Transcript Uppdatering av Samhällsekonomisk bedömning av Vindplats
1 (11) 2013-11-07
PM
Uppdatering av Samhällsekonomisk bedömning av Vindplats Göteborg
RAPPORTTILLÄGG
Sammanfattning
Denna PM är ett tillägg till den tidigare rapporten Vindplats Göteborg Samhällsekonomisk bedömning (2012-10-01). Här presenteras ny uppdaterad information till de tidigare uppskattade kostnaderna och intäkterna. Den tekniska livslängden på anläggningen uppges av leverantörerna vara ca 20 år, vilket i denna PM redovisas som huvudkalkyl. Ansökan för Vindplats Göteborg omfattar en tillståndstid om 30 år vilket också bedöms vara den ekonomiska livslängden för anläggningen. En separat känslighetskalkyl redovisas för kalkylperioden 30 år. Jämfört med den företagsekonomiska kalkylen i den tidigare rapporten har enbart fristående kostnadsschablonvärden för havsbaserad vindkraft från Svensk Vindenergi samt officiella elpris- och elcertifikatsprognoser använts i kalkylen. I den tidigare rapporten redovisades löpande kostnader och intäkter samt samhällsekonomisk nytta i 2011-års priser men i den nuvarande kalkylen har redovisningen gjorts i reala priser (det vill säga med hänsyn tagen till ekonomisk tillväxt). Det som även tillagts i denna uppdatering är ett förtydligande av skillnaden mellan en samhällsekonomisk analys och en företagsekonomisk analys. Den sammanlagda samhällsekonomiska nettonyttan har förändrat marginellt positivt i och med de uppdateringar som gjorts. Kalkylresultatet visar liksom tidigare på att det är både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverat att satsa på Vindplats Göteborg.
Bakgrund
Göteborg Energi utreder möjligheterna att uppföra en vindkraftspark i hamn inloppet till Göteborg. För att uppföra en vindkraftpark till havs krävs tillstånd enligt miljöbalken. I miljöbalken efterfrågas bland annat en analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av en vattenverksamhet, i det här fallet det
WSP Analys & Strategi
121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
2 (11) faktum att vindkraftsparken planeras stå utplacerad direkt i vattnet. Ansökan om tillstånd behöver innehålla uppgifter om nyttan av vattenverksamheten samt kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den. I juni-oktober år 2012 gjorde WSP Analys & Strategi en sådan samhällsekonomisk bedömning. Resultatet som presenterades i rapporten
Vindplats Göteborg Samhällsekonomisk bedömning
(2012-10-01) har funnits behöva förtydligas och att uppdateras med ny data och reflektioner. Exemplen som denna PM använder sig av grundar sig fortsatt på de tidigare två vindparkexemplen från rapporten Vindplats Göteborg (2012-10-01) där Göteborg Energi uppför antingen 15 st Siemens 3,6 MW vindkraftverk (exempel 1) eller 13 st Gamesa 4,5 MW vindkraftverk (exempel 2) där framför allt mängden producerad energi är av intresse. Kostnaderna och nyttorna förknippade med vindkraftsparken är på detta tidiga stadium mer kopplade till mängden producerad energi (ca 175 [exempel 1] respektive 225 [exempel 2] GWh/år) snarare än till konstruktionsform och antalet vindkraftverk.
Samhällsekonomisk och företagsekonomisk analys
Skillnaden mellan en samhällsekonomisk och en företagsekonomisk analys är framför allt en fråga om systemgränser. En samhällsekonomisk analys utreder effekter och förändringar i hela samhället. Den tar hänsyn till alla effekter som påverkar alla individer i samhället. En företagsekonomisk analys däremot, tar endast hänsyn till de effekter som påverkar det berörda företaget. En samhällsekonomisk analys kan innefatta en samhällsekonomisk kalkyl, vilket betyder att de positiva och negativa effekterna av en åtgärd värderas i monetära termer. Om monetära värden inte finns tillgängliga, kombineras kalkylen med en diskussion kring de icke-monetära effekterna, och benämns då
Denna PM och rapporten
Vindplats Göteborg Samhällsekonomisk bedömning
(2012-10-01) presenterar en samhällsekonomisk bedömning enligt de krav och önskemål som ställs enligt miljöbalken för vattenverksamheter. När det gäller den sökandes eventuella investeringsbeslut i framtiden kan utöver en översiktlig företagsekonomisk investeringskalkyl även andra uppgifter ligga till grund för beslutet. Sökandens beslutsprocess om en sådan investering ska göras eller inte innefattar av naturliga skäl andra parametrar, som ligger utanför den samhällsekonomiska bedömningen, bland annat kunskaper om alternativkostnader till finansieringen och riskspridningen för verksamheten. 1 SIKA (2005).
Den samhällsekonomiska kalkylen – En introduktion för den nyfikne
3 (11) Eftersom den samhällsekonomiska bedömningen för vattenverksamheter med nödvändighet sker i ett mycket tidigt skede för ett eventuellt investeringsprojekt ingår endast en grov investeringskalkyl i bedömningen där kostnads- och intäktsunderlag baseras på vedertagna schabloner. Mycket liten fokus ligger på den företagsekonomiska delen av den samhällsekonomiska bedömningen i en tillståndsansökan eftersom det förutsätts att den sökande gör investeringen utifrån egna intressen på företagsekonomiska grunder. Det som är väsentligt i detta sammanhang är att bedöma om verksamheten riskerar att orsaka olägenheter som kan översättas direkt eller indirekt till skadekostnader för övriga delar av samhället och miljön. Den samhällsekonomiska bedömningen av projektet ingår som ett underlag till mark- och miljödomstolens prövning för att domstolen bland annat ska kunna avgöra om fördelarna ur allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av vattenverksamheten. Om så är fallet finns förutsättningar att bevilja tillstånd till vattenverksamheten. I prövningen vägs också andra värden in som inte enkelt översätts till ekonomiska termer såsom påverkan på naturmiljö och landskapsbild, påverkan på fastighetsvärden, uppfyllande av politiska mål för utbyggnad av förnyelsebar energi med mera. Den samhällsekonomiska bedömningen fokuserar som tidigare konstaterats på att bedöma omfattningen på eventuella skadekostnader för övriga berörda aktörer. En vattenverksamhet som utvärderas med den här typen av prövning är till exempel utbyggnad av vattendrag för vattenkraftsproduktion. Man vill inte riskera att ge tillstånd som totalt sett orsakar mer skada än nytta, exempelvis att en damm byggs där det finns sannolikhet för stora skador för närboende och omgivande biotoper.
Samhällsekonomisk bedömning enligt kap 11 § 6 miljöbalken
Den samhällsekonomiska bedömningen svarar mot de krav som ställs genom den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken som tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver
miljöbalkens generella miljökrav 2
.
I förarbeten till lagstiftningen anges att utrymme ska lämnas för en förhållandevis fri och därmed mångsidig bedömning av vattenverksamheten. 2 prop. 1981/82 s 130 och prop. 1997/98:45 II s 129
4 (11) Den samhällsekonomiska bedömningen ska baseras på en ekonomisk analys av rimlig omfattning. Något krav på matematisk exakthet i de ekonomiska beräkningarna bör inte uppställas. Det bör alltid vara möjligt att göra en åtminstone grov ekonomisk uppskattning av anläggningskostnaderna och av de direkta skadorna. I den samhällsekonomiska helhetsbedömningen bör även indirekta ekonomiska verkningar beaktas men i brist på utvecklade beräkningsmetoder bör försiktighet iakttas i dessa bedömningar. Även skador som uppkommer på egendom som tillhör sökanden ska beaktas. Av tidigare domslut framgår att det faktum att alla omständigheter av vikt ska vägas in vid bedömningen av samhällsnyttan, oavsett om de kan värderas i ekonomiska termer eller ej, gör att det är svårt att säga någonting generellt om vilka aspekter som bör beaktas eller urskilja någon metodik som domstolarna använder sig av. I de flesta fallen verkar domstolarna dela upp bedömningen och betrakta den enskilda nyttan (ofta företagsekonomiska nyttan av verksamheten) för sig, för att sedan väga den mot de allmänna intressena som kan röra sig om nytta såväl som skada och olägenhet.
säkerställa att en vattenverksamhet inte gynnar verksamhetsutövaren på bekostnad av andra intressen i samhället.
Uppskattade kostnader
I detta avsnitt beräknas de tidigare uppskattade kostnaderna med uppdaterad information från oberoende källor, och jämförs med den tidigare rapportens resultat.
Drifts- och underhållskostnader
I rapporten
Vindplats Göteborg Samhällsekonomisk bedömning
(2012-10-01) beräknades de sammanlagda drift- och underhållskostnaderna till ca 150 000 kronor/installerad MW. Enligt branschföreningen Svensk Vindenergi ligger drifts- och underhållskostnaderna för havsbaserad vindkraft i intervallet 15-25
4 I denna rapport antar vi därför ett medelvärde på 20 öre/kWh. Detta
på grund av att Vindplats Göteborg är havsbaserad men tillhör inte det övre spannet av drift- och underhållskostnader. Det skulle ge en årlig kostnad på mellan 35 – 45 miljoner kronor i 2012-års penningvärde. 3 Södertörns högskola (2010).
Samhällsnyttan av vattenverksamheter – hur tillämpas samhällsnyttokravet i 11 kap. 6 § miljöbalken vid tillståndsprövning avvattenverksamheter?,
Institutionen för livsvetenskaper, Kandidatuppsats 15 hp, Miljövetenskap, Vårterminen 2010 4 Svensk Vindenergi (2012): Lathund – Olika begrepp när du talar om vindkraft
5 (11) De sammanlagda löpande kostnaderna skulle efter att hänsyn tagits till den förväntade utvecklingen i real BNP/capita
5 under en 20-årsperiod motsvara ett
nuvärde på ca 560-720 miljoner kronor, se figur 1. De löpande kostnaderna bedöms därmed vara högre än i rapporten från 2012, då den nya schablonsiffran från Svensk vindenergi genererade högre drift- och underhållskostnader än tidigare beräknat samt att kostnaderna redovisas i reala termer.
Investerings- och avvecklingskostnader
Priserna på vindkraftverk och kringutrustning har fallit kraftigt de senaste åren, vilket har föranlett Svensk Vindenergi att sänka sina schablonkostnader till en genomsnittlig investeringskostnad för ett havsbaserat vindkraftverk på 20-30
. För Vindplats Göteborg skulle det innebära ca 100 000 – 200 000 kronor lägre investeringskostnader än vad som antogs i beräkningarna 2012. För att hålla kalkylen konservativ har WSP valt att inte ta hänsyn till att materialpriserna pressats. Investeringskostnaden behålls därmed på ca 1,2 – 1,3 miljarder kronor
Ansökan för Kattegatt Offshore, ett annat havsbaserat projekt som Göteborg Energi är involverad i, föreslår som villkor att säkerheten ska ställas till 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk för avveckling efter driftstidens slut. Det är troligt att liknande villkor ställs för Vindplats Göteborg. I den tidigare rapporten (2012-10-01) beräknas de sammanlagda anläggnings- och driftskostnaderna för Vindpark Göteborg under en 25-årsperiod ligga på ett nuvärde på totalt ca 1,3 miljarder kronor om ca 200 GWh el kan produceras per år. I den nuvarande beräkningen antas kalkylperioden istället vara 20 år med en 30-årig driftstid redovisad i en separat känslighetskalkyl (figur 6). Nuvärdet av de uppdaterade drifts- och underhållskostnader blir något högre i denna beräkning och investeringskostnader blir de samma som tidigare. Sammanlagt blir nuvärdet av de sammanlagda kostnaderna något lägre på grund av den kortare driftstiden, ca 1,6 – 2,1 miljarder, se figur 1. Vid en driftstid på 30 år beräknas de sammanlagda kostnaderna bli 1,7 – 2,2 miljarder kronor. 5 De löpande kostnaderna är uppräknade med 1,18 för kalkylperioden 20 år och med 1,26 för kalkylperioden 30 år enligt Trafikverket (2012
). Samhällsekonomiska analyser i transportsektorn Beräkningsmetodik och gemensamma förutsättningar Kapitel 4
– (4.4.3). 6 Svensk Vindenergi (2012): Lathund – Olika begrepp när du talar om vindkraft 7 Svensk Vindenergi (2009). Lathund
6 (11)
Kostnader
Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling 175 GWh
225 GWh
- 1 050
-1 350
- 561 - 722 - 23 - 20
Summa kostnader - 1 634 - 2 091
Figur 1. Överslagsberäkning av kostnader för vindkraftsparken redovisade som
nuvärden för en kalkylperiod på 20 år.
Uppskattade intäkter
I detta avsnitt uppdateras de tidigare uppskattade intäkterna med den senaste elprisprognosen från Energimyndigheten samt med det senaste prognosticerade värdena för elcertifikat .
Elintäkter
Som källa för elpriset har WSP valt att luta sig mot Energimyndighetens senaste långsiktsprognos från år 2012
inflationsjusterade i långsiktsprognosen
10 . Som jämförelse var mellan åren
2009-2012 medelavräkningspriset för el, enligt Svenska kraftnät, 45,22
11 Eftersom det är svårt att sia om hur el producerad från vindparken
kommer att påverka och påverkas av elpriset framöver, har Energimyndighetens långsiktsprognos valts och vi har räknat på ett elpris på 61 öre/kWh till år 2030.
Elcertifikatsintäkter
Sverige och Norge ingår i ett gemensamt elcertifikatsystem. Elcertifikat är ett styrmedel för att ge incitament till ökad elproduktion från förnyelsebara energikällor. Kostnaderna för utbyggnad av detta är svåra att uppskatta och beror på hur storskalig vindkraftsutbyggnaden blir, och om stamnätsutbyggnad krävs. Elcertifikatprisets utveckling är därmed svårt att förutsäga. Vid en fungerande marknad, bestäms priset av marginalkostnaden för att täcka efterfrågan. Elcertifikatpriset och det långsiktiga elpriset ska tillsammans täcka den totala produktionskostnaden för den dyraste förnybara elproduktionen som 8 Energimyndigheten (2013)
Långsiktsprognos 2012(ER 2013:03)
9 om inte det scenario med höga fossilbränslepriser slår in vilket skulle höja elpriset från 49 till 54 öre/kWh i Energimyndighetens prognosmodell (exklusive inflationsjustering) 10 Elpriset motsvarar 49 öre/kWh i nominellt värde 11 Svenska kraftnät, Personlig kommentar avräkningen, Schablonavräkningspriser 2009-2012
7 (11) krävs för att uppfylla målen.
12 Elcertifikatpriset beror också på det politiska
målet om hur många TWh vindenergi det ska finnas i systemet. Utöver dessa aspekter bör även den framtida efterfrågan på el och därmed framtida elpriser räknas in. Även eventuell framtida handel av el mellan Europas länder och framförallt Europas efterfrågan av förnybar el behövs tas hänsyn till. Grafen nedan visar elcertifikatpriser vid olika scenario av efterfrågan vid en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Figur 2.
Utvecklingen av certifikatspriset, öre/ kWh, 2010 års prisnivå på en gemensam
certifikatmarknad med Norge.
Enligt så kallade TGC-modellsimuleringar 13 som Pöyry genomfört skulle
elcertifikatpriset, i deras basalternativ, ligga på 26 öre/kWh år 2020 till följd av ökad efterfrågan på förnyelsebar el för att sedan sjunka till ca 7 öre/kWh år 2035
14 , se figur 2. Om EU:s mål för andelen förnyelsebar energi skulle nås
innan år 2020, med en snabbare ökning av efterfrågan på förnyelsebar el, innebär detta att priserna på elcertifikat kan sjunka i en snabbare takt än Pöyrys prognos. 12 Energimyndigheten (2011) Samarbetsmekanismer enligt förnybardirektivet – en fördjupad analys (ER 2011:16) 13 TGC-modellen är en dynamisk modell som används för att simulera en genensam elcertifikatmarknad mellan Sverige och Norge. Kan även användas för att simulera en nationell marknad i respektive land. 14 Pöyry (2011) Effekter på el- och certifikatmarknaden i Sverige av samarbetsmekanismerna
-
En rapport till Statens Energimyndighet
8 (11)
Intäkter 170 GWh
miljoner kr/år
225 GWh
miljoner kr/år
170 GWh nuvärde miljoner kronor 225 GWh nuvärde miljoner kronor
Elpris 104 137
1 793 2 373
Elcertifikat 22 29
246 325
Summa 126 167
2 039
för år 2020 samt Pöyrys TGC-modellsimulering.
2 699
Figur 3. Uppskattade intäkter, baserade på Energimyndighetens långsiktsprognos I figur 3 är elpriset uppdaterat enligt Energimyndighetens senaste långtidsprognos och ett genomsnittlig elcertifikatpris på 13 öre/kWh ingår fram till år 2035
15 . I WSPs kalkyl antas ett genomsnittligt elcertifikatspris på 13
öre/kWh. Enligt Profus senaste beräkningar till Energimyndigheten kommer elcertifikatspriset stadigt sjunka med åren, vilket beror på de antagna stigande elpriserna. Om elpriset år 2020 ligger på det förutspådda 50 öre/kWh kommer det räcka med ett elcertifikatpris på ca 15 öre/kWh. År 2030 antas elpriset ligga på 60 öre/kWh och då kommer elcertifikatpriset antas sjunka under 10 öre/kWh, trots fortsatt utbyggnad av vindkraft. Potentialen för att fortsätta bygga ut vindkraft för 65-70 öre/kWh antas fortfarande som stor.
Figur 4.
Marginalkostnaden för att producera elcertifikat enligt Profus beräkningar.
15 Elcertifikaten är ett styrmedel för att öka incitamenten för att satsa på förnybar energiproduktion och de är politiskt beslutade att gälla fram till år 2035. 16 Profu (2012) Beräkningar av MARKAL-NORDIC inför långsiktprognos 2012
9 (11)
Sammanställning av den samhällsekonomiska bedömningen
Som tidigare beskrivits är syftet med den samhällsekonomiska bedömningen att ge underlag till miljödomstolen inför en bedömning om den samlade nyttan av den sökta vindkraftsparken till havs (vattenverksamheten) överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. I rapporten
Vindplats Göteborg Samhällsekonomisk bedömning
(2012-10-01) redovisas bedömningen av den samhällsekonomiska nyttan för allmänheten, i form av konsekvenser på framför allt luftutsläpp samt fastighetspriser. I figur 5 redovisas den samlade prissatta och icke-prissatta nyttan av verksamheten och den ställs emot kostnaden och olägenheterna för som är förknippade med verksamheten. Det är viktigt att observera att i sammanställningen av den samhällsekonomiska nettonyttan (kostnader – (intäkter +samhällsekonomisk nytta)) i figur 5 inkluderas
inte
nyttan av minskade utsläpp av koldioxid från fossil förbränning. Att den stora nyttan av att fossila koldioxidutsläpp kommer att kunna undvikas vid produktion av förnybarenergi
inte
ingår i sammanställningen i figur 5 är dels på grund av att EU:s nuvarande handelssystem med utsläppsrätter på koldioxid innebär att minskade utsläpp från energiproduktion vid en anläggning kan köpas av en annan anläggning utan att EU:s sammanlagda utsläpp av koldioxid minskar, och dels på grund av att handeln med elcertifikat delvis redan tar höjd för nyttan av omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Eftersom projektet är i ett så tidigt skede kan endast en överslagsberäkning göras av investeringen. Den beräkningen visar på att det blir enföretagsekonomisk nettonytta av verksamheten. Det som är väsentligt i detta sammanhang är att bedöma om verksamheten riskerar att orsaka olägenheter som kan översättas direkt eller indirekt till skadekostnader för övriga delar av samhället och miljön. I den sammanfattade bedömningen i figur 5 visas nuvärdet för drift- och underhållskostnaderna och nuvärdet för de samhällsekonomiska nyttoposterna. Priset på el och elcertifikat från Energimyndighetens långsiktsprognos är beskrivna i reala termer liksom de löpande kostnaderna.
10 (11)
Nuvärde miljoner kronor (20 år, 4 % diskonteringsränta) 175 GWh 225 GWh Kommentarer Företagsekonomisk kalkyl Kostnader
Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling
Summa kostnader
Intäkter
Elpris Ingen monetär värdering av koldioxid, inklusive värdering av övriga emissioner
- 1 050 - 561 - 23 - 1 634 1 451 -1350 - 722 - 20 - 2 091 1 865
Elcertifikat i 15 år 253 325
Summa intäkter
Summa företagsekonomisk nytta
Samhällsekonomisk nytta
Minskade emissioner
Koldioxid
Svaveldioxid Partiklar Kvävedioxid Försörjningstrygghet Bullerstörning Påverkan fastighetspriser Förstärkning av Göteborgs stads varumärke
1 704
70
518
60 1 613 188
2 190
99
601
77 2 073 242 2 378 positivt 0 0 2 994 positivt 0 0 positivt positivt Elcertifikaten är politiskt beslutade till år 2035. Minskat importbehov Ej ovanför riktlinje Belägg saknas Bidrar till att uppfylla åtaganden och miljömål 1 861 2 392 Nyttan av koldioxidbesparingen tillgodoräknas inte kalkylen på grund av EU:s nuvarande handelssystem för utsläppsrätter
Samhällsekonomisk nettonytta 1 931 2 492
Figur 5. Sammanställning av beräknad kostnad och samhällsnytta för Vindplats
Göteborg. Den årliga samhällsekonomiskt monetariserbara nyttan är nuvärdesberäknad under driftsperiodens 20 år med en diskonteringsränta
på 4 %. Exklusive nyttan av koldioxidbesparing För att visa de ekonomiska effekterna av att driva vindkraftsanläggningen i 30 år istället för de 20 år som huvudkalkylen baseras på visas som känslighetsanalys resultatet i figur 6.
11 (11)
Nuvärde miljoner kronor (30 år, 4 % diskonteringsränta) Företagsekonomisk kalkyl Kostnader
Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling
Summa kostnader
Intäkter
Elpris Elcertifikat i 15 år
Summa intäkter
Summa företagsekonomisk nytta
Samhällsekonomisk nytta
Minskade emissioner Försörjningstrygghet Bullerstörning Påverkan fastighetspriser Förstärkning av Göteborgs stads varumärke
Koldioxid
Svaveldioxid Partiklar Kvävedioxid Ingen monetär värdering av koldioxid, inklusive värdering av övriga emissioner
Samhällsekonomisk nettonytta Figur 6. 175 GWh
- 1 050 - 763 - 23 - 1 835 1 846
253
2 099
264
553
64 1 722 201 2 540 positivt 0 0 positivt 1 987
2 251 225 GWh
-1350 - 980 - 20 - 2 350 2 373
325
2 699
349
642
82 2 214 258 3 197 positivt 0 0 positivt 2 555
2 903
Känslighetskalkyl. Sammanställning av beräknad kostnad och
samhällsnytta för Vindplats Göteborg. Den årliga samhällsekonomiskt monetariserbara nyttan är nuvärdesberäknad under driftsperiodens 30
år med 4 % diskonteringsränta.
Kommentarer
Elcertifikaten är politiskt beslutade till år 2035. minskat importbehov ej ovanför riktlinje belägg saknas bidrar till att uppfylla åtaganden och miljömål Nyttan av koldioxidbesparingen tillgodoräknas inte kalkylen på grund av EU:s nuvarande handelssystem för utsläppsrätter Exklusive nyttan av koldioxidbesparing Av figurerna 5 och 6 framgår att inga samhällsekonomiska skadekostnader har identifierats, däremot finns betydande samhällsekonomisk nytta förknippad med produktionen av förnybar energi. Figurerna 5 och 6 visar att samhället får ca 1,20 kronor tillbaka på varje krona som aktörerna satsar i Vindplats Göteborg.