev berättelser, illustrerade dem och band samman till en gemensam bok.
I arbetsprocessen besökte de Kunsthaus i Güstrow där de fick
hjälp av två bildlärare i hur de kunde illustrera sina berättelser.
”
eleverna till och med själva, exempelvis en hörnsoffa. Och de
tillverkade dessutom egna lampor till rummet.
När allt stod klart kunde de bjuda in de andra eleverna på
en invigning. Och tanken är att rummet ska finnas kvar även
framöver.
Allt från trumspel till tovning
Under projektveckan fick eleverna ta del i en rad olika
workshop, variationen var mycket stor. Tanken var att skapa
ett rikt utbud för att tilltala så många som möjligt av elevernas
intressen. De fick själva välja vilken workshop de ville vara med i
och förhoppningen var att alla då skulle hitta ett sätt att använda
just sin kreativitet.
Till varje workshop samarbetade lärarna med både internationella kulturexperter och de som kom från regionen. Det
handlade bland annat om workshops i: teater, dans, tovning,
graffiti, trä-skulptering, att tillverka gipsmasker, skapa plexiglas-installationer och konstverk av metall. Några elever gjorde
väggdekorationer i klassrummen, några spelade trummor och
andra deltog i media-workshops. Det pågick även workshops
där eleverna fick testa på yoga, göra avslappningsövningar och
delta i olika handikappidrotter.
Chill-out-lounge
Under projekttiden har en grupp elever tillsammans med
två lärare skapat en chill-out-lounge. Från början var det ett
gammalt klassrum men nu har det fått ett helt nytt utseende och
syfte. Tanken är att chill-out-loungen ska fungera lite som ett
anti-aggressions-rum. En plats dit eleverna kan gå för att lugna
ner sig eller vara på under rasterna.
Eleverna har verkligen gjort rummet till sitt. De började med
att tillsammans skissa upp en planlösning. De valde ut färger
och målade sedan väggarna i rummet. De hittade överblivna
möbler på skolan som nu fick en ny plats. Några möbler byggde
”
”
Svar: 12!!!
/Frågan eleven besvarade var: Hur skulle du gradera
workshopen i trummor på en skala från 1 till 10?
I graffiti-workshopen fick eleverna till uppgift att med olika
tryck- och spraytekniker skapa en stor tavla med temat
”Världen är färgglad – tillsammans är vi starka”. När elever
från Guldborgsund besökte skolan fick de också skapa sin
egen tavla.
TEACHING COURAGE! 9
TYSKLAND – ROSTOCK COUNTY COUNCIL:
workshops reflekterade de över temat och diskuterade hur de
kunde få in betydelsen av det i det kreativa arbetet.
Orden fungerade som en inspiration till projektet. Det var
ett sätt att visa att vi alla är olika men att vi kan lära av varandra,
arbeta tillsammans och att vi alla har våra egna färdigheter som
vi kan dela med oss av.
Att ta sig an ämnen som mobbing, våld, hat och fördomar
med eleverna kan vara svårt tycker lärarna själva trots att det
hela tiden är någonting som finns i elevernas vardag. Under
projektet insåg de däremot att kultur kan vara ett sätt. Att det
blev en ingång till att diskutera och närma sig ämnena.
Både eleverna och lärarna var sedan väldigt stolta när de kunde bjuda in föräldrarna till ett öppet hus för att visa resultaten
av projektveckan.
Med konst som ingång
Under projektveckan arbetade de med ett gemensamt
tema: ”Världen är färgglad – tillsammans är vi starka”. I alla
Eleverna imponerade!
Projektet har på flera sätt varit lärorikt och utvecklande för
eleverna. Först och främst fick de nya kunskaper i en rad olika
hantverk. En elev visade framstående konstnärliga färdigheter
och blev kort därefter antagen till en konstkurs under sommaren.
För eleverna i stort gav projektet dem förmågan att ifrågasätta, att skapa kontakter, att lösa problem, kommunicera, samarbeta, reflektera över sitt arbete och det gav dem en möjlighet att
utveckla sin kreativitet.
Under projektet har eleverna även visat stort ansvarstagande.
De har arbetat i grupper som blandat elever från olika årskurser men hela tiden har de arbetat tillsammans och behandlat
varandra väl och med respekt. Eleverna säger själva att det varit
något av det roligaste med projektet, att de fått arbeta med och
lära känna elever även i de andra klasserna.
Eleverna har också visat på en stor nyfikenhet och det tycker
lärarna bevisade hur mottagliga de är för kreativa metoder i
undervisningen. De har verkligen lyssnat på kulturexperterna
och tagit åt sig av deras råd och tips. Samarbetet fungerade över
förväntan. Kulturexperterna var dessutom skickliga på att arbeta
med eleverna, att motivera dem till att uttrycka sin kreativitet.
i media-workshopen och eftersom jag var med och spelade in filmer var jag
”runtJagpådeltog
skolan en hel del. Oavsett vilken workshop jag besökte märkte jag av den på­
gående kreativiteten och skapandet. Varje workshop var unik men alla arbetade med
temat: ”Världen är färgglad – tillsammans är vi starka.”
Personligen tycker jag att det är mycket viktigt att diskutera ämnen som mobbning och
civilkurage i skolan och jag hoppas verkligen att alla elever har lärt sig något för fram­
tiden.
Alla elever jag intervjuade tyckte att projektet varit givande och de skulle vilja göra
någon­ting liknande igen. Många tyckte även att invigningen var fantastisk. Och jag
trodde dem, för när jag såg på dem så strålade de!
”
/Utdrag från det tal som Jacob Rese, en elev i årskurs 9, höll vid invigningen av den utställning som redovisade projektet.
TEACHING COURAGE! 10
TYSKLAND – ROSTOCK COUNTY COUNCIL:
Nu fortsätter arbetet …
Skolan i Schwaan har tidigare erfarenheter av att arbeta i
liknande projekt men aldrig tidigare har hela skolan arbetat i ett
och samma. Det var en ny upplevelse, en positiv sådan. Effekterna av det kunde man se blev mycket större, både på skolan
och utåt sett.
Under projektet har man bland annat arbetat för att omgivningen ska få upp ögonen för skolan. Både tv och tidningar har
rapporterat om projektet. Responsen av det har varit mycket
positiv och det ser skolan som en väldig fördel när man nu önskar hitta samarbetspartners inför framtida projekt.
På skolan fanns redan ett nätverk med olika kulturexperter baserat på tidigare samarbeten. Genom CreatLearn har
det nätverket både utökats och förbättrats. Möjligheterna för
framtida projekt ser därför än bättre ut nu. De nya kontakterna
med partner-skolorna i de övriga länderna hoppas man även
kunna utveckla framöver, genom att man bland annat håller ett
lärarutbildningsseminarium.
Samtidigt fortsätter veckovisa workshops på skolan i Schwaan. Just nu arbetar de med att sätta samman en modevisning där
eleverna själva skapat kläderna, accessoarerna och scenografin.
De planerar även för en workshop i streetdance tillsammans
med skolan i Güstrow.
projektledarna, kulturexperter”naVioch–lärarna
– fick uppleva att skolan
i Schwaan är mycket mer än en plats
för kunskap. Skolan lever! Vi upplevde
en god atmosfär för lärande.
Medverkan av externa kulturexperter i
samarbete med elever, lärare och föräldrar visade sig bli väldigt positivt och
givande för alla inblandade parter.
/Christine Donath, konstnär som höll i
­graffiti-workshop.
TEACHING COURAGE! 11
”

TYSKLAND / ROSTOCK:
Kreativt lärande
genom ett världsspråk
– musik
TEACHING COURAGE! 12
TYSKLAND / ROSTOCK:
Under två år har man arbetat med
CreatLearn på Schulcampus Evershagen.
Projektet har fokuserat på musikskapande
där eleverna bland annat lärt sig spela olika
instrument. Målet har varit att utveckla
elevernas samarbetsförmåga.
Med utgångspunkt i de erfarenheter som
projektet givit vill man nu fortsätta arbeta
vidare med liknande projekt under 2014.
Det andra CreatLearn-projektet i Rostock är ett samarbete
mellan Schulcampus Evershagen och Welt-Musik-Schule Carl
Orff. Även Rostock stad och utbildningsförvaltningen har varit
involverade i det projekt som sträckt sig över två år och inkluderat trettio elever i åldrarna 9-12 år. Projektet har inneburit
att eleverna fått möjlighet att lära sig spela en rad olika typer av
slagverk och rytmiska instrument. Eleverna har haft veckovisa
lektioner med lärare från Welt-Musik-Schule Carl Orff där
fokus har legat på att eleverna ska introduceras till och få lära
känna andra musikkulturer.
Gamelan, introduktion till Stomp
Projektet startade i januari 2012 med att eleverna fick träffa
sina lärare på musikskolan för första gången. Redan vid första
mötet fick eleverna testa att tillsammans spela Gamelan, en typ
av slagverksensemble som ursprungligen kommer från den sydöstasiatiska övärlden. Efter en kort introduktion i melodi och
rytm kunde de ganska snart spela ett enkelt stycke tillsammans.
Därefter fick eleverna lära sig att spela på helt andra instrument. Nämligen sådana som finns runt oss i vår vardag: kvastar,
soptunnor, skyfflar … Eleverna övade varje vecka tillsammans
med sina lärare för att sätta samman en föreställning som de
visade upp på teatern Bühne 602 dit föräldrarna bjöds in. Som
final av hela årets arbete gjorde eleverna även ett framträdande
inför skolan.
Nu dags för samba!
Projektet fortsatte efter sommarledigheten med att eleverna
fick lära sig grunderna för samba. Under en brainstorming fick
eleverna först utbyta sina kunskaper kring samba och senare
fick de veta mer om sambans centrala delar. Rörelserna, dansen,
rytmerna och instrumenten. Att spela samba tillsammans
innebar att eleverna hela tiden blev tvungna att koncentrera sig
och inte påverkas av den som satt bredvid. Detta ställde krav på
deras rytmiska säkerhet. Men eleverna lärde sig snabbt och det
gick tydligt att se hur de förvärvade sina tidigare kunskaper från
projektets första termin in i samban.
När lärare från CreatLearn i Guldborgsund kom och hälsade
på visade eleverna upp vad de lärt sig och sedan spelade eleverna
och de danska lärarna samba tillsammans.
Eleverna framträdde senare vid Schulcampus Evershagens
julkonsert med sin samba och de var öppningsnummer vid
Welt-Musik-Schule Carl Orff julkonsert.
Att skapa filmmusik
I nästa fas av projektet delades eleverna in i mindre grupper. En
av grupperna besökte The Philharmonie, för flera av eleverna
var detta första gången de fick se en symfoniorkester spela och
detta lämnade bestående intryck hos dem. De som inför besöket
hade med sig en negativ inställning till symfoniorkestrar ändrade uppfattning. Efter besöket blev de både intresserade av att
spela instrument själva och på att skapa musik.
En annan grupp analyserade problematiken i hur våld skildras
på film och hur det påverkar oss i det vardagliga livet. Diskussionen kopplades till temat civilkurage och reflektionerna
öppnade för diskussioner kring hur vardagen ser ut för många
av eleverna själva. Det som diskuterades var aggression och var
våld kommer ifrån. Hur kan man förhindra att våld förs vidare
till nästa generation? Och hur kan icke-våldsamma filmer se ut?
I de övriga grupperna skrev man manus till en film som spelades in med stillbilder, en annan grupp skrev därefter filmmusiken. Ingen av eleverna kunde egentligen läsa noter eller skriva
musik. Istället fick de god hjälp av de rytmiska färdigheter som
de fick från projektets första år.
Tillbaka till början – Gamelan
Under höstterminen 2013 fortsatte eleverna med lektioner en
gång i månaden med lärare på musikskolan och de återgick till
att spela Gamelan. Förändringen och framstegen hos eleverna
var tydlig. Nu krävdes inte längre långa instruktioner eller lika
mycket övning. Deras musikaliska och rytmiska känsla hade utvecklats och det både underlättade i spelandet lika mycket som
det visade resultat i musiken de skapade tillsammans. Eleverna
kunde nu inte bara spela sina instrument. De hade utvecklats
så i sitt spelande att de även nått nivån då de kunde improvisera. De spelade nu tillsammans i gruppen men hela tiden gavs
utrymme för att de själva skulle gå på den egna känslan och följa
musiken.
Flera mål uppfylldes
Under projektet har flera viktiga mål uppfyllts och ett av dem
är att eleverna besegrat sin scenskräck. De har under projektets
gång framträtt offentligt vid ett flertal tillfällen och det har
givit positiva resultat på flera sätt. Elevernas självförtroende har
växt av att de själva kunnat se vilket fantastiskt resultat de kan
åstadkomma tillsammans. I arbetet med de olika framträdanden
har de även blivit medvetna om vilket ansvarstagande det innebär att stå på scen. En annan viktig slutsats man dragit av att
genomföra så många offentliga framträdanden är att eleverna
aldrig hunnit bli uttråkade. Hela tiden har det hänt någonting
nytt och det har funnits ett nytt framträdande att ställa in siktet
på.
TEACHING COURAGE! 13
TYSKLAND / ROSTOCK:
Projektet har på många sätt fokuserat på att eleverna ska
utveckla sin sociala kompetens, vilket det syns tydliga framsteg i.
Mycket av projektet har handlat om att eleverna ska lära känna
varandra, skapa grupper där de gemensamt arbetar mot samma
mål. Att tillsammans skapa en gruppkänsla där alla i gruppen ser
varandra, att tillsammans skapa en stark enhet där alla fortfarande får behålla en individualitet som kan stärka gruppen i helhet.
På detta vis har eleverna blivit stärkta i sitt självförtroende, i sin
empati, tolerans och solidariteten. Alla viktiga delar för det egna
civilkuraget.
Det internationella utbytet
Hos alla projektdeltagare, elever och lärare, syns en annan öppenhet mot andra kulturer efter arbetet med projektet. Speciellt
när det kommer till andra musikkulturer. Deltagarna känner nu
ett behov av att kliva in i även de okända världarna.
Det internationella utbytet ses även det som någonting väldigt positivt. Lärarna uppskattar den input de fått från kollegor
i de andra länderna, det har verkligen skapat nya idéer och
öppnat för nya tankar.
För eleverna var en av höjdpunkterna under projektet att få
åka till Nykøbing och hälsa på de som var delaktiga i CreatLearn där. De besökte bland annat CultHus i Guldborgssund,
Kulturfabriken och gjorde besök i de danska skolorna.
För många var resan till Nykøbing första mötet med ett annat
språk och därför fanns det språkliga barriärer som behövde
brytas, vilket ganska snart gjordes. Ett av de mest spännande
inslagen under resan enligt eleverna var när de fick speed-dejta
de danska eleverna.
De delades då in i mindre grupper med två elever från varje
land och så fick de några minuter på sig att lära känna varandra.
De berättade om sina familjer, hobbys, vilken musik de tyckte
om och om deras karriärdrömmar och så vidare. Efter några
minuter byttes grupperna och så även konversationerna. Några
språkliga barriärer syntes inte längre. Klimatet blev mer och
mer öppet och eleverna bytte nummer med varandra efteråt och
fortsatte hålla kontakten. När de åkte hem igen till Rostock sade
en av eleverna:
”Nu kommer jag att vara mer uppmärksam på engelskalektionerna.”
TEACHING COURAGE! 14
LITAUEN / KLAIPEDA:
300
elever på fem
­skolor arbetar tillsammans
i gemensamt scenprojekt
I Klaipeda distriktet är det fem skolor som
varit delaktiga i CreatLearn. Sammanlagt
nästan tre hundra elever i åldrarna 1216 år och tjugo lärare har arbetat mot
ett gemensamt mål: att sätta samman
föreställningen Sandbox Citizens.
Med projektet ville man visa att lärande är
möjligt även i okonventionella lärmiljöer.
Jag har lärt mig att respektera
”människor
som jag arbetar tillsammans
med, jag har fått ny kunskap och en hel
del känslor kring vad våra föräldrar och
mor- och farföräldrar genomlevt. Jag
har nu mer förståelse för deras livshistoria, känslor och lidande.
/Elevröst
I februari 2012 hölls det första planeringsmötet för CreatLearn
på Klaipeda distriktets Utbildningscenter. På det mötet träffades
skolledarna från de fem skolorna för att diskutera och fastställa
hur projektets olika stadier skulle genomföras. Tillsammans
skulle de arbeta mot samma mål bestämdes det. En gemensam
föreställning skulle sättas upp under våren 2013. Alla som deltog
i projektet skulle på ett eller annat sätt vara delaktiga, antingen
aktiva på eller bakom scen. Arbetet fördelades mellan skolorna
och man såg då till att utnyttja varje skolas starkaste sidor då
några är extra skickliga på modedesign medan andra är kända
för sina teater-, sång-, och dansgrupper.
Det är Utbildningscentret som samordnat arbetet ute på
skolorna och en referensgrupp har stämt av så projektet fortlöpt
”
som planerat. Åtta stycken från referensgruppen, sex kulturexperter och fyra kommunala skolpolitiker har sedan arbetat för
att ta projektet framåt.
Man ville med projektet i sin helhet och med den slutliga
föreställningen visa vad som händer och vilka resultat som går
att uppnå när skolor samarbetar och alla använder sina starkaste
sidor. Man önskade också visa ett gott exempel på hur lärare
och kulturexperter kan arbeta efter samma agenda. Att på så vis
uppnå positiva resultat när det kommer till elevernas lärande
och till den kreativa utvecklingen hos både elever och lärare.
Tre hundra elever mot samma mål
På de fem skolorna är det närmare tre hundra elever i åldrarna
Under projektet har jag lärt mig att civilkurage är att ta personligt ansvar för det
”gemsamma
resultatet och att göra sitt bästa.
”
/Elevröst
TEACHING COURAGE! 15
LITAUEN / KLAIPEDA:
12-16 år som varit involverade i projektet. Eleverna har varit
indelade i arton grupper där varje grupp haft en särskild uppgift
till den gemensamma föreställningen. Några har haft scenografi
som ansvarsområde och några var ansvariga för kostym. Det
bildades dansgrupper, sånggrupper, band för både folkmusik
och samtida musik och en teatergrupp för de som skulle agera
på scen.
Arbetet i de olika grupperna har skett i en rad workshops som
Föreställningen överträffade våra
”förväntningar.
Det var en oväntad
sammankoppling av det förflutna och
nutiden, sångerna skapade dessutom en
trovärdighet i föreställningen. Vi skulle
inte kunna förvänta oss mer! Utmärkt!
Vi är glada över att våra sånger kunde
användas i ett utbildningssyfte på det
här sättet.
”
/Aiste Smilgeviciute, låtskrivare och sångare i gruppen Skyle vars låtar användes som bakgrundsmusik i
Sandbox Citizens.
lärarna haft hand om med stöd från en rad olika kulturexperter: scenografer, kostymörer, konstnärer, musiker, koreografer,
producenter från Music Theatre och Klaipeda University Art
Faculty samt skådespelare och experter med inriktning på teknik och historia. Att få stöd utifrån av kulturexperter har lärarna
värdesatt högt. De upplever att eleverna både blev mer motiverade och inspirerade då det fick möjlighet att lära sig någonting
nytt på ett nytt sätt.
Till varje workshop bjöds även lärare från andra skolor i
distriktet in så att de fick möjlighet att lära sig och ta del av de
metoder och tekniker som kulturexperterna visade. Lärarna
kunde sedan föra de nya kunskaperna vidare till sina respektive
skolor.
Arbetet med föreställningen har utgjort huvudparten av projektet men utöver det har fyra skolor medverkat i den gemensamma vykortskampanjen för CreatLearn. En utställning med
de vykort som eleverna skapat hölls i mars 2013 på Utbildningscentret. De femtio bästa exemplen valdes ut och skickades till
fyra nationella och regionala utbildningsmyndigheter.
En föreställning om civilkurage
Målet för hela projektet var att sätta samman föreställningen
Sandbox Citizens som skrevs av professionella manusförfattare
och lärare i litauiska och som bygger på temat civilkurage. Målet med föreställningen har varit att belysa hur viktigt civilkurage är både för dig som person och att det blir viktigt i kontakt
med andra då samhällsutvecklingen kräver civilkurage hos var
och en av oss.
TEACHING COURAGE! 16
LITAUEN / KLAIPEDA:
ledde till förändring”ar CreatLearn
i skolans lärandekultur – dels nya
största upplevelsen var att se
”hurDenkreativa
eleverna är och att inse
metoder som tidsresor, att integrera
konstnärliga ämnen och att samarbeta
med professionella kulturexperter men
även nya traditioner har skapats, som
att samarbeta mellan flera skolor för ett
gemensamt resultat och att samarbeta
mellan lärarna. Dessutom har både
elever och lärare fått flera nya personliga upplevelser.
att kreativiteten är nödvändig att både
främja och uppmuntra. I en process då
professionella kulturexperter arbetar
tillsammans med eleverna växer den
kreativiteten.
”
/Arûnas Grimalis, historielärare och rektor på Dovilai.
school headmaster.
I slutet av föreställningen säger en av huvudkaraktärerna:
”Jag kommer inte gömma mig längre, jag kommer att stå kvar
här, i min sandlåda med mina önskningar och drömmar.”
För projektet har de orden speglat den egentliga kärnan.
Det har handlat om att visa för de yngre att de är en del i den
litauiska historien. Den historia som för dem både inneburit
perioder av segrar och förluster för deras hemland och där alla,
deras föräldrar och mor- och farföräldrar, var hjältar på scenen
i det verkliga livet. Tanken med föreställningen var att spegla
händelser i Litauens historia och utveckling som man ansåg
både var viktiga och kritiska. På scen visades de olika händelserna i vardagliga miljöer utifrån barnens perspektiv.
I ett helt år arbetade skolorna för att slutföra föreställningen
som skulle få sin premiär i början av juni 2013. När representanter från de fyra CreatLearn-länderna träffades i Klaipeda i
slutet av maj fick de vara med under generalrepetitionen.
Som gåva till publiken delade eleverna ut ett äpple som de
själva tillverkat. För dem symboliserade äpplet medborgerligt
medvetande. Äpplet kommer fortsätta leva vidare som symbol
på skolorna som ett tecken på förverkligande av nya idéer och
metoder.
Tålamod, punktlighet och koncentration
I och med CreatLearn är det första gången skolorna fått möjlighet att arbeta i ett gemensamt projekt. Under den här kreativa
processen har de utvecklat sin förmåga att både kommunicera
Jag kunde inte se några omotiverade
”elever
på scenen.
”
/ Antanas Jacikas, rektor för Gargzdai Minija, efter
föreställningen.
”
/Renata Valcik, scenograf.
och samarbeta. De har delat med sig av sina tidigare erfarenheter och tillsammans skapat nya. Samarbetet har fört skolorna
närmare varandra. Inte bara mellan lärarna utan även eleverna
har uppskattat att lära känna och arbeta med elever från andra
skolor i distriktet.
Att genomföra ett projekt med så många inblandade har krävt
effektiv samordning. Det har därför ställts krav på elevernas
förmåga att både ta ansvar och utveckla känslan för teamwork.
Lärarna har sett hur eleverna utvecklats på båda områden. De
har även sett hur självförtroende växt då de skådat slutresultatet
i Sandbox Citizens och insett att de alla varit en del i föreställningen.
Jag tror att publiken som såg­
”­föreställningen
lämnade salongen med
tanken att den här gruppen av unga
aktörer inte bara kommer förbli medborgare i deras egen ”Sandbox” utan
även medborgare i det egna landet
– starka, självständiga och ansvars­
tagande.
”
/ Genovaite Butkiene, representant för Utbildning- och
vetenskapsministeriet i Litauen.
Lärarna ser hur erfarenheter skapats hos eleverna genom
projektet som inte skulle nås under ordinarie lektioner. Inte
bara i att ta ansvar och i att visa respekt för att man tillsammans
arbetar för ett gemensamt resultat och mål. Eleverna tvingades
även att använda och utveckla sin kreativitet, träna sitt tålamod,
punktlighet och koncentration. Vilket alla har varit viktiga delar
lika väl som att tillsammans i teamet lösa problem som kommit
upp längs vägen.
För att läsa mer om föreställningen Sandbox Citizens, gå in
på: www.creatlearn.org
TEACHING COURAGE! 17
Tidsresor – en metod att ­skapa
djupare förståelse för s­ amtiden
med hjälp av h
­ istorien
Som en del i CreatLearn har Klaipeda distriktet
torisk plats i närheten av skolan, tydliggörande av må-
använt lokala kulturmiljöer och tidsresor i
len, research, ofta en eller flera utbildningsdagar för
undervisningen, detta i ett samarbete med
lärarna.
Kalmar läns museum. Tidsresemetodik/
Kulturmiljöpedagogik är ett sätt för eleverna att
Baserat på kunskapen om platsen skrivs ett scenario,
en berättelse som fokuserar på en särskild händelse
lära sig om den lokala historien på ett kreativt
på platsen vid en bestämd tidpunkt. Det kan vara ett
sätt och få en djupare förståelse för dagens
möte, förberedelse för att ta emot gäster, någon som
frågor med hjälp av lokala historiska platser och
ska resa iväg ... Allt detta förklaras i ett scenario som
berättelser.
skrivs i förväg av museipersonal tillsammans med de
berörda lärarna. I skolan förbereder elever och lärare
tidsresan i flera ämnen. Själva tidsresedagen är ett dra-
Tidsresemetodiken utvecklades omkring 1985 av Kalmar läns museum tillsammans med lokala skolor. Det är
en pedagogisk metod, där eleverna både forskar om
och deltar i livet på en lokal historisk plats, och på så
sätt lär sig mer om sitt eget samhälle och om sig själva,
dagens frågor insatta i ett historiskt sammanhang.
ma/rollspel där berättelsen återskapas. Alla deltar på
sina egna villkor, det finns inga åskådare.
Varje tidsresa är unik: en lokal plats, ett bestämt år och
en särskild händelse.
Nyckelfrågor
Kalmar läns museum har genom åren samarbetat med
Alla tidsresor har en eller två viktiga nyckelfrågor som
skolor och museer i ett 20-tal länder över hela världen
diskuteras grundligt och är i centrum för hela dagen
och inspirerat till användning av det här arbetssättet.
- frågor som är relevanta i vår egen tid, men också i
Tidsresemetodiken är inte en fristående verksamhet
utan en arbetsmetod nära kopplad till läroplanen.
historien. Det är ofta stora sociala eller politiska frågor
som demokrati, jämställdhet, våld, frihet, miljö, frågor
som transformeras till den lokala berättelsen, så att
deltagarna reflekterar och finner lösningar både för sig
Vad är tidsresemetodik?
själva och för hela gruppen. Man kan säga att tidsrese-
Tidsresemetodiken innehåller flera steg: val av en his-
metodiken är ett sätt att forma en pedagogisk ram för
TEACHING COURAGE! 18
att reflektera över och diskutera aktuella frågor både
grupper eller alla tillsammans. Det är praktiska sysslor,
i mindre grupper och gemensamt, och för att skapa
som till exempel hantverk, trädgårdsarbete eller tvätt,
läranderum, där det är accepterat att tänka annorlunda
allt beroende på vad man vill berätta i scenariot. Ge-
och att uttrycka det.
mensamma aktiviteter handlar om sång, musik eller
dans. Tidstypisk mat lagas alltid. Det är viktigt att ha
Att vara sig själv, men i en annan tid
När eleverna kommer till dagen för tidsresan, har de
under en tid förberett sig i skolan, kanske till och med
en tydlig början och ett tydligt slut på tidsresan, där
avslutningsceremonin ofta sammanfattar dagens tema.
skrivit en egen karaktär med synpunkter på nyckelfrå-
Vezaicai Manor 1888
gorna. I tidsresan blir de en annan person i en annan
I maj 2013 organiserade Kalmar läns museum, tillsam-
tid, men är samtidigt sig själva, alla behåller sin ålder
mans med litauiska kollegor, två tidsresor för elever
och sitt kön. Historiska kläder och rekvisita används för
och lärare från två lokala skolor, på en historisk plats i
att skapa en genuin känsla.
Klaipeda distriktet, nämligen Vezaiciai herrgård.
Aktiviteterna i tidsresan kan ske individuellt, i små
Under hösten 2012 och våren 2013 genomförde Kal-
intressanta var förberedel”sernaDetförmesttidsresan:
samla fakta om den
historiska platsen nära skolan, studier i
den valda tidsperioden och att utforska
arkiv och andra källor.
”
/Ingrida Jancauskiene, historielärare
mar läns museum en utbildning i tidsresemetodiken,
både i Sverige och i Litauen, för pedagogerna från
Klaipeda distriktet. Litauiska lärare deltog i tidsresor i
Sverige, seminarier och workshops arrangerades innan
pilot platsen beslutades, liksom tema och nyckelfrågorna för de första tidsresorna i Litauen. Det gjordes
research och samlades in fakta om historien vid Vezaicia Manor och slutligen skrevs scenariot. Eleverna i de
deltagande skolorna förberedde sig i skolan.
TEACHING COURAGE! 19
Året i tidsresan var 1888 och scenariot fokuserade på
dem som klagade år 1888? Vad betydde frihet, själv-
de anställdas och arbetarnas förberedelser inför ett
ständighet och identitet då, vad betyder det i Litauen
möte på herrgården med den regionala guvernören.
i dag?
Nyckelfrågorna handlade om yttrandefrihet, oberoende, identitet och civilkurage. Vem vågar framföra
klagomål till guvernören om dåliga arbetsförhållanden
och förryskningen av landet? I tidsresan gjordes platsen i ordning, välkomstskyltar skrevs, maten lagades.
Till slut kom guvernören. De tidigare synpunkterna i
mindre grupper var nu möjliga att föra fram till guvernören. Vem har modet att uttala sina åsikter? Efter tidsresan gjordes jämförelser då och nu. Vad hände med
Jag har lärt mig mycket mer om den
”historiska
perioden genom tidsresan,
eftersom jag själv levde i den tiden:
utförde arbetena, bar kläderna, sjöng
sångerna och var engagerad i deras
problem.
/Elevröst
För lärarna i Klaipeda blev denna nya undervisningsmetod en riktig aha-upplevelse, en metod med många
fördelar. Tidsresan gjorde ett stort intryck på eleverna.
De fick möjlighet att diskutera självständighet och ryskt
inflytande på ett annorlunda sätt än vad som är vanligt
och på samma gång fick de en djupare förståelse för
livet på den historiska platsen.
I Klaipeda distriktet vill man fortsätta att använda tidsresemetodiken. Arbetssättet har redan presenterats
och diskuterats vid seminarier för historielärare i regionen. Förhoppningen är att samarbetet med Kalmar
läns museum ska fortsätta.
”
TEACHING COURAGE! 20
SWEDEN / KALMAR
”Världen består
inte av 16 ämnen,
den hänger ihop”
I Kalmar har CreatLearn inte stannat
innanför skolans väggar. Bland annat har
de 150 eleverna ställt ut sina alster i en
fotoutställning och en konstutställning.
Kortfilmer som eleverna skapat har visats på
tv-monitorer på Kalmar konstmuseum och på
stadsbussarna.
De två skolor som varit delaktiga valde lite
olika inriktningar på sina projekt. Men på
en punkt var de överens: temat civilkurage
skulle vara tydligt kopplat till elevernas
verklighet.
På båda skolor har det funnits en kärngrupp bestående av fyra-fem lärare som tagit ansvar för CreatLearn. Målbilden var att
projekten skulle inkludera alla ämnen och att det skulle bli en
del av alla faser av lärandet. Man ville få in mer kreativitet. Använda kreativa vägar i lärandet och involvera kreativitet än mer
i undervisningen. Målet var att få eleverna att samarbeta i grupp
och att undervisningen än mer skulle länka samman teori med
praktik. Att få in mer praktiskt arbete var även någonting som
eleverna önskade, att få göra någonting som kändes på riktigt.
Grundidén var att inte förutbestämma hela händelseförloppet. Istället ville man utveckla varje steg allteftersom det kom
och göra det tillsammans med både eleverna och kulturexperterna.
Chockerande kick-off
Lärarna ville att projektet skulle få lite av en chockerande start,
för att verkligen markera att de nu skulle arbeta med någonting
nytt. De planerade för en kick-off som eleverna skulle minnas.
Något som de kunde relatera till på ett personligt plan med
förhoppning om att det skulle göra dem än mer engagerade i
projektet.
Valet föll på teater.
Att det handlade om teater och att det var en kick-off visste
eleverna däremot inte om. De trodde att mannen som stod
längst fram i klassrummet var en konsult som skolledningen
Lär man sig på ett annorlunda sätt,
”tänker
man på ett annorlunda sätt.
”
/Elevröst
TEACHING COURAGE! 21
SWEDEN / KALMAR
bjudit in eftersom de var bekymrade över elevernas uppträdande mot varandra. Konsulten som var en skådespelare började
tala till eleverna och höll då en linje rakt av: blåögda är bättre
människor än brunögda.
Nu blev eleverna verkligen utmanade i sitt civilkurage. Skulle
någon våga protestera? Till en början satt de tysta men efter en
stund började flera argumentera emot.
Då det avslöjades att mannen var skådespelare gav det starka
reaktioner. Flera blev upprörda, arga och ledsna. Upplevelsen
bearbetades i gruppdiskussioner efteråt. Eleverna fick då fundera över vad det är som krävs för att vi inte automatiskt ska göra
eller säga någonting som inte känns rätt för oss själva, eller som
strider mot våra egna värderingar.
Filmskapande med olika vinklar
På den ena skolan, Falkenbergsskolan, är det runt femtio
elever i nionde klass som varit delaktiga i CreatLearn. Lärarnas
förhoppning var att projektet skulle göra eleverna mer medvetna om hur de är mot varandra i både det verkliga livet och på
exempelvis sociala medier. Förhoppningen var att de skulle bli
bättre på att stå upp för sig själva och andra.
Med teater som introduktion besökte eleverna sedan den lokala teatern för workshops under två dagar. De fick bland annat
se skådespelare från Byteatern agera på scen i olika dilemman
kring civilkurage som eleverna fick ta ställning till. Senare fick
eleverna även till uppgift att själva beskriva liknande dilemman.
De skrev både manus och agerade på scen.
Förutom Byteatern har Reaktor Sydost, ett regionalt filmresurscentrum, funnits med som kulturexpert. Det handlade då
om att finnas med som stöd i ett filmskapande. Eleverna delades
in i mindre grupper och producerade tillsammans nio filmer.
Alla med civilkurage som tema.
Att få hjälp utifrån av kulturexperter tycker lärarna varit ett
måste. De upplevde att intresset hos eleverna dessutom växte då
de fick träffa någon som verkligen hade kunskaper och erfarenheter på området.
Vad kan du skapa av en tom stålkub?
På den andra skolan, Södermöreskolan, är det nästan hundra
elever i årskurs nio som varit delaktiga i projektet. Fyra elever
har ingått i en arbetsgrupp tillsammans med fyra lärare och
skolans rektor. Detta eftersom skolan ville utveckla och stärka
elevernas inflytande och låta även dem påverka hur arbetet
skulle se ut.
sig på annat sätt, inte
”baraKulsittaatt ilära
skolbänken. Bra att få sätta
sig och tänka till lite om till exempel
kränkande behandling och ge uttryck
för sina tankar genom gestaltning.
/Elevröster
”
alla elever
”fleraSomsättjagattserläradetsigbehöver
på, oavsett om du
jobbar med matematik eller läser en
bok. I alla ämnen finns det kreativitet,
det handlar bara om hur man lockar
fram den. Att skola och kultur närmar
sig varandra, det är det som är de stora
vinsterna i det här projektet.
”
/Lotta Rautio, bildlärare på Södermöreskolan.
Under projektet har en rad olika workshops ägt rum.
En av dem var densamma som för Falkenbergsskolan då eleverna besökte teatern för att ta ställning i olika dilemman som
skådespelare från Byteatern agerade på scen.
En annan workshop höll Reaktor Sydost i. Eleverna fick då
med hjälp av sina egna mobiltelefoner göra kortfilmer där de
presenterade olika dilemman av civilkurage.
Den tredje workshopen handlade om att beskriva civilkurage
genom konst. Efter en inspirationsprocess delades eleverna in
i mindre grupper. Varje grupp fick till uppgift att beskriva och
TEACHING COURAGE! 22
SWEDEN / KALMAR
mycket positivt att
”jobbaDetsåharnäravaritskolorna
och Byteatern i
det här projektet, att vi verkligen har
planerat ordentligt och diskuterat tillsammans. Ofta är det ju det som saknas, det finns för lite tid för planering
och reflektion, då blir det mest in och
göra lite film med ungarna. Här hade
vi en möjlighet att koppla arbetet till
olika ämnen och verkligen låta det vara
ett viktigt arbete. Jag upplever även
att vi genom projektet har fått en god
inblick i och förståelse för varandras
verksamheter, både skolor och kultur­
aktörer. Det är väldigt stor skillnad på
att komma in som ett kulturinslag i
skolan, än att verkligen samarbeta på
riktigt. Det har varit en väldigt positiv
upplevelse att känna att man verkligen
jobbar tillsammans i ett sånt här stort
och viktigt projekt, både lärare, elever
och kulturaktörer! Allas engagemang
har varit lika viktigt.
”
/Ida Qvarnström, filmkonsulent på Reaktor Sydost.
presentera civilkurage i en stålkub som mätte ungefär en kubikmeter. I februari 2013 visades elevernas kuber upp i Kalmar
Stadspark.
I workshopen där stålkuberna växte fram användes ett material som Forum för levande historia skapat: ”Spelar roll”. Detta
material användes även i en workshop där eleverna skrev varsin
text kring åskådarrollen.
Skolan arbetade även med ett annat projekt som var kopplat
till CreatLearn: ”Agera och reagera – civilkurage”. Eleverna
gjorde då enkelt animerade kortfilmer i små kuber. Filmerna var
ungefär två minuter och visades sedan på tv-monitorer på både
Kalmar konstmuseum och på stadsbussarna.
Från utställningen i Kalmar Stadspark.
Att integrera kultur i undervisningen
På båda skolor är man sedan tidigare van att arbeta med kultur.
En tydlig skillnad syns ändå på de tidigare erfarenheterna tycker
lärarna. Tidigare har kulturen haft en tendens att ses som ett
roligt avbrott från allt annat. Inte lika ofta har det varit förberett
eller följts upp efteråt. Det har mer skett som en fristående och
enskild aktivitet. Att mötet med kultur kan ske på det sättet kan
självklart även det ha en tjusning och ett syfte. På ett sätt har
kultur alltid en mening tänker lärarna, men det uppnår än högre
höjder om alla möjligheter i mötet togs till vara.
Om inte kulturinslagen integreras ser lärarna även att det blir
en större risk att de upplevs som någonting som stjäl tid från
den övriga undervisningen och stör i det ordinarie schemat.
Erfarenheterna från CreatLearn blev därför någonting annat.
Kulturexperterna har nu inte bara kommit på besök utan blivit
en del av elevernas arbete varje dag. I flera fall tidigare har aktiviteterna varit någonting som kulturexperterna själva planerat
men nu har både planering och arbetet skett ute på skolorna
tillsammans med både lärare och elever.
På det här sättet fick kulturen en given plats. Och det blev
ett sätt att visa att kultur också är ett sätt bland alla sätt att lära.
Lärarna tänker att med kultur är det möjligt att ta sig an ett
ämne med en annan vinkel. Det kan då skapa både en djupare
består inte av 16 ämnen,
”denVärlden
hänger ihop. Därför vill vi ­hitta
andra vägar att jobba på, både för
lärare och elever. Vi vill komma bort
från snuttifieringen och se helheter och
sammanhang.
”
/Ulf Nilsson, rektor på Södermöreskolan.
TEACHING COURAGE! 23
SWEDEN / KALMAR
förståelse och även öppna för andra sätt att tänka. Det öppnar
för en utveckling i elevernas kreativa förmåga och deras förmåga att tänka själva.
Arbetet fortsätter på skolorna …
Den största svårigheten som lärarna ser har varit att organisera
arbetet. Trots att de tillsammans med kulturexperterna träffats
kontinuerligt upplever de ändå att det är de själva som organiserat det mesta av arbetet. En positiv erfarenhet av detta är ändå
att både lärarna och kulturexperterna upplever att de fått en
bredare insyn i varandras verkligheter. I framtiden kommer det
både förenkla och förstärka samarbetet.
När skolorna blickar framåt vill de fortsätta samarbeta nära
kulturen. De vill skapa en gemensam planering tillsammans
med kulturexperter för att bli samstämda i vilken roll kulturen
ska ha i skolan på ett långvarigt plan. På en av skolorna arbetar
man exempelvis för ett fortsatt samarbete med Byteatern och
Reaktor Sydost i ett projekt kring miljö och goda gärningar.
Lärarna talar om projektet i sin helhet som en stor succé. De
tycker att eleverna varit intresserade, motiverade och engagerade. De ser efter projektet både en mognad och ett djup i
elevernas sätt att tänka som de inte tidigare sett lika tydligt.
Detta är någonting som även eleverna märkt av hos sig själva,
att projektet skapade en inre resa.
Ett nätverk har skapats mellan
”­skolans
lärare och oss på kulturinstitutionerna. Det är viktigt att vi kan
fortsätta att utveckla det nätverket. Så
att vi tillsammans och långsiktigt och
med god tid för planering utvecklar
idéer kring hur vi ska jobba med eleverna. Teaterns roll är inte primärt att
leverera dramapedagoger på beställning
utan möjligheterna är mycket större än
så. Det kan handla om forumspel, live­
projekt, textarbete, att diskutera dramatik med eleverna eller arbete kopplat till föreställningsproduktion. Till
­exempel. Men det viktiga är att skolan
och kulturen utvecklar detta arbete
med fokus på elevernas utveckling och
­skapande tillsammans.
”
/Anna-Greta Larsson, pedagogiskt ansvarig på
­Byteatern.
TEACHING COURAGE! 24
Samtal med …
Birgitta E. Gustafsson,
forskare vid Linnéuniversitetet
Under projekttiden för CreatLearn har samtliga lärare och elever kontinuerligt reflekterat över
arbetets utveckling i ett loggboksskrivande. I Kalmar har det även inkluderat kulturexperterna och
projektledaren.
Loggboksskrivandet i Kalmar ligger som grund för en rapport som Birgitta E. Gustafsson, lärare
och forskare vid Linnéuniversitetet, skriver. Rapporten kommer bland annat fokusera på den
kreativa process som uppstår då skola och kultur möts.
Då Birgitta E. Gustafsson först blev tillfrågad om att
Detta erbjuder möjlighet till andra bilder av verklighe-
bli en del av CreatLearn kände hon direkt att det var
ten, menar Birgitta E. Gustafsson.
någonting som intresserade henne.
Som forskare har hon just inriktat sig på didaktiska frågor som handlar om kulturkonfrontationer som grund
till förändring och meningsskapande. Hon är intresserad av mötet mellan olika institutioner för att se vilken
potential som finns i det mötet och hur det går att ut-
Loggbok som metod för reflektion
När hon gick in i CreatLearn var grunderna för projektet så även temat redan fastställda. Hennes uppdrag
blev då att formulera en idé kring hur den kreativa processen kunde följas. På introduktionsmötet i februari
veckla.
2012 lade hon fram upplägget med loggbok som me-
Hon tänker att det i pedagogiska sammanhang krävs
skriftlig reflektion där deltagarna tvingades stanna upp
att vi blir provocerade. Någonting måste stöta mot vår
vid vissa punkter och tillfällen.
tod. Tanken var att loggboken skulle fungera som en
föreställningsvärld för att vi ska nå förändring och för
att vi ska tänka nytt. Hon talar bland annat om konstnärliga språk som medel. Det kan handla om konst,
musik, dramatik, skrivande … De konstnärliga språken
kan då vara det som stöter mot. Det kan få oss att både
tänka nytt och ge oss möjlighet att skapa och omskapa
förståelsen av oss själva och omvärlden.
För eleverna började loggboksskrivandet med att de
fick en kort berättelse som innehöll ett etiskt dilemma
som de skulle ta ställning till. Eleverna har sedan under
projektets gång fått fortsätta reflektera kring etiska dilemman som blivit synliga i deras arbete, vilka erfarenheter de har kring dessa och vilka känslor och tankar
som väckts.
TEACHING COURAGE! 25
Lärarna, kulturexperterna och projektledaren har i sitt
som på annat sätt haft betydelse. Rapporten kommer
skrivande bland annat reflekterat kring sina tidigare er-
diskutera vad som krävs av olika partners för att det ska
farenheter av kulturprojekt i skolan och vilka potential
bli meningsskapande för både elever och lärare.
de ser i möten mellan skola och kultur. Vid gemensamma workshops och seminarium har de reflekterat över
nya tankar och idéer som växt i och med dessa och
om det har förändrat något. Dels i utformandet av de
projekt som pågick på skolorna men även i deras syn
på elevernas lärande och för deras utveckling och förståelse av civilkurage. De har även reflekterat kring hur
deras syn på kultur i skolan har förändrats i och med
deras medverkan i projektet.
Fokus kommer ligga på ett lärande för alla, om elevernas utveckling och på lärarnas förmåga att skapa kreativa lärmiljöer. Vilka förutsättningar krävs egentligen
för att nå dit? Vilka hinder kan man stöta på? Vad kan
man göra för att gå vidare i sitt arbete och för att sprida sina kunskaper vidare?
Målet med rapporten är att ge deltagarna en röst och
belysa det som Birgitta E. Gustafsson själv anser är vik-
Loggboksskrivandet har hela tiden byggt på en tydlig
koppling till temat civilkurage. Att temat inte glömdes
bort tycker Birgitta E. Gustafsson varit viktigt. Risken
är annars i liknande projekt att det mer handlar om
en form eller estetik. Att man då enkelt glömmer bort
tigt: vägen fram till målet. Att arbeta i projekt innebär
ofta ett mål längre fram, i flera fall en produkt dit skapandet ska leda. Men Birgitta E. Gustafsson menar att
skapandet sker hela tiden och därför är vägen dit lika
viktig och därför behöver även den uppmärksammas.
innehållet lite på vägen. I det här fallet fanns det däremot ett tydligt innehåll i temat och det placerades
därför i centrum. Det som var intressant i det här fallet
var även att se hur temat behandlades i mötet mellan
skolan och kulturen. Hände det någonting i och med
det mötet som inte skulle hända annars?
Med fokus på lärande för alla
Den rapport Birgitta E. Gustafsson nu skriver bygger
bland annat på loggboksskrivandet i Kalmar. Den bygger också på observationsanteckningar från officiella
sammankomster för de olika CreatLearn-partners och
då hon besökt skolorna i Kalmar på bland annat deras
kick-off inför projektstarten. Hon har även genomfört
intervjuer med rektorerna och sammanställt en enkät
som eleverna besvarade då projektets avslutats. Elevenkäten fokuserade även den på temat civilkurage och
byggde på tanken om projektet som meningsskapande. Vad bär eleverna egentligen med sig från projektet
och har det förändrat dem på något sätt?
Med rapporten vill Birgitta E. Gustafsson skapa en slags
helhetsbild av en kreativ process. Allra först öppna för
en reflektion kring vad en kreativ process är och sedan
hur hon tänker att man kan följa en sådan. Rapporten
kommer ge bilder av processen i Kalmar. Den kommer
Rapporten beräknas vara klar
i december 2013 och finns då att läsa på:
www.creatlearn.org
göra nedslag där det skett någonting avgörande eller
TEACHING COURAGE! 26
IDÉER OCH
Metoder
I de fem delprojekten i CreatLearn har alla arbetat med kultur med tema
civilkurage. Men hur och med vilka metoder har skiljt sig åt.
Några idéer och metoder från projektet finns samlade här. Redo att
plockas in i nya klassrum tillsammans med nya deltagare.
Forumteater / Fruktsallad
Detta är en lek som aktiverar alla deltagare och som tillåter, till och med kräver,
fysisk aktivitet.
Det hela börjar med att deltagarna sitter på stolar som är placerade i en cirkel
där allas blickar riktas in i själva cirkeln. En deltagare ska däremot vara utan stol och
stå i mitten av cirkeln.
Leken börjar med att personen i mitten kommer med ett påstående som
samtidigt stämmer in på personen själv. Påståendet inleds med orden:
”Alla byter stol, som …”
Meningen kan exempelvis avslutas på följande sätt:
”Alla byter stol, som … har blåa ögon.”
”Alla byter stol, som … bär gröna strumpor.”
”Alla byter stol, som … någon gång har gråtit sig själv till sömns.”
”Alla byter stol, som … någon gång har varit kär.”
De deltagare som tycker att påståendet stämmer in på dem själva reser sig upp,
rör sig runt i cirkeln innan de hittar en ny stol att sätta sig på. Deltagarna ska inte
bara byta stol till den bredvid, de måste aktivt resa sig upp, cirkulera, innan de
sätter sig ned på en annan stol.
Eftersom det inte finns lika många stolar som deltagare kommer det alltid finnas
en som är utan stol, den personen som är utan och nu står mitt i cirkeln får därefter
komma med ett nytt påstående.
Och kom ihåg: påståendet ska alltid vara sant för personen som säger det
eftersom det här är en lek kring det vi har gemensamt.
TEACHING COURAGE! 27
Litteraturtips:
“Games for Actors and Non-Actors” (London, Routledge, 1992) är en klassiker
skriven av Augusto Boal, skaparen av forumteater. Boken ger en bra inledning till
forumteater då den introducerar flera övningar och berättar om de grundläggande
beståndsdelarna för forumteater.
Forumteater / Stopp-gå
Ibland kan det behövas en icebreaker för att skapa en avslappnad och frizon i en
grupp, en sådan kan exempelvis vara: ”Stopp-gå”. Detta är egentligen bara en
fånig lek utan någon djupare mening, men det kan vara bra med sådana lekar
ibland också. Att få deltagarna avslappnade och få dem att skratta. Allra helst som
en härlig start på morgonen.
Det är viktigt att alla verkligen deltar och är aktiva hela tiden. Alla ska röra sig
runt i rummet. Alla utom en förstås för det är en person som ska ge instruktioner
som de andra ska följa, i alla fall försöka följa. Som exempel kan den personen
säga:
”När jag säger gå, då går ni. När jag säger stopp, då stannar ni.”
Alla rör sig därefter runt i rummet och personen säger ibland ”gå”, ibland
”stopp” och deltagarna följer instruktionerna. Därefter kan man gå vidare med:
”När jag säger gå, då går ni. När jag säger stopp, då stannar ni. När jag säger
hoppa, då hoppar ni. När jag säger stampa, då stampar ni med era fötter.”
Alla fortsätter med att röra sig runt i rummet och följer instruktionerna. Personen
adderar hela tiden nya:
”När jag säger gå, då går ni. När jag säger stopp, då stannar ni. När jag säger
hoppa, då hoppar ni. När jag säger stampa, då stampar ni med era fötter. När jag
säger sjung, då sjunger ni. När jag säger vissla, då visslar ni.”
Förhoppningsvis följer alla med på dessa instruktioner för det är efter detta som
det hela blir intressant och än mer komplicerat:
”När jag säger gå, då stannar ni. När jag säger stopp, då går ni. När jag säger
hoppa, då hoppar ni. När jag säger stampa, då stampar ni. När jag säger sjung, då
sjunger ni. När jag säger vissla, då visslar ni.”
Man kan fortsätta göra det hela allt mer komplicerat och svårare:
”När jag säger gå, då stannar ni. När jag säger stopp, då går ni. När jag säger
hoppa, då stampar ni med era fötter. När jag säger stampa, då hoppar ni. När jag
säger sjung, då sjunger ni. När jag säger vissla, då visslar ni.”
Och på det viset fortsätter man och ser hur många deltagare som klarar av att
följa med.
TEACHING COURAGE! 28
Forumteater / Theatre Fforwm Cymru
Theatr Fforwm Cymru har sin bas i Wales men genomför kurser i forumteater över
hela Europa. Regissören Gill Dowsett säger ofta att de är: ”furniture movers and
story collectors”.
Gill Dowsett har skrivit flera böcker om sina tjugo år som aktiv inom forumteater.
Böckerna innehåller flera övningar och beskriver även Theatr Fforwms Cymrum’s
sätt att arbeta under sina kurser och workshops.
”Just Fun” (Theatre Fforwm Cymru, 2009)
”A Toolkit for Developing Emotional Intelligence” (Theatre Fforwm Cymru, 2009)
som även innehåller en dvd.
För mer information: [email protected]
Kulturmiljöpedagogik/Tidsresemetodik
Kalmar läns museum har producerat ett flertal skrifter om tidsresemetodiken,
bland annat: ”7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön. Tidsresan som
pedagogisk metod”
För mer information: www.bridgingages.com
Eller besök: www.kalmarlansmuseum.se/pedagogik/tidsresor
Klaipeda distriktets Utbildningscenter har dessutom tagit fram en uppsättning
av 12 vykort med bilder, en kort beskrivning av scenariot för tidsresan på Vezaiciai
herrgård 1888 och med en redogörelse av grunderna för tidsresemetodiken.
Spelar roll
Forum för levande historia har producerat utställningen ”Spelar roll” som fokuserar
på åskådarrollen i förtryckarsituationer. Till detta har de tagit fram ett pedagogiskt
material som är användbart även om inte eleverna själva sett utställningen.
Materialet innehåller bland annat en kortfilm, fotografier och diskussionsunderlag.
På skolorna i Kalmar har man arbetat med bild- och textmaterialet
samt värderingsövningar under projektet. Lärarna har dessutom varit på
Världskulturmuseet i Göteborg för en utbildning som Forum för levande historia
organiserade. Medverkade då gjorde även representanter från Kalmar kommun,
Byteatern, Reaktor Sydost och Riksteatern.
För mer information: www.levandehistoria.se/spelarroll
TEACHING COURAGE! 29
Forumteater / Staty-improvisation
Detta är ett sätt att enkelt introducera forumteater och övningen går att göra med
både yngre och äldre deltagare.
Börja övningen med att ni i gruppen ställer er i en cirkel. Be sedan alla deltagare
vända sig om så att alla har ryggen mot cirkeln. Ledaren för övningen står i
mitten av cirkeln och säger sedan ett ord, exempelvis: skola, teater, kärlek, hat …
Deltagarna får sedan några sekunder på sig att tänka ut hur de vill gestalta ordet i
en pose. På en signal från ledaren vänder sig alla sedan om med ansiktena in mot
cirkeln och gör sin pose.
Sedan kan man välja ut några poser som man tillsammans samtalar kring. Allra
först kan man göra det på ett objektivt sätt, man kanske säger:
”Personen har två armar, den ena har hon lyft över huvudet.”
Sedan granskar man posen subjektivt:
”Personen är arg.”
”Personen ser ut att vilja slå någon annan.”
Man kan även göra den här övningen gruppvis. Antingen två och två eller i något
större grupper. Ledaren för övningen ger återigen ett ord som grupperna den här
gången ska gestalta tillsammans i en pose.
Filmanimationer
I Kalmar skapade eleverna animerade kortfilmer med civilkurage som tema.
Scenrummet för filmerna var tillverkade av armeringsjärn och mätte cirka 40x40 cm.
Även i den här övningen finns en stor möjlighet att samverka mellan olika
ämnen. I Kalmar integrerades bild, svenska och de samhällsorienterade ämnena.
Arbetet med filmerna fokuserade bland annat på elevernas förmåga att
samarbeta, argumentera och kommunicera. De fick ta både etiska och moraliska
ställningstaganden och reflektera kring samhälleliga, moraliska och historiska
dilemman.
Inför arbetet med filmerna startade man med en workshop som handlade om att
bejaka sin fantasi och att våga tänka djärvt.
När eleverna delades in i mindre arbetsgrupper fick de alla till uppgift att
producera en film var i grupperna. Det skulle vara en stumfilm i svartvitt, det skulle
filmas med en fast kamera och de fick inte vara längre än 2 minuter.
Kreativiteten skulle verkligen utmanas hos eleverna och därför sattes ganska
snäva ramar upp. Detta såg eleverna däremot inte som begränsningar. Istället fick
de tänka till lite extra bara för att komma på smarta lösningar.
Till ett filmarbete som detta kan det vara en god idé att ta in en kulturexpert.
Exempelvis en konstnär, filmpedagog eller filmare. Och även här att visa
upp slutresultaten för en publik. I Kalmar visades filmerna på tv-monitorer på
stadsbussarna och på Kalmar Konstmuseum.
För mer information, kontakta: [email protected]
TEACHING COURAGE! 30
Sandbox Citizens filmades och finns på dvd.
Vid ett möte efter det att föreställningen Sandbox Citizens satts upp bestämde
lärare från skolor i Klaipeda distriktet tillsammans med skolledare för arton
utbildningsinstitut att anpassa dvd:n Sandbox Citizens så att den ska gå att
använda vid lektioner i litauiska, historia och musik. Förslaget lades fram att man
även skulle skapa ett pedagogiskt ramverk kring dvd:n för att underlätta då andra
lärare önskar integrera materialet i sin undervisning.
Alla skolor i Klaipeda distriktet har fått varsitt exemplar av dvd:n och den finns
även på biblioteket till utlåning. Dessutom har åtta Utbildningscenter i regionen
fått dvd:n och tilldelats rätten att kopiera och sprida den vidare.
För mer information, besök www.creatlearn.org eller maila: [email protected]
Vad kan du skapa av en tom stålkub?
I Kalmar tillverkade eleverna kuber som på ett eller annat sätt illustrerade temat
civilkurage.
Kuberna var tillverkade av svetsade armeringsjärn och mätte 88x88x88 cm. Det
går självklart att använda andra material och formatet går att laborera med. Vid
större format på kuberna behöver man dock se över möjligheterna till transport
och lagring.
Innan arbetet med gestaltning tar fart kan en teoribakgrund var lämplig. Det
kan då handla om att gemensamt diskutera och reflektera över temat som ska
illustreras. Om slutresultatet ska visas upp för allmänheten kan en diskussion
kring sändare-mottagare även hjälpa eleverna vidare. Diskutera även begreppet
budskap. Hur får man ut sitt budskap på ett effektivt och tydligt sätt?
Dela sedan in eleverna i mindre arbetsgrupper med ungefär fyra-sex elever i
varje. Avsett tid i schemat och ha då i åtanke att möjligheten att samverka mellan
olika ämnena är stor. I Kalmar valde man att integrera slöjd, bild, svenska och de
samhällsorienterade ämnena.
Uppgiften är sedan att gestalta temat på valfritt sätt inom ramen för kuben.
När kuberna är klara, anordna då en utställning där ni visar upp dem för
allmänheten. Verkliga mottagare ger ett mervärde och ökar ofta engagemanget
kring uppgiften.
För mer information, kontakta: [email protected]
TEACHING COURAGE! 31
“Creative learning for Civil Courage” – en handbok för lärare i
Mecklenburg-Vorpommern
Handboken riktar sig till lärare från Mecklenburg-Vorpommern, den samlar erfarenheter
från de olika CreatLearn-projekten och innehåller metoder för hur man på ett kreativt
sätt kan undervisa i ämnet civilkurage. Den innehåller även kontaktuppgifter till
kulturexperter som är tillgängliga för framtida samarbetsprojekt med skolklasser och
enskilda organisationer som arbetar med civilkurage varje dag. Kulturexperternas mål är
att med hjälp av det kreativa arbetet uppmuntra och främja elevernas självförtroende,
det handlar även om att visa eleverna att det finns flera sätt att lära. Så även för lärarna
där kulturexperternas roll kan vara att stödja lärarna i att hitta andra vägar i deras
undervisning. Handboken ger även tips och råd till hur man kan arrangera ett utbyte med
elever från skolor i andra länder.
INNEHÅLL:
Del I – CreatLearn – en överblick av erfarenheter och resultat
… beskrivning av de aktiviteter som skett på skolorna och i de övriga CreatLearnprojekten, tillsammans med kontaktuppgifter till kulturexperter.
Del II – Aktiviteter utöver det dagliga arbetet i skolan
… en sammanställning av flera förebyggande åtgärder när det gäller det kreativa
lärandet och i skolans arbete med civilkurage.
Del III – Erbjudanden från externa kulturexperter
… komplettering för de aktiviteter som beskrivs i del två med erbjudanden från
frivilligorganisationer och andra, exempelvis teater- och dansskolor.
Del IV – Hur finansierar man aktiviteterna?
… ger en up-to-date översikt över finansieringskällor.
Del V – Civilkurage i skolans dagliga arbete
… beskriver olika aktiviteter som fokuserar på arbetet med civilkurage, aktiviteterna
baseras på utbildningspaketet ”alla olika – alla lika” och utgår från temat GIMA (Group
atmosphere, Image we have of people, Mechanisms that lie behind, Acceptance of
difference). För mer info: www.eycb.coe.int/edupack/
     
TEACHING COURAGE! 32
Del VI – Undervisningsmetoder från A-Z
… beskriver en rad olika metoder och övningar som går att plocka in i undervisningen för
att komplettera de verksamheter som beskrivs i del fem, bland annat kom-igång-övningar
och övningar som kan fungera som icebreakers.
Del VII – Litteratur
… sammanställer aktiviteter och metoder samt ger litteraturtips till lärare.
För mer information, kontakta: [email protected]
'
Önskar du mer idéer och inspiration, besök då hemsidan www.creatlearn.org
och ta dig till fliken ”teaching toolkits”.
TEACHING COURAGE! 33
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
”Det är viktigt
att tro på framgång”
Riksteatern i Sverige har under många år bedrivit och bidragit till skola-kulturprojekt nationellt
och internationellt. I CreatLearn har Riksteaterns uppdrag varit att fånga, belysa och sprida
erfarenheter.
I oktober 2013 samlades alla CreatLearn-partners för en slutkonferens i Guldborgsund. Nu
fanns det möjlighet att tillsammans utvärdera och reflektera kring projektet. Att förutom i
loggform på CreatLearns hemsida, där varje partner kontinuerligt rapporterat från projekten,
även få möjlighet att berätta om och få lyssna till vilka erfarenheter var och en bär med sig
från den del man själv varit delaktig i. Men också att se till CreatLearn i sin helhet och till
samarbetet som det inneburit. Mellan lärare och elever, mellan skolan och kulturexperterna.
Och självklart mellan de olika partners i de fyra olika länderna.
Tid och möjlighet att blicka bakåt på den resa som projektet inneburit. Men självklart även se
framåt mot framtida projekt och nya samarbeten.
På slutkonferensen medverkade deltagare från samtliga
länder i en workshop som Riksteatern ledde för att diskutera,
reflektera och utvärdera. Lärare, rektorer, projektledare och
representanter från skolledningar fanns representerade.
Frågor som lyftes under workshopen handlade bland annat
om huruvida lärarna kunde se att CreatLearn ändrat deras sätt
att undervisa. Kunde de se att de själva lärt sig någonting och
kunde de konkret peka ut vad eleverna lärt sig? Vad hade utbytet med lärare från andra länder bidragit med? Hade projektledarna och rektorerna lärt sig någonting som förändrat deras
ledarskap? Och tyckte man så här i efterhand att CreatLearn var
ett bra sätt att utforska civilkurage på?
Mer samarbete, även framöver
Då merparten av lärarna skulle peka på någonting i deras undervisning som förändrats eller utvecklats i och med CreatLearn
valde de flesta att svara: samarbete. En lärare berättade hur han
tidigare undervisade mest på egen hand men att han i och med
projektet börjat arbeta i par med andra lärare och det ville han
fortsätta med. En annan lärare berättade hur hon också tidigare
TEACHING COURAGE! 34
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
arbetade ensam i sin klass men att hon nu ofta samarbetade inte
bara med andra lärare utan även med andra klasser.
Att samarbeta i arbetslaget och mellan klasserna var nytt
för flera. Och många ville och planerade att fortsätta med det
arbetssättet även framöver eftersom de såg hur det öppnade för
nya möjligheter.
Även samarbetet med eleverna tyckte lärarna förändrat deras
sätt att undervisa. Flera valde nu att göra eleverna än mer delaktiga i undervisningen.
Inblick och kunskap kring nya metoder menar lärarna även
har utvecklat dem. På flera sätt. Lärare i Danmark berättar
bland annat hur forumteater nu blivit en given del även i den
ordinarie undervisningen.
Nya metoder och synsätt
I samma takt som eleverna lärt sig nya metoder som kulturexperterna bidragit med har även lärarna gjort detsamma. För
flera lärare har metoderna varit helt nya. För andra har metoderna varit bekanta men förståelsen och kunskapen om dem har
nu fördjupats.
Det internationella samarbetet har dessutom gjort att ögonen
öppnats för än fler metoder än vad de själv arbetat med under
sitt projekt. Flera lärare berättar att inblicken i andra parters
metoder nu gjort att de själva är intresserade av att testa dessa
även i sina egna klasser framöver.
När det kommer till det internationella samarbetet uppmärksammas även studiebesök på varandras skolor. Att se hur undervisningen ser ut i andra länder har varit intressant eftersom den
skiljer sig på flera punkter. Skolsystemen är både olika uppbyggda och organiserade. Detta har därför skapat tankar kring det
egna arbetet för både rektorerna och lärarna.
alltid följa gruppen utan att gå den väg som man själv anser är
den rätta vägen. Att våga det.
Civilkurage.
Att ta sig an det ämnet med hjälp av projektet har varit väldigt lyckat visade det sig. En lärare berättar hur hon försökt ta
sig an ämnet tidigare. Då med en mer teoretisk vinkel. Men det
gav ingen direkt effekt hos eleverna. I alla fall inte vad hon kunde se. Men att arbeta på det här sättet, att inte ta sig an ämnet
teoretiskt utan konkret och i det praktiska arbetet gav resultat.
Det är alla överens om.
Under projektet har eleverna inte bara fått berättat för sig:
Detta är civilkurage. Istället har de fått reflektera över det på
egen hand, de har fått ställa sig frågan: Vad är civilkurage för
mig?
De har även blivit utmanande i civilkurage. De har fått öva
sig på att våga visa vad de själva tycker. Ta ställning och våga
hålla kvar vid den trots påtryckningar utifrån.
Har eleverna lärt sig någonting?
Lärarna ser väldigt positivt på projektet i sin helhet. Det har
varit intressant. Roligt. Spännande.
Men kan de peka på konkreta punkter där de ser att eleverna lärt sig någonting? Att det utvecklat eleverna och visat på
resultat? Det är svårt tycker flera. Kanske är det för tidigt att
se någon effekt redan, menar någon, det kanske kommer synas
långt senare?
Några punkter lyfter ändå lärarna fram. De nämner bland
annat att eleverna lärt sig att samarbeta i en större grupp, de har
insett att det är viktigt att ta ett gemensamt ansvar för gruppen
och att hålla deadline.
Elevernas självförtroende har växt. De har blivit mer motiverade, inte bara i arbetet med projektet utan det har även synts i
övriga skolämnen.
Elevernas kreativa förmåga har utvecklats.
Eleverna har lärt sig att reflektera och att tänka på andra sätt,
nya sätt.
På vissa skolor menar man att generella resultat höjts tack
vare att projektet skapat engagemang och motivation.
Att ta sig an temat civilkurage
En viktig lärdom som lärarna ser hos eleverna är att de nu
förstår att de har rätt till en egen åsikt. Det handlar inte om att
TEACHING COURAGE! 35
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
VIKTIGA FRAMSTEGSFAKTORER:
Med egna erfarenheter som utgångspunkt valde deltagarna
tillsammans ut viktiga framstegsfaktorer för ett lyckat projekt.
Listan sammanställer deras bästa tips och råd och kan fungera
som en guide och vägledning för dig som ska genomföra liknande projekt.
NOGA FÖRBEREDELSER. Att planera väl i början av projektet
underlättar väldigt för fortsättningen. Och det är viktigt med
förberedelser på alla nivåer: hos elever, lärare och skolledning.
TID: FÖRE, UNDER, EFTER. Att skapa tid för projektet är
en viktig del. Det krävs tid för noga förberedelser, tid avsatt i
undervisningen för genomförandet och tid för att utvärdera och
reflektera.
INVOLVERA LÄRARE. Det är en god idé att skapa en grupp
med lärare som kan driva projektet framåt. Se till så att de i
gruppen är motiverade och vill arbeta med projektet. Se även
till så att det finns några i gruppen, helst alla, som kan fullfölja
hela projektet.
INVOLVERA SKOLLEDNINGEN. Bara med stöd från rektor
och skolledning kan ni tillsammans skapa den tid och de resurser som projektet förutsätter.
INVOLVERA ELEVER. Se till att eleverna tidigt blir en del av
projektet. Låt dem vara engagerade redan i planeringen och
låt dem bli den viktigaste länken i det kreativa arbetet. Lyssna
till vilka idéer de har. Vad vill de göra, vilka önskemål har de?
Får eleverna själva vara med och bestämma är chansen större
att motivationen ökar. Och med motiverade elever blir arbetet
väldigt mycket bättre och mer givande.
HITTA SAMARBETSPARTNERS. Ta in professionella kulture­
xperter som ger stöd i arbetet och delar med sig av sina kunskaper. Välj samarbetspartners som på riktigt är beredda och vill
vara engagerade.
SAMARBETA. Se till att hela tiden samarbeta under projektet.
En god idé är att alla partners träffas inför projektstart för att
prata ihop sig om utformningen på projektet. Fortsätt även
träffas för regelbundna möten för att följa upp arbetet. Viktigt i
samarbetet är att alla partners förstår och är medvetna om vilket
ansvar de själva har.
SKRIV NED MÅLSÄTTNINGAR. Sammanställ en projektplan
och en tidsplan så att alla som deltar har gemensamma mål
och att alla vet vilka målen är. Beskriv i tidsplanen vad som ska
hända och i vilken ordning. När ni skriver projektplanen sätt
då även upp långsiktiga mål som visar på en fortsättning även
efter ert projekt. Ställ frågan: Vad vill vi uppnå med projektet
och vart vill vi det ska leda på lång sikt? Se även till att integrera
projektet i den ordinarie undervisningen.
HAR NI ALLT NI BEHÖVER? Se till att säkerhetsställa de
finansiella delarna innan ni sätter igång med projektet. Vilka
resurser behöver ni?
VÄLJ RÄTT TEMA. Om ni under projektet ska arbeta med ett
övergripande tema, välj ett som känns viktigt. Som engagerar
alla deltagare och som går att återknyta till på ett konkret sätt i
arbetet.
HA EN KICK-OFF. Innan ni ska dra igång med projektet, ha
då en kick-off. Gärna en som skakar om lite och som skapar ett
personligt engagemang hos deltagarna.
DOKUMENTERA PROJEKTET. Det kan handla om att samla
in material, filma eller fotografera. Men inte alltid är det enkelt
att vara deltagare i en workshop samtidigt som man dokumenterar. En lösning kan därför vara att ta in ytterligare en resurs i
klassrummet som är ansvarig för den delen.
REFLEKTERA OCH UTVÄRDERA. Gör detta återkommande
och inte bara efter projektets slut. Låt reflektionen vara en given
del under processens gång. Ta hela tiden ett steg tillbaka för att
se hur långt ni kommit och vad ni har kvar att göra för att nå de
mål som är uppsatt. Låt reflektion och utvärdering inte bara bli
någonting som görs i lärargruppen, gör detta tillsammans med
elever och kulturexperter.
VISA UPP ERT PROJEKT. Gör någonting som känns på riktigt
genom att ni visar upp ert arbete för en publik. Genom en
föreställning, utställning eller vernissage. Att visa upp arbetet
sätter på ett vis även en viktighetsstämpel. Det signalerar att det
ni gjort är någonting som är värt att visa upp för andra.
TRO PÅ FRAMGÅNG! Det är bland det viktigaste.
TEACHING COURAGE! 36
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
AHA OCH
WOW-ÖGONBLICK:
Workshopen avslutades med att deltagarna
fick berätta om ett ögonblick under projektet
då de stannat upp och känt: aha! eller wow!
Det kunde vara en händelse, ett
uppvaknande eller någonting som någon
sagt.
Alla berättade om sitt eget speciella
ögonblick och i rummet utbrast då flera
aha! och wow! när de hakade på i varandras
berättelser och sa att de varit med om
någonting liknande.
Minnen kom tillbaka och flera anekdoter
spred härliga skratt i rummet.
Många lärare lyfte fram en wow-känsla i ögonblick då de sett
en utveckling hos eleverna. Det berättades historier om elever
som ställt sig med armarna i kors och vägrat delta. En elev hade
exempelvis sagt vid en första workshop:
”Det här blir för mycket för mig.”
Något självförtroende hos eleven att han var kapabel att utföra det som workshopen krävde fanns inte. Efter ett års arbete
var hållningen däremot en annan. Då stod eleven med ett glas
bubbelvatten i sin hand, redo att skåla och välkomna andra elever till den vernissage där hans arbete skulle visas. Han stod där
stolt och berättade för de andra att detta hade han varit en del i.
Det berättades också historier om elever som inte vågat säga
någonting i början av projektet. De som varit både anonyma
och blyga men som sedan växt och stärkt sitt självförtroende så
att de slutligen kunde ställa sig på en scen. De som först inte
ens ville vara med i en workshop men sedan stod på scen och
agerade, dansade och sjöng inför publik flera gånger om.
Samarbete och civilkurage
Flera kände även en stark wow-känsla när de sett hur eleverna
samarbetade med varandra. Hur de utvecklat sin känsla och
respekt för teamwork. Att de inte bara tog ansvar för sig själva
genom att göra de arbetsuppgifter de själva åtagit sig. Utan att
de även kände ett ansvar för det gruppen gemensamt skulle
utföra.
Och även att det skapades ett samarbete mellan eleverna och
lärarna i projektet. Att de efteråt kunde känna: Wow, det här
gjorde vi tillsammans!
Temat civilkurage hade också färgat av sig på eleverna berättade flera. Eleverna vågar nu i större utsträckning stå upp för
sig själva, visa ett ställningstagande. De tar ansvar, för sig själva
och för sina klasskamrater. Inte bara på lektionstid utan även på
rasterna.
Från Kalmar berättade man om den starka upplevelsen av
teatern som verkligen utmanande elevernas civilkurage. En
lärare berättade att han själv var nervös inför den dagen, han
visste innan vad övningen skulle gå ut på men frågan var om
någon elev skulle våga ställa sig upp och protestera? När några
elever sedan gjorde det kände han ett wow. Dels för att eleverna
vågade men också för att han faktiskt blev lite förvånad över
vilka det var som gjorde det. De andra lärarna höll med. Flera
elever överraskade verkligen i ett tydligt civilkurage.
”Det var verkligen ett wow-ögonblick”, berättade en av
lärarna.
En lärare berättade att hon känt både aha och wow den dagen
eleverna skulle dela in sig i mindre grupper för arbetet i olika
workshops. Eleverna skulle själva få välja grupp och alldeles för
ofta brukar de då välja samma grupp som bästa kompisen. Men
nu var det annorlunda. Eleverna valde istället efter det de själva
var intresserade av. Och dessutom stod de på sig i sitt val.
Ingenting utvecklas till någonting
För de flesta handlade wow-känslan om att få skåda ett slutresultat. I konstverk som skapades, filmer, musik, dans, sång,
foton, agerande på scen och texter som skrevs.
”Det kändes verkligen wow att se att ingenting kan utvecklas
till någonting”, berättade en lärare från Klaipeda efter att ha
TEACHING COURAGE! 37
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
följt arbetet med att sätta samman Sandbox Citizens.
En annan lärare berättade då om det kaos som rådde innan
den första föreställningen. Hur hon då tänkt att det nog aldrig
skulle gå att få ihop på slutet. Men det gick. Publiken applåderade. De till och med stod upp och applåderade. Lyckan
och stoltheten hos eleverna, lärarna och kulturexperterna var
påtaglig. Vilket wow-ögonblick!
Flera lyfte samtidigt fram hur häftigt det
varit att se elevernas kreativa sidor.
Projektet bevisade verkligen att
alla kan vara kreativa oavsett
tidigare bakgrund. Och
detta gällde inte bara
eleverna utan även
lärarna själva. De
lärare som inför
projektet sagt
att det inte är
kreativa, de fick
nu också bevisat för sig själv att de visst kunde vara det.
För lärarna att se de här sidorna hos eleverna tyckte flera var
riktigt häftigt. Plötsligt kom oanade talanger och förmågor fram
som lärarna inte var medvetna om eller sett prov på tidigare. De
kunde exempelvis sitta i publiken och se elever sjunga, elever
som de inte hade någon aning om kunde sjunga. Eller dansa.
Eller agera på scen. När filmer skulle produceras visade det sig
att flera elever hade kunskaper i även det. Att
på det här sättet möta eleverna i andra
roller och situationer var spännande. Dessutom bidrog det
till att utveckla förhållandet mellan eleverna
och lärarna tyckte
flera.
I workshopen användes bland annat metoden ”Heta stolen”, liknande ”Fruktsallad”
som beskrivs i avsnittet ”Idéer och metoder”. Ett påstående ställs till gruppen och
håller man med i påståendet markerar man det genom att ställa sig upp och byta stol.
I övningen får deltagarna även chans att kommentera och argumentera för sitt ställningstagande. Varför reste man sig upp och höll med? Varför gjorde man det inte?
TEACHING COURAGE! 38
Summering av CreatLearn … erfarenheter från projektet.
TILL SIST …
Att sammanfatta erfarenheterna från ett omfattande EU-finansierat projekt med fem parter i fyra länder har varit en utmaning. Inte minst därför att den enda gemensamma nämnaren
varit: skola samverkar med kultur i temat civilkurage. Flera
gånger under processen har vi ställt oss tveksamma till om det
skall gå att se gemensamma stråk i de erfarenheter som kommer
ut ur de olika delprojekten. Kan man se saker som betyder
något, inte bara i samverkan mellan skolan och kulturen utan
också i skeenden som äger rum på vitt skilda platser med vitt
skilda förutsättningar? Vid slutkonferensen för CreatLearn
blev det uppenbart att det gick. Att något nytt och utvecklande
händer när man använder kreativa metoder i lärandet. Oavsett
kulturgenre upplevde alla parter att man kommit till en djupare
förståelse av begreppet civilkurage och att eleverna på olika sätt
inom och utom projektets ram visar på ökat civilkurage i sitt
agerande.
CreatLearn, där elever och lärare tillsammans med kulturexperter valt att göra avtryck i det omgivande samhället, har också
lett till att den egna skolan som plats och verksamhet fått mycket positiv uppmärksamhet i media och hos allmänhet. Något
som skolor inte alltid är bortskämda med. Att uppleva att det
man gör under skoltid bidrar och gör skillnad i ”verkligheten”
är enligt lärandeforskningen av stor vikt och det eleverna varit
med om i CreatLearn.
Att våga ta in utomstående experter i skolans verksamhet har
varit helt avgörande för projektets framgång och här vittnar
många lärare om att de dels lärt sig många nya metoder själva
och dels har fått ett nytt kontaktnät som de kan använda igen.
Här påpekar de särskilt att det, trots deras nyvunna kunskap, är
viktigt att fortsätta ta in kunskap utifrån för att öka elevernas
motivation.
Om det gemensamma temat Civilkurage kan sägas
att det är att betrakta som ”den berörande frågan” i projektet.
Precis som i en konstnärlig process har elever och lärare haft
”ett större syfte” än bara att jobba med kultur i skolan. De har
utforskat och förhållit sig till något som varit angeläget och
berörande på ett mer personligt plan. Berättelser från lärare
om elever som stigit fram och visat nya sidor av sig själva visar
med all önskvärd tydlighet på vad tillit i processer och elevers
inflytande kan betyda. Här har konst och kultur en stor roll att
spela i skapandet av kreativa mötesarenor och metoder.
Från Riksteaterns sida kan vi konstatera att denna typ av experimentella projekt ständigt behövs, parallellt med forskning, så
som till exempel den som Birgitta Gustavsson från Linnéuniversitetet bedrivit i CreatLearn. Och så måste vi ständigt vittna
om och reflektera över de försök vi gör för att de skall bidra till
utveckling och bli del av en större samhällelig läroprocess än
bara för dem som deltagit.
Katarina Ellborg
Partner projektledare, Riksteatern
Den enskilt mest påtagliga faktorn för framgång eller möjligt misslyckande i CreatLearn har varit TID. Alla projekten
visar att långsiktighet i helheten och tillräckligt med tid för
planering, genomförande och uppföljning är A och O för att
ett projekt inte skall vara ett tomtebloss i skolans värld. I detta
sammanhang spelar rektorer och skolledare en viktig roll som
möjliggörare, legitimerare och nyckel till generella förändringar
baserade på specifika projekt.
TEACHING COURAGE! 39
EXPERT POOL
Önskar du komma i kontakt med de kulturexperter som varit involverade i projekten följer här
en kontaktlista.
GULDBORGSUND:
Theatr Fforwm Cymru
www.theatrfforwmcymru.org.uk
Gill Dowsett, [email protected]
Francisco ”Pako” Almeida
Didier Pajot
*
Trainer (African percussion).
www.didierpajot.com
[email protected]
Eugenia Barbu
Dance-trainer (hip-hop).
[email protected]
Trainer (Puppetry and Origami Theatre).
www.actorromania.wordpress.com
[email protected]
Richardt Nielsen
8
Trainer (music, song-writing) and facilitator.
www.somuso.dk
[email protected]
ROSTOCK COUNTY COUNCIL:
Takwe Kaenders
Rico Adolph
Artist, metal art
www.rothenerhof.de/metall.htm
www.rothener-muehle.de
www.mestlin.de/kulturhaus.htm
*
Policeman and trainer – prevention of violence
www.cavemus.org
Susan Würker
Katrin Wolbring-Wagner
Painter
www.buetzow-schwaan.de/kuenstler_wolbringwagner.htm
Christine Donath and Uwe Münchow
Children’s nutrition consultant
www.kinderernaehrungsberaterin.de
Pedagogic theatre
Theatre for children
www.tpw-osnabrueck.de
8
Art teachers
www.ksk-sommerkurs.de
www.bdk-online.info
Institute of New Media
Arndt Weigend
Arne Kjærsgaard and Allan Axelsen
Film projects with schools
www.ifnm.de
Artist, wooden sculpturing
www.kuenstlerbund-mv.org/index.php?id=966
Sylva Tkostsch
Project leader/artist, production school Nykøbing,
Denmark
www.multicentersyd.dk
Painter
www.atelierhaus-schwaan.de/
TEACHING COURAGE! 40
ROSTOCK:
*
Manja Lange
Franziska Pfaff
Jakob Przemus
Gerald Tuschner
Music teacher.
[email protected]
Headmaster of Welt-Musik-Schule Carl Orff.
[email protected]
Music teacher.
[email protected]
Headmaster of Schulcampus Evershagen.
[email protected]
*
KLAIPEDA
Renata Valcik
Gintautas Litinskas
Artist and scenographer.
www.renatavalcik.com
Sound director and arranger, composer and performer of songs, film producer, manager of sound
recording studio ”Studijofonas”.
www.studijofonas.lt
Ruta Bunikyte
8
Art Director.
www.rutabunikyte.com
*
KALMAR:
Byteatern
Forumteater, dock- och masktillverkning och pedagogiskt arbete med teater och musik som fokuserar
på barnens kreativitet.
www.byteatern.se
Anna-Greta Larsson, [email protected]
Daniel Rylander, [email protected]
Kalmar läns museum
8
Tidsresemetodik / Kulturmiljöpedagogik
www.kalmarlansmuseum.se
Ebbe Westergren, [email protected]
Kalmar konstmuseum
Kopplar samman konst och konstnärer med pedagogiskt arbete tillsammans med barn.
www.kalmarkonstmuseum.se
Anneli Berglund, [email protected]
Reaktor Sydost
Pedagogiskt arbete inom film och media.
www.reaktorsydost.se
Ida Qvarnström, [email protected]
8
OM DU ÖNSKAR MER INFORMATION OM
ETT ENSKILT PROJEKT, TA GÄRNA KONTAKT MED:
GULDBORGSUND: Bo Otterstrøm, [email protected]
ROSTOCK COUNTY COUNCIL: Birgitte Rathmann, [email protected]
ROSTOCK: Heinrich Wiechert, [email protected]
KLAIPEDA: Ramute Sirutiene, [email protected]
KALMAR: Björn Samuelsson, [email protected]
TEACHING COURAGE! 41
TEACHING COURAGE! 42