Robert Callergård Mekanistisk filosofi Ht 2013 Mekanistisk filosofi – en karaktäristisk i tjugo punkter, samt exempel från Pierre Gassendi och Robert Boyle.

Några principer

1. Alla kroppar består av materia och endast materia. 2. Det är materians väsen att vara utsträckt och solid. 3. Stora observerbara kroppar består uteslutande av små icke observerbara kroppar. 4. Som en följd av sin utsträckning och begränsning har varje kropp, oavsett storlek, en bestämd storlek och figur. 5. Varje förändring i en kropps egenskaper är resultatet av förändringar i dess figur, storek, inbördes rumsliga relationer och rörelser. 6. Alla förändringar orsakas av rörelse och kontakt kroppar emellan. 7. Materiens minsta delar (

atomen

el.

korpuskeln

) kan inte förändras. 8. Inga förändringar eller processer kräver att man hänvisar till ändamål eller avsikter, och inte heller till självständiga ickemateriella krafter, attraktioner eller viljor.

Några följder rörande observerbara tings (stora, sammansatta) egenskaper.

9. Observerbara naturfenomen som magnetism och gravitationen nära jordens yta förklaras som ett resultat av kroppars rörelser och kollisioner, och inte genom ”krafter” som ”gravitationskraften” eller ”magnetisk kraft”. En korpuskel kan inte ”attrahera” en annan. Om en magnet drar i en spik beror det på den mellanliggande materians kontakt. 10. För oss välkända egenskaper som (en tekopps) bräcklighet, (en studsbolls) elasticitet, och (kolans) seghet ska även dessa förklaras fullt ut i termer av de minsta kropparnas rörelser och egenskaper såsom beskrivits ovan. Den enskilda atomen eller korpuskeln kan inte vara bräcklig, elastisk eller kladdig. 11. Om man i fysiken nödgas införa ett kraftbegrepp (magnetisk kraft) måste detta dels definieras helt och hållet i termer av primära egenskaper (de minsta delarnas egenkskaper), och dels måste en mekanistisk förklaring ges till de processer som åstadkommer kraftfenomenet (magnetism). 12. För oss välkända kroppsliga processer i människor, djur och växter återförs likaså på de minsta kropparnas rörelser och egenskaper såsom beskrivits ovan. 13. Allt som sker i naturen sker enligt naturlagar och sker nödvändigt. I den materiella världen finns inget utrymme för undantag eller slump, och inte heller utrymme för fri vilja.

Några filosofiska och vetenskapliga utmaningar för den mekanistiska filosofin:

14. Karaktärisera/definiera materiens grundläggande (primära) egenskaper, utan att använda egenskaper av annat slag, ex. sekundära eller relationella egenskaper. 15. Förklara hur det kommer sig att korpusklar kan klumpa ihop sig och bilda större komplex. 16. Ge goda skäl att anta existensen av korpusklar, givet att vi inte kan observera dem. 17. Om det finns annat i världen vid sidan av materia, måste interaktionen mellan materiellt och ickemateriellt förklaras, t.ex. mellan kropp och själ. 18. Man måste också förklara hur Newtons gravitationskraft, som verkar på avstånd och mellan vilka godtyckliga materiella kroppar som helst, kan passa ihop med den mekanistiska filosofin. 19. Man måste också förklara den verkliga eller skenbara ändamålsenlighet som finns i naturen, exempelvis de kroppsliga organens funktioner samt mänskliga avsikter och viljan. 20. Även om den traditionella mekanistiska filosofin övergavs till förmån för en dynamisk fysik (en som räknar med krafter), kvarstår flera av dessa problem, fast i ny klädnad. Ex. 16, 17, 18, 19.

Robert Callergård Mekanistisk filosofi Ht 2013

Pierre Gassendi, 1592-1655

Gassendi gör ett försök att återuppliva den epikureiska atomismen, som byggde på Demokritos och Leukippos atomistiska lära. Liksom det hade varit ett medeltida projekt att förena Aristoteles med kristendom, är det ett tidigmodernt projekt att förena den senare med mekanistisk filosofi. Hos Gassendi förenas flera av de viktigaste tidigmoderna trenderna. Några ledande idéer: Atomer: Mycket små, hårda, solida, tunga, odelbara. Rummet: Inrymmer den skapade världen. I detta finns atomer, och mellan dem, tomrum. Nominalism: Inga universalia: allt som finns är individer. Fysikaliska förklaringar: Atomer är den materiella principen. Fysiska egenskaper förklaras genom atomära kollisioner. Monoteism: I motsats till Epikuros men saknar all nödvändighet. änglar. Metafysiska förklaringar: Guds försyn.

Empiristisk kunskapsteori: nödvändiga sanningar: det finns inga

polyteism

. Voluntarism: Gud skapade världen och valde fritt. Endast motsägelselagen begränsar valmöjligheterna. Gud kan ingripa i naturskeenden. Naturlagar beskriver faktiska regelbundheter, Dualism: Gud är inte materiell, som hos Epikuros. Det finns dessutom mänskliga själar liksom Den effektiva principen är i första hand Gud, den första orsaken. Därtill kommer sekundära orsaker, nämligen kollisioner mellan atomer. Världsliga skeenden är resultatet av Naturvetenskaplig kunskap beskriver hur naturliga skeenden

universalia

att veta om, och gud kan ingripa efter behag.

ter sig för oss

. Detta för att undkomma skeptiska argument, mot större kunskapsanspråk. Naturlagar är inte

Robert Boyle, 1627-1691

Boyle var framför allt en framstående experimentalist och teoretiker – och mindre av metafysiker och kunskapsteoretiker. Han är mest känd för upptäckten av den s.k. Boyles gaslag som säger att vid konstant temperatur är trycket i en gas omvänt proportionellt mot dess volym. Denna lag står dock oberoende från en mekanistisk filosofi – den är riktig men förutsätter inte att materian har en viss typ av uppbyggnad. Boyle argumenterade emelletid utförligt och intressant för värdet i att betrakta världen enligt mekanistiska principer. Några idéer: i.

De mekaniska principernas begriplighet och klarhet; vi

förstår

väldigt väl vad rörelse, vila, storlek form, ordning, situation är. (Till skillnad från aristoteliska

former

.) ii.

Materia och rörelse är ett minsta antal principer, och ju färre principer i en vetenskaplig teori desto bättre. iii.

Ingenting kan vara mer grundläggande och primärt i skapelsen än materia och rörelse, för utan dessa kan inget annat finnas eller ske. iv.

v.

Det finns inga enklare begrepp eller principer på vilka materia och rörelse kan återföras, och som skulle göra dem i någon mening sammansatta. Förklaringsförmåga; materia och rörelse kan varieras på otaliga sätt (liksom ett begränsat antal bokstäver kan varieras till att uttrycka vilka tankar som helst), och är därför kraftfullt nog att kunna förklara en stor mängd olikartade fenomen.